Starten för den nya högerregeringen, amorteringskrav och ventilation i skolan. Det är några av de saker som diskuteras i onsdagens debattsvep.

Faluns kommunalråd Joakim Storck (C) lämnar politiken efter höstens val. Bakgrunden handlar om debatten efter att kommunen beslutat att införa avgifter för skyddat boende.

Lokalpolitikerna är på väg att rasera de idéburna kvinnojourerna, varnar ordföranden Olga Persson. ”De flesta kommuner är sorgebarn.” Och efter pandemin – då våldet mot kvinnor blivit allt grövre – är behovet av skyddat boende stort.
• Kommunen som toppat Unizons mätningar tre gånger i rad - ”Jobbar systematiskt”
• Om upphandlade jourer: ”Den största negativa förändringen på väldigt, väldigt lång tid”
• Råd till chefer: ”Sluta – om du inte blir arg tre gånger om dagen”

Mäns våld gör tusentals kvinnor hemlösa varje år. Nu är det dags för beslutsfattare i stat och kommun, fastighetsägare och bostadsbolag att ta sitt ansvar för att ingen kvinna ska tvingas stanna i ett farligt hem. Det skriver företrädare för Unizon.

Den nya regleringen av skyddat boende är bra, men ska den fungera så behöver regeringen finansiera reformen. Kommunerna måste få förutsättningar att ge våldsutsatta kvinnor och barn ett tryggt och säkert boende, skriver SKR:s Arion Chryssafis.

Efter många års tröskande tog regeringen i dag till sist beslut om förenklade upphandlingsregler. ”Mer fokus på att göra bra affärer, mindre på juridik”, säger civilminister Lena Micko (S).

Regeringen lägger fram en satsning på att stoppa mäns våld mot kvinnor – och höjer kraven på kvalitet på skyddade boenden.

Säkerheten är hotad för invånarna i Region Stockholm anser finansregionrådet Irene Svenonius, som kräver fler poliser i utsatta områden. Österåkers kommunstyrelseordförande vill få fortsätta att anlita ordningsvakter. Andra debattämnen i dag är transporter, vårdköer och vem som bör ansvara för kvinnojourer.

Mäns våld mot kvinnor debatteras flitigt denna onsdag, såväl kommunernas som EU-politikens agerande kritiseras. Därutöver ställer Vision krav på förbättringar i äldreomsorgen.

Hur kan vi acceptera att myndigheters ekonomiska förutsättningar, politiska prioriteringar och fördomar får gå före kvinnors rättigheter ? Vi ser både brister i myndigheters bemötande och att det blir allt svårare för kvinnor som utsätts för våld att få myndigheters hjälp, skriver Zenobia Rizvi verksamhetschef på Somaya kvinno- och tjejjour.

Nuvarande statsbidrag som riktar sig till tjej- och kvinnojourer har ett grundläggande problem: det är inte möjligt att söka till de insatser som utgör kärnan av de utsattas behov – skyddat boende. Regelverket behöver ändras, skriver Liberalernas partisekreterare Juno Blom och ordföranden för Liberala kvinnor Cecilia Elving.

För en del personer är hemmet den allra farligaste platsen man kan vara på. När Kina bad sina invånare att isolera sig syntes en ökning på över 240 procent av anmälda fall av våld i nära relationer. Fråga, knacka på, orosanmäl eller ring 112 om du misstänger att en granne far illa, manar företrädare för Luf Storstockholm.

Den ökade upphandlingen av kvinnojourer handlar inte om att sälja ut kvinnofrid. Det handlar i stället om att tillgodose behovet av skyddade boenden för de mest utsatta kvinnorna och komplettera jourverksamheten där det i dag finns uppenbara bister, skriver debattören Magnus Falkman.

Utredningen om idéburna aktörer ger kvinnojourerna stöd i inställningen att skyddade boenden inte är en verksamhet som måste upphandlas. Men frågan är inte slutgiltigt avgjord.

