Kompetensutveckling

Efter larmrapporter om Borlänges äldreboenden är det dags för krafttag för att komma tillrätta med problemen, anser kommunens politiker. Pandemin kan ha förvärrat läget i äldreomsorgen: ”Vi har fått ägna oss åt akuta åtgärder snarare än att genomföra utvecklingsarbete”, säger kommunstyrelsens ordförande.

Digitaliseringen i offentlig sektor går för långsamt – och det hotar säkerheten. Det konstaterar en rad tunga namn i en ny rapport som bland annat föreslår en ”lex Kalix” för att förebygga it-attacker.

Misstroendeomröstningen, kontinuerlig fortbildning i vården och spetsutbildningar i skolan. Det är något av det som diskuteras i helgens och morgonens debattsvep.

Fortbildning för personal inom hälso- och sjukvården kan inte som i dag vara upp till varje verksamhetschef att prioritera, skriver fem ordförande för organisationer för vårdpersonal.

Personalen inom äldreomsorgen i Lomma ska sätta sig i skolbänken. På betald arbetstid varje vecka. ”Det kostar en slant”, säger kommunalrådet.

”Jobba hela tiden aktivt med företagsetableringar”. Dagens Samhälle frågade tre kommunalråd i kommuner som drabbats av stora industrinedläggningar hur de hanterat situationen. Här är deras råd och tips.

Det är både dålig politik och samhällsfarligt när rika kommuner med goda ekonomiska förutsättningar nedprioriterar kvaliteten i äldreomsorgen och säljer ut viktiga verksamheter, skriver Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin och Kalmars kso Johan Persson (S).

Efter flera års väntan finns äntligen ett förslag från regeringen som syftar till att införa ett så kallat professionsprogram för lärare. Men tyvärr är regeringen på väg att missa en historisk möjlighet att bygga upp ett program med rätt utformning. Med vissa justeringar kan dock professionsprogrammet bli något riktigt bra för svensk skola, skriver Lärarnas riksförbund och Lärarförbundet.

Arbetsgivare och branschorganisationer i olika sektorer skriker för döva öron efter arbetskraft och ökade utbildningsplatser. Regeringen och kommunerna måste ta företagens kompetensbehov på allvar, skriver Företagarnas Catharina Bildt Grape och Fredrik Östbom.

Förändringar i utlänningslagen har skapat en osäkerhet om framtiden för många kompetenta och talangfulla forskare från andra länder. Nu riskerar vi tappa denna kompetens till andra länder, skriver Karolinska Institutets rektor Ole Petter Ottersen.

Den svenska smärtvården spretar vilket resulterar i både över- och underbehandling av patienterna. Vården måste förbättras genom mer utbildning och fortbildning, skriver docenten Emmanuel Bäckryd.

Arbetsgivare i välfärden måste ta ett större ansvar för att skapa attraktiva utvecklings- och karriärvägar för samhällsviktiga professioner, skriver fackförbundet SRAT:s ordförande Anitha Wijkström.

Planer på Muminpark och en moské väckte så mycket näthat i Karlstad att kommunen tvingades agera. Kommunanställda får nu gå kurs för att lära sig hantera hatstormar i sociala medier. Två av råden: Debattera inte med troll – och försök ”se runt hörn”.

Vi chefer måste våga våra medarbetare vad de kan och vad de gjort tidigare. Och vi måste våga tänka hur oväntade kompetenser kan användas i just vår organisation.

Den som ska börja en gymnasial yrkesutbildning till undersköterska eller barnskötare måste ha de kunskaper i svenska språket som krävs för att kunna tillgodogöra sig utbildningen, skriver Anders Manell (L).

I stället för att peka ut chefer som bra eller dåliga ledare så bör vi diskutera vilka förutsättningar som finns i organisationen för verksamma chefer, replikerar Andreas Miller, Förbundsordförande Ledarna

När chefens ledarskap brister uppstår ett vakuum som fylls av arbetsplatsens informella ledare som får verksamheten att fungera.

Nu startar Vision en riksomfattande dialog med kommunpolitiker med tydliga krav på bättre förutsättningar för medarbetare och chefer i äldreomsorgen, skriver förbundets ordförande Veronica Magnusson.   

Kommer någon kommun att kunna stärka kompetensen hos första linjens chefer genom Äldreomsorgslyftet, frågar forskarna Linda Johansson, Therese Bielsten och Lena Östlund.

