Kulturarv

Stulna klappar till personalen, trygghetskameror som skyms av pynt och diverse grantvister upprör både ortsbor och butikschefer. När julen närmar sig i kommunerna är det inte utan dramatik.

Historielösa och okunniga tjänstepersoner och politiker tillåter hela tiden nya exploateringar att ”rita om” unika kulturmiljöer runt om i Sverige. Det skriver Karin Ericsson och Gunnel Lindh, som vill se en nationell satsning på en långsiktigt hållbar utveckling där kulturarvet tas tillvara.

Det arkeologiska fyndområdet i Uppåkra har alla förutsättningar att bli ett centrum för forskare och studenter, men också ett turistmål av högsta rang för både svenska och utländska besökare. Ändå är de statliga satsningarna på Uppåkra minimala, skriver Philip Sandberg (L) kso i Lunds kommun och Christian Sonesson (M) kso i Staffanstorps kommun.

Två av tre kommuner saknar nödvändiga förutsättningar för att värna kulturhistoriska värden i plan- och byggprocesser. Det märks. Medborgarna reagerar alltmer mot omfattande rivning och förstörelse, skriver tio organisationer som vill se ett bättre skydd för kulturarvet.

Skolverket föreslår att kunskaper om nationella minoriteter tas bort från kursplanerna i historia på högstadiet för att skapa utrymme för bland annat sexualitetens historia. Att myndigheter ska lyssna på minoriteterna innan förslag tas fram struntar man i. Var finns utbildningsminister Anna Ekström, undrar Lennart Rohdin, tidigare utredare av en stärkt minoritetspolitik.

Katastrofen i Notre Dame visade att effektivt arbete kan rädda oersättliga kulturskatter. Samtidigt konstaterar en rapport från Riksrevisionen allvarliga brister i säkerhetsrutinerna hos flera av våra största svenska museer. Nu krävs åtgärder för att skydda vårt gemensamma kulturarv, skriver Anders Bergqvist, generalsekreterare Brandskyddsföreningen.

På bara tio år har cirkusens ställning som kulturarv raderats ut. Kommunerna bygger igen cirkusplatser och på många håll höjs avgifterna för markupplåtelse och affischeringstillstånd. Yngre har ingen aning om vad cirkus är och vilken förankring konstarten har i vårt land, skriver ledamoten i Cirkusakademien Janne Näsström.

Sverigedemokraternas klåfingriga och auktoritära kulturpolitiska förslag syftar till att begränsa det fria ordet, skriver företrädare för Liberalerna i Stockholm.

Liberalerna ägnar sig åt grundläggande förnekelse av den svenska kulturen när de påstår att julen inte är svensk, skriver företrädare för Sverigedemokraterna.

Julen är en blandning av traditioner och riter från hela världen. Maten på julbordet har ofta kommit med långväga handel. Julgranen är en importerad tysk tradition. Vilka jultraditioner skulle vi egentligen få behålla i Sverigedemokraternas land?

Anna Troberg, ordförande för DIK, krystar fram en mycket snedvriden och cynisk tolkning av våra satsningar för att vinna billiga politiska poäng, skriver Sverigedemokraternas kulturpolitiske talesperson Aron Emilsson i en replik.

Den svenska kulturen är under attack. Den är utsatt för en palatskupp. Hotet kommer inifrån. Sverigedemokraterna – partiet vars hela existens vilar på lögnen om att de värnar om kulturen – har dragit svärdet ur skidan och har inlett operationen att med hugg efter hugg stympa kulturen runt om i landet. Frågan är hur vi ska värja oss, skriver Anna Troberg, ordförande DIK.

Det är illa ställt med skyddet av bebyggelsens kulturvärden. Det visar Riksantikvarieämbetets undersökning av 110 byggärenden runt om i landet. I de flesta fall tas ingen hänsyn alls till kulturvärdena i den kommunala byggprocessen.

Arkitekturens utformning präglas alltjämt av modernismens avskalade minimalism och monotoni. Mångfald är inte kontroversiellt i andra sammanhang, men inom arkitektkårens ideologiska mittfåra drivs en starkt fördömande attityd mot den som när en önskan att vidareutveckla bebyggelsearvet, skriver representanter för Arkitekturupproret.

