Landsbygden

Antingen är den nya regeringen okunnig om norrländska förhållanden – eller direkt Norrlandsfientlig.

Regeringen, med stöd av Sverigedemokraterna, ökar medvetet växthusgasutsläppen i ett läge där de tvärtom måste minska kraftigt, skriver miljöpartister från kommuner och regioner.

Idag slår advokat larm om att Migrationsverket utvisar ryska krigsflyktingar, och menar att vi måste inse att Ryssland är en pariastat. SD slår larm om annalkande cementkris och manar regeringen ta tag i Cementas miljötillstånd.

Debatten saknar nästan helt fokus på den vanliga människans behov, krav, förväntningar och beteenden, skriver debattörer från SIQ, Svenskt Kvalitetsindex och Epsi.

Tunga centerfästen rämnar när partiet backar i 264 kommuner. Kollektiv bakläxa väntar. ”Vi måste tydligare sätta bilden att vi är ett parti som driver landsbygdsfrågor”, säger Hans Johansson (C), kommunalråd i Säter.
• Lista: Så mycket backade C i kommunerna
• Missnöjet med Centerns rikspolitik
• Annie Lööfs misstag

Att landsbygdsfrågan är viktig sades också inför förra valet, men frågan försvann ju närmare valdagen vi närmade oss. Nu finns det ändå en rimlig chans. Kris och krig har fått många svenskar att tänka på landets beredskap och uthållighet.

Alla politik- och samhällsområden kräver sin idéproduktion för att vara relevanta. Med landsbygds- och regionalpolitiken har det varit lite så och så med nytänkandet och debatten.

Vargjakt, diesel, skogen? Nej. De frågor som är viktigast för människor utanför städerna är de frågor som är viktigast för alla.

Vi ser med oro och bestörtning på riksdagens ogenomtänkta budgetbeslut att slopa investeringsstödet för hyresrätter. Det kommer att få mycket negativa konsekvenser för socialt och idédrivet byggande – särskilt på landsbygden, skriver flera nationella intresseorganisationer och aktörer som arbetar med byggande av bostäder och bostadsförsörjning på ”svagare marknader”.

På nationell nivå står partierna långt ifrån varandra. Men i Sorsele och Sollefteå styr Vänsterpartiet och Centerpartiet tillsammans och är påtagligt nöjda. ”Den attityd som C har nationellt är besvärande”, anser en vänsterpartist.

Kommuner med ”särskilda utmaningar” får extra pengar i budgeten. Ett särskilt stöd på 300 miljoner kronor per år ska fördelas till 88 kommuner 2022-2024.

SKR med flera kräver att strandskyddet måste göras om, krav reses på ändrad förmånsbeskattning av kollektivtrafikens biljetter och en fullmäktigeledamot vittnar om hur svårt det är att påverka de styrandes beslut. Det är något av det som debatteras på tisdagsmorgonen.

För oss som dagligen kämpar för våra kommuners överlevnad vore det ett slag i ansiktet om vi inte på ett ansvarsfullt och balanserat sätt kunde ta tillvara en liten del av den oerhörda mängd strandlinje som finns i Dalsland, skriver kommunstyrelsernas ordförande i Dalslands kommuner, som ifrågasätter ett förslag i Strandskyddsutredningen.

Staten lägger mer av kostnaderna för bredbandspolitiken och digitaliseringspolitiken direkt på kommuner och regioner. Det sätter käppar i hjulen för de positiva effekter vi ser av den ökade digitaliseringen i samhället – inte minst lokalt på landsbygden, skriver samtliga samtliga regionråd i östra Mellansverige med ansvar för bredbandsutbyggnaden.

Regeringen har inga planer på att utnyttja de nyvunna erfarenheterna av fjärr- och distansundervisning under coronakrisen, trots att undervisningen kan bidra till att lösa några av skolans stora utmaningar: lärarbristen och ”hemmasittarna”, skriver SKR:s Per-Arne Andersson och Friskolornas Ulla Hamilton.

Kompetensbristen är akut inom många branscher idag, så även inom måleribranschen. Vi har flera förslag, bland annat borde regeringen agera och ge landsbygdskommuner finansiell ersättning så att måleriutbildning kan ske i kommunal regi. Det skriver Måleriföretagen.