Regeringen har länge sagt nej till att reglera legitimerad hälso- och sjukvårdspersonals rätt till fortbildning, trots att bristande fortbildning både är kostsamt för samhället och patienten, skriver ordförandena för Sveriges läkarförbund, Vårdförbundet, Sveriges tandläkarförbund, Svenska barnmorskeförbundet, Sveriges farmaceuter och Svensk sjuksköterskeförening.

Om vi ska få en jämlik vård och omsorg för äldre personer över hela landet behövs tydligare regler för bemanning, kompetensutveckling och utökad forskning. Vi vill därför uppmana till att noggrant betänka hur den nya äldreomsorgslagen kan understödja personalens arbete i den nära vård- och omsorgen, skriver forskarna Lena Östlund, Linda Johansson och Therese Bielsten.

Kompetenslyftet för äldreomsorgen är en historisk satsning som vi nu ska bredda och skala upp ytterligare under de kommande åren. Fler anställda med rätt kompetens, färre tidsbegränsat anställda och fler heltidsanställda kommer att bidra till att stärka äldreomsorgen, skriver socialminister Lena Hallengren, Kommunals ordförande Tobias Baudin och SKR:s ordförande Anders Knape.

Pandemin har stor inverkan på människors liv och på ekonomin. Stimulanserna, i tillägg till krisåtgärder som korttidspermittering och omsättningsstöd, bör utformas så att de både upprätthåller efterfrågan i ekonomin och underlättar den strukturomvandling som pågår, skriver företrädare för Forum för Omställning, Susanne Ackum, Göran Arrius, Marcus Wallenberg, Therese Svanström med flera.

Läkares utbildningsmöjligheter och arbetsmiljö är viktiga för regionerna. Att SKR och Läkarförbundet arbetar med dessa frågor, och att vi gör det gemensamt och tillsammans, är viktigt för att klara kompetensförsörjningen av läkare till hälso- och sjukvården, replikerar Caroline Olsson, chef arbetsgivarpolitiska avdelningen Sveriges Kommuner och Regioner.

Kompetens- och personalbristen har blivit ett hinder för vårdens utveckling. Nu ligger bollen hos regionerna. Är de beredda att ta sitt ansvar och bli de arbetsgivare som utbildar tillräckligt många nya läkare och specialistläkare, får fler läkare att arbeta heltid och gå senare i pension frågar Läkarförbundets nya ordförande Sofia Rydgren Stale.

Kommunerna som hade missat att söka statliga pengar för Äldreomsorgslyftet fick en ny chans. Men bara Malmö och Krokom tog den.

Stärk samordningen om specialistutbildningar, rusta studenterna genom utbildning i teamarbete och e-hälsa och öka kompetensen i kommunal hälso- och sjukvård. Det är förslag som Nationella vårdkompetensrådet lyfter fram i sin analys av coronapandemins påverkan på kompetensförsörjningen i vården, skriver rådets ordförande och ledamöter.

Coronapandemin har blottlagt bristerna som karaktäriserat svensk vård och omsorg för äldre under många år. Regeringen skjuter till fyra miljarder kronor per år för att höja kompetensen inom äldreomsorgen. Men det krävs mer för att utveckla evidensbaserade åtgärder inom denna viktiga samhällssektor, menar flera skribenter från bland annat Lunds och Stockholms universitet.

Nu har vi chansen att åtgärda de problem som äldreomsorgen länge dragits med. Börja med att ta bort de onödiga hinder som finns i regeringens äldreomsorgslyft, som försvårar nyrekryteringar, säkra anställningar och ökad kompetens inom äldreomsorgen, skriver företrädare för Academedia vuxenutbildning, Hermods och Kompetensutvecklingsinstitutet.

Från stadsdirektör till snickerista via baderska, elverkskamrer och Fixar-Malte. Sedan 1971 har SKR samlat kommunala yrkestitlar i en lista. Bara i år väntas hundratals nya tillkomma.

Redan innan pandemin pekade WHO ut sjuksköterskebristen som ett hinder för att nå de globala hälsomålen och behoven är nu större än någonsin. Vårdförbundet och Svensk sjuksköterskeförening har tre konkreta förslag om hur svensk hälso- och sjukvård kan tillämpa WHO:s rekommendationer.

Man botar naturligtvis inte bristande språkkunskaper med språktest. Man fastställer bara en brist och ingenting mer. Språkliga brister botas med utbildning, skriver Amineh Kakabaveh, oberoende socialistisk riksdagsledamot.