Fredagen är internationella flickadagen och vill vill därför uppmärksamma Sveriges kommuner och deras politiker på fyra åtgärder som främjar ett jämställt samhälle utan våld, skriver Xhenita Shala, ordförande för Kvinnojouren Lund och Ellinor Annmo från Tjejjouren i Lund.

Det blev en ganska jämn fördelning mellan privata och ideella utförare när sju Stockholmskommuner gemensamt upphandlade skyddade boenden. Upphandlingen fick på förhand kritik för att stänga ute kvinnojourerna.

Ett nytt förslag med syfte att långsiktigt stärka kvinnojourer ekonomiskt får stark kritik på en punkt. Om utredningens inställning att skyddade boenden i regel bör upphandlas slår igenom så hotas i stället kvinnojourernas verksamhet, enligt kritikerna.

Att förespråka könsneutralt förhållningssätt visar att delar av mansrörelsen inte ser allvaret i mäns våld mot kvinnor och inte står för jämställdhet, replikerar Sara Eriksson från kvinnojouren – en fristad i ingenmansland.

Nätverket Bred feministisk plattform uppmuntrar väljarna att stödja de kandidater till Europaparlamentet som arbetar mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck.

Den verksamhet som landets kvinnojourer har lagt dryga 40 år på att bygga upp håller på att förvandlas till tjänster på en marknad. Risken är stor att kvinnojourernas särart suddas ut, skriver företrädare för flera ideella organisationer.

Växjö kommun förlänger inte avtalet med Kvinnojouren Blenda. Skyddat boende ska i stället upphandlas.

Våldet mot kvinnor är omfattande. Trots det får långt ifrån alla kvinnor den hjälp eller det skydd de behöver, skriver Linnéa Bruno, ordförande Fi Stockholms län och Stina Svensson, gruppledare Fi Göteborg.

Den som vill få ett slut på relationsvåld mot kvinnor måste också bry sig om förövaren. Det måste bli lag på riktade insatser mot män, och kvinnor för den delen, som slår sina partners.

Tvärtom vad Unizon och Roks tycker är det bra att kommunerna upphandlar skyddade boenden för våldsutsatta kvinnor.

Trots en uttalad politisk vilja att kvinnojourernas livsviktiga arbete inte ska konkurrensutsättas gick sju Stockholmskommuner i början av februari ut med en gemensam upphandling av skyddat boende. Men det finns alternativ till upphandling – ingå partnerskap med kvinnojourerna, experterna, i stället för att konkurrensutsätta och göra mäns våld till en vinstaffär, skriver företrädare för Unizon och Roks.

Eskilstuna kommun och Kvinnojouren Moa samarbetar kring ett skyddat boende för utsatta kvinnor. Det sker via Idéburet offentligt partnerskap.

Frågan om barns jämlika uppväxtvillkor är högaktuell och vi välkomnar att regeringen och Vänsterpartiet ökar anslagen till kvinno- och tjejjourerna. Men låt inte andra barngrupper glömmas bort – exempelvis är barn till frihetsberövade föräldrar en grupp som behöver samhällets stöd.

Moderaterna påstår sig värna kvinnor från moralpoliser och annat förtryck. Men, när Moderaterna styrde fick ju samma kvinnor vända i dörren när de sökte skydd från våldsamma män på grund av kvinnojourernas brist på resurser, skriver Feministiskt Initiativ.

Utlandsfödda och utomeuropeiska kvinnor står allt oftare i centrum för den politiska debatten. Integrationen av dem är på många partiers agenda. Miljöpartiet vill bana väg genom arbetsintegrerande sociala företag och Moderaterna å sin sida föreslår ett förbud av moralpoliser. Oavsett vad man tycker om enskilda förslag: att dessa kvinnor uppmärksammas är bra, skriver kvinnorättsaktivisten Maria Hagberg i en gästkrönika.

Hurra och en liten hyllningsfanfar till regeringens satsning i vårbudgeten på bland annat kvinno- och tjejjourer. Men inget tack! Inte än i alla fall. För ett tack krävs det att politikerna verkligen lyssnar på Roks och våra jourer skriver Zozan Inci, ordförande Roks.

