Kommunalisering

Politikerna i Karlshamn bryter sannolikt mot lagen när de försöker göra kommunen till leverantör av arbetsmarknadstjänster åt staten. I stället för att använda skattebetalarnas pengar till att bedriva affärsverksamhet borde kommunen förbättra samarbetet med de etablerade matchningsaktörerna, skriver företrädare för Almega, Kompetensföretagen och Almega Utbildningsföretagen.

Vi vet hur kommunaliseringen av skolan har gått. Det blev inte som man tänkte sig. Reformatorerna insåg inte eller ville inte inse att kunskapsförmedling förutsätter att lärarna åtnjuter respekt, skriver professor emeritus och regeringens särskilde utredare om skolans kommunalisering Leif Lewin.

Det kommer allt större krav på att kommunala bolag ska ta över insatserna för arbetslösa. Risken är att arbetsmarknadspolitiken utsätts för ett enormt kommunaliseringsexperiment, precis som den svenska skolan. Det skriver företrädare för Almega, Kompetensföretagen och Utbildningsföretagen.

Lärarbrist, minskad likvärdighet och segregation. Det finns ett antal problem i svensk skola som vi inte kommer åt utan ett kraftfullt statligt ingripande. Men även förändringar av etableringsrätten och skolvalet krävs för större likvärdighet.

Nya nationella regler för omsorgsaktörer tvingar fram ofrivilliga kommunaliseringar av välfungerande privata äldreboenden genom ett rättsosäkert regelverk som inte gäller offentliga verksamheter. Trots att detta drabbar äldres omvårdnad kommer inte S-regeringen att agera, skriver Dennis Wedin, gruppledare för Moderaterna i Stockholm stads äldrenämnd.

I en undersökning som Lärarnas Riksförbund har låtit göra svarade 81 procent av de tillfrågade lärarna att staten har bäst förutsättningar att vara huvudman för skolan. Det är heller inte utan goda skäl som lärarna vill ha staten som huvudman igen, skriver Adam Frändelid (V).

Vi delar Förbundet för Unga Rörelsehindrades oro för att assistansen blir kommunal. För att säkra kvaliteten anser vi i stället att staten bör ta över ansvaret för all personlig assistans.

Många unga i dagens samhälle drömmer om att kunna jobba och bo på olika orter under sin livstid och sitt yrkesliv. Men för personer med funktionsnedsättning som är i behov av personlig assistans krossas dessa drömmar om assistansen kommunaliseras.

I dag är det få som hyllar 90-talets kommunalisering av grund- och gymnasieskolan; alltfler röster höjs till och med för ett återförstatligande. Samtidigt föreslår den parlamentariska landsbygdskommittén en sorts kommunalisering av högskolan. Det är helt fel väg att gå, skriver Göran Arrius, ordförande för Saco.

Det finns så mycket kraft och kvalitet i skolorna som inte får fortsätta kvävas av den statliga kontroll- och regelstyrning som tyvärr vuxit sig så stark. Beslutsfattande politiker på riksnivå har i sin iver att uppnå resultat sakta men säkert slitit själen ur läraryrket.

Kommunaliseringen av den svenska skolan var ett ödesdigert misstag. Det svenska skolsystemet har gått från att ha varit ett internationellt föredöme för likvärdighet, till att bli ett avskräckande exempel på hur ett skolsystem kan vanvårdas.

I stället för att sitta på läktaren och se på när andra agerar måste kommunalråden nu ta ansvar för skolans styrning. Så länge som landets kommunstyrelser skjuter ifrån sig frågan spelar det ingen roll hur mycket pengar staten skjuter till för att göra skolan bättre.

Det var en bekymmersam bild av skolans styrning som gavs i Skolinspektionens sammanställning nyligen. Att nio av tio huvudmän kritiseras är oerhört allvarligt. Därför måste vi samverka för att klara skolan. Det är otvetydigt så att kommunerna behöver hjälp, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Bo Jansson.

