Kommunala bolag

”Jag är riktigt bekymrad”, säger Allmännyttans vd Anders Nordstrand.

”Fikasnacket” ett motmedel.

Striden i Halmstad om hur två kommunala bolag egentligen får göra affärer med varandra fortsätter.

”Vi får ett långsiktigt ägande”, säger vd:n på Landskronahus.

Regeringspartierna vill minska antalet myndigheter

Antalet lägenheter som får hyras ut till personer med försörjningsstöd begränsas.

Höjd beloppsgräns för direktupphandling och förenklingar av regelverket ligger bakom.

”Det vi ser är ju att byggplanerna stannar av”, säger Annika Wallenskog.

Det kommunala bostadsbolaget schaktade bort mark för att bygga nya bostäder. Men grävmaskinerna for fram över fornlämningar. ”Detta kan vara fornminnesbrott”, säger länsstyrelsens arkeolog som har polisanmält bolaget.

Kommunens utredningar pekade på mobbning, kränkningar och ekonomiska oegentligheter. Vd:n för kommunala Bengtsforshus sparkades – nu polisanmäler han Bengtsfors kommun för grovt förtal.

Stockholms kommunala bostadsbolag Svenska Bostäder, Stockholmshem och Familjebostäder är nu klara med med sina hyresförhandlingar.

Sverige går mot sämre tider och arbetslösheten ökar. Men i de kommunala bolagen blir jobben fler under 2023. ”Det tuffar och går”, säger Sobonas vd Per Nordenstam.

28 miljoner kronor, varav en enda region ska betala mer än hälften. Det kan bli bötesnotan för otillåtna direktupphandlingar 2022, visar Dagens Samhälles genomgång av Konkurrensverkets granskningar.
• Bortförklaringen som dominerar: ”Man kan inte skylla på covid hela vägen.”
• Hela listan: Kommunerna och regionerna som kan få böter.

Kristianstads kommunala hyresvärd vill trycka ner duschtiden för sina hyresgäster till under fyra minuter.

Ökade kostnader slår även mot de kommunala bolagen. Fyra av tio tror på vikande lönsamhet nästa år, visar en undersökning gjord av Sobona.

Dyrare hyror väntar när många fjärrvärmeföretag höjer avgifterna. Efter att Eon aviserat en prishöjning med runt 20 procent anmäler nu Malmös kommunala bostadsbolag (MKB) energibolaget till Konkurrensverket.

Ett rekordlågt fast elpris på bara 8 öre fick kunderna att rusa till Skellefteå Krafts sajt tidigt på morgonen den 22 september. Men priset var följden av ett tekniskt fel, och nu slår ARN fast att kunderna borde begripit det.

Vem ska ta kostnaden för inflation och räntehöjning – bostadsbolagen eller hyresgästerna? I slutet av förra veckan konstaterade parterna i hyresförhandlingen som gäller 77 000 lägenheter i Stockholm att de står för långt ifrån varandra för att kunna nå en lösning.

Industrifackens krav på en låglönesatsning bekymrar den kommunala arbetsgivarorganisationen Sobona. ”Det kan bli dyrt”, säger förhandlingschefen John Nilsson.

Kommunala energibolaget Veab höjer beredskapen efter det misstänkta sabotaget på Nord stream-ledningarna i Östersjön.

Tack vare ett systematiskt säkerhetsarbete de senaste åren sitter energibolaget Tekniska verken lugnt i båten efter det misstänkta sabotaget på gasledningarna i Östersjön.
”Om en enskild händelse överraskar dig så mycket att du plötsligt måste göra saker nu och halvt i panik har du gjort fel”, säger vice vd Klas Gustafsson.

Kommunala storproducenter av el som Jämtkraft och Skellefteå Kraft gör goda affärer när priserna är höga. Men riskerna i elhandeln ökar för alla bolag. Öresundskraft behöver större kapitalgarantier i vinter från ägarkommunen Helsingborg.