Övergrepp och våld mot kvinnor är alltid oacceptabelt, skriver Christian Ottosson (C), som har tre konkreta förslag på brådskande förändringar.

Polisen och politiken måste sluta ställa den organiserade brottsligheten och sexualbrotten mot varandra. Våld som drabbar kvinnor är inte mindre allvarligt än våld som drabbar män. Unizon kräver nu att regeringen inför en rättsgaranti som innebär att våldtäkt utreds inom rimlig tid.

Var tionde mord förra året var hedersmord. Hur har Sverige kunnat misslyckas så fatalt med att skydda sina medborgare från en så specifik typ av våld? Nu måste en haverikommission ta sig an hedersproblematiken.

Anna Ekelund Nachman hävdar i sin krönika att vi behöver porren för att orka vara jämställda. En helt absurd tankevurpa. Vi kan aldrig uppnå jämställdhet så länge kvinnor och tjejer exploateras inom en multimiljardindustri.

Det är olyckligt att Feministiskt initiativ inte uppfattas som tydliga i frågan om våld och förtryck i hederns namn. Vi kan aldrig blunda för att det har särdrag utifrån att våldet är kollektivt sanktionerat och ofta utövas av flera förövare.

Vi är oroliga för att regeringens nya regler för underhållsstödet missgynnar barnen och förvärrar situationen för redan utsatta kvinnor. Den oron delas av flera av landets kvinnojourer, men socialförsäkringsminister Annika Strandhäll har valt att ignorera den, skriver Tina Ghasemi & Lotta Finstorp, riksdagsledamöter (M).

Just nu ser många fram emot fina högtider tillsammans. Att få lite extra tid med nära och kära, tända ljus och mysa i lugn och ro. Tyvärr innebär helger och ledighet inte frid för alla. Många kvinnor lever i fasansfull skräck över hot, våld, misshandel och sexuella övergrepp.

Studier från senare år visar att problemet med våld mot äldre är betydligt större än väntat. Nu gör den rödgrönrosa majoriteten i Stockholms stad en satsning för att motverka våld i nära relationer, i ett unikt samarbete med riksförbundet Unizon.

I dag tisdag lanseras en nationell satsning för att öka kunskapen i landets kommuner om våld. I ett unikt samarbete har Nationellt centrum för kvinnofrid, Socialstyrelsen och länsstyrelserna utvecklat en grundläggande webbkurs om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Behovet av utbildning är stort – och det ökar.

För att stödja landets kvinnojourer lovade regeringen att avsätta 25 miljoner kronor 2015 och 100 miljoner årligen mellan 2016-2019. Dessa miljoner har de flesta jourer ännu inte sett röken av. En konsekvens av det uteblivna stödet är att våldsutsatta kvinnor nekas skydd då boendena är överfulla, skriver liberalerna Gulan Avci och Lennart Gabrielsson.

Mycket har hänt, men det är lång väg kvar tills vi på allvar kan säga att vi lever i ett samhälle där kvinnor och män behandlas lika. Förändring och förbättring kan bara ske om alla gör sin röst hörd - både män och kvinnor.

Den rödgrönrosa majoriteten i Stockholms stad tar nu ett nytt helhetsgrepp om våldsfrågan. Kvinnojourerna får för andra året i rad utökad finansiering, skriver Fi på Fadime Sahindals minnesdag.

Det är patriarkala strukturer som ligger bakom kvinnoförtryck. Att utvisa män med invandrarbakgrund är fel väg att gå. Andreas i Limhamn och Lasse i Borås som slagit sina fruar i alla år är inte av en annan sort än Muhammed i Stockholm och Samir i Umeå som begår exakt samma typ av brott mot kvinnor.

I dag, den 3 december, är det dags för Sveriges kvinno- och tjejjourer att ansöka om öronmärkta statsbidrag hos Socialstyrelsen. Men blanketterna är svårtydda, vilket kan få ödesdigra konsekvenser. Bidragen är av yttersta vikt för att säkerställa jourernas möjlighet att ta emot våldsutsatta kvinnor, tjejer och barn i behov av stöd och skyddade boenden.

