Nato vill att medlemmarna stärker det civila försvaret. Energiförsörjningen ska bli tryggare och sjukvården utvecklas för att klara av stora mängder skadade.
Lista: Det måste kommuner och regioner prioritera om Sverige går med.

På Gotland mobiliserar försvaret inför en ökad rysk hotbild. Men på Öland finns ingen annan militär närvaro än hemvärnet. Nu vänder sig öns kommuner till regeringen.

Ekerö vill bli pilotkommun för kommunal polis, partiledarna för M, SD, KD och L lägger ansvaret för kravaller på regeringen och tre professorer vill stoppa Hybrits tillverkning av fossilfritt stål. Det är delar av innehållet i dagens debattsvep.

”Mellan sirenerna försöker vi jobba. Men nu är allt fokus inriktat på att hjälpa de 25 0000 flyktingar som har kommit till vår stad.” Den rapporten kommer inifrån Kamianets–Podilskyi, Mariestads kommunala samarbetsort i Ukraina.

Se upp för upphandlingsmissen som skapar falsk trygghet. Enkla åtgärder kan göra skillnaden mellan att kommunen får leveranser eller står utan varor när krisen inträffar.
Här är expertens sju bästa tips för en krisberedd inköpsorganisation.

Strömmen går och vattnet stängs av. Då kan samtliga offentliga kök i Uppsala laga mat ändå – i krispärmen finns färdiga menyer. Både kriget och pandemin gör att Upphandlingsmyndighetens expert uppmanar kommuner till större krisberedskap vid inköp.
• De små händelserna som också kan få stor effekt.
• Därför kommer inte centrala lager att räcka.
• Det står på Uppsalas krismeny.

Storskalig evakuering, reservkraft och trygga punkter med mat och vatten. Hur det ska ordnas utreds nu när Göteborg skakar liv i sin krigsorganisation. ”Frågan har blivit väldigt aktuell”, säger planeringsledaren.

Landskrona bygger upp ett livsmedelslager för barn och äldre. Avsikten är att höja krisberedskapen.

Helsingborgs stad har aktiverat sin krisledning. Avsikten är att diskutera vilka följder konflikten i Ukraina kan få. Även Göteborg och Norrköping höjer beredskapen.

Vem som ansvarar för vad i en krissituation måste bli tydligare. Det säger Eva Nypelius (C) som leder SKR-gruppen om lärdomar från pandemin. Hon konstaterar också att krisberedskapen behöver bli bättre – inte minst på grund av det osäkra världsläget.

Krisen i Ukraina är ämnet för flera debattartiklar på torsdagsmorgonen. Utöver det diskuteras nedmonteringen av fritidshemmen, krav på svenska och ett sömnigt regionfullmäktige.

Vårdkrisen, energipolitiken och gängkriminaliteten är några av de ämnen som debatterats under den gångna helgen.

Kommuner och regioner brottas nu med tolkningen av vilka nyckelfunktioner som ska undantas från de nya karantänsreglerna. ”Här måste staten ge ett tydligt stöd”, säger Emma Spak på SKR.

Det är lätt att stå rådvill när krisen slår till. För att hjälpa kommuner och regioner som drabbas av stora företagsnedläggningar har Tillväxtverket tagit fram en omställningsguide.

För att få ett välfungerande civilt försvar med god krisberedskap kommer det att ställas ytterligare krav på kommuner och regioner. Men regeringen ger dem inte det stöd som behövs, skriver riksdagsledamoten (M) Alexandra Anstrell.

De regionala flygplatserna är avgörande för samhällets krisberedskap. Det är hög tid för regeringen att fatta beslut om fortsatt stöd under nästa år, skriver SKR:s ordförande Anders Knape.

Det har gått åtta månader sedan regeringen ombads att förtydliga vad som gäller för digitala fullmäktige. Nu när restriktionerna tas bort börjar tålamodet tryta och SKR kräver svar före årsskiftet.

Fack och arbetsgivare har inte kunnat komma överens på utsatt tid. Möjligheten att säga upp krislägesavtalet, som omfattar 1,2 miljoner anställda i kommuner och regioner, förskjuts därför.

