Läkemedel

Sveriges Konsumenter: Ett Sverige vi inte sett tidigare

Avslag på sjukärenden trots läkarintyg, elevers skrivsvårigheter och tillståndsprocessen för vindkraft är några av de ämnen som debatteras på tisdagen.

Vart är vi på väg om staten drar tillbaka permanenta uppehållstillstånd, frågar sig Antje Jackelén, ärkebiskop emerita idag i en av flera debattartiklar som rör migrationspolitiken. Teknikföretagen efterfrågar utbildningssatsningar på matematik och teknik.

Patientsäkerheten hotas när viktiga läkemedel saknas på svenska marknaden, skriver professorer och läkare idag och efterfrågar politiskt ansvarstagande. Polisen gör ja-sägare till chefer, skriver före detta polis och så uppmärksammas Förintelsens minnesdag.

Brist på vårdplatser, effektiviseringar, läkemedel och hedersförtryck är ämnen i dagens och helgens debatt. Där finns också ett upprop från Greta Thunberg.

För att bekämpa våldet mot barn krävs en nationell strategi, anser regeringens särskilda utredare. Farmaceutisk kompetens på säbo, friskolereformen, Kirunafyndet och bostadsbristen är andra ämnen på dagens debattsidor. Liksom prins Harrys beteende under förlossningen.

Kommunerna bör använda den farmaceutiska kompetensen bättre, anser Åsa Lindestam, Eva Eriksson, Liza di Paolo-Sandberg och Rasmus Nerman från projektet Koll på läkemedel.

Politikers arvoden, köer till akuten och undernäring inom äldreomsorgen. Det är något av det som diskuteras i debattsvepet på fredagsmorgonen.

Vi vill att regionpolitikerna och NT-rådet ser till att vi med sällsynta diagnoser får tillgång till läkemedel oavsett vår ålder, skriver debattörer från NSMA i en replik.

Stärkt statlig styrning av skolan föreslås av utredare. Lärarfacken vill fasa ut aktiebolag från skolan. Resultatet av socialpolitiska insatser bör utvärderas, anser Humanas vd. Dagens debatt handlar även om tågtrafik, Nato och priset på falukorv.

Utjämningsstödet är inte perfekt men bättre än alternativet, skriver Britta Flinkfeldt i DN. Tidöavtalets klimatpolitik, socialtjänstens behov av reformering, blindas rätt till ledsagning och oskuldsoperationer är andra ämnen som debatteras i dag.

Unga vet för lite om hur läkemedel fungerar, skriver Björn Eriksson, generaldirektör för Läkemedelsverket. Han oroas av att receptfria smärtstillande läkemedel används alltför lättvindigt.

Matsvinn, äldreboenden med torftig miljö och stödlinjer till barn är några av ämnena i dagens debattsvep.

Lärarfacken presenterar ny opinionsundersökning. Läkare kritiserar Socialstyrelsen. Livsmedelshandlare anser att butiksstölder är inkörsport till grövre kriminalitet. Andra debattämnen i dag: privat vård, Vänsterpartiets förflutna och a-kassan.

Regeringen vill skärpa hälso- och sjukvårdslagen. Kommunernas arbete med vårdens och socialtjänstens beredskap ska också stärkas.

Här måste vårdens chefer gå in och hjälpa medarbetarna, skriver Mats Reimer.

Södertälje ska införa ett nytt kontrollsystem för att förhindra att kommunen anställer personer med kopplingar till organiserad brottslighet. Psykologer är bekymrade över hårdare tag mot bråkiga elever. Desinformation, avfall och barnomsorg är andra ämnen i debatten.

Svenska covidföreningen varnar för att de svårt långtidssjuka kommer att bli fler. Läkarförbundet hävdar att läkare är mer nöjda med jobbet om chefen är läkare. Övrigt i dagens debatt: kollektivtrafik, förlossningsvård och elmarknaden.

När nu samarbeten med Ryssland avbryts runt om i världen finns det skäl för stat, kommuner, regioner och företag att ompröva även kinesiska affärsprojekt och vänortsavtal.

