Den starka svenska globala rösten för en hållbar utveckling tystnar med den nya regeringens politik, skriver 11 forskare idag. Också Centerpartiets väg framåt och pensionssystemet debatteras denna måndag.

Varken vargen eller epatraktorn ligger bakom SD:s lyft på landsbygden. Kanske inte ens invandringen. Andra, långt viktigare frågor ligger bakom och dessa borde medierna ha lyft för länge sedan.

Liberala riksdagsledamoten Gulan Avci kritiserar klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S) och tidigare moderat kommunpolitiker tänker stödrösta på ett rödgrönt parti.

Övergödda havsvikar i Östhammar ska bli renare genom kommunens samarbete med forskare från SLU. När vassen skördas minskar näringshalten i vattnet – och kor och hästar får extra foder.

Hanne Kjöllers ledartext om glesbygden får Po Tidholm att drömma om en ny skattereform.

1970-talets gröna våg var en revolt med politiskt innehåll, medan den rörelse från staden som vi ser i dag beskrivs oftast som ett individuellt val för medelklassen. Men även många av dem som flyttar nu gör det för att de vill bort från staden och dess villkor.

Oskarshamns kommunstyrelseordförande kräver respekt av miljöminister Per Bolund. Fackförbundet TCO vill skärpa arbetsmiljöarbetet. Kommunledningen i Göteborg utlovar mer trygghet. Dagens debatt handlar även om klimatet.

Kommunerna har en nyckelroll när det gäller grön el, skriver vd:n för Svensk Vindenergi. Stärkt tillgång på bra läromedel är det enklaste sättet att öka likvärdigheten, anser skoldebattörer. Sekretess inom upphandlingar är ett annat debattämne denna morgon.

Flera utmärkelser i fjol visar att Kalmar gör ett och annat rätt. Rentav så rätt att Kalmar nu pressar sig förbi dominanten Varberg i Dagens Samhälles breda jämförelse och blir Årets Superkommun bland småstads- och landsbygdskommuner.

Norrbotten går i bräschen för den hållbara omställningen av Sverige. Här finns malmen, skogen, vattenkraften, industriellt kunnande och den politiska viljan, skriver kommunpolitiker från MP, S, V och M, som vill att demonstrationsanläggningen för industriprojektet Hybrit ska placeras i Gällivare.

LRF presenterar här en 20-punktsstrategi för tillväxt i både land och stad som ger närmare 50 000 nya jobb. LRF inleder också en granskning av partiernas konkreta åtgärder för landsbygdsutveckling, skriver Palle Borgström, förbundsordförande Lantbrukarnas Riksförbund.

I Torsås har bara 1 procent av hushållen utanför tätorten bredband. Kommunen ligger i botten i landet när det gäller digital infrastruktur på landsbygden. Utan bredbandsutbyggnad dör glesbygden, menar S-kommunalrådet i Överkalix som ligger näst sämst till. Se kartan över kommunerna med sämst bredbandstäckning.

Skatteutjämningen rår inte på de ungas flykt från landsbygden. Se i stället till att alla regiondelar får högskoleutbildning och att studielån avskrivs för akademiker som flyttar till landsbygden, föreslår C-politiker i Linköping och Eda kommun.

Det kommunala uppdraget är i princip lika oavsett hur kommunen ser ut, men om alla kommuner ska klara detta uppdrag så måste lika förutsättningar ges, skriver kommunstyrelseordförandena i Malå och Sorsele.

Att Sverige behöver Stockholm och storstadsregionerna är ett faktum. Att hela Sverige behöver de norra regionerna råder det heller inget tvivel om. Norrbotten och norra Sverige står för betydande delar av Sveriges tillväxt och välstånd. Det är dags att börja se Sverige som den helhet vårt land är, skriver Niklas Nordström (S), ordförande Norrbottens Kommuner.

De som seriöst vill stödja landsbygden riskerar att gå vilse bland olika ”plånböcker” som samhället erbjuder för landsbygdsutveckling. Nu finns möjligheten att förenkla genom att överföra hanteringen av EU:s landsbygdsprogram från länsstyrelserna till regionerna, skriver regionrådet Kristina Jonäng (C) och kommunalrådet Tomas Mörtsell (C).

Det är av största vikt att det nya förslaget om kommunal kostnadsutjämning genomförs av riksdagen. Den 17 maj skulle alla remissvar vara inne och nu är det dags att förslaget blir verklighet. Inte minst med tanke på de oroväckande signaler som många av Sveriges kommuner ger om det kommande ekonomiska läget, skriver företrädare för riksorganisationen Hela Sverige ska leva.