Det behövs en vilja att säkerställa att de som valt att leva och verka på landsbygden ges samma förutsättningar att vara en del av det digitala samhället. Då finns det inte utrymme för enskilda aktörer som ser till sitt eget behov före hushållen och företagens, replikerar Stadsnätsföreningens vd Mikael Ek till Telia.

Om man på allvar ska kunna diskutera frågan om ett helt uppkopplat Sverige måste man inkludera alla – även de som bor eller verkar i svårtillgängliga områden. Risken är annars att en stor del av Sveriges befolkning lämnas helt utan möjlighet till modern uppkoppling, skriver Staffan Åkesson, teknisk chef på Telia.

Regeringen satsar knappt 3 procent av det totala stödbehovet för att alla ska få snabbt bredband. Det duger inte, skriver Hela Sverige ska leva.

Vi är för ett utjämningssystem, men frågan är hur långt det är okej att utjämna. Vart är vi på väg om de mest välmående kommunerna i själva verket inte mår så bra? Det frågar C-, S- och L-politiker i Vaxholm.

Företagens intresse av att bygga fiber på landsbygden är svalt. Staten måste nu ta ett helhetsansvar för och sluta förlita sig på marknaden. Genom dialog med den lokala och regionala nivån kan vi i stället skapa en modell som ger mest nytta för pengarna. Det skriver lokalpolitiker med säte i Västerbotten och Norsjö.

Det kokar av befogat missnöje på landsbygden. Det har resulterat i att ”stad och land-tombolan” går på högvarv i politiken. Det är visserligen väldigt positivt att landsbygden – äntligen – tillmäts värde och tillåts vara föremål för politisk förbättringslusta, men myndighetsbyråkrater tillåts samtidigt att bromsa landsbygdens tillväxt, skriver riksdagsledamoten Helena Lindahl (C).

Klyftorna växer mellan stad och land i Sverige. Det kan motverkas genom ökade satsningar på infrastruktur i glesbygden och ökat stöd till små och medelstora företag, skriver Carola Gunnarsson, talesperson för sammanhållningspolitiken i Council of European Municipalities and Regions.

Att nyanlända bosätter sig i kommuner med dåligt arbetsmarknadsläge försvårar deras möjligheter på arbetsmarknaden både på kort och lång sikt. Situationen blir inte bättre av Arbetsförmedlingens nedskärningar, skriver professor Mats Hammarstedt.

Sverige valde tidigt att gå i bräschen för bredbandsutbyggnaden. Planen var att nå 95 procent av befolkningen senast 2020. Men mycket talar nu för att vi inte kommer att nå fram i tid. Ansvarig minister Anders Ygeman bekräftade nyligen i en debatt att det så kallade 2020-målet är ”rökt”, skriver Mikael Ek, vd Svenska Stadsnätsföreningen, och företrädare för Byanätsforum.

Centerpartiet är lojalt med den vänsterregering som konsekvent har höjt skatten på bensin och diesel under föregående mandatperiod och som nu även planerar ytterligare höjningar av skatten, skriver Niklas Wykman (M).

Om Moderaterna verkligen hade velat hade partiet haft möjligheten att sätta stopp för skattehöjningar på bensin, helt och hållet. När riksdagsledamoten Niklas Wykman (M) nu beskyller Centerpartiet för att försvåra för landsbygdsbor som är beroende av bilen ropar han varg så att det ekar i skogarna, menar Per Åsling (C).

Centerpartiet verkar ge sitt godkännande till den rödgröna regeringens beslut att vidga klyftan mellan stad och genom att fortsätta med de omfattande höjningarna av drivmedelsskatterna. Det är anmärkningsvärt för ett parti som brukar ta strid för bättre villkor för dem som lever på landsbygden.

Staten har lämnat över ansvaret för det regionala utvecklingsansvaret till regionerna, men fortfarande återfinns en stor del av verktygen och resurserna för en viktig del av utvecklingen hos andra myndigheter, skriver fyra kristdemokratiska regionråd.