Vaccinpassen är i fokus när nya restriktioner införs. Bensinskatten, vindkraften och flerbarnstillägget är andra ämnen som tagits upp i debatten den gångna helgen.

Covid-19 pandemin har både ökat kraven på hälso- och sjukvården och myndigheter. Det handlar bland annat om skärpta krav på snabbhet, effektivisering och att använda digitaliseringens möjligheter. Det är upp till oss att säkerställa att vi lyckas, skriver Läkemedelsverkets generaldirektör Björn Eriksson.

Kommuner säger nej till äldre som behöver omsorg av ekonomiska skäl, skriver Akademikerförbundet som gjort en enkät bland sina medlemmar. M/KD/SD-förslaget att slopa investeringsstödet för bostäder skapar också debatt i dag, liksom antibiotikaresistens.

Liberalerna släpper inte fram en regering där SD ingår, skriver partiledaren Nyamko Sabuni. Regeringen behöver stärka Sveriges arbete mot antibiotikaresistens och rädda liv, uppmanar Forska!Sverige med flera. SD uppmanar V att rösta på deras alternativa budget och tankesmedjan Katalys kallar Liberalerna en guppy bland pirayor.

Vi riskerar årligen att få över 70 000 nya fall av anmälningspliktig antibiotikaresistens enbart i Sverige. Vi uppmanar därför regeringen att vidta tre åtgärder för att stärka Sveriges arbete mot resistens och rädda liv, skriver skribenter från Forska!Sverige, Uppsala universitet och ReAct Europe.

Besparingar pressar vården mot kollaps, Moderaterna är Sveriges gröna höger och stoppa otryggheten i skolan. Det är några av budskapen från helgens debatt.

Antibiotikaresistens och andra former av resistens hos mikroorganismer är inte ett problem som kan fixas permanent. Men vi kan se resistens som ett hälsoproblem som kräver större insatser och bredare samverkan, skriver Pfizer Sveriges Marcus Stjernström.

Antibiotikaförskrivningen har gått ned kraftigt under pandemin. Och färre fall av antibiotikaresistens har registrerats. Några regioner sticker ut.

Svaret på den viktigaste frågan av alla, det vill säga om man kan vara säker på att få den bästa möjliga medicinen när man är svårt sjuk, framstår som allt klarare. Det kan vi inte, slutreplikerar Sarkomföreningens ordförande Magnus Carlsson.

Alla vill att patienterna ska få tillgång till nya läkemedel som leder till hälsovinster. Vi behöver då undvika att lägga så mycket resurser på en insats, att den tränger undan vård från andra patienter som har ett lika stort eller större behov, replikerar TLV:s generaldirektör Agneta Karlsson, NT-rådets ordförande Gerd Lärfars och MTP-rådets ordförande Jan Liliemark.

Året som har gått har givit svåra frågor förnyad kraft. Hur ska vi skydda samhällets mest utsatta, till exempel de gamla? Hur prioriterar våra politiker bland begränsade resurser? Behöver personalen i vården uppskattas mer än genom handhjärtan på sociala medier och vackra ord? Sammanfattningsvis: Vilket pris sätter staten på våra liv, frågar Sarkomföreningens ordförande Magnus Carlsson.

Omställningen mot en nära vård är på mångas läppar. Den medicinska forskningen och den senaste tekniken har gjort att vård som tidigare krävde sjukhusvård nu kan ske i patientens hem. Men ett föråldrat regelverk kan sätta stopp för omställningen. Centerpartiet kräver att regelverket ändras, skriver riksdagsledamoten Sofia Nilsson, regionrådet Annette Linander och regionrådet Birte Sandberg.

I dag presenterar SKR rapporten ”Öppna jämförelser – Miljöarbetet 2020” i regionerna. Rapporten visar på flera positiva trender och stora skillnader.