Var sjätte kvinna har någon gång utsatts för våld av någon som hon har, eller har haft, en nära relation med. I dag onsdag är det internationella dagen för avskaffande av våld mot kvinnor och det är ett misslyckande för vårt samhälle att denna dag behöva konstatera att vi har lång väg kvar till målet.

Könsrelaterat våld är en av de vanligaste och mest spridda kränkningarna av de mänskliga rättigheterna. Vi måste inse att mäns våld handlar om kvinnohat och om mäns behov av makt och kontroll över kvinnors liv och sexualitet, skriver Zozan Inci, ordförande i Roks.

När regeringen i dag bjöd in till nationell samling - Sverige tillsammans - för flyktingar handlade inget av seminarierna om kvinnorna som är på flykt. Trots att de är extra utsatta för våld och övergrepp. Roks valde därför att inte delta.

Det bor fler barn än kvinnor på kvinnojourernas skyddade boenden. Cirka vart tionde barn i Sverige har sett pappa eller styvpappa skrika, svära, slå eller våldta mamma. Det är dags att vi ser de här barnen, skriver Unizon som samlar över 120 kvinno-, tjej- och ungdomsjourer och nyligen givit ut boken ”Det gäller barnen, barn och unga på skyddat boende”

Det går alltid att tillsätta utredningar, men i vår kontakt med företrädare för stadens kvinnojourer och lokala organisationer är det inte fler utredningar de efterfrågar, utan resurser.

Feminister anklagas för att inte bry sig om kvinnor som drabbas av våld i hederns namn. Men den rödgrönrosa majoriteten i Stockholm har genomfört flera förbättringar för våldsutsatta och i dag hjälper vi många fler än när alliansen styrde staden, skriver Fi.

I den tidiga arbetarrörelsen motarbetades kvinnor med hänvisning till att klasskampen även skulle befria kvinnorna. I sextio- och sjuttiotalens politiska rörelser påstods kvinnor ta upp ”personliga” frågor till skillnad mot männens viktigare politiska frågor. Hela tiden har kvinnors rättigheter ställts i väntrummet. Nu kan vi inte vänta längre.

Feminism är en fråga om mänskliga rättigheter och frihet från alla former av diskriminering. Det handlar inte om frågor i marginalen som vissa debattörer vill påstå. Vårt starka engagemang mot våld i nära relationer är ett exempel på hur en feministisk politik också är en politik för barns rättigheter.

En ny undersökning bland landets kommuner visar att var femte kommun helt saknar förebyggande arbete mot våld i nära relationer. Endast en handfull kommuner arbetar på det sätt som WHO, Världsbanken och FN menar är effektivt, nämligen utifrån ett makt- och genusperspektiv. Chefer och ansvariga på landets socialförvaltningar vill göra mer för att förebygga mäns våld, men hindras av bristande resurser och frågans låga prioritet. Det visar en undersökning gjord av Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR.

Kommunerna kan göra mycket för att förbättra situationen för våldsutsatta kvinnor och barn utan statliga beslut eller stöd. Till exempel när det gäller att underlätta för dem att få bostad efter tiden på kvinnojouren, replikerar Carina Ohlsson och Lotta Sonemalm.

Den kraftiga ambitionshöjningen för kvinnojourerna har inte finansierats. Vi saknar beslut som hjälper kommunerna och kvinnojourerna att bli ännu bättre på att hjälpa våldsutsatta kvinnor, replikerar Lennart Gabrielsson.

Många av kvinnojourernas största utmaningar beror på brist på lyhördhet och politisk vilja i kommunerna. Höjda krav kommer därför att förbättra stödet till våldsutsatta kvinnor och deras barn, replikerar Carina Ohlsson och Lotta Sonemalm.

För att ge våldsutsatta kvinnor och barn bättre stöd ställs nya och hårdare krav på både kommuner och kvinnojourer. Men först när det tas ett helhetsgrepp på statlig nivå kan utvecklingen i kvinnofridsarbetet säkras på lång sikt.