Vi välkomnar regeringens utredning om nationell samordning av vår försörjningsberedskap - men sätt prognos och riskanalys i fokus och adressera bristen på analyser och prognoser, skriver Adda Inköpscentrals affärsområdeschef Olof Molander.

Ansvar och resurser måste följas åt för att möjliggöra goda förutsättningar för medicinsk FoU, skriver 18 debattörer från stiftelsen Forska!Sverige, universitet, regioner, intresseorganisationer och läkemedelsindustrin.

Alla kommuner och de privata huvudmännen bör göra sitt yttersta för att det kommande skolåret åter präglas av fysisk klassrumsundervisning.

Jag blev lärare för att jag tror på kunskap och bildning och på utbildningens emancipatoriska kraft. Men i dagens skola är elever och föräldrar i stället kunder vars preferenser ska tillfredsställas på en marknad. Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén förklarar varför hon skrivit under läraruppropet ”Vi anklagar!”.

Vad ska det nya Förintelsemuseet bidra med och klara av? Det måste vi fråga oss – snarare än var i landet som museet bör ligga. Museet ska fånga upp och sprida kunskap till nya generationer och finnas till för hela landet, skriver Ingrid Lomfors, överintendent, Forum för levande historia.

För oss är det självklart att i dag underteckna Deklaration för en stark demokrati. Vi åtar oss att, hundra år efter demokratins och rösträttens införande, bidra till att stärka demokratin. Det skriver företrädare för Sveriges universitetslärare och forskare, Lärarnas Riksförbund, Sveriges Skolledarförbund och Kommittén Demokratin 100 år.

Elevfrånvaron har ökat kraftigt i de värst drabbade länen under pandemin och frånvaron är högst i socioekonomiskt utsatta områden. Högre frånvaro leder till att fler elever misslyckas i skolan. Det är särskilt allvarligt för eleverna i de utsatta områdena. Där klarade, redan före krisen, inte var tredje elev grundskolan, skriver Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni.

Den svenska skolan slår i regel ut var tredje elev, den saknar flera tusen lärare och digitaliseringen har varit lika ojämnt spridd som kunskapsutvecklingen. Därför måste vi inse att ett stort kunskapstapp är ofrånkomligt, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén.

I morgon presenteras resultatet av Pisa – den internationella undersökning som mäter 15-åringars kunskaper. Intresset är enormt. Men är uppståndelsen rimlig?

Mycket görs för att stärka människor som mediekonsumenter ute i landet, och under året ska vi besöka kommuner för att lyssna på elever, vuxna, äldre, politiker, företagsledare, beslutsfattare som jobbar med detta, skriver särskilde utredaren Carl Heath.

Hälften av Sveriges unga läser aldrig för nöjes skull. Det håller inte. Vi måste hjälpa fler unga att få upp sin läskondis och bli bokslukare, skriver Eva-Lis Sirén, Lärarstiftelsen, och fem författare och illustratörer.

Till höstterminen träder nya skrivningar i läroplanen i kraft, som betonar elevernas plikt att visa respekt för sina lärare och klasskamrater. På samma sätt som elever ska ställa höga krav på sin skolgång, ska skolan ställa höga krav på eleverna och deras vårdnadshavare, skriver utbildningsminister Anna Ekström (S).

Nu har Socialdemokraternas 40:e kongress beslutat om ett nytt politiskt program med en rad mycket omfattande kunskapsreformer. Målet är att fler ska kunna studera oavsett var i landet de bor och när i livet det behövs. Det skriver Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning och forskning.

Att en metod beskrivs som evidensbaserad, det vill säga att högt ställda vetenskapliga krav på kunskap om dess effekter är uppfyllda, är endast en del av bästa tillgängliga kunskap, replikerar företrädare för Socialstyrelsens avdelning för kunskapsstyrning för socialtjänsten.

Evidensbaserad vård framhålls gärna som idealet och måste-läget i sjukvården. Men faktum är att många behandlingsrutiner inom vården står på skakigare grund än vad vi vill medge. Ibland för att det saknas evidens, andra gånger för att det tar tid att ändra praxis, skriver barnläkaren Mats Reimer i sin första krönika som fast krönikör i Dagens Samhälle.