Energibolagen lovar att lindra elkrisen om de får bättre villkor för produktionen av kraftvärme. Men planerna väcker kritik. ”Skogen behövs för annat än att elda som biobränsle”, säger Runar Brännlund, professor i nationalekonomi.

Statliga myndigheter ska minska sin elförbrukning. Regeringen föreslår att myndigheterna ska genomföra energibesparande åtgärder och rapportera hur mycket el de förbrukar varje månad till Energimyndigheten.

Utan att överdriva kan man konstatera att det i flera fall inte bedrivs någon lekmannarevision över huvud taget, skriver Anders Haglund som genomfört en praxisstudie på uppdrag av SKR.

Regeringen tillsätter en utredare som ska granska svartkontrakt.

Kommunala gym påverkar konkurrensen negativt och bara en handfull av dem lever upp till kommunallagens krav. Det visar en rapport från Konkurrensverket.

Krig, granbarkborrar, pandemi och skyfall. En rad omständigheter gör att kommunala bostadsbolaget Gavlegårdarna har pausat flera byggprojekt i väntan på ett mer normalt kostnadsläge. Vd:n har dragit en slutsats av det exceptionella läget.

60 assistansbolag har redan stoppats, men det finns sannolikt fler fuskare, skriver Försäkringskassan. På dagens debattsidor ifrågasätter också forskare kommuners vurm för bolagisering och Kommunal vill förlänga äldreomsorgslyftet.

Antalet kommunala bolag har nästan tredubblats de senaste 50 åren. Men en färsk forskningsanalys ger en pessimistisk bild av bolagisering av kommunal verksamhet.

Tillit, friskolor, digitalisering och ekonomi, ekonomi, ekonomi. Dagens Samhälles mest lästa artiklar som publicerats hittills i år ligger i linje med redaktionens ambition att följa pengarna, styrningen och arbetsgivaransvaret.

Arbetsgivarorganisationen Sobona lanserar en plattform som ska stötta kommunala företag att mejsla fram nya idéer. ”En digital receptbok för innovationsarbete”, säger strategichefen Samira Lundqvist.

Företaget Nrep köper Vällingby centrum av Stockholm stads bolag Svenska Bostäder. Den blågröna majoriteten försvarar den historiskt stora affären – oppositionen är djupt kritisk.

Högre bostadsbidrag och större möjligheter för kommuner att ge barnfamiljer hyresgarantier är förslag som utredningen för en ny social bostadspolitik för fram i dag. ”Skulle minska trycket på socialtjänsten”, säger utredaren Karolina Skog.

Kommunala Karlshamns hamn hanterar stora volymer rysk olja och gas. ”En blockad mot ryska fartyg skulle kosta bolaget 15 miljoner”, säger kommunalrådet Per-Ola Mattsson till Sydöstran.

Stångåstadens försäljning av fastigheter till Heimstaden resulterade i att det kommunala bostadsbolaget gick med över 2 miljarder kronor i vinst förra året. Affären har väckt liv i debatten om vad allmännyttans roll ska vara.

Ska politikerna verkligen lyssna om 38 procent eller mycket mindre röstat? När DS granskar den senaste tidens ovanligt många folkomröstningar syns ett överraskande trendbrott. Statsvetarprofessor varnar för att alltför lättvindigt fråga folket – med ett undantag.

Det är ett faktum att skattekreativiteten är hög bland svenska kommuner, konstaterar Dagens Samhälles redaktionschef Örjan Björklund.

Det extremt höga elpriset betyder att ägarkommunen kan se fram mot rekordvinst i Skellefteå Kraft, som är en stor elproducent. I Helsingborg behöver kommunstyrelsen akut godkänna 1 miljard högre kreditlöfte till Öresundskraft för att säkra elinköpen.