Under pandemin har redan existerande sprickor i välfärden blottats och samhällets ambition om tillgänglighet, delaktighet och likabehandling kommit på skam. Det står klart att vårt lands krisberedskap behöver utvecklas i förhållande till personer med funktionsnedsättning, skriver Smer och Funktionsrätt Sverige.

Upphandlingsmyndigheten har identifierat fem viktiga områden som kommuner och regioner bör arbeta med under rådande pandemi. Det är nu vi har möjlighet att genomföra de nödvändiga förändringar som gör att vi står rustade när nästa kris kommer, skriver Maria Öhman, strateg på myndigheten.

Kraven på att få använda krislägesavtalet skärps nu efter kritik om att regionerna inte använder avtalet fast det är aktiverat. – Vi förstår att det väcker frågor, säger Jeanette Hedberg, biträdande förhandlingschef på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Statens haverikommission skickade förra året rekommendationer till kommuner om takkonstruktioner som kan vara farliga. Men informationen kom inte fram till rätt personer.

Kommuner söker stora belopp för åtgärder mot ras, skred och översvämningar. Statsbidragen från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap räcker inte på långa vägar.

Flyget i Sverige är svårt drabbat av coronapandemin. Samtidigt har en debatt blossat upp om att avveckla flygets infrastruktur. Det förvånar många, eftersom tillgång till flygtransporter är avgörande för beredskapen vid kriser och konflikter, skriver Transportföretagens vd Marcus Dahlsten och Transportföretagen flygs branschchef Fredrik Kämpfe.

Den fortsatta smittspridningen leder till att fler regioner går in i krislägesavtalet. Nu är avtalet aktiverat i sex regioner.

Det finns en risk att en tillfällig pandemilag leder till hot och våld mot anställda i kollektivtrafiken. Det varnar Sveriges Kommuner och Regioner för.

Sträck ut sportlovet under fler veckor för att hejda smittspridningen. Det föreslår Länsstyrelsen i Gävleborg.

När en region är i kris ska den snabbt kunna låna personal från andra regioner. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och landets regioner har kommit överens om ett nytt sådant lånesystem.

Vårdförbundet vill få till ett helt nytt krislägesavtal för sjukvården där vila och återhämtning säkras. ”Får vi inte gehör för våra synpunkter kan vi behöva säga upp avtalet”, säger Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro.

Ett av EU:s beredskapslager för skyddsutrustning och sjukvårdsmateriel ska placeras i Kristinehamn. Budgeten ligger på drygt 400 miljoner kronor.

Antalet covid-19-patienter har nu minskat så mycket att Region Stockholm från den första september slutar använda krislägesavtalet.

En enkät som Sveriges Radio Ekot gjort visar att det finns mycket stora skillnader mellan olika kommuners beredskapslager av skyddsutrustning, exempelvis munskydd och visir.

Nu ska det tas fram regionala planer för att möta eventuella nya lokala och regionala utbrott av covid-19. Länsstyrelserna får uppdraget, och Folkhälsomyndigheten ska också undersöka om man kan utfärda regionala föreskrifter vid behov.

Krisstödet på 22 miljarder kan kommuner och regioner använda till regionala flygplatser, och staten ger redan andra stöd, påpekar infrastrukturminister Tomas Eneroth (S). Men han utesluter inte specialdestinerat stöd till flygplatserna.

1 334 vårdanställda har hittills arbetat enligt det nya krislägesavtalet. Nu riktar facken kritik mot hur Region Stockholm använder avtalet. Vårdförbundet varnar för att arbetsgivaren kör slut på sjuksköterskorna.

Coronapandemin kan bli en väckarklocka när det gäller livsmedelsförsörjningen. Få kommuner har beredskap för kris- och krigssituationer. Västerås har nu arbetat fram en beredskapsplan.

I coronakrisens spår stiger arbetslösheten i landets kommuner. I vissa har den rusat upp med 50 procent jämfört med för ett år sedan. – Just nu går all kraft åt att motverka smittspridningen. Det är bara att erkänna, säger kommunchef Tommy Henningsson i Hällefors.