För att ge intrycket av att vi vet vad vi sysslar med kallar många av oss våra verksamheter för evidensbaserade. Visst låter det bra, men vad innebär det egentligen frågar Nils Karlsson efter att ha tagit del av Socialstyrelsens definition av ordet evidens.

Komvux är svaret på många av de utmaningar som vårt samhälle har att lösa när det gäller integration, folkbildning och omställning på arbetsmarknaden. Därför måste utbildningsformen ges bättre förutsättningar, skriver Lärarförbundets förbundsordförande Johanna Jaara Åstrand.

Vi måste hålla historien levande. Förmågan att lära sig av historien kan dels få oss att undkomma banala felslut, dels mota den växande vurm i samhällsdebatten att det var bättre förr. Fler borde – åtminstone i sina egna huvuden – reflektera över det vi redan vet och det vi redan prövat.

Vuxna och unga möter i dag stora flöden av konkurrerande information och nyheter. Förmågan att värdera och kritiskt ta ställning till information är därför mycket viktig. Trots detta ser Skolinspektionen i en ny granskning att undervisningen i källkritik inte är uppdaterad på flera skolor. Bland annat får elever inte tillräcklig kunskap att värdera digitala källor.

Det är bra och viktigt att lära ut källkritik. Men lika viktigt i vår tid är att få elever att förstå hur lätt förhastade slutsatser, intuition och instinkter kan leda fel, skriver Lärarnas riksförbund och Gapminder.

Den svenska sjukvården behöver inte fler konsulter från näringslivet. Den behöver inte bli mer som en bilfabrik. Den behöver inte mer styrning och kontroll genom new public management. Näringslivet borde tvärtom ödmjukt ansöka om att få praktisera i vården mot betalning för att ta del av vår samlade och unika kunskap, konstaterar Jona Elings Knutsson.

Förslaget om utvecklingsledighet är ett ärligt och ambitiöst försök att lösa en av de viktigaste framtidsfrågorna. Problemet är att förslaget grundar sig i en gammal syn på lärande, att göra halt mitt i arbetslivet för att utvecklas fungerar inte längre.

Syftet med vår notis var inte att tona ner det brott som könsstympningar innebär. Tvärtom ville vi uppmärksamma att motståndet mot sedvänjan är starkt hos en majoritet av etablerade svensk-somalier, skriver företrädare för tidskriften Ottar i en replik.

Häromdagen blev jag glad, jag läste en artikel av Helén Ängmo, att Skolinspektionen tydliggör förskolans uppdrag att undervisa. I många, många länder är detta en självklarhet, men inte i Sverige av olika skäl. Men strukturerad undervisning i en god inlärningsmiljö måste vara en rättighet för alla barn även före skolåldern. Detta skulle vara en stor jämlikhetsreform, skriver Birgitta Strömbom, grundare av småbarnsskolan Liten Lär.

Samhällsklyftorna i Sverige är historiskt stora, visar ny statistik från SCB. Det gäller också i grundskolan, där familjebakgrunden avgör barns chanser att klara kunskapsmålen. Men det går att vända utvecklingen genom rejäla och omedelbara satsningar för en jämlik skola, skriver LO och Unga Örnar.

Att ha en meningsfull fritid har ett värde i sig, men det spelar också roll för barns skolresultat. De flesta barn i Sverige deltar i någon organiserad aktivitet på sin fritid, men det är vanligare att barn till arbetare och låginkomsttagare inte har några fritidsaktiviteter. Fritids som nästan alla barn går i har därför en enorm potential, både i att utjämna klyftor och i att generellt bidra till högre kunskapsresultat i skolan. Det är av rena resursskäl inte möjligt idag.