Vi behöver ge medarbetare som riskerar att bli arbetslösa möjlighet att fortbilda, utbilda och omskola sig, skriver företrädare för SKR:s förhandlingsdelegation, Sobona, Kommunal, Lärarförbundet, Vision, Akademikerförbundet SSR, Vårdförbundet, Läkarförbundet och AkademikerAlliansen.

Möjligheten till kompetenshöjande insatser för permitterade finns i dagsläget inom vissa kollektivavtal, men systemet behöver utvecklas och utvidgas till alla delar av näringslivet. Vi behöver en lagstiftning som tillåter regionala kompetenförsörjningsinitiativ inom ramen för permittering, skriver vd:arna för fyra Handelskammare.

Det är naturligt att fokusera på det negativa och det akuta. Vi ska tillsammans hantera krisen på bästa sätt. Men i det arbetet måste vi också tänka på det som kommer sedan. Vi måste ha möjlighet att göra satsningar som får i gång samhället igen, skriver regionrådet Sven Sunesson (C) i Region Kronoberg.

På den internationella kvinnodagen vill vi uppmärksamma en av våra viktigaste jämställdhetsfrågor; mäns våld mot kvinnor. Det är en kriminell handling och det är samhällets ansvar att bekämpa våldet och se till att den som är utsatt får stöd. För att det ska fungera krävs kunskap, skriver Nationellt centrum för kvinnofrids Gun Heimer och Åsa Witkowski.

Hur många missförhållanden och övergrepp i bostäder enligt LSS måste vi se innan det blir krav på utbildning för personalen? Det finns inga genvägar, menar Autism- och Aspergerförbundet, som uppmanar socialminister Lena Hallengren (S) att omgående initiera en kompetenssatsning och säkerställa att Ivo:s tillsyn är rättssäker.

Om fler elever ska lära sig mer behöver lärare och rektorer ges rätt förutsättningar. Bättre kompetensutveckling är nödvändigt om svensk skola åter ska bli den mest högpresterande och jämlika i världen. Det skriver utbildningsminister Anna Ekström (S) och ministern för högre utbildning och forskning Matilda Ernkrans (S).

Vårdföretagarna välkomnar utredningsförslaget för ökad kvalitet i personlig assistans, men vi måste också tala klarspråk. Villkor, arbetsmiljö och utbildning och handledning för ökad kunskap om arbetsuppgifter och gränsdragningar är en ekonomisk fråga, skriver organisationens näringspolitiska expert Ida Ingerö.

Vi uppmanar arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) att snarast bjuda in parterna på den svenska arbetsmarknaden till en konstruktiv diskussion om en av svensk arbetsmarknads största utmaningar någonsin: att klara kompetensförsörjningen i en vikande konjunktur, skriver ordförandena för Kommunal, Offentliganställdas förhandlingsråd, Sveriges Kommuner och Regioner, Sobona och Akademikeralliansen.

Vi i Förskoleupproret undrar, allt annat än stilla, hur Lärarnas Riksförbund kan ställa sig bakom förslaget på en tioårig grundskola när forskning så tydligt talar för att det är en dålig idé, frågar upprorets ledningsgrupp.

Det är en stor seger för Lärarnas Riksförbund att de första stegen tas för att göra en tioårig grundskola möjlig. Men reformen är inte en gratis quick-fix för skolan. Om lärarna blir lämnade utan de nödvändiga verktygen för ett tidigt kunskapsfokus riskerar reformen att bli en pyrrhusseger, skriver Åsa Fahlén.

Ett nytt omställningsavtal för drygt en miljon anställda inom kommuner och regioner skulle ha varit klart i dag, den sista september. Men så blir det inte.

Efter den borgerliga valsegern 2006 inleddes ett sanslöst effektivt reformarbete, inte minst i Stockholms läns landsting. Sanslöst i ordets alla bemärkelser, skulle det visa sig.

Schablonersättningen på knappt 300 kronor i timmen gör det svårt för arbetsgivare som tillhandahåller personlig assistans att utveckla och erbjuda attraktiva tjänster till sina medarbetare. De snäva ekonomiska marginalerna drabbar över tid såväl medarbetarna som de assistansberättigade, skriver Vårdföretagarnas näringspolitiska expert Ida Ingerö.

