Kommunernas kris

Fem regioner och 23 kommuner har begärt nära 1,8 miljarder från statens nya kommunakut, visar Dagens Samhälles sammanställning av ansökningarna. Men staten har krympt anslaget från 1 miljard till 750 miljoner kronor.
- Lista: Kommunerna och regionerna som har sökt stöd

Rekordöverskott i Katrineholm förra året - trots det får kommunen mest när regeringen föreslår nytt krisstöd. 88 kommuner får dela på 300 miljoner. ”Det här är ett försök att stödja de mindre kommunerna”, säger kommunminister Lena Micko (S). DS har hela listan.

Alltför stor energi läggs på tillfälliga kommunala och regionala stöd för att lösa gigantiska och långsiktiga problem. Alla ser det, alla vet det. Så var är lösningarna?

Valet av stödkriterier hindrar kriskommuner som Eda och Vilhelmina från att söka stöd hos kommunakuten. Men kommunminister Lena Micko (S) försvarar hanteringen och de nya kriterierna.

Besvikelse och genuin förvåning. Det är reaktionen från kommunalråd i Eda och Vilhelmina på nyheten att deras ekonomiskt hårt prövade kommuner inte kan söka statens akutstöd hos kommundelegationen.

Vilhelmina befinner sig i ekonomisk kris. Kommunen har beslutat att ta ett lån på 60 miljoner kronor för att klara likviditet och löpande utgifter under återstoden av 2020.

Statsbidragen, kompetensförsörjningen och etableringstiden var några av frågorna på agendan när Lena Micko mötte ett tjugotal kommuner.

Regeringen och stödpartierna skjuter till 5 miljarder kronor till kommuner och regioner redan i år. Bra med tidigt besked men för stort fokus på pengar, tycker SKR:s chefsekonom Annika Wallenskog.

Kommuner måste sluta ljuga om skolpengen. Ge skolan de resurser som utlovats och alla barn en bra start i livet. Om kommunerna inte lyckas axla detta avgörande samhällsansvar bör skolan förstatligas, skriver Sam Assadi (S) Värmdö.

De demografiska och ekonomiska utmaningarna har varit kända sedan länge och duger inte som ursäkt för försämringarna i äldreomsorgen. Välfärdens kärnverksamheter måste fungera om samhällskontraktet ska kunna upprätthållas, skriver Eva Eriksson, SPF Seniorerna.

Civilminister Lena Micko (S) har bjudit in sju regioner och 26 kommuner till finansdepartementet i början av nästa år. På agendan står det kärva ekonomiska läget.

Kommunerna brottas med ekonomin och väljer nu att spara på samhällets mest utsatta: barn och unga i behov av stöd. Flera kommuner flyttar hem barn och unga från hvb-hem för att i stället utföra vården i egen regi. Det här är en dålig och kortsiktig strategi, skriver Akademikerförbundet SSR och Vårdföretagarna.

Det behövs fler prestationsbaserade stöd till kommunerna. Vi föreslår att kommunerna får ett särskilt tillskott på två miljarder per år om de förbättrar arbetsvillkoren i äldreomsorgen. Förslaget kan bidra till att möta den dubbla kommunkrisen: bemanningskrisen och resurskrisen, skriver Jacob Forssmed, ekonomisk-politisk talesperson KD.

Den stora ökningen av antalet barn och unga är en orsak till att kommunerna nu går mot kärvare tider. I vissa kommuner har antalet skolbarn ökat med drygt 30 procent på sju år. Här ökar och minskar antalet skolbarn mest - se hela listan.

28 kommuner och 4 regioner höjer skatten 2020. Det är det största antalet skattehöjningar på tio år. Men kommunernas snittuttag ökar bara med 3 öre och regionernas med 7.

Regeringen kommer att bjuda in kommuner som har det extra tufft med ekonomin till samtal. Det sa Stefan Löfven på SKR-kongressen på onsdagen.

Antalet förstahandssökande till lärarutbildningarna ökar, vilket är glädjande. Men de nedskärningar på skolan som nu genomförs riskerar att dra undan mattan för den positiva trenden, varnar Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund.

Nio av tio kommuner planerar nedskärningar på skolan nästa år. Regeringens njugga politik fritar inte kommunerna från ansvar. Tvärtom – varje kommun kan välja att sätta skolan först, skriver Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet.

Sveriges skolledare leder idag organisationer utan någon som helst överkapacitet. De tvingas spara in på resurser som barn/elever behöver. Statens ekonomi är god, kommunernas är det inte. Kommunpolitikerna måste vända sig till sina kollegor i regeringen och pressa fram de medel som behövs, skriver Ann-Charlotte Gavelin Rydman, Lärarförbundet Skolledare.

Fyra av fem kommuner tvingas skära ned i verksamheterna nästa år för att klara ekonomin. Men kommunerna kan inte ensamma bära kostnaderna för de ökade kraven på välfärden. Nu behöver staten gå in och stötta kommunerna – barn, äldre och människor i behov av samhällets stöd ska inte behöva betala priset. Det skriver Visions förbundsordförande Veronica Magnusson.

En månad kvar till riksdagsbeslut och nu mullrar allt högre protester mot nya kostnadsutjämningen. Protester från andra håll än från Stockholm – och från vanligen utjämningsvänliga socialdemokrater.

Ett tjugotal kommuner och fyra regioner höjer skatten nästa år. Men det kommer inte att räcka när Sverige går in i en lågkonjunktur varnar SKL. – Regeringen behöver snabbt bestämma sig för hur arbetsmarknadspolitiken ska organiseras och vilken roll man tänker sig att vår sektor ska spela, säger ordförande Anders Knape (M).

Stora investeringsbehov och försämrade resultat driver upp låneskulden i kommunsektorn. 2018 ökade lånen med 8,6 procent till 656 miljarder kronor, visar en rapport från Kommuninvest. Strömstad toppar skuldlistan räknat per invånare.

Årets kommunalekonom Henrik Berggren vädrar en kommunalekonomisk kris, vill ha skälen bakom skatteklyftorna utredda och kräver mer långsiktighet i styrningen av kommuner och regioner.

Larmen om hotande underskott och sparkrav hörs nu från alla hörn i Kommunsverige. Hela 110 kommuner och mer än hälften av regionerna går mot förlust i år.