Krishantering

Flera skjutningar låg bakom Eskilstunas senaste stabsläge. Norrköping tog efter ett massivt it-angrepp till samma åtgärd före jul. Erfarenheterna från pandemin har bidragit till att göra båda kommunerna mer snabbfotade.

It-attacken mot Mörbylånga kommun gör att politikerna får återgå till papper, penna och handuppräckning på måndagens kommunfullmäktige, rapporterar Ölandsbladet.

Mörbylånga kommun på Öland saknar tillgång till internet och e-post efter någon form av it-attack under måndagskvällen, som även drabbade grannkommunen Borgholm.

De är befriade från ockupation och tortyr. Men granaterna viner då och då ännu över deras huvuden. Nu växlar Region Gotland över vänortssamarbetet med Gammalsvenskby i Ukraina till nödhjälp och återuppbyggnad. ”Det går inte att driva demokratiprojekt mitt under brinnande krig”, säger projektsamordnaren Sofia Hoas.

Ett frivilligt register över människor med funktionsnedsättning borde vara relativt enkelt för kommunerna att upprätta, skriver Åsa Strahlemo, DHR, och författaren Herman Geijer.

Nationella vattenkatastrofgruppen kallades in, butikerna tömdes på vattenflaskor och vakter övervakade utplacerade tankar. Dagarna utan rinnande vatten blev dramatiska för Nyköping. Så organiserades kommunen för att klara krisen.
• Plötsligt låg sajten nere
• Experternas tips för att hålla invånarnas mod uppe
• Lärdomarna

”När kriget är över kommer Kiev behöva världens stöd för återuppbyggnaden”, kommenterar finansborgarrådet Anna König Jerlemyr (M).

Västerås kommunikatörer behöver varken el eller internet för att nå ut till medborgarna. Sedan den stora skogsbranden 2014 har kommunen drillat sin kommunikationsstab att vara redo för alla kriser.
• Planen när internet ligger nere.
• Checklistan kommunikatörerna har runt halsen.
• Informationen i svarta pärmen.

Tempot skruvas nu upp i förstärkningen av det civila försvaret. MSB vill att kommunerna ska få 210 miljoner kronor för att bland annat rusta skyddsrum och larm.
• Civilplikt kan snart införas.
• Så bör kommunerna planera utrymning.
• Bränsledepåer till räddningstjänsten.

Migrationsverket begär att få använda 12 000 tillfälliga evakueringsplatser av kommunerna för att snabbt tackla den väntade flyktingvågen till Sverige. Begäran gäller kommunerna i sex län.

Det finns en fråga politiker i blåsväder alltid måste ställa sig – den avgör hur krishanteringen går. Det hävdar mediestrategen Paul Ronge.

Kalix har drabbats av en allvarlig hackerattack som just nu lamslår kommunens verksamhet. Någon har även skickat krav på lösensumma. ”Vi är i krisledningsläge”, konstaterar kommundirektören Maria Henriksson.

Otydliga mandat, brist på kunskap och alltför stort beroende av enskilda chefer. Mittuniversitetet har på uppdrag av Sandviken utvärderat kommunens krishantering under pandemin.

Allvarliga vägskador och stigande vattennivåer fick Hofors kommun att gå upp i stabsläge efter de kraftiga skyfallen.

Pandemin slog ut Strömstads två viktigaste näringar, handeln och turismen, över en natt. Efter 15 månaders krisstämning vågar kommunen titta framåt igen – men oro finns för en social baksmälla. ”Det vi behöver nu är jobben”, säger Kent Hansson, kommunstyrelsens ordförande (S).

Föräldrarna i landets mest utsatta områden gillar det fria skolvalet, skriver företrädare för Almega denna onsdag. I debatten syns även regeringens plan för att få fart på arbetsmarknaden när Sverige återstartar och kritik från Sveriges Läkarförbund mot regeringens krishantering.

