Läkare

SKR kan visst bidra till fler AT-platser, man sitter ju mittemot regeringen vid förhandlingsbordet och tecknar avtal om läkarnas utbildningstjänster, skriver Sylfs ordförande Madeleine Liljegren i en slutreplik.

Artificiell intelligens, AI, bör användas i sjukvården — men med förnuft. Symptom som i en digital algoritm skulle kunna uppfattas som alarmerande kan av läkare bedömas som godartade, skriver ett nätverk av läkare.

Vi närmar oss nyårsdagen, den dag då flest människor försöker begå självmord. Men vården är inte rustad för dessa patienter, bristen på specialistläkare i psykiatri gör att psykakuterna bemannas av olegitimerade läkare, skriver Sveriges Yngre Läkares Förening (SYLF) och Suicide Zero.

SKR är helt överens med Sveriges Yngre Läkares Förening (Sylf) om att det är en viktig fråga att utöka antalet AT-tjänster. Men frågan om dimensionering och genomförande av AT ägs av respektive region, skriver Marie Morell.

SKR gör inte tillräckligt för att få regionerna att erbjuda fler AT-läkarplatser. Argumentet att det råder handledarbrist håller inte – i dag arbetar många handledare i stället med nyutexaminerade läkare som inte har någon AT-tjänst, skriver Sylfs ordförande Madeleine Liljegren.

Alla i Sverige ska få välja en fast läkarkontakt på vårdcentralen.
Men det kan dröja innan alla kan få en på grund av brist på allmänläkare.
Regionerna bör ställa höga krav på utförarna, säger socialminister Lena Hallengren (S).

Vi måste uppvärdera skolan och skapa förutsättningar för alla barn att få en utbildning, skriver bland andra Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni. Dagens debattsvep handlar mycket om skolan, men också klimatet, tandvård och brottslighet.

Att skolvinsterna delar Centerpartiet är tydligt på debattsidorna i dag torsdag då Centerstämman inleds. Debattörer från olika håll vädjar om ett förbud – men flera centerpartister varnar för att gå på ”S skolbluff”.

Husläkarmottagningarna kan inte upprätthålla en rimlig läkarbemanning och samtidigt klara ekonomin. Det får konsekvenser invånarnas vård, skriver Distriktsläkarföreningen i Stockholms ordförande Ylva Sandström.

Läkarförbundet säger som enda fackliga organisation nej till det nya krislägesavtalet.
Det skulle kunna leda till bemanningsproblem om det blir en ny coronavåg i höst.

Just nu utvärderar de centrala parterna hur krislägesavtalet har fungerat. Samtidigt förhandlar de om hur det bör se ut framöver.

Kommunerna och enskilda äldreboenden lämnades i sticket och fick klara sig bäst de kunde i början av pandemin, konstaterar norska koronakommisjonen.

För att säkra kompetensförsörjningen av specialistläkare krävs handling. Det skriver Läkarförbundet som presenterar flera förslag på åtgärder.

Stockholms stad ska rekrytera en läkare för att öka den medicinska kompetensen inom äldreomsorgen. Men det juridiska läget för kommunala läkare är oklart.

Svensk sjukvård har fortsatta problem med dålig kontinuitet och långa väntetider. Få har en fast vårdkontakt och regeringen uppmanas i en ny rapport ta tag i problemen.

Bemanningsanställdas andel av personalkostnaderna i vården minskade förra året. Men den totala hyrnotan ökade.

Att läkare inte ersätts för övertidsarbete är inte bara ett problem för individen. Det är dessutom ett stort strukturproblem, som kan leda till att underbemanning osynliggörs och att verksamheten inte dimensionerar antalet tjänster efter behoven, skriver Sjukhusläkarnas Karin Båtelson, Bengt von Zur-Mühlen och Elin Karlsson.

Svenska Distriktsläkarföreningen välkomnar öronmärkta resurser för att utveckla fasta läkare i primärvården och att SKR och regeringen enats om att fler ska ha en namngiven fast läkare. Tydliga mål är bra, men lika viktigt är vad som behövs för att uppnå målen, skriver föreningens ordförande Marina Tuutma.

