Vårdkrisen, energipolitiken och gängkriminaliteten är några av de ämnen som debatterats under den gångna helgen.

Så länge flickor könsstympas i Sverige krävs det tydligare handling från politikens och myndigheters sida. Dessa flickor ska varken svikas av vården och rättssystemet, skriver liberalerna Juno Blom och Cecilia Elving.

86 procent av danskarna vill att landet stoppar rituell omskärelse av barn. Ändå är det tveksamt om Danmark blir det första landet i världen att även skydda pojkar från traditionell könsstympning.

Vi välkomnar att en majoritet i riksdagen vill införa en möjlighet till utreseförbud för barn som är i riskzonen för bortgifte eller könsstympning i hemlandet. Men vi uppmanar partierna att inkludera också så kallade "uppfostringsresor" i denna lagstiftning. Det skriver företrädare för organisationen Glöm aldrig Pela och Fadime.

Repressiva åtgärder vid misstänkt könsstympning är kontraproduktivt och riskerar att allvarligt skada de berördas förtroende för det allmänna, slutreplikerar Sara Johnsdotter till demokraterna Sofie Löwenmark och Jessica Blixt.

I arbetet mot könsstympning är det inte överdrivna insatser som är problemet utan frånvaron av konkreta åtgärder, replikerar Sofie Löwenmark och Jessica Blixt som lovar att Demokraterna i Göteborg kommer att lägga fram skarpa förslag för att motverka hedersproblematik i alla dess former.

När det gäller könsstympning finns det en risk att de repressiva åtgärder som övervägs skadar de flickor man egentligen vill skydda, skriver professor Sara Johnsdotter.

Sedan Jämställdhetsmyndigheten startade för ett drygt år sedan har det stundtals gjorts försök att klistra på oss allehanda åsikter. Som statlig myndighet arbetar vi under regeringen utifrån regleringsbrev och andra styrande dokument, replikerar Lena Ag generaldirektör, Jämställdhetsmyndigheten.

Hur kan det vara möjligt att en professor och läkare bagatelliserar könsstympning och hävdar att vi som arbetar mot hedersförtryck och könsstympning överdriver konsekvenserna?

Könsstympning och tvångsäktenskap sker oftast i utlandet där det är enklare att dölja övergreppen för svenska myndigheter. Det behövs kraftfullare åtgärder för att stoppa föräldrar från att föra ut sina barn ut landet för att begå övergrepp, skriver Robert Hannah och Juno Blom (L).

Både högern och vänstern har blinda fläckar när det gäller hederskultur. För att få bukt med könssegregering, oskuldskontroller och könsstympning krävs att politiker vågar ta tag i frågorna på allvar, menar Gursimer Singh, kvinnorättsaktivist samt styrelseledamot i Varken Hora eller Kuvad.

Syftet med vår notis var inte att tona ner det brott som könsstympningar innebär. Tvärtom ville vi uppmärksamma att motståndet mot sedvänjan är starkt hos en majoritet av etablerade svensk-somalier, skriver företrädare för tidskriften Ottar i en replik.

I kampen mot könsstympning har vi kommit långt, men kampen är inte över och flickor som fortfarande riskerar att utsättas är inte är betjänta av en debatt som aktivt försöker ”tona ned” problemet. Dessvärre förekommer detta fortfarande, exempelvis i senaste numret av RFSU:s tidskrift Ottar, skriver debattören Khadra Seerar.

Sveriges regering måste bli bättre på att informera flyktingkvinnor om jämställdhetsfrågor, kvinnor flyr inte bara från krig och svält många flyr från sina länder av religiösa skäl och hedersförtryck, skriver Shahab Ghobadi, Liberal debattör.

Det är lågt och okunnigt att anklaga Malin Ahrne vid Karolinska Institutet för att jämställa intimkirurgi med könsstympning för att hon pekar på uppenbara brister i befintlig lagstiftning.

Det finns en principiell skillnad mellan att myndiga kvinnor frivilligt låter operera sina underliv och att vårdnadshavare skär bort blygdläppar och klitoris på barn i förskoleåldern. Använd inte våra motståndares argument om ni vill förebygga könsstympning av flickor, skriver fyra debattörer.

Både personal och patienter upplever att det finns komptensbrister och behov av ökad kunskap om könsstympning i hälso- och sjukvården. En ny rapport från Socialstyrelsen visar att det till exempel saknas kunskap om i vilka länder könsstympning förekommer samt kunskap som rör kliniskt arbete och bemötande.

I dag tas ett hål i tanden på större allvar än ett trasigt underliv. En nationell handlingsplan är nödvändig för att lyfta frågan om att tidigt erbjuda könsstympade flickor lämplig vård.

En ny diagnoskod för kvinnlig könsstympning har införts i Sverige, vilket har flera fördelar. Nu kan kraft riktas mot stödjande insatser för de berörda. Samtidigt kan en ökad professionalisering kring frågan dämpa en del av den sensationalism den ofta väcker.

Den offentliga debatten bör vara saklig - men i fallet med de könsstympade flickorna ser vi att somliga journalister snarare överdriver och sprider felaktigheter, svarar Sara Johnsdotter, professor med forskningsfokus på kvinnlig omskärelse.

Debatten om könsstympning kan gynna rasister, sägs det. Resonemanget är en återvändsgränd. Rasister ska motarbetas, men försvinner inte för att vi anpassar våra problemställningar efter dem.