Sverige valde tidigt att gå i bräschen för bredbandsutbyggnaden. Planen var att nå 95 procent av befolkningen senast 2020. Men mycket talar nu för att vi inte kommer att nå fram i tid. Ansvarig minister Anders Ygeman bekräftade nyligen i en debatt att det så kallade 2020-målet är ”rökt”, skriver Mikael Ek, vd Svenska Stadsnätsföreningen, och företrädare för Byanätsforum.

Om Moderaterna verkligen hade velat hade partiet haft möjligheten att sätta stopp för skattehöjningar på bensin, helt och hållet. När riksdagsledamoten Niklas Wykman (M) nu beskyller Centerpartiet för att försvåra för landsbygdsbor som är beroende av bilen ropar han varg så att det ekar i skogarna, menar Per Åsling (C).

Om partierna bakom Januariavtalet ska hålla löftet om att hela Sverige ska växa är det viktigt att snarast tillåta gårdsförsäljning för att på så sätt skapa förutsättningar för företagande, jobb och attraktiva samhällen – även utanför städerna, skriver företrädare för Visita och LRF.

Mindre kommuners problem efter flyktingkrisen handlar inte enbart om integration. Problemen går djupare än så.

Om Sverige ska hålla ihop krävs att statlig service finns nära invånarna. Annars finns risken att tilliten i samhället minskar än mer, menar Dan Hjalmarsson, ekonomie doktor vid Handelshögskolan i Stockholm.

Regeringens bredbandsstrategi bidrar till att skapa digitala A- och B-lag, där vissa hushåll och företag på landsbygden riskerar att bli utan snabb uppkoppling. Alla kommer inte att kunna ta del av den kommande digitala ekonomin, digitala vård- och larmtjänster eller digital handel och underhållning.

På fem år har Sotenäs kommuns avgift till kostnadsutjämningssystemet ökat med hela 1 000 procent. Det är orimligt. Vi förväntar oss att missförhållandena i systemet omgående ses över och rättas till, skriver kommunstyrelsens ordförande Mats Abrahamsson (M).

Konst och kultur kan spela en viktig roll i samhällsutveckling inom i stort sett alla politikområden om den får rätt förutsättningar. Kommunerna, regionerna och de nordiska länderna kan lära mycket av varandra och vi är övertygade om att en stärkt dialog mellan de olika nivåerna kan ge extra kraft i utvecklingen av kultursamarbetet i Norden.

Om man på allvar vill hålla ihop hela landet måste man titta på vilka produktionskostnader som finns för välfärd i olika delar av landet – och göra en ansats att försöka jämna ut dem. I dag får de minsta kommunerna inte pengar över ens om de driver verksamheten effektivt, skriver kommunstyrelseordförandena i Region 10.

Det var de nya späda skotten som tog mest stryk i torkan. Likadant är det med oss unga företagare i lantbruket. Vi är många som nu går på ren vilja, för torkan har slagit hårt mot den som saknar buffert från tidigare år, har investerat hårt och sitter med stora lån.

Även vi undrar vilken landsbygd det är som rikspolitikerna pratar om. Det statliga förslaget om utbyggnad av den statliga servicen ska byggas ut är bra, men det borde vara självklart med ett kontor i varje kommun.

Politiker måste bli tydligare med vilka landsbygder deras politik gynnar. Den definition av landsbygd som används påverkar vilka politiska förslag som läggs, och om politiker lever med uppfattningen att ”ingen bor på landsbygden” är det mindre troligt att resurser går dit.

För att lyckas med ambitionen i landsbygdspropositionen måste det statliga stödet till lokala mötesplatser fördubblas. Samlingslokalerna utgör en viktig demokratisk infrastruktur där mellanmänskliga möten för demokrati, kultur och integration sker och bidrar till att värdefull samhällsservice kan utvecklas lokalt.

Alkoholpolitiken måste fortsätta att utgå från helhetsperspektivet, det vill säga både socialpolitiska och näringspolitiska intressen. Därför behöver vi fortsatt Systembolaget samtidigt som landsbygdens företag ges förbättrade möjligheter till försäljning av sina drycker.

Sveriges kommuner, regioner och myndigheter borde snarast revidera sina mål för upphandling av mat så att allt som är möjligt att köpa från det svenska jordbruket också köps därifrån utifrån uppställda kriterier för bra miljö- och djurskydd, skriver Staffan Danielsson, riksdagsledamot (C).