Runt om i landet ser vi hur kulturmiljöer förstörs och kulturbyggnader hotas av rivning. Men våra byggnader kan berätta vår historia för en stads invånare, dess besökare och för kommande generationer. I stället för att riva och bygga nytt bör gamla hus få nya roller, skriver Ylva Hedman (C) och Lovisa Kronsporre (C).

Ett upprop för fri kultur har sällan varit viktigare än idag. I Sverige har vi i decennier varit vana vid politisering från vänster och de farhågorna präglar också den senaste tidens debatt – om museer, film, litteraturstöd. Men nu finns nya politiska krafter som vill undergräva konstnärlig frihet. Det är en verklighet vi måste beakta också i den kommunala vardagen, skriver Rasmus Jonlund (L) vice ordförande Stockholms stads kulturnämnd.

Längs åar och älvar finns de gamla kvarnarna och bruksmiljöerna. Många av dem har höga kulturhistoriska värden och är omtyckta besöksmål. Nu hotas dessa unika miljöer av nya bestämmelser för vattenverksamhet.

För Sverigedemokraterna är det viktigt att medlemmarna ägnar sig åt det ”svenska”. Vid partiets traditionsenliga samling i partiledarens hemort Sölvesborg hade partiets chefsideolog Mattias Karlsson förberett för utövande av stångstötning, varpa, folkdans och vävning. Säkert trevliga aktiviteter allihop, men svenska?

Kommunerna behöver bättre förutsättningar för att ta hand om bebyggelsens kulturvärden när byggandet ökar. Många kommuner saknar tillräckliga förutsättningar och om inget görs är risken därför stor att oersättliga kulturvärden försvinner.

Ideologiseringen av våra kulturinstitutioner kan bara ske på bekostnad av vetenskaplig integritet och kvalitet, skriver Carl Lindstrand i en replik.

Vad Historiska museet säger i sin vikingautställning är sant – ur det rent vetenskapligt, objektiva perspektiv Lindstrand efterfrågar; ‘För tusen år sedan fanns inte landet Sverige och inga svenskar’. Det är varken normkritik eller propaganda. Att Lindstrand vill ha det till detta säger mer om hans historiesyn än kulturetablissemangets, skriver arkeologilektorn Charlotta Hillerdal i en replik.

Tanken att historien är ett verktyg tänkt att främja en viss ideologisk utveckling som av vissa anses önskvärd är på modet i våra museer, inom svensk historisk forskning och kulturvård. Men normkritiken riskerar att bli ett exkluderande vapen i statens händer, där endast de normer, åsikter och identiteter som staten anser önskvärda blir kvar, skriver Carl Lindstrand.

Värderingar ändras och påverkas av tidsandan, men samtidigt finns det värderingar som går djupt ner i samhället, därför att de påverkas av kulturen. Därför föredrar jag att tala om svensk kultur, hellre än om svenska värderingar. Det finns ett samband mellan olika kulturella yttringar som lätt glöms bort om man enbart talar om värderingar.

Den som vill bygga ett samhälle som håller ihop har inte råd att blunda för kulturarvets kraft. Kulturarv är ett kraftfullt verktyg som kan användas såväl för att ena och överbrygga, som för att splittra och stänga ute.

Vi är inte emot nybyggnation men anser att man bör bygga byggnader värda att bevara, skriver två SD-företrädare i Stockholm, apropå planerna på ett Nobelhus i mässing och glas på Blasieholmen.

Historia och vårt kulturarv är en gemensam källa till kunskap och upplevelser. Tillgången till kulturarvet är en mänsklig rättighet och en grundläggande förutsättning för ett samhälle som håller ihop, där alla kan vara delaktiga. Att göra historiska platser och byggnader tillgängliga för alla är en stor utmaning.

Det är sommar och turistsäsongen står för dörren. Besöksnäringen växer och blir allt viktigare som näringsgren. I Sverige omsatte den 280 miljarder kronor 2013. Samtidigt är landets rika kulturmiljöer underskattade som besöksmagneter och bär på en outnyttjad potential i marknadsföringen av Sverige.