För att lösa kompetensproblemen i hälso- och sjukvården måste regionerna erbjuda alla medarbetare stimulerande arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter. Det krävs en personalpolitik som bidrar till en attraktiv och inkluderande utvecklingskultur, menar företrädare för fackförbundet Naturvetarna.

Staten har lämnat över ansvaret för det regionala utvecklingsansvaret till regionerna, men fortfarande återfinns en stor del av verktygen och resurserna för en viktig del av utvecklingen hos andra myndigheter, skriver fyra kristdemokratiska regionråd.

Regeringen uttrycker glädje över avtalade polislöner. Moderaterna och Kristdemokraterna välkomnar att deras särskilda satsning på polislöner blev av. Men Polisförbundets ordförande Lena Nitz saknar politiskt fokus på vägen framåt för att höja yrkets attraktivitet och på lönens betydelse för att nå målet om tusentals fler poliser.

Det är välkommet att regeringen tar tag i frågan att modernisera arbetsrätten, men tyvärr är direktiven till utredaren alldeles för begränsat. Vad som behövs är en bred ny modell som stärker både tryggheten och flexibiliteten på arbetsmarknaden, skriver Svenskt Näringslivs arbetsmarknadsexpert Patrik Karlsson.

Nu har Socialdemokraternas 40:e kongress beslutat om ett nytt politiskt program med en rad mycket omfattande kunskapsreformer. Målet är att fler ska kunna studera oavsett var i landet de bor och när i livet det behövs. Det skriver Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning och forskning.

Vårdköerna i Schweiz är kortare, sjuksköterskorna är fler och de schweiziska läkarna hinner behandla tre gånger fler patienter än de svenska, trots att länderna i stort sett lägger lika mycket av sin BNP på vård. Den avgörande skillnaden mellan länderna ligger i styrningen av och samverkan mellan de olika aktörerna inom vårdsektorn.

Den kommunala vuxenutbildningen lever inte upp till kravet på likvärdighet. SKL bör arbeta för att samma krav ställs på utbildningen i hela landet. Och Skolverket bör ta fram nationella riktlinjer.

Mångfald har blivit en hygienfaktor inom väldigt många områden, utom ett – ålder. Äldre arbetskraft anses ointressant. Här krävs en attitydförändring och arbetsgivarorganisationerna har ett stort ansvar att föregå med gott exempel.

Offentlig sektor behöver hitta långsiktiga lösningar för att klara av att finansiera välfärden och klara kompetensförsörjningen. Tillsammans arbetar vi för att frigöra tid till det som är vårt viktigaste uppdrag − att möta och hjälpa människor. Det som kan automatiseras ska automatiseras, skriver företrädare för Sveriges Kommuner och Landstings (SKL:s) välfärdsråd.

Primärvården är i stort behov av reformering. Utredningen God och Nära vård har kommit med en mängd förbättringsförslag, men det behövs mer, skriver företrädare för Funktionsrätt Sverige, Riksförbundet HjärtLung, Reumatikerförbundet, Riksförbundet Attention, Riksförbundet Sällsynta diagnoser och Neuro.

Det finns många orsaker till hemmasittande, som kräver såväl individuella lösningar som förstärkningar på systemnivå. Det vi absolut inte behöver nu är en debatt som handlar om att vara för eller emot inkludering och som landar i svartvita slutsatser.

Komvux är svaret på många av de utmaningar som vårt samhälle har att lösa när det gäller integration, folkbildning och omställning på arbetsmarknaden. Därför måste utbildningsformen ges bättre förutsättningar, skriver Lärarförbundets förbundsordförande Johanna Jaara Åstrand.

Stockholms kommunstyrelses råd för mänskliga rättigheter har ökat kunskapen om mänskliga rättigheter och fungerat som ett dialogforum mellan stockholmarna och de förtroendevalda. Nu har resten av årets sammanträden ställts in. Vi som varit sakkunniga i rådet vill argumentera för att det är en viktig och nydanande institution som den nya ledningen i stället bör ta vidare.

Under de år som Stockholms läns landsting (SLL) styrts av Alliansen har läget stadigt blivit sämre för sjukvårdspersonalen, både på vårdcentralerna och i akutsjukvården, skriver Jonas Lindberg sjukvårdspolitisk talesperson för Vänsterpartiet i SLL.

För att möta det utbildningsbehov som finns hos yrkesverksamma föreslår TCO och Lärarförbundet att högskolan ges ett förstärkt och förtydligat omställningsuppdrag. Det behövs ett samlat grepp om alternativa utbildningar till lärare.