Precisionsmedicin, skräddarsydda behandlingar baserat på patientens unika genetiska profil, är i ropet. För att dessa behandlingar ska bli ekonomiskt försvarbara behövs dock samtidigt en bred satsning på datastödd prevention av folksjukdomar som diabetes, fetma, hjärt- och kärlsjukdomar, MS, demenssjukdomar och cancer, skriver Ulf Hertin, senior rådgivare på SAS Institute.

Svensk sjukvård ska reformeras, men analys och förslag om en av vårdens viktigaste insatsfaktorer, läkemedelsanvändningen, saknas helt. Det skriver Sveriges Farmaceuter, Sveriges Apoteksförening och Apotekarsocieteten, som kräver att farmaceuter och apotek nyttjas bättre i vården.

Regioner och patientföreningar måste vara delaktiga när nya modeller arbetas fram för finansiering av nya behandlingar av sällsynta sjukdomar, skriver representanter för Region Västerbotten och en patientförening.

Astma är en folksjukdom, som inte bara innebär lidande för väldigt många människor utan även stora samhällskostnader. Dessutom onödigt lidande i många fall, eftersom det finns behandlingar och insatser som skulle kunna hjälpa många fler, skriver Astma- och Allergiförbundets ordförande Maritha Sedvallson och vårdpolitiskt ansvariga Anna-Karin Klomp.

Det råder i dag ingen brist på läkemedel i Sverige på grund av coronapandemin. Men tillgången på läkemedel är känslig för snabba förändringar och läget kan förvärras. Alla behöver därför ta enskilt ansvar att inte köpa extra läkemedelsförpackningar, skriver företrädare för företagen inom läkemedelssektorn.

Sverige kan inte delta i viktig medicinsk forskning kring livshotande akuta sjukdomar på grund av brister i lagstiftningen. Regeringen måste agera mot detta, menar flera företrädare inom medicin och forskning.

En ny rapport visar att utsläpp från läkemedelsindustrin i Indien allvarligt påverkar miljön och människors hälsa. Men regionerna har inte möjlighet att ställa krav på minskade utsläpp i sina upphandlingar av läkemedel.

1 171 procent – så mycket har avgifterna för sjuk- och tandvård höjts sedan 1980. Fem gånger mer än ökningen av konsumentprisindex. Men de senaste åren har kostnadsökningen stannat av. Priserna för läkemedel har till och med sjunkit.

Att läkemedel inte kan levereras utgör ett allvarligt samhällsproblem och vi vi delar Sveriges Apoteksförenings engagemang. Men deras ganska alarmistiska debattartikel innehåller samtidigt påståenden som måste bemötas, replikerar Lif:s expert på läkemedelsanvändning Bengt Mattson.

Krafttag krävs mot bristen på läkemedel. En nationell buffert är en del. Regeringen måste också verka för att EU-länderna tillsammans ställer tuffare krav på läkemedelsbolagen – i dagsläget ställs patienter i olika länder mot varandra, skriver Johan Wallér, vd Sveriges Apoteksförening.

Regeringen har meddelat att även pojkar ska börja HPV-vaccineras. Men på grund av bristen på vaccin vädjar nu WHO-experter: Ge det bara till flickor. Den bönen bryr sig svenska myndigheter dock inte om.

I vårt samhälle kan man köpa sprit och tobak utan egentliga begränsningar, men man får inte ta ansvar för en sömntablett till natten. Logiken i detta är svår att förstå, skriver Åke Andrén-Sandberg, distriktsläkare.

Sjukvården misslyckas ofta att göra behandlingar med nya innovativa läkemedel tillgängliga till patienter med svåra, sällsynta och obotliga sjukdomar. Den långsiktiga lösningen på problemet handlar inte om mer pengar till hälso- och sjukvården utan om att öka vår gemensamma betalningsförmåga, skriver hälso- och sjukvårdsdirektörerna i Region Västerbotten och Region Örebro län.

Restnoteringarna har ökat dramatiskt på senare år, både i Sverige och i omvärlden. Kroniskt sjuka löper risk att stå utan livsviktiga läkemedel. Det är hög tid för ansvariga politiker på nationell nivå att agera ansvarsfullt, skriver Iktyosföreningen.