Coronakrisen kan ha lett till en utbredd informationströtthet. Bengt Johansson, som forskar om kriskommunikation, funderar över hur myndigheterna ska agera för att hålla medborgarnas beredskap på en hög nivå. ”Man kan inte hota med att dra in lördagsgodiset och sedan alltid ge barnet det ändå.”

Det blir inget centralt avtal om uppskjuten semester för vårdanställda med anledning av coronakrisen. Facken har sagt nej. Nu ska frågan avgörs lokalt i stället, och det är upplagt för strid.

Vårdpersonal och intensivvårdade patienter riskerar långsiktiga psykiska besvär av coronapandemin, bland annat posttraumatisk stress. Det varnar Region Stockholm för i en ny rapport.

Sjukvården har klarat coronautbrottet remarkabelt bra. Men bristerna visar också att det nu är dags för staten att ta ett större ansvar för svensk sjukvård, säger Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren som själv jobbar med covid-19-patienter.

Sverige är beroende av ett fungerande transportsystem i hela landet. Regeringen måste därför arbeta fram en samlad transportstrategi för hållbara transporter både under och efter innevarande coronakris, skriver Magnus Jacobsson (KD) och Jens Holm (V).

Coronaviruset finns nu på vartannat äldreboende i Stockholm. ”Det är naivt att tro att äldreomsorgen skulle kunnat hållas fri från smitta”, säger borgarrådet Erik Slottner.

SKR:s vd Staffan Isling vill att kommuner och regioner är bättre förberedda nästa gång en pandemi slår till. Han varnar för risken att tappa medborgarnas tillit under den pågående coronakrisen.

Sverige behöver ha ett sammanhållet system för lagring av läkemedel och sjukvårdsmaterial för att klara kris och krig, enligt utredaren Åsa Kullgren.

Norge och Finland missade tåget när EU gemensamt köpte medicinsk utrustning. Sverige hoppade på i sista stund. Det är lite som att ringa till försäkringsbolaget och teckna en hemförsäkring när grannhuset har börjat brinna.

2 200 privatpraktiserande läkare och fysioterapeuter. Plötsligt finns de tillgängliga att rycka in i regionernas sjukvård tack vare en ny uppgörelse.

Från och med nu kommer våra besked till landet vara ärligare, men därför också verka osäkrare. Sannolikt befinner vi oss bara i stormens början, och vi har en svår tid framför oss innan epidemin bedarrar, skriver Mats Reimer i sitt alternativa tal till nationen.

Snabbuppbyggda fältsjukhus i Stockholm och Göteborg, militärtält till sjukhusen i Norrköping och Trollhättan. "Försvarsmakten gör nu sin största insats i svensk sjukvård i modern tid", säger major Kristina Swaan vid Försvarsmakten.

"Vi kan mycket snabbt fatta beslut om att aktivera avtalet", säger Jeanette Hedberg, biträdande förhandlingschef på SKR.

Coronasmittans första genomgripande konsekvens var att toalettpapperet tog slut i butikerna. Men även om hamstern blivit vårt nya ideal hade långt ifrån alla hamstrat nödvändiga artiklar i tid. Inom sjukvården hade exempelvis ingen tänkt på att bunkra skyddsutrustning.

Allt fler är smittade inom kommunal vård och omsorg. Om frånvaron bland hemtjänstpersonal blir stor kan kommuner och privata aktörer dela på personal. I ett krisläge kommer bara livsnödvändiga insatser att ges.

Tiotusentals skidturister väntas i påsk till Åre, som redan har samhällsspridning av coronaviruset. Regionen gör allt för att vården ska klara anstormningen.