Nästan en halv miljard kronor. Minst så mycket har krislägesavtalet kostat Sveriges regioner under pandemin. Den sjuksköterska som fått mest i krisersättning har fått 411 162 kronor extra i lönekuvertet. ”Det är enormt mycket pengar. Men det är väl använda och investerade skattepengar”, säger Patrick Nzamba, hr-direktör i Region Jönköping. Se kostnaderna region för region.

Just nu utvärderar de centrala parterna hur krislägesavtalet har fungerat. Samtidigt förhandlar de om hur det bör se ut framöver.

När läsk drogs in på äldreboenden sattes tio personer på att hantera hat och kommentarer i sociala medier. Slutsatsen efter krisen: Kommunen måste reagera snabbare på händelser på nätet. ”Inte precis vårt kärnuppdrag”, säger kommundirektören.

Attendos koncernchef ber om ursäkt, FN-förbundet vill stoppa rasistiska organisationer och Nordmaling vill ge kommunerna makten över strandskyddet. Det är något av innehållet i tisdagens debattsvep.

Att ta emot projektioner både upp- och nedifrån hör till chefsrollen – särskilt i ansträngda situationer som under en pandemi. Här är metoderna som kan förbereda chefen för att hantera medarbetarnas känslostormar.

Vetlanda har kommit ur den akuta fasen och ett visst lugn har infunnit sig efter knivdådet den 3 mars. Kommunstyrelsens ordförande Henrik Tvarnö (S) hoppas nu få svar på vad som fick den misstänkte gärningsmannen att attackera sju män. ”Jag tror absolut att vi kan lära oss av det här” säger han.

Vetlanda kommun har samlat krisledningen och kallat in posom-gruppen efter attacken på onsdagseftermiddagen. Kommunstyrelsens ordförande beskriver arbetet som tungt. — Det är nog det bästa ordet. Chockerande och ofattbart. Det är egentligen så man kan sammanfatta det, säger Henrik Tvarnö (S).

Region Västernorrlands arbete under pandemins inledande månader beskrivs som ”dysfunktionellt” i en extern rapport. En lång rad lärdomar ska nu ge bättre styrning vid nästa kris. – Det är en omfattande och svidande kritik som framkommit, säger oppositionsrådet Jonny Lundin (C).

Vi behöver inga fler folk-SMS eller presskonferenser där regeringen skyller på allt och alla. Sverige behöver en regering som tar smittan på allvar, visar tydligt ledarskap och tar på sig ansvaret för misstagen som gjorts, skriver riksdagsledamoten Marléne Lund Kopparklint (M).

I fredags fick 47 000 helsingborgare ett sms med uppmaning att ta del av coronainformation på kommunens sajt. Strax därefter kraschade webbplatsen.

I Sverige har man, till skillnad från många andra länder, hittills inte använt pandemin som en förevändning att baxa igenom allsköns tossiga eller djupt impopulära ”reformer”.

En kris kan föra människor samman, och upplevelsen av den stärkta samhörighetskänslan kan på kort sikt upplevas så positiv att nettoeffekten för stämningsläget faktiskt landar på plus. Men vid en andra våg av smitta tror jag inte att det är sannolikt med en förnyad gemenskap och förnyad uppslutning kring det offentliga.

När pandemin slog till gick regionrådet Ulf Berg (M) förbi krisorganisationen och inrättade en liten stabsgrupp. ”Man kan inte ha för många hövdingar, det blir inte bra”, säger Ulf Berg.

Det är upp till kommunerna och regionerna att själva utvärdera sina insatser under pandemin. De bör ta detta ansvar. Det finns åtskilligt som behöver granskas med oberoende ögon.

Skånetrafiken har beslutat att dra ned på buss- och tågtrafiken till följd av det minskade resandet under coronapandemin och vad som ser ut att bli ett miljardtapp i biljettintäkter.