Trots fem år i kommunal sektor slutar jag inte att förvånas över hur låg den generella IT-kompetensen är. Datorn kom till kommunkontoret innan jag var född, trots det verkar IT-kompetensen hos en del inte höjts sedan det där datorkörkortet togs 1997.

Inom djursjukvården finns det ett stort behov av kompetensutveckling för att klara digitaliseringen, den pågående strukturomvandlingen samt ny teknik. Samma sak gäller för många andra branscher. Trots det gör bristande lönsamhet att platserna på universitetens fristående kurser fortsätter att minska, och i år blir sannolikt antalet antagna rekordlågt.

På Motala Digidelcenter arbetar man på många olika sätt för att öka kommuninvånarnas digitala kompetens. Verksamheten drivs med stöd från Internetstiftelsen och målet är att fler kommuner ska haka på.

Ett antal studier har visat att det finns ett starkt samband mellan människors oro på arbetsmarknaden och stödet för SD och liknande partier. Den som vill förstå ökade stödet för ett populistiskt parti borde därför ägna större uppmärksamhet åt förändringarna på arbetsmarknaden, skriver Ann-Therese Enarsson, vd på Futurion.

Det livslånga lärandet är en nödvändighet, men nästan åtta av tio i åldern 40 till 56 år i länet studerar helt utan studiemedel. Det är inte hållbart. Sverige behöver ett studiemedelssystem för yrkesverksamma, skriver företrädare för Unionen i Uppland och Stockholm.

Dagens industri kräver välutbildad och högteknologisk arbetskraft, vilket gjort att många svenska företag flyttat hem produktionen igen. Kunskap och innovation lockar mer än låga löner, och en omfattande välfärd är en förutsättning för att klara kompetensförsörjningen. Men det verkar de borgerliga ha missat.

Utbilda för jobb, skriver Klas Wåhlberg från Teknikföretagen, men nämner inte att det redan finns en utbildningsform i Sverige som svarar mot arbetsmarknadens behov och det livslånga lärandet – yrkeshögskolan, skriver Nackademins Martina Lindgren.

Arbetsmarknadens behov måste väga tyngre när medel ska tilldelas universitet och högskolor. De som faktiskt utbildar för jobb skulle då få högre anslag. Om inte detta sker kommer bristen på rätt kompetens i industrin att bli ännu värre, skriver Klas Wåhlberg vd på Teknikföretagen.

Inom besöksnäringen finns ett flertal yrken där det råder en stor brist på personer med rätt utbildning. Utvecklingen måste brytas. Ett viktigt steg är att gymnasiets yrkesprogram ger eleverna högskolebehörighet. Hela samhället gynnas av att vi har personer som kan ta olika spår i livet, skriver företrädare för besöksnäringen.

TCO uppmanar Moderaterna att tänka om när det gäller förslaget om att ändra turordningsreglerna. Försvagar vi vår förmåga till omställning måste man som politiker vara beredd på att hantera kostnader för staten då fler kommer att vara arbetslösa längre med ökade kostnader för a-kassa eller bidrag.

När kulturpolitiker från hela Norden samlas i Malmö, med de nordiska kulturministrarna i spetsen, vill vi att folkbibliotekens unika roll får den tunga vikt i diskussionerna som de förtjänar. Folkbiblioteken främjar inkludering, delaktighet och bidrar till hållbara samhällen, skriver ordförandena för de nordiska biblioteksföreningarna.

Möten och konferenser lärare emellan är en förutsättning för all skolutveckling, medan förtroendearbetstid inte matchar den typ av kreativitet som är viktig för läraryrket. Patrik Finn svarar på Anne-Catherine Ernhalls replik.

Den nationella skoldebatten handlar om fel saker skriver utvecklingsledare Patrik Finn i en debattartikel i Dagens Samhälle. Det är lätt att hålla med när symbolfrågor som mobiler och kepsar diskuteras men även hans eget val av frågor: de många skolloven och lärarnas förtroendearbetstid, väcker en del funderingar, skriver gymnasieläraren Anne-Catherine Ernehall.

Sexualiteten är en viktig och väsentlig del av många människors liv. Ändå saknar många yrkesverksamma inom socialt arbete kompetens att ta upp frågor om sexuell hälsa med klienter, patienter och brukare, skriver medlemmar i nätverket SRHR (sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter) genom Suzann Larsdotter, socionom och aukt. sexolog, RFSU.