Det finns privata kliniker i Sverige som fortfarande utför så kallade oskuldsoperationer. Nu krävs det handling skriver liberalerna Juno Blom och Cecilia Elving som bland annat kräver att det införs ett heltäckande straffrättsligt skydd mot oskuldskontroller och att läkare som utför kontroller och operationer förlorar sin legitimation.

Läkares utbildningsmöjligheter och arbetsmiljö är viktiga för regionerna. Att SKR och Läkarförbundet arbetar med dessa frågor, och att vi gör det gemensamt och tillsammans, är viktigt för att klara kompetensförsörjningen av läkare till hälso- och sjukvården, replikerar Caroline Olsson, chef arbetsgivarpolitiska avdelningen Sveriges Kommuner och Regioner.

En samstämmig mediakör låter – trots det oklara kunskapsläget – påskina att vaccination kommer stoppa pandemin. Men det är inte säkert att vaccinen påverkar smittspridningen, skriver läkaren Nils Littorin som uppmanar mikrobiologer och läkare att förmedla en sund vetenskaplig skepsis.

Kompetens- och personalbristen har blivit ett hinder för vårdens utveckling. Nu ligger bollen hos regionerna. Är de beredda att ta sitt ansvar och bli de arbetsgivare som utbildar tillräckligt många nya läkare och specialistläkare, får fler läkare att arbeta heltid och gå senare i pension frågar Läkarförbundets nya ordförande Sofia Rydgren Stale.

Regionerna fick nyligen svidande kritik för att covidsjuka äldre inte bedömts av läkare. – Vi fick ligga på rejält för att få läkare att komma till boendet, säger Älvkarlebys omsorgschef Lena Isokivelä.

Att motståndet mot dödshjälp varit större i religiösa kretsar i Nederländerna än i befolkningen i övrigt är ingen hemlighet. Men bland holländska medicin-etiker torde professor Boer stå tämligen ensam, replikerar läkaren P C Jersild.

Psykiatern Sofia Rydgren föreslås som ny ordförande i Läkarförbundet. Hon efterträder Heidi Stensmyren som avgår efter sex år.

Allt fler läkare upplever utmattningsbesvär. Det stigande antalet långtidssjukskrivningar måste få ett stopp. Vi måste bryta trenden genom att inse vikten av det medicinska ledarskapet, reglerad fortbildning och satsningar på företagshälsovården, skriver Sjukhusläkarnas ordförande Karin Båtelson och Svenska företagsläkarföreningens styrelseledamot Ylva Rangnitt.

Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren har valts till blivande president för världsläkarorganisationen World Medical Association (WMA).

Många läkare jobbar övertid gratis åt regionerna, enligt en ny rapport från Läkarförbundet. ”Läkarna ger regionerna oregistrerad övertid för miljarder kronor”, säger Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren. Men SKR tvivlar på rapportens slutsatser.

Under pandemin prioriteras vårdproduktion framför utbildning, vilket gör att bristen på specialistläkare förvärras och i längden även möjligheterna att beta av vårdskulden. En femtedel av alla ST-läkare kommer inte att uppnå specialistkompetens på utsatt tid, skriver Sofia Rydgren Stale, ordförande i Sveriges läkarförbunds utbildnings- och forskningsråd.

När arbetet är organiserat på ett sätt som gör vården svår eller omöjlig att bedriva och detta kostar någon livet blir sorgen stor men ilskan desto större. Ilskan som beror på insikten att döden skedde i onödan, att den gått att undvika.

Hypotyreos, för låg nivå av sköldkörtelhormon är en folksjukdom. Men det är inte alltid behandling av sjukdomen ger önskade resultat. I det läget är det viktigt att inte stirra sig blind på sköldkörteln, utan noga undersöka andra orsaker till ospecifika symtom som trötthet och nedstämdhet.