Idag den 2 maj är det exakt ett år sedan en majoritet i riksdagen beslutade om gårdsförsäljning av öl och vin. Idag anordnas därför ett seminarium i riksdagen för att sätta tryck i frågan. Regeringen har agerat nästan imponerande långsamt sedan beslutet togs, för ingenting har hänt. Riksdagen har redan fattat de beslut som behövs. Nu väntar vi bara på regeringen.

Unga i utanförskapsområden känner inte att samhället vill dem väl. — Vi måste sluta prata om vissa områden som dåliga, säger Ylva Saarinen, utredare som på uppdrag av MUCF skrivit en rapport om ungas sociala inkludering.

Klimatomställningen får inte öka de ekonomiska klyftorna. Samtidigt som vi pratar grön skatteväxling måste vi prata förmögenhets-, fastighets- och bolagsskatt. Miljöpartiet kan bara växa om vi visar att vi förstår människors vardag, skriver språkrörskandidaten Magnus P Wåhlin.

Transportföretagens näringspolitiska chef Ulf Perbo har missförstått vad som beslutats kring indexeringen av drivmedelsskatterna genom M/KD-budgeten.

De vanligaste formerna av bilanvändning i Sverige är kraftigt överbeskattade, även när koldioxidutsläppen beaktas fullt ut. Det är därför uppseendeväckande att regeringen, med stöd av Centerpartiet och Liberalerna, vill återinföra en accelererande överbeskattning av bilismen på landsbygden, skriver Transportföretagens näringspolitiska chef Ulf Perbo.

Hela landet ska växa är målet i januariavtalet. Men Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi och expert på regional utveckling, sågar landsbygdspolitiken och riktar udden mot Centerpartiet. — Det finns en mismatch mellan vad människor behöver och vad man tror ska få landet att växa, säger hon.

Låt oss fokusera på att behålla dagens momsnivå för landets naturguider och se till att fler får ta del av reformen, skriver Per Jiborn och Stefan Fölster i en slutreplik till Moderaterna.

Nej, Moderaterna värnar inte bara storstäderna. Flera av våra reformer syftar till att stärka landsbygdens konkurrenskraft.

Oron för att Trafikverket godtyckligt skulle släcka ned landsbygden som framskymtar i debattartikeln ”Nu släcker staten lyset på landsbygden” är obefogad.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) arbetar för att lagstiftningen kring strandskyddet ska förändras så att det blir lättare att få bygga i strandnära lägen på landsbygden. Kommunerna behöver kunna skapa attraktiva boendemiljöer för att utvecklas och locka nya invånare, skriver SKL:s ordförande Lena Micko.

Orter som Solna och Täby betyder faktiskt mer för Sverigedemokraternas resultat i riksdagsvalet än vad Sjöbo och Hörby gör. Ändå är bilden av SD-väljaren som lågpannad lantis seglivad.

Politiker måste bli tydligare med vilka landsbygder deras politik gynnar. Den definition av landsbygd som används påverkar vilka politiska förslag som läggs, och om politiker lever med uppfattningen att ”ingen bor på landsbygden” är det mindre troligt att resurser går dit.

Den socialdemokratiska rörelsen sprider osanningar om Sverigedemokraternas lands- och glesbygdspolitik. Men i själva verket är SD det parti som gör störst satsningar på just landsbygden och de gröna näringarna, menar debattören.

Alkoholpolitiken måste fortsätta att utgå från helhetsperspektivet, det vill säga både socialpolitiska och näringspolitiska intressen. Därför behöver vi fortsatt Systembolaget samtidigt som landsbygdens företag ges förbättrade möjligheter till försäljning av sina drycker.

Sverige ska vara ett land där alla kan känna trygghet – oavsett var man bor. En stark välfärd ska finnas i hela landet. I alla län. I alla kommuner. På alla orter. Det är de flesta svenskar överens om. Men det tycker inte Sverigedemokraterna. SD går till val på motsatsen – de vill kraftigt försämra tillvaron för alla landsbygdsbor.

Det som brukar betecknas som “hålor” – det vill säga våra mindre orter – är verkligt klimatsmarta samhällen. Nya gröna stadsdelar i storstäderna verkar däremot inte bidra till att minska utsläppen.