Regioner kan få stöd att ställa hållbarhetskrav vid upphandling av läkemedel inom slutenvården. Nu finns nya kriterier.

Avsaknad av tydliga definitioner och mål för den svenska läkemedelsförsörjningen innebär att privata aktörer, kommuner och regioner inte har några substantiella krav att förhålla sig till. Det har vi sett den senaste tiden med de omfattande störningarna i läkemedelsförsörjningen, skriver rådgivaren Caroline Bergström och konsulten Carl Rådestad på Straterno AB.

Den 12 oktober är det den internationella reumatikerdagen över hela världen. I år uppmärksammar vi att alla människor ska ges möjlighet att arbeta 100 procent av sin förmåga och kunna försörja sig på det. För att göra det möjligt kräver Reumatikerförbundets ordförande Lotta Håkansson ett mer flexibelt socialförsäkringssystem.

Var fjärde som drabbats av narkolepsi efter att ha tagit influensavaccin blir nu utan ersättning. Trots löften om en generös bedömning och skadestånd på upp emot 10 miljoner kronor. Läkemedelsförsäkringens krav är omänskliga och Narkolepsiföreningen kräver nu att de ändras.

Kritiken mot läkemedelsutredningens förslag får inte leda till att regeringens arbete avstannar. Regeringen bör genast ta initiativ till en långsiktig överenskommelse med regionerna om det särskilda statsbidraget till läkemedel, skriver företrädare för Läkarförbundet, Lif – de forskande läkemedelsföretagen och Funktionsrätt Sverige.

Barnmorskan är många gånger den enda kontakt en kvinna har med vården. Hon handlägger självständigt olika tillstånd, gör undersökningar, ställer diagnoser, samt genomför patientuppföljningar. För att få ett helhetsperspektiv bör barnmorskan få förskriva fler läkemedel kopplat till mötet och behandlingen av patienterna.

Trots att det finns behandlingsmetoder baserade på vetenskap och beprövad erfarenhet inom kvinnosjukvården väljer en del kvinnor i stället alternativa behandlingar som per definition är verkningslösa.

De flesta är mellan 20 och 40 år när de får sin MS-diagnos. Rätt diagnos och snabbt insatt behandling så snart som möjligt betyder mycket för möjligheterna till bevarad livskvalitet och delaktighet i samhället. Därför är det oroande att allt fler patienter fått vänta mer än ett år på sin diagnos, skriver Neuros förbundsordförande Lise Lidbäck.

Klimatvård, det vill säga vistelse i sol och värme, är en av de behandlingar som tas upp i Socialstyrelsens nya nationella riktlinjer för vård vid psoriasis. Men i dag erbjuder enbart 12 av 21 regioner klimatvård och bland de som gör det varierar oddsen för att få tillgång till denna vårdform stort, skriver Tina Norgren ordförande för Psoriasisförbundet.

Medicin ska vara en trygghet i vardagen. För många behöver tillgången på diabetesmedicin säkras. Personligen är jag beroende av att det ska finnas Parkinsons-medicin. Men avregleringen av apoteksmonopolet skapade en stor otrygghet för alla som är beroende av medicin. Nu måste vi se till att säkra tillgången till medicin för alla som behöver, skriver Eva-Lena Jansson, EU-kandidat (S).

Vi hoppas att socialminister Lena Hallengren ser allvaret i konsekvenserna av Läkemedelsutredningens förslag. Apoteken kan inte bibehålla en god servicenivå över hela landet om 30 procent av företagens samlade resultat raderas, skriver Johan Wallér, vd för Sveriges Apoteksförening.

Många barn har sådana svårigheter att sova att det påverkar både familjen och deras eget liv. Därför återstår ibland inget annat val än att ge dem sömnmedicin. Men det är inte riskfritt.

De resursbrister vi ser i dag är bara början på de utmaningar som vården kommer att ställas inför framöver. En resurs kan bara användas en gång. Rättvisa och kloka prioriteringar i vården är därför nödvändiga, skriver företrädare för NT-rådet.