Skaparna av vårdfabriken har aldrig begripit värdet av en kram. Tiden det tar att trösta ses som en direkt förlustaffär; kramar drar ner produktionstakten, driver kostnaderna i höjden och föranleder ännu ett år med hårda besparingskrav.

Region Sörmland valde att uppfinna ett eget avtal i stället för att aktivera krislägesavtalet. Ett klokt val, är arbetsgivare och fack överens om. – Vårt avtal känns långsiktigt hållbart, säger narkosläkaren Malin Bohlin på Mälarsjukhuset i Eskilstuna.

Vi ställer oss mycket tveksamma till påståendet att sortering och triagering av sjuksköterskor med stöd av digitala verktyg ökar produktiviteten i hälso- och sjukvården, replikerar Collabodoc AB:s Nils Crona, Staffan Bjessmo och Göran Modin.

I dag träffar allt för många patienter olika läkare i primärvården vid varje besök. Det är ineffektivt och försvårande. Det enda säkra sättet att skapa kontinuitet är att hela befolkningen får rätt att välja en egen fast läkare. Listningsreformen i Västra Götalandsregionen kan visa att det går, skriver Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren.

Om de inte erbjuder rimliga arbetsvillkor och sunda arbetsmiljöer kommer styrande politiker själva stå för urholkandet av välfärdsstaten. Det skriver forskaren Christian Gadolin, som tycker att politiker och chefer i regionerna bör fokusera på frågan varför vårdens medarbetare allt oftare vantrivs på sin arbetsplats.

Från och med nu kommer våra besked till landet vara ärligare, men därför också verka osäkrare. Sannolikt befinner vi oss bara i stormens början, och vi har en svår tid framför oss innan epidemin bedarrar, skriver Mats Reimer i sitt alternativa tal till nationen.

Det är glädjande att regeringen avsätter 6 miljarder kronor för att utveckla en god och nära vård. Men om vi ska få en bestående positiv utveckling behövs en kulturförändring, där alla medarbetares kunskap tas till vara och där utbytet mellan vård och forskning stärks, skriver företrädare för tankesmedjan Vård & Vetenskap.

Om vi inte lyckas platta ut smittkurvan kommer varken respiratorer eller personal räcka till alla som behöver vård. Läkare kommer att behöva prioritera mellan sina patienter – en del av dem kommer inte att få den intensivvård de behöver för att överleva. Trots det gör inte alla vad de kan för att minska smittspridningen.

Människor blir smittade av att träffa människor. Vi vill inte att människor ska bli smittade och alltså bör vi träffa människor i så liten grad som möjligt. Är du en tjänsteperson och läser det här på jobbet? Gå hem.

Lisa Pelling och Johan Enfeldt skriver en debattartikel om vården som bygger på ideologi. Att påstå att det är de inhyrda medarbetarna som utarmar regionernas ekonomi och skapar krisen i vården är både okunnigt och oärligt. Tvärtom bidrar de inhyrda till att patienter får tillgång till säker och effektiv vård, replikerar Kompetensföretagens Eva Domanders och Patrik Eidfelt.

När hyrkostnaderna ökar i vården är det den ordinarie personalen som får ta smällen. Regionerna behöver intensifiera arbetet med att göra bemanningsbranschen mindre attraktiv och samtidigt göra det mer förmånligt för regionerna att anställa och förbättra villkoren för den egna personalen, skriver Johan Enfeldt och Lisa Pelling.

Det är fruktansvärt att läkare i länder med stark hederskultur godkänner och främjar oskuldskontroll, men vad är ännu mer absurt och skandalöst är att det finns läkare i Sverige som också upprätthåller myten och både backar upp och utför oskuldskontroller samt förser familjen med oskuldsintyg, skriver Omar Makram, GAPF.

Erfarenheter i Region Dalarna visar att barn med uppgivenhetssyndrom kan bli friska även utan att permanenta uppehållstillstånd beviljas. Vi kan inte vänta på forskningsresultat eller nya riktlinjer utan måste agera nu utifrån barnens bästa, skriver Johanna Dalström, barnläkare.