Nu är listan över de mest samhällsviktiga verksamheterna klar. Personer som arbetar där kan ha rätt till barnomsorg om skolor och fritis stängs.
Obs! Listan publicerades i mars 2020 och gäller rätt till barnomsorg. Den 20 januari 2022 presenterade MSB en ny lista över personal i nyckelfunktioner som kan undantas från karantänsregler. Se länkad artikel längre ner

I Eskilstuna har kommundirektören fått mandat att omfördela personalen från deras vanliga arbetsuppgifter. Och i Östersund är kommunen beredd att skicka vårdanställda till regionens sjukhus. De kreativa idéerna flödar i coronakrisens spår.

Corona visar att just-in-time inte är en hållbar modell. Inte i offentlig sektor, där det är häpnadsväckande att regionerna inte har sjukvårdsmateriel i beredskap, inte heller i näringslivet.

Sverige rustar för att bekämpa coronavirusets effekter. Men ingen region eller kommun har än så länge begärt att få utlösa det nya krislägesavtalet.

Det finns mycket att lära från de skeenden som pågår i skrivande stund så att samhället kan stå bättre rustat inför nästa pandemi eller samhällskris. Tyvärr tror vi inte att det finns en efterfrågan för lärande inom svensk krisberedskap, skriver Kristina Syk och Mats Alentun.

För en lekman ter det sig märkvärdigt att debatten kring smittspridning måste fastna på ett märkligt av eller på-stadium. Rimligtvis skulle det exempelvis gå att stänga merparten av skolorna samtidigt som vissa skolor hålls öppna för de barn vars båda föräldrar måste arbeta.

För att skydda riskgrupper från smitta ger regeringen Socialstyrelsen uppdraget att skyndsamt sprida information om coronaviruset till all personal inom socialtjänsten.

En infektionssjukdom som covid-19 hotar både den mänskliga säkerheten och den nationella säkerheten. En politisk instabilitet till följd av en dålig ekonomi, minskat förtroende för samhällsinstitutioner, generell demoralisering samt rädsla, kan också ge konsekvenser som direkt hotar Sveriges säkerhet, skriver Ardavan Khoshnood, läkare och kriminolog.

En fjärdedel av landets sjukhus rapporterar viss påverkan på grund av coronaviruset, både vad gäller infektionssjukvård och tillgång till material. För 5 procent av dem är påverkan betydande eller kritisk. Nu efterlyser regionerna hjälp med upphandling och utbildning av personal.

Regeringen borde återinföra beredskapspolisen snarast. En beredskapspolis kan vid en pandemi eller annan kris bistå en ansträngd polismyndighet med bevakningsuppgifter, transporter, ordningshållning och tillträdesskydd. Det skriver Mikael Juul Sörensen, sakkunnig i polisens krisberedskap samt frågor som berör beredskapspolisen.

13 medarbetare samt 15 elever och förskolebarn i Staffanstorp stannade hemma i början av veckan. Detta sedan kommunstyrelsens ordförande uppmanat till det på grund av risk för coronasmitta.

Äldre med underliggande sjukdomar löper störst risk att bli sjuka och dö av det nya coronaviruset. Nu förbereder sig äldreomsorgen för att klara en situation där smittan sprids bland såväl äldre som personal.

Ansvarsprincipen för krishantering betyder inte att statsråden blint ska lita på expertmyndigheterna. Regeringen behöver också väga in bedömningar som andra länder gör, och sedan ta nödvändiga egna beslut, skriver Mats Engström.

Svensk sjukvård har beredskap för att klara ett utbrott av coronavirus som det i Italien, enligt myndigheterna. Men de lämnar inte ut uppgifter om hur det ser ut med isolering, vårdplatser och personlig skyddsutrustning i de enskilda regionerna.

Anställda kan förbjudas att arbeta för att smittspridning av coronaviruset ska stoppas. De kan också förflyttas till andra arbetsplatser för att rädda verksamheten. Det framgår av den information som SKR och Sobona nu har gått ut med till kommunerna och regionerna.

Folkhälsomyndigheten vill klassa det nya coronaviruset som samhällsfarligt och kunna tillgripa tvångsisolering. Samtidigt bedöms regionernas smittskyddsberedskap som god.