Någonting håller på att hända inom den svenska skolan. Plötsligt finns förutsättningarna för alla parter att gräva ner stridsyxorna och äntligen börja dra åt samma håll. Jag hoppas att alla vill vara med i det arbetet och att vi till att börja med släpper gamla fiendebilder.

Opinionen är tydlig. En majoritet av lärarna och väljarna vill precis som Lärarnas Riksförbund ha en statlig skola. Därför måste regering och riksdag driva fram beslutet, replikerar Bo Jansson.

Nej, Bo Jansson, ett förstatligande av skolan är inte lösningen på den svenska skolans problem och utmaningar, replikerar SKL:s vd Håkan Sörman.

Skillnaderna mellan kommunernas skolresultat fortsätter öka. Då räcker det inte att lappa och laga – det krävs mer för en likvärdig skola. Därför är regeringens satsning på att stärka likvärdighet och jämlikheten i skolan alldeles otillräcklig. Det som krävs är en nationell finansiering av skolan för att se till att alla elever får samma chans - oavsett var man bor.

Pressen mot Sveriges 290 kommuner ökar. Kommunsammanslagningar och en vilja att begränsa den kommunala självstyrelsen kommer allt oftare upp i politiken. Gissur Erlingsson, docent i statsvetenskap vid Linköpings universitet, är först ut i DS nya serie Perspektiv.

Vi menar att det är en myt att Jan Björklund och staten styr skolan. Kommunerna är helt och hållet ansvariga uppdragsgivare, och operativt ansvariga är kommunalråden, kommundirektörerna, och skolcheferna med flera. Men hur ofta syns och hörs de i debatten om hur skolan ska utvecklas och vilka resultat den gör?

Kommunerna tar inte sitt ansvar för skolan, i verkligheten eller i den mediala debatten. En ny medieanalys från Retriever visar att kommunpolitikerna duckar i debatten om skolan. Det är sällan de ställs till svars, istället är det rikspolitikerna som tar debatten trots att de inte bär huvudansvaret.

Det finns anledning att titta på hur skolan var organiserad förr i tiden, då svenska elever bevisligen presterade bättre. Ett stort paradigmskifte som inte går att bortse ifrån var skolans kommunalisering, skriver den mångåriga kommunpolitikern Gunnar Petersén.

På nytt angriper Per-Arne Andersson Lewins skolutredning. Det är tydligt att SKL inte förmått ta till sig det faktum att det finns en både bred och djupgående kritik mot hur kommunerna missköter uppdraget med att leda och ta ansvar för den svenska skolan, replikerar Bo Jansson på Lärarnas Riksförbund.

Regeringens partiska utredning om kommunaliseringen av skolan ger inget vetenskapligt stöd för idén om att skolan ska förstatligas. Ändå förmedlas nu den bilden, skriver SKL:s avdelningschef Per-Arne Andersson som deltog i utredningsarbetet.

Lewins utredning om kommunaliseringen av skolan är det senaste exemplet på hur Jan Björklund medvetet trixar och dribblar med utredningar inom sitt ansvarsområde. Allt i syfte att skjuta över ansvaret på S och skapa dimridåer som döljer huvudfrågorna bakom den svenska skolans kris, skriver Sten Svensson och Daniel Suhonen på tankesmedjan Katalys.

I svallvågorna efter Pisa-undersökningen har svensk skolpolitik influerats av en kollektiv panik där man hysteriskt greppar efter snabba och enkla lösningar. Förstatligande av skolan förs nu fram som den stora lösningen. Men det finns inga belägg för att det skulle lösa problemen - det är en myt och ren skrämselpropaganda, skriver Ulrika Carlsson, Centerpartiets utbildningspolitiska talesperson.

Utredningen om kommunaliseringens effekter på skolan drar intressanta slutsatser. Men att i det här läget satsa tid, energi och pengar på en gigantisk omorganisation är direkt oansvarigt. Det var lika dumt att i början av 1990-talet tro att skolans problem skulle lösas med en kommunalisering, som det är att tro att ett förstatligande löser problemen nu. Skolan är alltid ett gemensamt ansvar för stat och kommun, skriver kommunalrådet Maria Stockhaus (M).