Vi är inte ute efter ett totalt avskaffande av strandskyddet, men efterlyser ett antal betydande förändringar. Rätt hanterat behöver inte ett förenklat strandskydd innebära något hot mot skyddsvärda områden, skriver, Peter Tagesson, LRF Västra Götaland, och Fredrik Lindén, Turistrådet Västsverige AB.

Nationella politiska beslut har drabbat landsbygden på ett negativt sätt. Ambitionen har säkert varit god, men konsekvenserna är nu så stora att en landsbygdsreform är nödvändig, skriver Conny Brännberg (KD)regionpolitiker i Västra Götalandsregionen.

Partiledardialogen på Landsbygdsriksdagen i Örnsköldsvik i maj ingav hopp. Sällan har vi hört en sådan enighet från partiledarna. Även den viktiga frågan om tillgång till service togs upp. Nu måste våra politiker gå från ord till handling, skriver ordföranden för Småkom Peter Lindroth.

Det nyinrättade Rådet för hållbara städer har en viktig roll i att möta Sveriges miljö- och klimatåtaganden, men också socioekonomiska utmaningar som segregation och trygghetsfrågor, skriver Monica von Schmalensee, ordförande för Rådet för hållbara städer, som idag släpper sin första rapport.

Centerpartiet har tagit fram en konkret reformagenda för landsbygden som vi ska genomföra om vi hamnar i regeringsställning efter valet i höst, skriver partiets ekonomiskpolitiske talesperson Emil Källström.

När hörde ni senast en riksdagspolitiker diskutera konsekvenserna av den urbana normen? Eller nämna att städer varken är hållbara eller självförsörjande? Politiska analyser och förslag kan inte enbart utgå från storstäderna – Sveriges landsbygder måste också inkluderas, skriver företrädare för Fi.

Idag presenteras Svenskt Näringslivs årliga undersökning om det lokala företagsklimatet. Många förbättrar sina omdömen och bäst av alla är Munkfors, tätt följt av Markaryd. Vårt bästa råd till de kommuner som vill förbättra sina resultat är att lyssna på företagen och låta sig inspireras av de kommuner som presterar bättre, skriver Christer Öhlund, Svenskt Näringsliv.

I två år har samlat erfarenheter och kunskaper genom vårt Innovationscenter för landsbygden. Låt oss bidra till regeringens ambition att stödja landsbygdens entreprenörer och företagare, manar fyra kommunalråd från sydöstra Skåne.

Regeringen har, än en gång, gått för långt i sin regleringsiver – denna gång i samband med EU:s nya ekodesigndirektiv. Förslaget om en skrotningspremie för vedspisar stoppades, men förbudet om att kunna åter- och nyinstallera en gammal vedspis eller kamin kvar. Alliansen ska agera tillsammans för att stoppa regeringen, skriver fyra riksdagsledamöter.

Järnvägsdiskussionerna har framförallt handlat om städernas behov, med nya dyra järnvägar, citytunnlar och höghastighetståg, medan landsbygden har glömts bort. Det är inte rimligt att många miljarder spenderas på städernas järnvägsprojekt utan att en liten bråkdel av den summan satsas på landsbygden.

Det finns ett kamouflerat motstånd mot förändring i maktbalansen mellan stad och land. Ibland visar det sig tydligt. Som när alla riksdagspartierna i landsbygdskommittén är helt överens om att satsa på glesbygdskommuner och det behövs ett valår innan något händer.

Trots ett ökat transportbehov bland annat till följd av växande befolkning, redovisar Sverige sjunkande koldioxidutsläpp från vägtrafiken. Vi vill se att utsläppen fortsätter att minska men genom en transport- och landsbygdsvänlig politik.

För att uppfylla åtagandena i Parisavtalet måste den förnybara elproduktionen byggas ut. I Sverige kan hundratals miljarder kronor komma att investeras i energiomställningen fram till 2040. Men investeringarna förutsätter att kommunerna är positiva till utbyggnaden och att det omgärdande regelverket blir tydligare, tillståndsprocesserna mer rättssäkra och ledtiderna kortare, skriver Charlotte Unger Larson, vd Svensk Vindenergi.

Den som vill sätta stopp för den pågående regionala klyvningen i Sverige kan hämta inspiration från Norge. Två verktyg i norsk distriktspolitik är särskilt effektiva om man vill ta hela landet i bruk. Det första är en generell geografisk differentiering av arbetsgivaravgifterna, det andra är att regionalisera en rättmätig del av vattenkraftens och andra naturresursers värden, skriver Håkan Larsson, kommunfullmäktigeledamot (C) i Krokom.