Sedan coronapandemins topp den 26 april har antalet covid-19-patienter på landets intensivvårdsavdelningar minskat med 68 procent. Västra Götalandsregionen var på väg om Region Stockholm när det gäller antalet coronavårdade patienter. Men nu är ordningen ombytt igen.

Region Sörmland valde att uppfinna ett eget avtal i stället för att aktivera krislägesavtalet. Ett klokt val, är arbetsgivare och fack överens om. – Vårt avtal känns långsiktigt hållbart, säger narkosläkaren Malin Bohlin på Mälarsjukhuset i Eskilstuna.

Våld i nära relationer brukar förvärras i kriser. Politiker och chefer i kommunerna måste se till att socialtjänsten kan hjälpa dem som utsätts, skriver generaldirektören Lena Ag och utredaren Mikael Thörn vid Jämställdhetsmyndigheten.

Capio S:t Görans sjukhus i Stockholm planerar för att kunna börja använda sig av krislägesavtalet igen inför sommaren. Beslut fattas inom kort.

Vägen fram till valet 2022 är ett maraton som knappt ens börjat för våra politiker som ska hantera den ekonomiska kris och massarbetslöshet som följer i pandemins spår.

Inflödet av covid-19-patienter minskar och färre vårdanställda är borta på grund av sjukdom. Därför slutar tre av akutsjukhusen i Region Stockholm under veckan att använda sig av krislägesavtalet.

Capio S:t Görans sjukhus i Stockholm slutar att anvisa vårdanställda enligt krislägesavtalet. Anledningen är att antalet patienter med behov av intensivvård orsakad av covid-19 minskar. – Det har varit kämpigt. Men det har också funnits fördelar med avtalet, säger Caspar Lindgren, sjuksköterska och fackligt huvudskyddsombud på sjukhuset.

De som kan bör jobba hemma. Så heter det ju i dessa coronatider. Men hur många jobb kan faktiskt utföras i hemmet? Dagens Samhälle har kategoriserat 429 yrken baserat på hur stor del av arbetet som kan göras från soffan.

Ingen annan region förutom Stockholm har ännu lämnat in någon begäran till SKR om aktivering av krislägesavtalet. Men i flera regioner diskuteras frågan.

Samtliga kommuner länkar till information om det nya coronaviruset på sina webbplatser. Men räcker det för att nå ut till befolkningen i kristider? Ale kommun har konstaterat att sociala medier är ovärderliga verktyg för att skapa engagemang.

Malmö stad har anställt ensamkommande med utvisningsbeslut för att täcka upp i vård och omsorg under krisen. Trots att många med utvisningsbeslut över sig lever under förhållanden som är mindre än optimala ur smittskyddshänseende.

Personer som velat få hemtjänst när de vistas i sina fritidshus har nu nekats det i Båstad, Norrtälje, Orust och Laholm. ”De behöver inte sätta sig ute på våra öar”, säger Catharina Bråkenhielm, ordförande i Orusts kommunstyrelse.

Som film är den svenska coronakrisen inte mycket att ha. Men som framtida forskningsfält för kommunikationsvetare är den nog en riktig guldgruva.

Kommuner och regioner får 15 miljarder i nya statsbidrag i år för att lindra effekterna av pandemiutbrottet. Bra besked, anser SKR, men påpekar att regionerna är hårdare drabbade och behöver större stöd.

Tiotusentals skidturister väntas i påsk till Åre, som redan har samhällsspridning av coronaviruset. Regionen gör allt för att vården ska klara anstormningen.

Straffa inte kommuner och regioner för att de gör allt för att lösa en exceptionell situation. Att rädda liv och skydda verksamheter är viktigare än att hålla hårt i regelboken, skriver SKR:s ordförande Anders Knape.

Det finns mycket att lära från de skeenden som pågår i skrivande stund så att samhället kan stå bättre rustat inför nästa pandemi eller samhällskris. Tyvärr tror vi inte att det finns en efterfrågan för lärande inom svensk krisberedskap, skriver Kristina Syk och Mats Alentun.