Regeringens beslut om hur sex extra miljarder kronor till utsatta skolor ska fördelas kan ge ett mycket viktigt resurstillskott till de huvudmän för skolan som har de tuffaste förutsättningarna. Satsningen kan ses som som en sista möjlighet för dagens kommunala huvudmän att få fortsätta ansvara för skolan.Vi välkomnar särskilt att lärarnas företrädare ska involveras i hur resurserna ska användas, skriver Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas riksförbund.

I en allt mer globaliserad omvärld blir språket allt viktigare. Därför är det av stor vikt att skolan inte bara lär ut engelska, utan även moderna språk. Kunskaper i moderna språk är avgörande för att ett litet exportberoende land som Sverige ska kunna delta i europeiskt och globalt samarbete och för att Sverige ska kunna hävda sig i den internationella konkurrensen, skriver Christer Nylander, vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott (L).

Sveriges politiker inklusive politiska partier bör föra upp suicidpreventionen på den politiska agendan, särskilt nu inför valåret 2018, skriver forskare, läkare och anhöriggrupper.

Förr var solen bra för barn och äggen farliga. Numera är det tvärtom. I tider av faktaförvirring är det klokt att följa sin inre röst, tror Åsa Moberg, som hoppas att vaccinskeptikerna ska lyssna och att ny evidens alltid ska driva mänskligheten framåt.

Att regeringen halverar antalet nationella prov är ett misstag, skriver Emma Köster, lärare och moderat riksdagskandidat.

Regeringens läsa, skriva, räkna-garanti ser i nuläget ut att ha en majoritet emot sig. De som är emot förslaget blir svaret skyldiga: hur ska ni istället ta ansvar för elevers lärande? frågar Sveriges elevråd, SVEA.

Att språktesta och litteraturförhöra politikerna är ett vanligt och effektivt journalistiskt grepp, men det säger ingenting om huruvida förslagen är bra eller ej. En klassikerlista skulle mycket väl kunna vara ett viktigt verktyg för integration, eftersom det berättar något om landet man kommer till.

Inget fel i att prata med barn om olika könsuttryck, som transsexualism eller transvestism. Men gör det med kunskap och utan politiserad överbyggnad. Alla transsexuella är inte queervänster som avskyr normer, skriver Hanna Söderström, apropå en nyutkommen barnbok om transsexualism.

Till Liberalernas landsmöte har jag lagt en motion, som bifallits av partistyrelsen, och som är ett steg mot att fler barn ska få ta del av pedagogisk verksamhet från tre års ålder, skriver Sofia Remnert, gruppledare (L) i Nyköping.

När Vita Huset sprider alternativa fakta och nätet fylls av falska nyheter behövs en institution som står för fakta, oberoende och oförfalskade arkiv. Utredningen om en nationell biblioteksstrategi, som idag onsdag överlämnar en omvärldsrapport till regeringen, vill lyfta fram bibliotekens konstitutionella roll i detta demokratibygge.

Eftersom kunskap är makt, är kunskapsbrist en form av maktlöshet. Denna känsla kommer bli allt mer utbredd och påträngande de kommande åren, för alla. Många av oss kommer, på olika sätt, vara alienerade i det land vi lever.

Det är kanske inte konstigt att svenskar i onödan lyckats så frön till stora problem i sitt land när ett harmlöst medborgarskapskrav har kunnat ses som ondskefullt. Men invandrare är inte sköra petunior. Har man genomlevt krig och en resa över Medelhavet klarar man nog ett litet prov också. \

Vad ropas på demonstrationen? Vilka tecken gör barnen i skolan? Vem är den där ledaren de hyllar? Behovet av att känna till potentiell friktion mellan olika invandrade grupper kommer att bli allt större i hela det offentliga Sverige framöver.

Det behövs både kraftfulla och långtgående åtgärder för att vända den negativa kunskapsutvecklingen och stärka undervisningskvaliteten i skolan. Sveriges elever vill ha mer tid med kunniga lärare, de vill se en förbättrad studiero samt ett rättssäkert betygssystem. Det är glädjande att Skolkommissionen också betonat det.