Ökad konsumtion av alkohol påverkar folkhälsan negativt, spär på våldsbrotten och ökar missbruket. Givet allt vi vet är det förskräckligt att Alliansen baserar sin politik på ”nyfikenhet” och ”vi tror”-retorik när de genomdriver gårdsförsäljningen, skriver Ungdomens Nykterhetsförbund.

Svenska ölbryggerier, whiskeydestillerier och vingårdar kommer äntligen att få möjlighet att sälja sina egna produkter till besökare! Alliansen har länge drivit frågan om gårdsförsäljning, men utan att göra avkall på Systembolagets monopol. Nu har en majoritet i Sveriges riksdag beslutat att stå bakom Alliansens linje och utreda förutsättningarna för ett sådant samspel.

Politiskt svek, för mycket prat, för lite pengar, otydlig ansvarsfördelning och en oklar gränsdragning. Den parlamentariska landsbygdskommitténs förslag ser i dagsläget ut att få väldigt liten effekt för landsbygden i Sverige. Vi, som representerar 10 av de 23 kommuner som i utredningen pekades ut som särskilt utsatta, är lurade.

Den rödgröna regeringen har gjort det till en paradgren att hitta omvägar ner i löntagarnas plånbok, och påfallande ofta går den via höjda skattar för norra Sveriges landsbygd. Sedan tvingas kommunerna gå med mössan i hand och be om hjälp. Det är inte rättvist.

Det saknas belägg för moderaters påstående att utjämningssystemet är tillväxthämmande. Det har en utredning som tillsattes av Alliansregeringen kommit fram till. Och att dessutom utmåla kommuner som Malmö och Göteborg som "misskötta" är missvisande.

För att Sverige ska lyckas med en framgångsrik nationell livsmedelsstrategi måste våra politiker börja lära sig att använda den gemensamma jordbrukspolitiken inom EU, skriver LRFs ordförande.

Det är inte en fråga om att den högre utbildningen ska kommunaliseras, det handlar om att den ska tillgängliggöras över hela landet – även för de boende på landsbygden. Att ett lärosäte i sin forskning och utbildning har ett samarbete med lokalt och regionalt näringsliv och offentlig sektor är något som höjer kvaliteten, inte tvärtom, skriver TCO i en replik till Saco.

Det finns stora samhällsklyftor som vi måste ta itu med i Sverige, men det vore olyckligt om lösningen skulle bli att ställa landsbygdens överlevnad mot en fortsatt stark utveckling av våra städer.

För att kunna förstå landsbygdens perspektiv måste staten finnas representerad i hela landet. Det skriver sex rödgröna ledamöter i Landsbygdskommittén som svar till Stockholmsmoderaterna.

Ingen del av Sverige är betjänt av subventionspolitik som ger konstgjord andning åt orter med tillväxtproblematik. Problemet med landsbygdskommittén är att hela utgångspunkten är fel. Det som krävs är strukturreformer som gynnar tillväxt, företagande och arbete i hela landet, skriver Moderaterna i Stockholms län.

Under julhelgen lastar vi våra bilar och kör kors och tvärs över landet. Många tillbringar julen i den hemort de en gång lämnat. Per Schlingmann skriver här om vad alla de kommuner som blivit platser man lämnar för storstäderna bör göra för att bli platser man stannar i – eller flyttar till.

Ett allt mer påtagligt hinder för landsbygden är att det är svårt för banker att bevilja lån i områden med lägre värdetillväxt. Investeringarna söker sig därför i stället till redan överhettade storstadsområden. Om inte regeringen lägger fram åtgärder får vi en ond cirkel där hela samhällen faller i värde.

Den inflyttning som resten av Sverige behöver kommer knappast på annat sätt än genom invandring. Tyvärr är den möjligheten nu borta i och med att Sverige stängt gränserna. Men var vår välfärd verkligen i fara? För mig förefaller det som att delar av vårt samhälle drabbades av panik - vi borde ha hanterat situationen bättre.

En positiv sidoeffekt av en klimatskatt på kött att den kan hjälpa till att öka efterfrågan på just svenskt naturbeteskött. Det skulle i sin tur snarare ge fler svenska arbetstillfällen än färre.