God sjukvård uppstår inte över en natt. Vi behöver arbeta på både kort och lång sikt. Och från politiskt håll arbetar vi just nu med att utveckla vården och på olika sätt avlasta akutsjukhusen, skriver Anna Starbrink (L) i en slutreplik.

Anna Starbrinks (L) förslag på välfärdssatsningar är ett hån mot de patienter i Stockholmsvården som dagligen utsätts för risker på grund av platsbrist, personalbrist och resursbrist. Politikerna måste sluta komma med tomma ord och visa hur de ska lösa de katastrofala förhållandena i vården, skriver läkarna bakom Stockholms sjukvårdsupprop i en replik.

Vittnesmålen om hur vi i vården tvingas skada väller i fram i Sjukvårdsupprop. Det är som ett me too för vården. Men makthavarna väljer att svara med tystnad.

Gruppen medicinskt högutbildade utanför EU består av tusentals individer vars kompetens kastas rakt ned i sjön, eftersom de inte klarar av dagens kunskapsprov. Bättre konstruerade kunskapsprov skulle leda till att onödiga sjukvårdskostnader minimeras utan att patientsäkerheten äventyras, skriver Susanne Rylander, Ingvar Ovhed och Jan-Åke Blomqvist.

Läkares villkor är en samhällsfråga. Sambandet mellan arbetsvillkor och vårdkvalitet är tydligt – läkares arbetsmiljö är patientens säkerhet. I slutändan är det patienterna som drabbas när vårdplatserna minskar och väntetiderna till vård ökar, skriver Läkarförbundet som presenterar sina krav i avtalsrörelsen 2020.

Varsel av sjukhuspersonal ser just nu bara ut att vara aktuellt i Stockholm och Östersund. Men sparbeting gör att flera regioner tvingas dra ned på bemanningen på andra sätt, visar en enkät till landets regioner.

Vi vill se ett besöksförbud för den som hotar eller använder våld mot sjukvårdspersonal, skriver Ingemar Kihlström (KD), som är besviken på att regeringen inte gör något för att förbättra säkerheten på sjukhus, trots upprepade uppmaningar från riksdagen.

Siffersatta löneavtal – eller sifferlösa? Det blir en av de stora stridsfrågorna i den stundande kommunala avtalsrörelsen. Inte bara Kommunal, utan även läkarna vill att löneökningarna ska bestämmas i de centrala avtalen.

Irene Svenonius (M) som ansvarar för varslen på Stockholms akutsjukhus borde ha den goda smaken att gå ut bakvägen. När hon och högermajoriteten talar om att ställa om till nära vård handlar det i själva verket om att ställa om till usel vård, skriver Vänsterpartiets riksdagsledamöter för Stockholmsregionen.

Karolinska universitetssjukhuset tar ett modigt, modernt och konstruktivt beslut för att komma tillrätta med några av våra utmaningar. Vi välkomnar organisationsförändringen och ser fram emot att även fortsättningsvis samarbeta med andra professioner för att hitta de bästa strategierna framåt, replikerar fler än 100 chefer, samordnare, sjuksköterskor och barnmorskor.

Danderyds sjukhus och Södersjukhuset varslar 200 anställda. Tidigare har Nya Karolinska Solna varslat 1 100 personer. Den blågröna majoriteten i Region Stockholm med Irene Svenonius (M) i spetsen kallar det effektiviseringar. Vi kallar det vårdkris, skriver företrädare för Västerpartiet i Region Stockholm.

Gradering av läkare riskerar att rubba förtroendet för läkarlegitimationen och skapa ett berg av administration, varnar ordförande i Sveriges lokala föreningar för läkarstudenter.

I en budget ser man till att öka inkomsterna när man får ökade utgifter. Här har Region Stockholm istället förorsakat ökade utgifter genom dyra hus och fortsatta ombyggnationer, it och annan administration, samt en organisation som är möteskrävande/ kostnadsdrivande. Det skriver Karolinska Universitetssjukhusets läkarförening.