Region Stockholm, SVT Stockholm och 1177 Stockholm utestänger personer med hörselskada, personer med dövblindhet samt döva genom att inte tillgängliggöra all sin information och sina sändningar om coronaviruset, skriver flera organisationer.

Att stärka företagens roll i totalförsvaret handlar ytterst om att bevara marknadsekonomins funktionssätt - en förutsättning för dagens livsmedels- och varuförsörjning – både i fred och skymningsläge, skriver Li Jansson, branschchef Säkerhetsföretagen, och Marcus Dahlsten, vd Transportföretagen.

Förståelsen för vad krislägen innebär och kräver av oss behöver öka. Att satsa på utbildning av dagens unga skulle vara ett stort steg framåt för stärkt krisberedskap i hela samhället, skriver Anna Johansson, fil dr i folkhälsovetenskap.

Det är dags att skapa system för hur vi totalförsvarsplacerar färdtjänst- och sjukresechaufförer.

Landets invånare kommer aldrig att acceptera inskränkningar i tillgången till vatten om detta beror på dålig planering eller på att frågan inte bedömts vara tillräckligt politiskt intressant, skriver ledningen för Sydvatten AB.

2018 upplevde vi Sveriges varmaste julimånad och skogsbränder härjade samtidigt runtom i landet. Ansvarig minister, Morgan Johansson, påstod då att Sverige generellt har en bra krisberedskap. Har vi det? Om svaret är nej, hur kan den göras bättre, frågar Aud Sjökvist, tidigare regeringsutredare.

När väl krisen inträffar måste det finnas en tränad organisation där alla aktörer vet sina roller och är beredda att agera. Moderaterna och Tullingepartiet kräver en fungerande krisledningsorganisation i Botkyrka kommun.

Regionpolitikerna lade utan förvarning ned Åmåls vårdcentral med omedelbar verkan. Då gick Åmåls kommunledning upp i stabsläge. – Det var ett oerhört allvarligt läge med fara för liv och hälsa, säger kommunalrådet Michael Karlsson (S).

Grupper skapas på till synes märkliga sätt. Som när det blev socialt mysigt när den lokala närbutiken utsattes för rån en dag. Plötsligt pratade folk med varandra i affären. Blombuketterna stod i rader på disken.

Bränder, terror och flyktingkris. Frivilligas insatser har haft stor betydelse vid de senaste årens större kriser. Men samhället är inte rustat att organisera frivilliga – myndigheter, kommuner och länsstyrelser behöver öppna upp än mer för samverkan med frivilligorganisationer.

Vanans makt är stor. Halvvägs in i december och vi kan lägga grova brott – sprängningar och skottlossningar – på hög varje dag. För några år sedan hade ett enda av dessa fall skapat svarta rubriker i flera dagar. Idag hinns rapporteringen knappt med.

Hur skulle ett avbrott i betalsystemen påverka medborgarna och hur bör lösningar och nödlösningar hanteras? Vi närmar oss frågan via ett spel, skriver Joeri van Laere, lektor i informationssystemutveckling på Högskolan i Skövde.

I dagarna har folket informerats om vilka förväntningar staten har på dem, i händelse av kris eller krig. Det är säkert bra. Men gör våra förtroendevalda motsvarande insatser av "prepping". Kommer våra politiker leva upp till våra förväntningar, i händelse av kris eller krig?

I händelse av kris är medborgarna den mest betydelsefulla resursen i samhället. Då måste kommuner, landsting och regioner ha beredskap att ta vara på den resursen, skriver Carl Rådestad, säkerhetsanalytiker.

Under konferensen Folk och försvar i Sälen talade Stefan Löfven om vikten av att hela samhället engagerar sig i säkerhetsarbetet samt nämnde en ”bred vilja att rusta upp totalförsvaret”. Att det svenska civila försvaret har grova resurs- och förmågebrister är ingen nyhet. Men det finns även utmaningar med själva den process som ska få igång förmågeutvecklingen, skriver Kristina Syk, sakkunnig civilt försvar och styrelseledamot Allmänna försvarsföreningen.