Miljöpartisterna som föreslår köttskatt är beredda att offra flora och fauna på den gröna ideologins altare. Betande djur håller landskapet öppet samtidigt som de skapar jobb och förutsättningar för en levande landsbygd.

Jordbruksverkets regler för tilldelning av statliga medel till bredband gynnar större företag och gör det mycket svårt för samverkande grannar och fastighetsägare att på egen hand få bidrag. Det är hög tid att höja blicken och tänka efter om nuvarande bidragsregler verkligen är ett effektivt styrmedel för att få ut det mesta av investerade medel.

Är du politiker och planerar att baserat på egna erfarenheter göra ett utspel om landsbygdspolitiken? Gör inte det. Eller åtminstone inte förrän du testat att du VERKLIGEN är en landsbygdsbo.

Sedan statliga Vattenfall annonserat att de vill flytta 40 jobb från Jokkmokk har svallvågor av missnöje gått höga. Det är ett svek att åderlåta regioner på naturresurser utan miljöhänsyn och utan att någon del av vinsten stannar lokalt. Det är dags att våra riksdagspolitiker beslutar att nyttja landets naturresurser hållbart och intresserar sig för hur verkligheten ser ut.

Regeringen har genom att motsätta sig allt som sänker kostnaden för att anställa gjort det ekonomiskt gynnsamt för bolag att flytta jobben till låglöneländer. Senaste exemplet är Vattenfall som ser över sina kostnader, vilket innebär att 2 000 jobb hotas.

Norrland har genom åren bistått övriga Sverige med välutbildad arbetskraft, vattenkraft, järnmalm och skogsråvara. Vad har vi fått tillbaka för det? Det räcker nu, skriver Tomas Vedestig, kommunalråd i Övertorneå, som vill se en verklig nationell stimulanspolitik med utlokalisering av statlig verksamhet till gles- och landsbygd.

Den redan tidigare hårt kritiserade kilometerskatten på tunga transporter har gått från dåligt förslag till sämre. Från ett första utgångsbud på 14 kronor milen presenterade regeringens utredare en preliminär siffra på 26 kronor milen vid en hearing nyligen. Det är nästan en dubblering. En sådan hög kilometerskatt skulle slå hårt mot miljön, näringslivet och den svenska landsbygden, skriver tre centerpartistiska talespersoner.

Att kunna resa till arbetet, studierna eller ett teaterbesök är en rättighetsfråga. Men för de som bor på landet och inte har bil är möjligheten att resa ytterst begränsad. Utan en väl utbyggd kollektivtrafik kommer få andra nya insatser för landsbygdsutvecklingen ha effekt.

I morgon onsdag ska riksdagen besluta om hur investeringar från det statliga riskkapitalet ska fördelas. Norra Sverige med dess inland riskerar att förlora miljarder kronor i satsningar med det förslag som näringsminister Mikael Damberg presenterat. Vi vädjar därför till näringsministern att tänka om och göra rätt för att hela Sverige ska leva.

Det är dags att lyfta ut mer makt till regionerna när den nya Sverigekartan ritas upp. Lika viktigt som att nya storregioner nu bildas där intresset finns, är att riksdagen accepterar att andra kan vilja stå utanför sammanslagningen, eller vänta med den. Det kan alltså behövas fler än de sex regioner som nu föreslagits.

För att möjliggöra utbyggnad av bredband via fiber även på landsbygden anslogs statliga stödmedel. Pengarna är nu i praktiken slut. Ytterligare resurser är en nödvändighet för fortsatt utbyggnad. Men mer pengar är bara en del. Den byråkratiska snårskog som sökande byalag på landsbygden står inför är alltför ofta en källa till såväl oro som ilska.

I dagarna pågår Landsbygdsriksdagen med temat ”för ett land i balans. Ett mycket aktuellt tema för oss som bor där bristen på en sammanhållen politik för både stad och land fått tidigare blomstrande bygder att vissna och sakta uttorkas.

