Kommunalskatt

Få ändrar på skatten ett valår. Men bland dem som gör det dominerar kommunerna i Skaraborg – av årets fem skattehöjningar sker tre där.

Skillnader i de kommunala skatterna hör till stor del ihop med strukturella förhållanden. Öka statens ansvar för kommunernas finansiering, föreslår Tore Melin i en rapport.

De 50 kommuner som har högst skattesats ska kunna söka ett statsbidrag som finansierar 1 kronas skattesänkning, föreslår Liberalerna i ett valutspel. SKR ska agera domare för bidraget.

Klimatomställningen diskuteras på debattsidorna. Civilministern kräver att kommun- och regionråd kavlar upp armarna och blir svettiga av arbetet. S-kvinnor kräver fängelsestraff för sexköp och seniora moderater startar nytt förbund.

Hela listan: En snabbtur genom kommunernas skatteförändringar inför 2022.

Hur kommunalskatten ska prioriteras, förebyggande arbete i förskolan och Stefan Löfvens nya jobb. Det är något av det som debatteras på fredagsmorgonen.

Besvikelse och genuin förvåning. Det är reaktionen från kommunalråd i Eda och Vilhelmina på nyheten att deras ekonomiskt hårt prövade kommuner inte kan söka statens akutstöd hos kommundelegationen.

25 kommuner och 13 regioner uppfyller de nya kriterierna för att söka stöd hos kommundelegationen som regeringen inrättar. Men flera uppenbara kriskommuner faller nu utanför stödramarna.

Dagens prövning av misstroendeförklaringen mot regeringen debatteras förstås, men också Centerpartiets hållning till vinster i välfärden. Andra ämnen i debatten denna måndag är höghastighetståg, pensionssystemet, skatter och äldrevården.

Statsbidrag till kommunerna borde fördelas mer rättvist, anser företrädare för LO och tankesmedjan Tiden, som i dag släpper en rapport kring de stora skillnaderna i skatteuttag mellan olika kommuner.

Det är hög tid att göra något åt gapet mellan kommuner med högst respektive lägst kommunalskatt. Vi föreslår ett tillägg till kommuner med färre än 10 000 invånare – då får hela landet en bättre chans att leva, skriver Kommuninvests Emelie Värja och de tidigare statssekreterarna Sören Häggroth (S) och Dan Ericsson (KD).

Välfärden är ett gemensamt nationellt ansvar och det är därför inte rimligt att invånare i vissa kommuner tvingas att betala mer för samma välfärd. Det skriver Kommunals förbundsordförande Tobias Baudin, som uppmanar deltagarna på Centerpartiets kommundagar att använda sin samlade politiska kraft för att slå ett slag för utjämning mellan kommuner.

28 kommuner och 4 regioner höjer skatten 2020. Det är det största antalet skattehöjningar på tio år. Men kommunernas snittuttag ökar bara med 3 öre och regionernas med 7.

Låt oss klargöra att det inte finns någon dold agenda om att försämra välfärden, tvärtom handlar det om att säkra välfärden långsiktigt. Vi behöver ta ansvar för att de medel som alla skattebetalare bidrar med används på bästa sätt, slutreplikerar Företagarnas vd och kommunala toppolitiker från M, S och C.

De som arbetar inom välfärden har under många år pressat sig själva och stressat sig igenom dagen för att kompensera politikernas ”effektiviseringar”. Det som kallas behövliga effektiviseringar är därför alltför sällan lösningen utan själva grundorsaken till de problem som vi i dag har inom välfärden, replikerar Kommunals chefsekonom Torbjörn Dalin.

Kommuner och regioner behöver bli effektivare för att minska sina underskott i stället för att höja skatterna, skriver Företagarnas vd och kommunala toppolitiker från M, S och C.

Skattegapet mellan kommunerna krymper. Över de senaste fyra mandatperioderna är det kommunerna med de lägsta skatteuttagen som höjt sin skattesats klart mest och oftast, visar Dagens Samhälles undersökning.