Regionerna bryter inte avtalet med Apotekstjänst som misslyckats med att leverera förbrukningsartiklar, något som läkarföreningar i Uppsala krävt. Det viktigaste är att lösa det akuta läget, menar regionrådet Behcet Barsom (KD) i Örebro.

Vi kräver att avtalet med Apotekstjänst hävs omedelbart. Patienter ska inte behöva vänta. Vårt förtroende för Region Uppsala som huvudman är i botten - låt staten få tillbaka Akademiska sjukhuset, skriver Upplands allmänna läkarförening och Sjukhusläkarna i Uppsala.

Jag stänger av alla känslor och går till jobbet för att få pengar till mat och hyra. Kan jag ens kalla mig läkare?

Blir det ingen nationell lagstiftning om listning på läkare som säkrar kontinuiteten mellan läkare och patient kommer Läkarförbundet inte kunna fortsätta att rekommendera läkare att söka sig till primärvården. Vi måste se till våra medlemmars och patienters bästa.

Förslaget om förbud mot könsstympning av omyndiga pojkar kritiseras för att bryta mot religionsfriheten. Men här måste pojkens rätt till kroppslig integritet få gå före gruppens rätt att sätta ett oåterkalleligt gruppmärke på hans kropp.

Att systemet kan anses fungera, när 96 tandläkare av 100 samt tre av fyra läkare och sjuksköterskor inte klarar proven övergår mitt förstånd, skriver svenskläraren Jan-Åke Blomqvist i sin slutreplik i debatten om snabbspåren för läkare, sjuksköterskor och tandläkare.

Kunskapsproven säkerställer att de som legitimeras har vad som krävs för att självständigt utöva yrket. Såväl blivande patienter, anhöriga, kollegor och verksamhetschefer ska kunna lita på innebörden i ett godkänt kunskapsprov.

Alarmerande få tandläkare, läkare och sjuksköterskor som är utbildade utanför EU/EES klarar kunskapsproven som ger inträde till det så kallade snabbspåret. Motsvarande resultat på de svenskstuderandes utbildningar hade skapat ramaskri och krav på omedelbara åtgärder. Även snabbspårens kunskapsprov behöver nu insatser som hjälper eleverna och i vissa fall bör man helt enkelt slippa göra testerna. Det skriver studievägledaren Jan-Åke Blomqvist.

KAM-utredningen föreslår att endast legitimerad personal får ge sig in innanför patientens hud. Men att undantag föreslås för akupunktur är förvånande. För akupunktur är potentiellt livsfarligt. Dock har alternativterapeuterna annat att lära läkarna.

I dag publicerar Sveriges yngre läkares förening (Sylf) årets AT-ranking, som visar allvarliga brister i arbetsmiljön. Var fjärde AT-läkare har till exempel arbetat jour utan legitimerad kollega på plats och varannan AT-läkare uppger att det är ganska eller mycket vanligt att de arbetar helt utan ersättning, skriver Madeleine Liljegren och Tora Borén.

Klinisk handledning måste värderas högre och vara meriterande för läkaren genom hela karriären. Att läkarstudenter saknar handledare är illavarslande.

En av fyra ögonpatienter får vänta olagligt länge på vård och riskerar sämre syn. Med utökade befogenheter för optikerna kan ögonläkarna avlastas - varför tar inte regeringen tag i frågan?

Mats Reimers nedlåtande kommentarer om att besöken hos nätläkare handlar om hälsoångest eller behov av mormorsbehandling tyder på att han inte tar patienterna på allvar. Han bör ta till sig den information om digitala vårdmöten som finns tillgänglig, så han slipper uppröras i onödan, replikerar Henrik Kangro, medicinsk ledningschef på Min Doktor.

Situationen för de nyexaminerade läkarstudenterna är ohållbar. I väntan på en AT-tjänst tvingas de till osäkra vikariat utan rätt till handledning, skriver representanter för Sveriges läkarförbund och Sveriges yngre läkares förening.