Det vore bra om poliser, politiker och andra offentligt anställda funderade igenom vad som är målet med deras digitala närvaro. Alla vi som på olika sätt företräder det offentliga bör vinnlägga oss om att vara goda föredömen på nätet, snarare än bli avskräckande exempel som så småningom kan dyka upp i krishanterarnas powerpoints. \

Vissa tycker att det är att skrämma upp människor att säga att terrordåd kan komma att ske i Sverige. Men det är nödvändigt att föreställa sig det värsta – om man vill göra det bästa av det genom att vara förberedd både mentalt och praktiskt.

Den slimmade bemanningen på vårdcentraler och sjukhus gör att läkare tvingas välja mellan att bli utbrända eller sluta. Trots det försöker landstingspolitikerna skylla personalbristen på att läkarnas joursystem ger för mycket ledighet.

Om den offentliga sektorn överhuvudtaget ska ägna sig åt verksamhetsutveckling, vilket sannolikt få ifrågasätter, borde den rimliga slutsatsen bli att man också bör ägna tid och resurser till att vårda och utveckla varumärket. Det ena ingår i det andra, skriver kommunikationschefen Thomas Hartman i en replik.

Har den före detta sverigedemokraten Margareta Larsson hittat en krishanteringens ”heliga Graal”? Nej, snarare handlar det nog om att väljarnas förväntningar på sverigedemokraters etik och moral är så låg, skriver medierådgivare Paul Ronge.

Myndigheter, kommuner och landsting ska inte primärt ägna sin tid och sina resurser åt att putsa på sitt anseende och tänka på sina ”varumärken”. De ska följa lagarna, se till medborgarnas bästa och leverera det de är tänkta att leverera med hög kvalitet och god rättssäkerhet.

Miljöpartiet behöver en förnyad migrationspolitik som bygger på en trovärdig öppenhet. Dessutom måste det bli slut på slarviga och ogenomtänkta formuleringar. Det är några måsten för att partiet ska återfå förtroendet, skriver Paulo Silva, fd språkrörsrådgivare.

Sverige är varken redo för krig, bränslebrist eller en större naturkatastrof. Regeringen bör bryta vårt ryska oljeberoende och hushållen måste öka sin krisberedskap.

Det behövs en reform som förbättrar samhällets krisstöd och förutsättningarna för de medborgare som hamnar i psykologisk kris. Alla som drabbats av en krishändelse bör få tillgång till stöd i en akut situation och därefter få en individuell bedömning.

Efter sommarens bränder i Västmanland har nu ett förslag om bättre kriskommunikation lagts fram. Det går bland annat ut på att ändra lagen så att man kan spåra människors rörelsemönster och därmed nå ut med kris-SMS till dem. Ingen i Sverige tjänar på teknisk standardisering som kränker rätten till privatliv, skriver Amelia Andersdotter, på kampanjen Dataskydd.NET.

Det har riktats kritik mot att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap gjorde för lite under skogsbranden i Västmanland. Här svarar generaldirektören Helena Lindberg på den.

Kommunerna och landstingen bör få ett tydligare ansvar vid katastrofer. Den slutsatsen drar vi efter att ha sett svårigheterna med att klara den nationella krisberedskapen vid Salabranden och andra katastrofer som Gudrun, tsunamin och Estonia, skriver Kristdemokrater i Uppsala.

Den omfattande skogsbranden i Sala aktualiserar viktiga frågor om civil beredskap och möjligheten att kunna bekämpa bränder från luften. Tillgången på flygplatser i Sverige får inte glömmas bort.

Försvarsminister Karin Enström (M) håller inte med om att det finns ett allvarligt systemfel i svensk krisberedskap. Däremot varnar hon för vad som kan hända om S tar över regeringsmakten i höst.