Gemensamt för de kommuner som regeringen beslutat ska få ett tillskott av nya myndighetsjobb är att de redan har resurser och uppvisar en positiv utveckling. Så, hur gynnar utflyttning den verkliga landsbygden?

När Mia Skäringer i programmet Jills veranda besöker problemfyllda gruvbyn Wilder utanför Nashville relaterar hon till uppväxten i Värmland. Hopplösheten och likgiltigheten är inte lika djup, men många här är frustrerade över synen på landsbygden, skriver medarbetare på arkitektkontoret SBK Värmland AB.

Det är inte kommunerna som värderar och dialogen, om nyproducerade flerbostadshus verkligen behöver avskrivningar direkt, pågår. Problemet är revisorernas och bankernas generella attityd att inget som byggs på landsbygden har något värde.

Staten bör utveckla systemet med geografiskt differentierade arbetsgivaravgifter för att stödja en positiv utveckling i glesbygden. Dessutom bör kommuner ges möjlighet att införa geografiskt differentierad kommunalskatt, skriver Andreas Westerberg, Liberalerna Skellefteå, inför partiets landsmöte.

Klyftan mellan stad och land fördjupas och får allt fler att sträcka sig efter verktygslådans grövre redskap: kommunsammanslagningar. Men hänsyn till frivillighet och demokrati är tillrådligt i dessa fall, menar statsvetaren Gissur Erlingsson.

Förtroendet för svenska bönder är högt och ökande, men fortfarande är drygt hälften av det kött som serveras på de offentliga mattallrikarna importerat. För att inte tala om osten. Bonden Anette Gustawson vill se en ambitionshöjning från det offentliga.

Fler kan välja bort bilen om våra regionpolitiker höjer ambitionsnivån när det gäller att utveckla kollektivtrafiken. Anropsstyrd kollektivtrafik med taxi är ett både kostnadseffektivt och miljövänligt alternativ - inte minst för landsbygden.

Vi ser stora bekymmer för våra medlemmar när specialistmyndigheter rycks upp med rötterna, skriver Sveriges Ingenjörer, som vill att regeringen kompenserar för problem redan på förhand.

Beskedet från regeringen om att omlokalisera myndigheter berör över 500 medarbetare och innebär den största flytten av myndigheter på tio år. Alla erfarenheter pekar på att omlokalisering inte är en bra metod för att skapa jobb utanför storstadsområdena. Regeringen borde lyssna på experterna och avbryta planerna på att flytta ut myndigheter.

Sverige har mycket att lära av Norge, som lyckats hålla sina bygder levande. Det skriver jämtländska intresse- och näringslivsaktörer i ett öppet brev till landsbygdsminister Sven-Erik Bucht.

Utan investeringsstöd hade jag inte haft ett levande lantbruk med djurhållning och olika grödor på åkrarna. Visst kan vissa delar i landsbyggdsstödet förbättras, men krångla inte till det med ytterligare kontroller, utvärderingar och processer.

Insatserna i landsbygdsprogrammet 2007–2013 har inte varit tillräckliga för att bryta den ökade tudelningen mellan stad och land i Sverige som pågått under lång tid. Trots att flera utvärderingar pekat på hållbarhetsbristerna i programmet, använder ansvariga inte kunskaperna till nödvändiga förbättringar. Vad beror det på? Vi ger här fem förslag till ökad hållbarhet baserade på forskning om utveckling.

Rekryteringsproblem, åldrande befolkning, vikande handel, insomnat byggande och stora skattehöjningar är de tråkiga utsikterna för många kommuner med befolkningsminskning.

Försäkringskassan har goda skäl att inte koncentrera verksamheten till storstäderna. Men vi vänder oss mot tanken att verksamheter lyfts ut eller läggs ned.

Alla statliga utredningar och regeringens gemensamma beredning av propositioner och regeringsbeslut ska landsbygdssäkras, föreslås i landsbygdskommitténs slutbetänkande. Vi tror att ett sådant angreppssätt riskerar att byråkratisera beslutsprocesserna och producera pappersprodukter utan att göra verklig skillnad. En särskild hantering av landsbygderna riskerar även att förstärka stadens maktposition.

Det räcker inte med förtätningar av centralorten för att Uppsala kommun ska lösa sina utmaningar. För en hållbar och miljövänlig expansion krävs satsningar på kringliggande orter och landsbygden.