Elva procent av Sveriges kvinnor lider av lipödem. Men det är en sjukdom som vården struntar i – trots att den är behandlingsbar. Vi kräver nu bättring av Sveriges Kommuner och Landsting.

Utan hänsyn tagen till nytta-risk-analyser är debatten inte en fråga om hälso- och sjukvård utan enbart om upplevelse, och då undrar jag varför vi ska reglera det mer än exempelvis bilreklam, replikerar apotekaren Sonny Larsson.

Nästa sommar ska den nationella läkemedelslistan finnas på plats. Men fortfarande återstår många frågetecken. Bland annat hur patienter ska lämna samtycke och spärra uppgifter.

Brexit innebär den största logistikutmaningen som läkemedelsindustrin någonsin har hanterat. Med tanke på hur kritisk tillgången på läkemedel är för befolkningens hälsa är vi i läkemedelsindustrin oroade över att frågorna inte har uppmärksammats mer utanför vår bransch, skriver styrelseordföranden för Efpia Stefan Oschmann.

Möjligheten att kunna se hur ett läkemedel förskrivs över landet är central för att vi ska kunna avgöra om vården är jämlik. Men en färsk dom innebär att läkemedelsstatistiken nu försämras. Det duger inte att hänvisa till forskningen, forskning är en omväg när möjligheten till löpande statistik finns. Regeringen bör snarast hitta en lösning på situationen, uppmanar Funktionsrätt, SPF Seniorerna samt företrädare för Stiftelsen NEPI och Svenska Läkaresällskapet.

Vården har ett stort behov av Läkemedelsboken som kunskapsstöd. Trots det har Läkemedelsverket beslutat att lägga ned den. Vi uppmanar nu socialdepartementet att hitta en annan lämplig utgivare.

Jag skäms över att min arbetsgivare Västra Götalandsregionen håller på med detta.

Efter att apoteken släpptes fria är det lättare att hitta ögoncrème och energidricka än det receptbelagda läkemedlet.

De med pengar kan köpa sig liv medan andra får vänta. Så är läget i Sverige 2019. Vänsterpartiet är ytterst oroade över att ojämlikheten i hälsa fortsätter att öka, skriver Karin Rågsjö (V) i en slutreplik.

Nyligen avslöjades att Sverige har importerat cirka 240 kilo nötkött från Polen som bedömts som osäkert av Livsmedelsverket. I Sverige har importen av både polskt nöt- och griskött ökat kraftigt de senaste tio åren – trots att bättre alternativ finns, skriver Landbrug og Fødevarers talesperson Christer Lundin.

Nationellt ordnat införande av nya läkemedel är en förutsättning för jämlik vård i Sverige. Men det är också viktigt att introduktionen är ordnad och att risker, nytta och kostnadseffektivitet värderas.

Patienter som kan betala 70 000 kronor i månaden får behandling på privat klinik i Stockholm. Det visar att den likvärdiga vården har kantrat. Det är regionerna som ska finansiera cancerbehandling. Och processen måste snabbas på så att fler får behandling.

De senaste åren har sjukhus i Stockholms läns landsting (SLL) stoppat läkemedelsstudier som kan rädda liv. Sverige har därmed som enda land i aktuella europeiska nätverk inte kunnat medverka i dessa. Anledningen är att sjukhuset skulle bli tvunget att fortsätta att betala för läkemedlet om behandlingen skulle visa sig ha god effekt och leda fram till ett godkänt läkemedel. Det anses medföra en ekonomisk osäkerhet för deltagande kliniker.

Allvaret i hotet från antibiotikaresistensen har fått oss på Patent- och Registreringsverket (PRV) att undersöka vad vi kan bidra med. I dag på den europeiska antibiotikadagen släpper vi en rapport som belyser vikten av att strategiskt använda patentinformation i forskningen.