Lärare och skolledare måste få bättre möjligheter till kompetens- och yrkesutveckling. Den statliga utredarens förslag om ett professionsprogram rymmer historiska möjligheter om det utformas rätt. Men varför är det så tyst från partierna? Det undrar Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Hurra och en liten hyllningsfanfar till regeringens satsning i vårbudgeten på bland annat kvinno- och tjejjourer. Men inget tack! Inte än i alla fall. För ett tack krävs det att politikerna verkligen lyssnar på Roks och våra jourer skriver Zozan Inci, ordförande Roks.

Omoderna regelverk för uppdragsutbildning hindrar effektiv omställning i näringslivet. När regeringen i dag tar emot Valideringsdelegationens betänkande hoppas vi därför att den lyssnar på delegationen och förbättrar möjligheterna till livslångt lärande, skriver företrädare för fackförbundet Unionen.

För att fortsätta stärka läraryrket i Sverige och få fler att vilja bli lärare behöver vi skapa bättre möjligheter att kunna utvecklas i yrket, skriver ministern för högre studier och forskning Helene Hellmark Knutsson (S) och ordföranden i SKL:s utbildningsberedning Kenneth Nilsson (S).

I en debattartikel pekar företrädare för socialchefsnätverket i Södermanland på flera problem i och kring den slutna ungdomsvården. Statens institutionsstyrelse arbetar intensiv och kontinuerligt för att förbättra verksamheten. Jag träffar gärna socialcheferna i Sörmland för att diskutera hur vi kan förbättra vår samverkan för att öka tryggheten i ungdomsvården, skriver Kent Ehliasson, generaldirektör för Statens institutionsstyrelse.

Frånvarande chefer, dåliga arbetsvillkor och underbemanning leder till stor personalomsättning i verksamheter för personer med funktionsnedsättningar. Detta påverkar deltagare i olika LSS-verksamheter som har personal runt sig stora delar av livet. Därför krävs en rad förändringar för att personer med utvecklingsstörning ska kunna få kontinuitet och kvalitet i sin vardag.

Fler medborgare innebär ett ökat behov av välfärdstjänster som skola, kollektivtrafik, vård och äldreomsorg. Ambitionsnivån i svensk välfärd behöver höjas, skriver SKL i en replik.

Socialminister Annika Strandhäll (S) och oppositionslandstingsråd Jens Sjöström (S) gör rätt i att peka på den oroande tendensen med ökande sjuktal. Men det är inte i Stockholms läns landsting utan i socialdemokratiskt styrda landsting och regioner som medarbetarna mår sämst, skriver Peter Carpelan, forsknings- och personallandstingsråd (M) i Stockholms läns landsting i en replik.

Regeringen behöver göra betydligt mer för att säkra hälso- och sjukvårdens behov av personal. Utbildningsplatserna för läkare och sjuksköterskor behöver kraftfullt utökas i hela landet – inte bara i Stockholm, skriver forsknings- och personallandstingsråd Peter Carpelan (M).

Den som får hjälp av en god man eller förvaltare ska kunna känna sig trygg. Men så är inte alltid fallet. Riksrevisionen riktar svidande kritik mot systemet och konstaterar att länsstyrelserna inte fullgjort sitt ansvar som tillsynsmyndighet. Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare (RFS) anser att det krävs flertalet åtgärder för att öka rättssäkerheten – både för den som får stödet och för den gode mannen, skriver RFS ordförande Jenny Ögren och projektledare Elin Molander.

Sjukvårdens arbetsgivare lever inte upp till de förväntningar som dagens arbetstagare har. Ett exempel är arbetsgivarnas begränsade förmåga att skapa möjligheter för medarbetarnas kompetensutveckling och fortbildning, skriver Liberalernas region och landstingstoppar i Västra Götaland, Stockholm och Skåne – Jonas Andersson Anna Starbrink och Gilbert Tribo.

Lärare som har rätt förutsättningar att ge alla elever en bra undervisning är nyckeln för att fortsätta stärka kunskapsresultaten och likvärdigheten i svensk skola. Därför behövs fler insatser för att ge lärare och skolledare rätt förutsättningar att utföra sitt viktiga arbete och utvecklas i sina yrken. Det skriver Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning samt Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Den blocköverskridande pensionsuppgörelsen är ett viktigt steg mot ett längre arbetsliv. Många välkomnar möjligheten att fortsätta jobba till 69 år, och vi får ett finansiellt hållbart pensionssystem. Men nyckeln för att det ska fungera är kompetensutveckling – annars blir pensionsåldern bara teoretisk.