Slussfunktioner är naturligtvis bra, men i vissa fall leder det till dubbla eller trippla konsultationer helt i onödan, skriver Magnus Nyhlén, Min Doktor, som vill ersätta gamla principer med nya.

Om inte EU finns som en garant för kvinnors rättigheter är risken stor att miljontals kvinnor runt om i Europa kommer att förlora dem när högerextrema och nationalistiska partier växer sig starkare och tar plats i medlemsländers regeringar, skriver Miljöpartiets kandidater till Europaparlamentet Katarina Folkeson och Malte Roos.

En välfungerande och utbyggd primärvård är en grundförutsättning för att nå målet om en kostnadseffektiv och jämlik vård. Vägen dit nås inte genom detaljstyrning med skärpta vårdgarantier eller tillfälliga satsningar utan genom långsiktig forskning och utbildning, skriver Svenska Läkaresällskapets Britt Skogseid och Lars Borgquist.

Det är alltid tufft att vara ny i ett yrke. Att samtidigt arbeta för flera på grund av underbemanning, och att ersätta personer med betydligt större kompetens som precis gett upp, gör verkligen inte saken bättre. Jona Elings Knutsson skriver om de ökande sjukskrivningstalen hos unga regionanställda.

Det är fullt rimligt att ställa samma krav på utländska läkare som läkare utbildade i Sverige. Man ska kunna lita på att den som blir legitimerad läkare har de kunskaper och färdigheter som krävs oavsett var de inhämtat sin utbildning.

Socialstyrelsen, Umeå universitet och regeringen sätter käppar i hjulet för alla som kommer från länder utanför EU och vill jobba som läkare i Sverige. Det har vi inte råd med i läkarbristens Sverige.

Vårt uppdrag i Förenade Arabemiraten är att införa svensk sjukvårdskultur och höja vårdkvaliteten – och det gör vi, skriver GHP:s vd Daniel Öhman i en replik till Jona Elings Knutsson.

Kalibers avslöjande om det svenska företaget som verkar under sharialagar i Förenade Arabemiraten väcker frågor om läkaretik och vad man kan tjäna pengar på med moralen i behåll.

Vårdköerna i Schweiz är kortare, sjuksköterskorna är fler och de schweiziska läkarna hinner behandla tre gånger fler patienter än de svenska, trots att länderna i stort sett lägger lika mycket av sin BNP på vård. Den avgörande skillnaden mellan länderna ligger i styrningen av och samverkan mellan de olika aktörerna inom vårdsektorn.

Den som dömer ut digital vård kan göra det på grund av tro och tyckande, men inte på basis av medicinsk kvalitet och tillgänglighet. I det avseendet är vi lika bra, om inte bättre, skriver 30 läkare på den digitala vårdgivaren Kry.

Det är hög tid för vårdens arbetsgivare att planera för sommarens bemanningsutmaningar. Vår rekommendation till dem är att de rekryterar så många läkarstudenter som möjligt att arbeta som läkarassistenter eller underläkare, skriver företrädare för Sveriges läkarförbund, Sjukhusläkarna, Sveriges yngre läkares förening, (Sylf) och Sveriges läkarförbund Student.

I Sverige och övriga västvärlden finns en ökande misstro mot mässlingvaccination i olika grupper. Den kunskap som sjuksköterskorna på landets barnavårdscentraler (BVC) har om vaccinationer och det förtroende de bygger upp i regelbunden kontakt med föräldrar gör dem avgörande för vaccinationsviljan i Sverige, skriver Annika Linde (L).

Lösningen på primärvårdens bemanningsproblem kan finnas närmare än man tror. Genom att överge tanken på att hitta färdigutbildade medarbetare och i stället utbilda våra egna framtida kollegor är vi inte längre beroende av bemanningsföretag, skriver företrädare för Cederkliniken i Piteå.