Dagligvaruhandeln bidrar i arbetet mot antibiotikaresistens. Många utländska gårdar har exempelvis redan ställt om sin hantering av antibiotika för att leva upp till våra krav, skriver vd:n för Svensk Dagligvaruhandel Karin Brynell, med anledning av WHO:s antibiotikaresistensvecka.

Det billiga köttet är i själva verket dyrköpt - eftersom det leder till antibiotikaresistens. Med en antibiotikaskatt främjar vi bättre djurhållning och förändrade konsumtionsmönster, skriver Maria Gardfjell & Jenny Lundström (MP) med anledning av WHO:s antibiotikaresistensvecka.

Antibiotikaresistens är ett hot mot mänskligheten i nivå med klimatförändringarna. Det är dags att agera med kraft, såväl globalt som i Sverige, skriver Anders Blanck, vd Lif – de forskande läkemedelsföretagen med anledning av WHO:s antibiotikaresistensvecka.

Nu kan även sjuksköterskor förskriva naloxon mot överdoser. Det är oerhört positivt och kommer att rädda liv. Ökad tillgänglighet till sprututbyte och naloxon är två viktiga steg framåt för att minska narkotikadödligheten, skriver Annika Strandhäll (S) socialminister.

Vårt budskap till regering och riksdag är att de inte ska fokusera på hur digital vård ska begränsas, utan i stället se hur den digitala vården kan bidra till att utveckla vården generellt, skriver Krys Sverigechef Sarah Wu och Min Doktors utvecklingschef Daniel Persson.

Biologiska läkemedel har revolutionerat reumatikervården och när patenten går ut kommer billigare efterföljare ut på marknaden. Vi är mycket glada för det, men det behövs fler studier om läkemedelsbyten för att patienterna ska känna sig trygga, skriver Reumatikerförbundet.

Vi kan inte ha en ordning där ett enskilt apotek riskerar att gå i konkurs om en patient inte hämtar ut ett beställt läkemedel men vi i läkemedelsbranschen föreslår en annan lösning än den som än den som apoteksföreträdarna vill se, replikerar Lif:s vd Anders Blanck.

Regeringen ville väl men det blev fel. l somras infördes en ny lag inom apoteksmarknaden som syftar till att öka tillgängligheten till läkemedel. Men något gick snett, vilket kan bli förödande för apoteken.

Nobelpriserna i medicin och i kemi lever upp till statuterna om att belöna den största nyttan för mänskligheten. Upptäckterna har förändrat sjukvårdens möjligheter att behandla svåra sjukdomar. Men vi bör vi inte bara nöja oss med att dela ut priserna i Sverige. Vi har även stora möjligheter att bidra till medicinsk utveckling och växa inom Life Science.

Antibiotikaresistenta bakterier blir allt vanligare. Plötsligt riskerar vi återigen att dö av blodförgiftning, lunginflammation eller något till synes simpelt sår. Liksom andra gåvor som kommit gratis har vi inte förvaltat antibiotikan utan fördärvat, skriver Anna Ekelund Nachman.

På området e-hälsa och it-stöd inom vården är det lätt hänt att politiker lockas att fokusera på glamourös genombrottsteknik snarare än på de basala och tråkiga lösningar som måste säkras först, skriver läkarna Mikael Hoffmann och Håkan Nordgren.

Sedan 2010 har Sveriges landsting och regioner bidragit till förbättrade arbetsvillkor i fabriker som framställer produkter till den svenska hälso- och sjukvården genom hållbar upphandling. Nu förstärks arbetet med en ny miljöstrateg, som ska effektivisera arbetet med att ställa miljökrav i upphandlingar.

Ingen säger att män egentligen mår bäst av att naturen har sin gång. Ingen man har skyllt sin depression, trötthet eller cancer på potenshöjande läkemedel. Nej, för att hitta sådana resonemang måste vi prata om läkemedel för kvinnor: hormonella preventivmedel och klimakteriebehandling. Där finns en stark rörelse som hävdar det goda i naturens förlopp.