För att möta de utmaningar som det innebär att Sveriges befolkning framöver kommer att bestå av betydligt fler barn och äldre behöver resurser tas bättre tillvara. Gemensamt kan vi hjälpas åt att lägga grunden för en bättre hälsa, sjukvård och omsorg. Men då krävs mer kompetensutveckling och kunskapsstöd.

Pisaresultaten är i huvudsak glädjande, men inte bara. De visar bedrövande nog att klyftan mellan olika elevers resultat ökar. Likvärdigheten måste nu stärkas, bland annat genom ett statligt huvudmannaskap, skriver Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund.

Förra året byggdes cirka 4000 nya bostäder i Skåne. Samtidigt som befolkningen ökade med strax över 14000 personer. Det är en ekvation som inte går ihop. Det råder brist på bostäder i 29 av Skånes 33 kommuner. Den skånska Byggindustrin går på högvarv och kommer i år upp i nivåer av byggande som inte skett sedan miljonprogrammets tid. Trots det sackar Skåne efter andra storstadsregioner där det byggs ännu mer. Därför kraftsamlar Region Skåne och Sveriges Byggindustrier Syd nu för att öka bostadsbyggandet i ett flerårigt samarbete, som presenteras på konferensen Skånskt Bostadsforum idag.

Hälso- och sjukvårdens intensiva kunskapsutveckling kommer bara patienterna till del om kunskapen sprids och används. För att sköra, multisjuka äldre personer med allvarliga kroniska sjukdomar ska kunna få rätt hälso- och sjukvård krävs därför att kommunerna stödjer all personal i att upprätthålla sin kompetens – också fysioterapeuterna. Här brister kommunerna, skriver professions- och fackförbundet Fysioterapeuterna.

Brist på sjuksköterskor lyder den vanliga förklaringen till så gott som varje problem i sjukvården. Sverige är ett av de länder i hela OECD som har flest läkare och sjuksköterskor. Vi vet att vårdyrkena är attraktiva och många vill söka sig till vården. Vi vet också att många medarbetare trivs och gillar sitt jobb och sin arbetsplats. Men det betyder ju inte att vi inte har problem, som det är hög tid att göra något åt.

Alla människor är individer med egna behov och preferenser. Tro sig veta på förhand hur människor man möter är baserat på en viss grupptillhörighet kallas att vara fördomsfull. Ingen utbildning eller certifiering kan ersätta behovet av vanligt respektfullt bemötande.

Vänsterpartiets budgetförslag i Stockholms läns landsting rymmer flera personalpolitiska åtgärder som är nödvändiga för att lösa den rådande personalkrisen.

Den viktigaste faktorn för elevernas resultat är läraren. Tillgången till legitimerade och behöriga lärare med goda förutsättningar att fokusera på elevernas lärande är avgörande för alla elever – men särskilt för nyanlända, som inte alltid har en sammanhållen skolgång med sig i bagaget, saknar tillgång till det svenska språket och stöd i hemmet.

Tydligare styrdokument, fler vägar till läraryrket och bättre möjligheter till kompetensutveckling. Det är några förslag till åtgärder som skulle kunna höja kvaliteten i den svenska skolan. Vi som representerar Huvudmännens expertråd för skolutveckling har tagit fram 30 rekommendationer i en rapport som riktar sig till alla som är engagerade i svensk skola.

Förslaget om en generell löneförhöjning för socialsekreterarna är lovvärt, men grundproblemet kvarstår: orimliga arbetsvillkor och dålig löneutveckling för dem som stannar länge på samma arbetsplats.

En handlingsplan för socialtjänsten är tandlös utan löneförhöjning. För låg lön är ofta ett skäl till varför socialsekreterare lämnar yrket.

En alltför hög arbetsbelastning har gjort att många socialsekreterare lämnat yrket. För att vända utvecklingen presenterar MP och V i Stockholms stad en handlingsplan för att förbättra arbetsvillkoren inom socialtjänsten.

Sverige ska fortsätta vara ett av världens bästa länder att åldras i. Vi kan vara stolta över en äldreomsorg som de flesta äldre är nöjda med, samtidigt som vi måste se behoven av att stärka och utveckla kvaliteten i den.