Pisa-rapporten och den Lewinska utredningen om skolans kommunalisering väcker båda samma fråga: Har skolan blivit bättre efter alla reformer på senare år eller är det själva insatserna som är problemet? Nu måste skolpolitikerna skifta fokus och sätta elevens perspektiv i centrum, skriver det tidigare undervisningsrådet Gunnar Iselau.

Leif Lewins utredning om effekterna av skolans kommunalisering är välbehövlig. Den visar att reformen var ett stort misstag och att det har blivit dags att vända om. Och att Moderaterna och Centern låter ideologi gå före vetenskap när de utformar sin skolpolitik, skriver Freddy Grip och Per Kornhall.

Pisa-resultaten för den svenska skolan var som högst då resterna av den gamla ”flumskolan” fanns kvar i början av 2000-talet. Efter att en lång rad reformer fått genomslag har resultaten sjunkit dramatiskt. I stället för ännu fler regleringar behöver vi nu lita och lyssna på det professionella kunnande som finns hos alla de som arbetar inom förskolan, skolan och den högre utbildningen, skriver Hans Adolfsson och B-O Molander som är ansvariga för lärarutbildningarna vid Stockholms universitet.

Friskolereformen, föräldrars ökade veckoarbetstid, teknikutvecklingen och ökade ekonomiska klyftor. De är alla faktorer som kan ha påverkat skolresultaten. Sluta med att skylla alla skolans problem på kommunaliseringen, replikerar läraren Anders Andersson.

Styrningen av skolan är för otydlig. Genom att staten delvis styr skolan genom lagar, läroplaner och lärarutbildningar, medan kommunerna är huvudmän och finansierar verksamheten skapas ett slags dubbelkommando över skolpolitiken.

Ett förstatligande av skolan är ingen garanti för att den blir bättre. Det är bättre är stärka lärarna i sin undervisning och kommunerna i sitt huvudmannaskap så att de får reella möjligheter att utveckla världens bästa skola.

Ska vi lyckas klara den svenska skolan och leda den rätt för att höja resultaten och likvärdigheten så måste vi samarbeta. Det handlar inte om att kasta någon skuldboll fram och tillbaka. Det handlar om, som Maria Stockhaus skriver, att arbeta för elevernas bästa, replikerar Bo Jansson.

Problemet med Bo Janssons erbjudande om hjälp till landets kommunpolitiker med att ta sitt ansvar för skolan är att en sådan hjälp inte gagnar eleverna. Och det är väl ändå dem som skolan är till för, replikerar Maria Stockhaus.

Elevers bakgrund blir allt mer avgörande för hur de lyckas med skolgången. Skolans bristande likvärdighet måste bli en central valfråga 2014. Vi på Lärarnas Riksförbund vill hjälpa kommunpolitikerna att ta sitt ansvar för skolan.

Hur länge ska beslutsfattarna blunda för att skolans finansiering och styrning måste förändras? Studie efter studie visar att likvärdigheten blir allt sämre i den svenska skolan. Det skriver Bo Jansson, nytillträdd förbundsordförande för Lärarnas Riksförbund.

Vi genomför nu ett arbete tillsammans med arbetsgivarna och de fackliga organisationerna för att se över lärarnas arbetsuppgifter och minska deras administrativa börda, replikerar Anders Knape på SKL.

En kommunal ekonomi i obalans är det största hotet mot den svenska skolan. Och en fortsatt ökning av administrationen ute i skolorna kan tillsammans med de kommande årens ökande elevantal spräcka de kommunala finanserna och vara förödande för den svenska skolans kvalitet.

Det är en etablerad vanföreställning att dagens skolproblem beror på kommunaliseringen av skolan. Boven i dramat är i själva verket en rad läroplaner och ett flertal skolmyndigheter.

Vänsterpartiet, (FP) och (SD) föreslår alla att skolan återförstatligas. Men att tro att en sådan lösning skulle lösa de problem som utpekas är naivt. Tvärtom uppnådde kommunaliseringen de mål som fanns med reformen.