Helena Lindberg, generaldirektör på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), tvivlar inte på myndighetens kapacitet vid allvarliga kriser.

Det är många som hävdar att svensk krishantering har hamnat i bakvattnet. I polemik med försvarsminister Karin Enström och generaldirektör Helena Lindberg vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) hävdar vi att den så kallade ansvarsprincipen inom krisberedskapen innehåller ett allvarligt systemfel.

Polisens resurser räcker inte till för att utreda och beivra korruption i kommunal verksamhet. Att anställda kan fiffla och begå oegentligheter skadar förtroendet för rättsstaten. Professionella privata företag kan vara lösningen.

Riskanalyser är ett viktigt sätt för kommunerna att förebygga korruption. Att inte ha kontinuerlig kontroll över sina risker i allmänhet, och korruptionsrisker i synnerhet, kan innebära stora förluster i så väl kapital som anseende.

Kustbevakningen har flaggat för att de snart genomför en rad besparingar och neddragningar inom verksamheten. Om de genomförs försämras deras krisberedskap vid bland annat stora oljeutsläpp markant, samtidigt som nya kostnader vältras över på landets kustkommuner, skriver Erland Olauson (S) i Valdemarsvik och Harald Hjalmarsson (M) i Västervik.

I dagarna presenterade försvarsminister Karin Enström (M) vårpropositionen om krisberedskapen i Sverige. Men vad innebär den egentligen för landets 290 kommuner? Och hur ska kommunerna på bästa sätt svara upp mot de krav som ställs och samtidigt skapa ett tryggt, säkert och robust samhälle för sina invånare och besökare?

Nils Horners död riskerar följas av fler tragedier för svenskar i utlandstjänst, oavsett uppdrag; globaliseringen, ökad nyhetsbevakning, nya fredsuppdrag och allt fler unga som engagerar sig i hållbarhetsfrågor och demokratibyggande. Utvecklingen går snabbare än medvetenheten om riskerna och skyddet för alla dess utövare. Vi behöver ett nytt utrikesförbund för svenskar som tjänstgör utomlands, skriver säkerhetsexperten och tidigare FN-officeren Peter Larsson.

En av mina prioriteringar som försvarsminister är att stärka samhällets robusthet och förmåga att hantera kriser. Därför undrar jag vilka krisförebyggande åtgärder Stefan Löfven och Socialdemokraterna vill ta bort? Stannar det vid nedskärningar på 200 miljoner på krisberedskap och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap? Och vad betyder det för jobben, frågar Karin Enström (M).

Krisberedskapen behöver utvecklas. Och det gör den redan av kommunerna och landstingen. Det är olyckligt att Björn Eriksson och Johan Färm försöker ge sken av något annat, replikerar Håkan Sörman på SKL.

Kommunernas och landstingens beredskap för svåra kriser brister, trots att de har huvudansvaret för både medborgarnas säkerhet och den vitala samhällsservicen. Det går inte längre att förlita sig på värnpliktiga soldater och beredskapspoliser samtidigt som det brister i planeringen för att samverka med de alltfler privata aktörerna. Därför behöver nya samarbetsformer utvecklas mellan de offentliga aktörerna och säkerhetsbranschen, skriver den tidigare rikspolischefen Björn Eriksson tillsammans med Johan Färm.

Problem med mobbing och kränkande behandling finns på många skolor och arbetsplatser. Därför är det viktigt att alla skolor drar lärdomar av händelserna på Lundsberg och skolledningens felaktiga agerande.

Varje krona som spenderas på katastrofhjälp ska användas så effektivt som möjligt. Genom skapandet av EU:s nya gemensamma krishanteringscentral ERC tar vi ett stort steg framåt för att nå detta mål.

Kommunala politiker och chefer blir ibland rena kanonmaten för granskande journalister och tv-program som Uppdrag Granskning. Men de har oftast sig själva att skylla. Med bättre förberedelser går det att slippa undan med bara någon enstaka fläskläpp och blåtira.