Karlstad vill bidra till att stärka Sveriges beredskap och har mycket bra förutsättningar. Vi har i dag en stark position som nationellt kunskapscentrum inom samhällssäkerhet och vill fortsätta den utvecklingen, skriver företrädare för M, S och C i Karlstad kommun.

Avsaknad av tydliga definitioner och mål för den svenska läkemedelsförsörjningen innebär att privata aktörer, kommuner och regioner inte har några substantiella krav att förhålla sig till. Det har vi sett den senaste tiden med de omfattande störningarna i läkemedelsförsörjningen, skriver rådgivaren Caroline Bergström och konsulten Carl Rådestad på Straterno AB.

200 miljoner kronor. Så mycket får Arvika och Kristianstad för att skydda sina städer mot översvämningar. Men många kommuner slåss om de statliga bidragen för att förebygga naturolyckor och pengarna räcker långt ifrån till alla.

Personer som behöver samhällets stöd för att klara vardagen har lika stor rätt till en fungerande krisberedskap som alla andra. Ansvaret måste förtydligas – hur säkrar vi skyddet för personer med LSS- eller SoL-insatser?

Förståelsen för vad krislägen innebär och kräver av oss behöver öka. Att satsa på utbildning av dagens unga skulle vara ett stort steg framåt för stärkt krisberedskap i hela samhället, skriver Anna Johansson, fil dr i folkhälsovetenskap.

Det är dags att skapa system för hur vi totalförsvarsplacerar färdtjänst- och sjukresechaufförer.

Ett krislägesavtal som säkrar bemanning vid stora katastrofer blev klart i somras. Men flera stora fackliga organisationer har fortfarande inte skrivit på.

2018 upplevde vi Sveriges varmaste julimånad och skogsbränder härjade samtidigt runtom i landet. Ansvarig minister, Morgan Johansson, påstod då att Sverige generellt har en bra krisberedskap. Har vi det? Om svaret är nej, hur kan den göras bättre, frågar Aud Sjökvist, tidigare regeringsutredare.

När väl krisen inträffar måste det finnas en tränad organisation där alla aktörer vet sina roller och är beredda att agera. Moderaterna och Tullingepartiet kräver en fungerande krisledningsorganisation i Botkyrka kommun.

Kommunens krisorganisationer aktiverades direkt efter explosionen i Linköping i fredags. En stor uppgift är att ordna evakueringsbostäder. Återinflytt dröjer i 69 lägenheter.

Katastrofen i Notre Dame visade att effektivt arbete kan rädda oersättliga kulturskatter. Samtidigt konstaterar en rapport från Riksrevisionen allvarliga brister i säkerhetsrutinerna hos flera av våra största svenska museer. Nu krävs åtgärder för att skydda vårt gemensamma kulturarv, skriver Anders Bergqvist, generalsekreterare Brandskyddsföreningen.

Cyberattentatet mot staden Baltimore i USA bör få svenska politiker att vakna till. Alla samhällsinstitutioner är beroende av datasystem. Det är bara en tidsfråga innan en svensk stad drabbas på samma sätt.

Hur skulle ett avbrott i betalsystemen påverka medborgarna och hur bör lösningar och nödlösningar hanteras? Vi närmar oss frågan via ett spel, skriver Joeri van Laere, lektor i informationssystemutveckling på Högskolan i Skövde.

En ny vägledning ger stöd till kommuner och landsting som upphandlar varor och tjänster till samhällsviktigt verksamhet.

Hur har myndigheterna tänkt sig att människor ska hålla kontakt i krislägen, när ansvariga politiker och tjänstemän inte ens kan få kontakt med varandra, frågar Åsa Moberg, baserat på erfarenheterna av ett strömavbrott i nordvästra Skåne.

I dagarna har folket informerats om vilka förväntningar staten har på dem, i händelse av kris eller krig. Det är säkert bra. Men gör våra förtroendevalda motsvarande insatser av "prepping". Kommer våra politiker leva upp till våra förväntningar, i händelse av kris eller krig?

I händelse av kris är medborgarna den mest betydelsefulla resursen i samhället. Då måste kommuner, landsting och regioner ha beredskap att ta vara på den resursen, skriver Carl Rådestad, säkerhetsanalytiker.