I större städer börjar både unga och vuxna vänja sig vid att det finns områden de gör bäst i att undvika. Det är en oacceptabel utveckling. Nu krävs en samlad strategi som prioriterar brottsbekämpning och trygghetsfrågor, och stärker polisens möjligheter att agera såväl i utanförskapsområden som på landsbygden.

Det krävs ingen storregion för att bättre kunna ta tillvara på strukturfonderna. Se bara på Jämtland, där en landstingsregion bildades 2015. Det är i vårt tycke det bästa alternativet, och bör tjäna som ett gott exempel för oss alla.

Medborgarnas förtroende för en regionalisering kan bara åstadkommas om man kan visa på att den inte leder till en ytterligare koncentration. Det finns mängder av genomförbara förslag på hur det lokala kan förstärkas – det som krävs är fantasi och vilja.

De fyra nordligaste länen består av 44 kommuner. I dag uppträder många av dessa på ett splittrat sätt. Nu är det dags att sluta misstro våra grannar och istället kraftsamla för att tillsammans kunna tala med en lika starkt röst som regionerna i Västra Götaland och Skåne.

Vårt beroende av fortsatt ekonomisk tillväxt innebär ett risktagande. Vi har tagit fram fyra testscenarier som visar hur framtidens hållbara samhälle skulle kunna se ut 2050 – utan BNP-tillväxt.

För att regeringen ska behålla trovärdigheten i den nationella bredbandsstrategin krävs ökade resurser. Om inte försätts regionerna i en besvärlig situation och utvecklingen av moderna välfärdstjänster hämmas, skriver flera chefer i Sörmland.

Om ett grönt språkrör inte ens orkar säga att vår landsbygdsminister är på fel spår i köttfrågan, då undrar åtminstone jag om Åsa Romson och Gustav Fridolin har rätt att kalla sig gröna.

Det behövs en fortsatt kraftsamling och samverkan kring strandskyddsreglerna, både på nationell och regional nivå. Satsningen på en nationell arena för samverkan och kunskapsuppbyggnad har skapat förutsättningar för en bättre tillämpning. Samtidigt står det klart att förändringarna inte skapat den flexibilitet som efterfrågas i dagens regelverk. Det skriver Strandskyddsdelegationens ordförande och 11 ledamöter.

Det finns mängder med personer och kommuner som har goda idéer om hur landsbygdsutvecklingen skulle kunna ske på ett för miljön respektfullt och bra sätt. Men många av idéerna kvävs i sin linda av en strandskyddslagstiftning som är felaktigt konstruerad, och som lägger en hämsko på byggandet nära vatten.

Jordbruksverket beslutade att ge 48 av 53 områden från norr till söder i Sverige möjlighet att bilda Leaderområden och tilldelade dem budgetar. Småkom ifrågasätter varför inte alla områden har rätt till utvecklingspengarna.

De senaste seklerna har präglats av tre trender: värderingsförändringar, urbanisering och migration. Det intressanta med dem är inte att vi måste anstränga oss för att upptäcka dem, utan att vi inte längre har några politiska företrädare som förhåller sig till helheten. Och det ger dysterkvistarna större utrymme att styra den politiska berättelsen.

Det fina med amerikansk forskning är att vad som pågår här och nu ofta redan inträffat i USA. Vilket märks tydligt i statsvetaren Robert Putnams nya bok Our Kids, som analyserar 50 år av samhällsförändringar. Man kan läsa boken som både facit och prognos för Sverige.

Se den småskaliga vattenkraften som en utsläppsfri resurs i stället för att sätta vanliga landsbygdsbor och småföretagare i en rävsax, uppmanar LRF.

Statliga jobb i hela Sverige är en förutsättning för ett levande land. Regeringen har tagit vissa steg i rätt riktning, men mer behöver göras.

Kan hela Sverige leva? Och vad får det kosta? Är det möjligt att hejda avfolkningen av glesbygden? Vad krävs för att landsbygden ska leva? Och varför är det viktigt? Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) intervjuas av Måns Wikstrand, reporter på Dagens Samhälle.

