Kommunsammanslagningar framtiden?

Vi behöver börja göra verkstad av det som kommunutredningen funderat kring. Och det hastar. Det skriver Britta Flinkfeldt (S) kso i Arjeplog, som vill utveckla debatten om kommunernas kapacitet att klara välfärdsuppdraget bortom frågan om kommunsammanslagningar.

Kommuner som slås ihop ska belönas med morötter. Det föreslår kommunutredningen. Men fem partier säger nej till skuldavskrivningar.

Nu skriver vi 2020 och i Stockholmstingsrätt pågår en rättegång mot en NMR-anhängare som åtalats för att ha hotat flera personer, däribland journalisten Helle Klein. Uppsala kommun tvingades i måndags ställa in en hbtq-utbildning för sina anställda efter ett allvarligt hot. Samtidigt rapporterar medier om att många forskare som sysslar med genusvetenskap inte längre vågar uttala sig i medierna, eftersom de inte sällan får grova hot på grund av sitt forskningsområde. Vi vet också att politiker, journalister och tjänstemän ofta utsätts när de utför sina samhälleliga uppdrag. Hur i hela friden kunde vi hamna här?

Precis efter murens fall var jag på en längre reportageresa i det då nyss öppnade forna Sovjetunionen. Den totalitära kommunistiska centralmakten ersattes av ett maktvakuum, fritt för skrupellösa oligarker att verka i. Vi fick tips om att det i en av de nordligare gruvorterna skulle finnas ett tömt samhälle ett antal mil utanför centralorten. Oligarken som ägde områdets mineraltillgångar hade bestämt att gruvan skulle stängas och gruvarbetarna skulle bort. Kruxet var bara det att stora delar av invånarna inte hade någonstans att deporteras, så de blev kvar – utan värme, mat, plogade vägar eller annan samhällsservice.

Majoriteten i kommunutredningen har tydligen bestämt sig. Den vill se färre kommuner. Och den kommer att ge kommunerna ett val de inte kan säga nej till: Gör som vi vill eller betala skulderna vi har skapat åt er.

Ett statligt bidrag till kommuner som vill slås ihop hade kunnat ge ett annat resultat i förra årets folkomröstning på Öland. Det tror kommunledningarna i Mörbylånga och Borgholm. – Hade vi fått en morot på 50 miljoner eller 100 miljoner skulle det ha gått betydligt lättare, tror Ilko Corkovic, kommunstyrelsens ordförande Borgholm.

De små kommunerna är splittrade om förändringar av det kommunala uppdraget. De vill inte se kommunsammanslagningar, men är eniga om att det måste bli lättare för kommuner att samverka. Dessutom efterlyser de mer statlig närvaro, visar en enkät till kommunstyrelsens ordförande i 69 småkommuner.

DS kan avslöja att Kommunutredningen planerar ett drastiskt förslag i sitt slutbetänkande: staten ska ta över skulder från de kommuner som väljer att frivilligt genomföra en sammanslagning. Det handlar om både bank- och pensionsskulder – enorma penningsummor.

Framsynta kommunalråd ska börja ta stegen mot sammanslagningar redan nu och kommunutredningen ska jämna marken för det, säger ordförande Niklas Karlsson (S).

Den lokala folkomröstningen om en kommunsammanslagning lyfte EU-röstningen i Mörbylånga till toppnivån 70 procent. Medan Haparanda hade landets lägsta valdeltagande med 34 procent.

Ölänningarna vill inte slås ihop till en kommun. Och invånarna i Svedala vill inte ha något fängelse. Det står klart efter söndagens folkomröstningar.

Kommunutredningen har ingen generallösning i sikte. Viljan till frivilliga kommunsammanslagningar saknas. Däremot lovar ordförande Niklas Karlsson (s) åtgärder mot röran av specialdestinerade statsbidrag.

Jag är ingen motståndare till kommunsammanslagningar. Budskapet är istället det föga kontroversiella att instrumentet bör användas med tanke, förnuft och försiktighet där det finns möjliga effektivitetsvinster. Så långt verkar jag och Sören Häggroth vara överens.

Klyftan mellan stad och land fördjupas och får allt fler att sträcka sig efter verktygslådans grövre redskap: kommunsammanslagningar. Men hänsyn till frivillighet och demokrati är tillrådligt i dessa fall, menar statsvetaren Gissur Erlingsson.