Regeringen har nu beslutat om en förordning för att öka bemanningen på landets skolbibliotek. Det är nu upp till kommunerna att se till att detta efterföljs. Om skolbibliotekens fulla potential används rätt kan det bidra till att svenska skolan blir mer likvärdig.

Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2015 delas i år mellan Tu Yuoyou samt William C. Campbell och Satoshi Ōmura för deras upptäckter av nya behandlingar av malaria respektive parasitmaskar. Det Nobelpriset egentligen lyfter fram är inte upptäckterna i sig utan den vetenskapliga metoden att visa vad som är en effektiv behandling. Det är därför beklämmande att Nobelpriset till Tu Youyou lyfts fram som ett argument för komplementär medicin. Det Nobelpriset egentligen visar är styrkan i att använda vetenskap för att skilja agnarna från vetet.

Globaliseringen och urbaniseringen går fort, storstadsregionerna växer snabbast vilket är en utmaning för många glesbygdsregioner. Samtidigt öppnar det pågående teknikskiftet med automation, digitalisering och additiv tillverkning för nya möjligheter för entreprenörskap och tillväxt även på landsbygden. Entreprenörskapsforum startar nu ett Regionalpolitiskt forum i syfte att peka på ekonomisk-politiska insatser som långsiktigt kan stärka regionernas ställning.

Mattecentrum genomförde i går världens största matematiklektion. Guiness rekordbok och 3611 elever var på plats i Gävle. Mattecentrums engagemang gör varje dag stor skillnad, och gårdagens initiativ är viktigt, skriver Erik Bengtzboe (M), riksdagsledamot i utbildningsutskottet.

Tre av fyra i Sverige har erfarenhet av psykisk ohälsa, egen eller som anhörig. Många blir diskriminerade – i skolan, arbetslivet, vården, socialtjänsten, äldreomsorgen och i beslut som är avgörande för vilket stöd samhället ska ge. Det krävs satsningar på öppenhet och kunskap för att minska diskrimineringen. Alla har rätt till ett värdigt liv oavsett psykiska olikheter.

Från Världsnaturfondens sida välkomnar vi Ung Företagsamhets raka besked om hur de ser på miljöfrågan kopplad till sin verksamhet. Låt oss tillsammans kavla upp skjortärmarna och gifta ihop det moderna entreprenörsskapet med den hållbara utvecklingen, replikerar WWF.

Vi vill att framtidens entreprenörer ska driva hållbara företag – såväl ekonomiskt, socialt som ekologiskt. Det finns ingen motsättning mellan Världsnaturfonden eller Ung Företagsamhet. Precis som resten av samhället arbetar vi mot samma mål, replikerar Erik Gustaf Ageberg.

Om skolan ska satsa på utbildningar i hållbart entreprenörskap krävs långsiktigt och uthållighet, annars kommer det bara bli ytterligare ett projekt som inte lämnar några bestående spår efter sig, replikerar Ulf Andersson.

I år får Skolverket 24 miljoner för att utveckla entreprenörskap. Det är bra. Men satsningar på hållbar utveckling i skolan får trist nog ingenting. Sverige har allt att vinna på att kombinera entreprenörskap och hållbar utveckling i skolans värld, skriver Håkan Wirtén, Världsnaturfonden och John Holmberg, Chalmers.

Nästan var fjärde elev lämnar grundskolan utan att ha nått de grundläggande nationella kunskapsmålen. En förklaring till detta kan sökas i hur kommunerna hanterar uppdraget som huvudmän för skolan, visar en ny rapport från Skolverket.

Välfärdens finansiering är en avgörande framtidsfråga. Vägen dit går bland annat genom att öka intresset hos nästa generation för de utbildningsvägar som kan bidra till fortsatt starkt näringsliv, skriver företrädare för Polhem350.

Maciej Zarembas artikelserie om skolan borde vara en väckarklocka för kommunerna som huvudmän. Även om inte kommunerna ensamma bär ansvaret för att skolan utvecklats som den gjort så har vi varit delaktiga. Det är vi i kommunerna, oavsett politisk färg, som administrerat förfallet.