Sverige är det land i EU som urbaniseras snabbast. Städerna växer så det knakar, samtidigt avbefolkas lands- och glesbygd. Är det ett problem – i så fall varför och hur skadet mötas? Är statlig stödpolitik konstgjord andning eller rätt väg för att hela landet ska leva? Maria Ludvigsson, ledarskribent på Svenska Dagbladet, möter Terese Bengard, verksamhetschef Hela Sverige ska leva. Moderator: Karin Lundahl, debattredaktör på Dagens Samhälle

Det är sommar och turistsäsongen står för dörren. Besöksnäringen växer och blir allt viktigare som näringsgren. I Sverige omsatte den 280 miljarder kronor 2013. Samtidigt är landets rika kulturmiljöer underskattade som besöksmagneter och bär på en outnyttjad potential i marknadsföringen av Sverige.

LRF och Livsmedelsföretagen vill fördubbla värdet av den svenska exporten av jordbruksvaror och livsmedel till 2030. Lyckas jordbruket och livsmedelsindustrin med detta har det stor betydelse för den svenska ekonomin och sysselsättningen. Men då krävs goda konkurrensvillkor.

För att hela Sverige ska kunna leva är den mjuka infrastrukturen lika viktig som den hårda. Det handlar om kultur, fritid, välfärd och möten mellan människor. Folkbildningen och studieförbunden är en central del av detta. Det skriver ABF och Studieförbundet Vuxenskolan i en gemensam artikel.

Sverige har Europas ö-rekord, 221 800 obebodda öar och 879 bebodda små öar. De flesta öar har problem med avfolkning, ibland även med turistinvasion på sommaren.

Det är allvarligt att Trafikverket genomför ett försök med en ny modell för banarbete, som de för övrigt vill införa i hela landet, utan att det görs samhällsekonomiska analyser, utan att samtal förs med berörda kommuner utmed banan och utan att hänsyn tas till de tågoperatörer som drabbas när tågen stoppas på dagtid. Det skriver kommunledningarna i fyra kommuner i Gävleborg i en gemensam artikel.

Nu behövs snabbhet om Sverige ska klara utmaningen att bygga fiber i ett glest befolkat land. Att hoppas på ökade framtida statliga investeringar när det finns privata företag som vill investera redan nu leder snarare till en försenad utbyggnad.

Stelbenta lagparagrafer sätter stopp för fjärrundervisning i skolan. Konsekvensen blir att många elever inte får modersmålsundervisning och studiehandledning. Nu måste regering och riksdag ta elevernas situation på allvar. Den försöksverksamhet som Skolverket drar i gång senast under nästa år måste tillåta försök med fjärrundervisning på entreprenad.

Från politiskt håll verkar bensinskatten ses som en perfekt kassako. Behöver man få lite mer klirr i statskassan kan man alltid beskatta bilisterna lite till, samtidigt som man mumlar något vagt om att det är för miljöns skull. Men politikerna borde tänka ett varv till. Få skatter påverkar och upprör så många ”vanliga” människor med normala inkomster runtom i Sverige.

Skogsnäringen är en ekonomisk ryggrad i samhället och en central bärare av sysselsättning och välfärd i stora delar av Sverige. Låt oss värna detta. Vårt industriella kunnande, tillsammans med det faktum att vi i dag har mer skog än någonsin, kan vi dra nytta av för framtiden både för att motverka klimathotet och för att skapa fler jobb. Ett sätt är att bygga mer i trä. Det skriver Sveaskogs vd och landshövdingen i Västerbotten.

Debatten om i vilken grad den svenska landsbygden ska leva går het, men kärnkraftskatastroferna i Harrisburg, Tjernobyl och Fukushima har lärt oss en sak. Kring ett kärnkraftverk är den utmaningen sekundär - där kan även en blomstrande bygd slås ut över en natt.

Det finns redan i dag verktyg för att driva på decentraliseringsarbetet och säkra myndigheters och de statliga jobbens närvaro i hela landet. Därför borde civilministern kavla upp ärmarna, ta av skygglapparna och sluta gömma sig bakom ett uppdrag.

Alla Sveriges mindre orter verkar vara lämnade åt sitt öde och får inte samma uppmärksamhet som storstäderna och dess invånare. Men det finns en mängd utmaningar i de små orterna som kräver nya spännande lösningar där arkitekturen måste få spela samma utvecklande roll som i storstäderna.