Vården har ett stort behov av Läkemedelsboken som kunskapsstöd. Trots det har Läkemedelsverket beslutat att lägga ned den. Vi uppmanar nu socialdepartementet att hitta en annan lämplig utgivare.

Vi välkomnar regeringens satsning på sköra äldre men vi beklagar att den låst fast sig vid åsikten att äldrevård främst ska utföras i primärvården. Hela vårdkedjan måste förändras och förbättras för att sköra äldre ska kunna garanteras en god vård, skriver Sverigedemokraternas socialpolitiske talesperson Per Ramhorn och riksdagsledamot Ann-Christine From Utterstedt.

Nybildade Reformisterna ska med sitt reformprogram driva på för ökad jämlikhet och en starkare socialdemokrati. Före detta LO-ekonomen Dan Andersson tycker dock att den nya vänsterfalangen är för snäll mot eliten och pekar på att löntagarna får allt mindre välfärd - här mätt i sjukvård - för pengarna.

Barnmorskeförbundet och RFSU med flera kan fortsätta skrika sig hesa för att fortsätta utestänga kompetenta barnmorskor från förlossningsvården och skicka dem till Norge. Det kommer dock inte att lösa en enda akut och patientosäker förlossningssituation på ett enda sjukhus i Sverige.

Varje dag drabbas ett barn i Sverige av cancer och den utlovade satsningen på barncancervården inger hopp för många. Men bristen på personal är det i särklass största hotet mot en fullgod vård. Satsningar krävs nu på bland annat större personaltäthet och bättre arbetsmiljö.

Vårdpersonalen gör vad den kan för att du som födande kvinna ska gå så helskinnad som möjligt ur situationen.

SKLs Fredrik Lennartson skriver i sin replik att utvecklingsarbetet inom hälso- och sjukvården handlar om bättre kvalitet, högre patientsäkerhet och större trygghet för patienterna. Detta är exakt vad de inhyrda medarbetarna i vården bidrar med.

Att bryta beroendet av inhyrd personal är en av nycklarna till att arbetet för högre patientsäkerhet och bättre kvalitet i vården ska lyckas, skriver SKL i en replik till Kompetensföretagen.

SKL:s mål att få bort hyrläkarna nästa år är både orealistiskt och feltänkt. För patienten är det bättre att få träffa en hyrläkare än ingen alls. Inhyrning är en effektiv strategi för att öka vårdens kapacitet, effektivitet och kvalitet.

Råttfällorna i sjukhusets omklädningsrum är ett exempel bland flera på politikers och sjukhuslednings förakt mot vårdpersonalen.

Oron för att patienten inte ska få träffa en läkare vid behov är obefogad. Det är för att patienten ska få rätt vård i rätt tid som vårdgarantin förstärkts, svarar SKL på kritik från Distriktsläkarföreningen Stockholm.

Från årskiftet har vårdgarantin i primärvården skärpts, men ingen talar om att det egentligen handlar om en klar ambitionssänkning. Jag kan bara beklaga detta, skriver ordföranden för Distriktsläkarföreningen i Stockholm Ylva Sandström.

Bristen på sjuksköterskor är orsaken till att akutmottagningen och vårdavdelningarna på Sahlgrenska håller på att gå under. Trots det finns en politiskt ovilja att skapa en attraktiv och hållbar arbetsmiljö för sjuksköterskor, replikerar överläkaren Jan Brun till till den tillträdande styrelseordföranden för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Henrik Ripa (M).

Stockholms läns landsting har under två år bedrivit försöksverksamhet med allergikonsulenter inom barnsjukvården. Försöket visar att konsulenternas arbete har tillfört ett stort värde till allergisjukvården. Det är något som fler landsting bör ta efter.

Läkare som kommer utanför EU behandlas djupt orättvist och behöver genomgå betydligt hårdare kontroller än sina europeiska kolleger.

Läkare ska bedömas utifrån hur de presterar på jobbet, inte utifrån vilken värdegrund de har. Det skriver narkosläkaren Jakob Ratz Endler.