När en större kris uppstår blir människor villebråd för propaganda och påverkan. Men kunskap och bildning kan hjälpa den enskilda människan att klara sig i kris och krig, skriver Nina Larsson, förbundschef för Studieförbundet Vuxenskolan.

Att åtminstone tänka tanken att kriget inte är en omöjlighet kan vara ett första steg att spräcka den svenska trygghetsbubblan, skriver Anna Ekelund Nachman apropå Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps nya broschyr ”Om krisen eller kriget kommer”.

Marianne Andersson, ordförande LRF Skåne, skriver att det för krisberedskapens skull är viktigt att välja och upphandla svensk mat. Den hotbild som målas upp är en "avskärmning från övriga Europa [då vi] kan räkna bort de flesta importvarorna", skriver Jonas Paulsson.

För många är fyllda butikshyllor en självklarhet, men råvaran i maten tar tid att producera. Därför är det viktigt att välja och upphandla svenskt, för att på så vis stödja matproducenterna att öka svensk krisberedskap, skriver Marianne Andersson, ordförande LRF Skåne.

Nackas sak är vår! Låt oss vara goda grannar och ta hand totalförsvarets drivsmedelslagring som idag bedrivs i Nacka, skriver Västerås, Gävles och Norrköpings kommunstyrelseordförande.

Kommunerna har ett särskilt ansvar för att ge sina invånare de verktyg som behövs för att kunna ta ansvar och bidra aktivt vid en allvarlig händelse.

Svensk vattenförsörjning skiljer inte på vad vattnet ska användas till. Vi spolar våra toaletter och sköljer vår disk med vatten av samma höga kvalitet som det vi dricker till maten. När varningarna nu börjar komma om vattenbrist på allt fler platser måste vi lägga om vår konsumtion.

Det pågår en upprustning av kommunernas arbete mot våldsbejakande extremism. Samarbetet med polisen fungerar mycket bra, framhåller kommuntoppar som DS pratat med efter terrordådet.

Stockholmsregionen stod precis inför en stor ­övning för att möta terrorattentat. Men verkligheten kom ­emellan genom lastbilsattacken i centrala Stockholm. Kommun, landsting och andra aktörer hade dock beredskap.

Fredagens terrorattentat i Stockholm ger oss en bister lärdom, nämligen att det otänkbara faktiskt kan hända även oss. Detta innebär att vi måste vara beredda på och förbereda oss inför de värsta scenarierna.

Under konferensen Folk och försvar i Sälen talade Stefan Löfven om vikten av att hela samhället engagerar sig i säkerhetsarbetet samt nämnde en ”bred vilja att rusta upp totalförsvaret”. Att det svenska civila försvaret har grova resurs- och förmågebrister är ingen nyhet. Men det finns även utmaningar med själva den process som ska få igång förmågeutvecklingen, skriver Kristina Syk, sakkunnig civilt försvar och styrelseledamot Allmänna försvarsföreningen.

Vissa tycker att det är att skrämma upp människor att säga att terrordåd kan komma att ske i Sverige. Men det är nödvändigt att föreställa sig det värsta – om man vill göra det bästa av det genom att vara förberedd både mentalt och praktiskt.

De senaste årens händelser har engagerat det svenska folket enormt. Många har velat hjälpa till och ofta hör de av sig till kommunen där de bor och frågar hur de kan göra det. En kommun mitt uppe i en krissituation har dock svårt att bemöta de spontanfrivilliga. Därför är frivilliga resursgrupper ett bra sätt att ta till vara det lokala engagemanget och organisera de frivilliga. Det har Upplands-Bro kommun sett det senaste året och alla Sveriges 290 kommuner borde ha en sådan grupp.

Förut fanns en plan som alla var en bricka i och hade en relation till. Nu har Sverige gjort sig av med den krisberedskap som genomsyrade hela samhället. Nato i all ära - men landets trygghet och säkerhet börjar i kommunerna runt om i landet.