Det ligger i allas intresse att den totala kostnaden för läkemedel är så låg som möjligt. Det är därför vi uppmanar till en hälsoekonomisk utvärdering av hela systemet kring introduktionen av nya läkemedel, inklusive den enorma administrativa apparat som har byggts upp kring läkemedelsgodkännande, slutreplikerar ordföranden för Blodcancerförbundet Lise-Lott Eriksson.

Samhällets resurser för läkemedel är begränsade. Vi måste därför alltid värdera nyttan av ett läkemedel i förhållande till kostnaden, replikerar ordföranden i NT-rådet Gerd Lärfars och ordföranden för Regionala cancercentrum i samverkan Beatrice Melin.

Cancerpatienter förlorar månader, år och till och med livet, eftersom de inte får tillgång till nya livsavgörande läkemedel. Ansvariga politiker och tjänstemän diskuterar i princip uteslutande kostnader för läkemedel i stället för nyttan för den enskilda patienten. Det är hög tid att slå sönder den enorma apparaten kring läkemedelsgodkännande som gör patienterna till förlorare.

Läkemedlen är en nödvändig del av den moderna sjukvården och de räddar liv. Men de är också svåra att bryta ned och kan orsaka stora skador på miljön. Därför måste vi se till att den miljöpåverkan våra läkemedel har minskar, skriver miljöminister Karolina Skog (MP), riksdagsledamoten Emma Nohrén (MP) och regionrådet Anders Åkesson (MP).

Det är viktigt att upphandlingsansvariga i kommuner och landsting inte blir vilseledda att tro att Upphandlingsmyndighetens kriterier skulle innebära att de svenska djurskyddskraven uppfylls, skriver Maria Donis, vd Svensk Fågel, i en replik.

Svensk Fågel kritiserar Upphandlingsmyndighetens hållbarhetskriterier för antibiotikaanvändning. Vi har dock tagit fram förslag på kriterier för kyckling och kalkon som bidrar till minskad användning av antibiotika, konstaterar Helena Robling på Upphandlingsmyndigheten.

Miljöpartiet vill hjälpa vården i Stockholm med tydligare riktlinjer – det förbättrar både patientsäkerhet och arbetsmiljö, skriver Lars Harms-Ringdahl (MP) och Susanne Nordling (MP) från Stockholms läns landsting.

Under flera år har antalet företagsfinansierade kliniska studier i Sverige minskat. På längre sikt innebär detta att incitamenten för life science-företagen att etablera ny verksamhet försvagas. De tre branschorganisationerna LIF, Swedish Medtech och Sweden BIO har därför tagit fram ett förslag på en handlingsplan som kan vända trenden och öka Sveriges konkurrenskraft.

Vi skattebetalare har rätt att förvänta oss valuta för pengarna. Det gäller även vården, som bör basera sig på evidens i dess verkliga bemärkelse. Slutreplik i debatten om komplementär vård.

Utsläppen från läkemedel och den ökande antibiotikaresistensen visar att Sverige behöver ett nytt ledarskap som tar miljön på allvar, skriver Centerpartiet.

I krönikan ”Kopparspiralen är inte roten till allt ont” framför Jona Elings Knutsson sina åsikter, här kommer en annan verklighetsbeskrivning, skriver A M Perzon, doktor i kemisk miljövetenskap och tidigare kopparspiralanvändare.

Läkarnas påhopp mot vår verksamhet baseras på kunskapsbrist. På Kry arbetar vi noga med uppföljning och kvalitetssäkring kring antibiotikaförskrivning. Vår förskrivning är lägre än vad den är hos den fysiska vården, skriver företagets ledning i en replik.

Kampen mot onödig antibiotikabehandling äventyras av nätläkarföretaget Kry. Trots nya stramare rekommendationer fortsätter bolaget att skriva ut antibiotika utan fysisk läkarundersökning vid bland annat halsinfektioner.

En svensk skolmatsal kan i dag servera importerad kyckling som har antibiotikabehandlats under hela uppfödningstiden. Du som upphandlar mat inom offentlig sektor bär ett stort ansvar. Ställ högre krav, uppmanar sex veterinärer i den svenska kycklingbranschen.