Idén föddes under flyktingkrisen. Enkelt vara det inte - men lockande. Genom upplägget skulle Höganäs tjäna 12-14 miljoner kronor per år på moms. I praktiken blev det ännu mer. ”Aggressiv skatteplanering” dundrade kritikerna som nu uppges ha tystnat.
• Flera kommuner överväger samma manöver
• ”Vi trodde det var för enkelt för att vara sant”

Folkomröstningen i Svalöv gav ett tydligt nejresultat. Men frågan i omröstningen var oklart formulerad och beslutet att göra om kommunens bolagsorganisation var redan taget. ”Nästan omöjligt att använda utfallet oavsett resultat”, säger kommunstyrelsens ordförande Teddy Nilsson (SD).

Daniel Kindberg, före detta vd för det kommunala bostadsbolaget Östersundshem och ordförande för Östersund FK, frias av hovrätten från åtalet om grov ekonomisk brottslighet.

Kommunala energijätten Skellefteå Kraft går från röda siffror i fjol till rekordvinst i år. Det högt uppdrivna elpriset är mumma också för ägaren Skellefteå kommun, som väntas få en rekordutdelning på 288 miljoner kronor.

Byggbranschen varnar för att byggen över hela landet hotas efter Cementas bakslag i Högsta domstolen. ”Blir det cementbrist kan det påverka produktionstakt och kostnaderna för våra byggen”, säger Martin Blixt, vd för fastighetsbolaget Framtiden Byggutveckling AB i Göteborg. Men Sveriges Allmännytta tar än så länge larmen med ro. I Varberg finns dock en oro för stadens stora infrastrukturprojekt.

I hälften av landets kommuner gav allmännyttan förtur till lägenheter utanför bostadskön under förra året, visar en ny kartläggning.

Vätgasen kan balansera tillgången på el, bidra till miljövänligare transporter och stärka de kommunala energiföretagens finanser. Nu står bolagen på rad för att hänga på den gröna vätgasboomen.

Gävle kommun beställer en egen ”coronakommission”.

Den kontroversiella utredningen om fri hyressättning för nyproducerade hyreslägenheter är nu överlämnad till regeringen.

Kommunerna i Värmland satsar tillsammans med regionen på ett gemensamt hvb-hem. Syftet är att få kontroll över kostnader och kvalitet. ”Vi kommer att få bättre möjligheter till insyn”, säger Peter Söderström (S), kommuntopp i Arvika.

VA-avgifterna ökar i genomsnitt med 3,8 procent, i vissa kommuner med så mycket som 20 procent. Se hela listan – kommun för kommun.

Alla kommuner i landet ska ta emot bygg- och rivningsavfall på sina återvinningscentraler. Det föreslår regeringen.

Gotlands sophämtningsfordon ska drivas med biogas i framtiden. Biogasdrift är ett krav i regionens upphandling.

Självklart talar vi på Recycla.se till viss del i egen sak när vi stöder Stockholms stads beslut att förbjuda appen TipTapp. Men, risken för dumpning samt för snedvriden konkurrens och svartjobb elimineras genom förbudet och det är bra, skriver företaget Recycla.se.

Branschorganisationen Svenskt Vatten hävdar att VA-taxorna måste fördubblas för att klara det gigantiska investeringsbehovet. Det kan möjligtvis fungera i storstäderna, men i mindre kommuner är det en orimlighet. Det behövs därför ett statligt stöd i klass med det som fanns på 1960- och 1970-talet, då många av Sveriges VA-anläggningar byggdes.

”Det gör ont i hjärtat att mamma inte reagerade när min farbror beslutade att låsa in mig i familjens eget fängelse. Jag behandlades som brottsling för att jag var ateist. Det värsta var inte att bli inlåst, utan att min bödel var min egen familj”

I vårt tidigare inlägg uppmanade vi energiföretagen att ta större ansvar för sina utsläpp av växthusgaser vid förbränningen av avfall. Tyvärr gör oss replikerna från företrädare för sektorn besvikna, skriver Göran Finnveden, Kristina Persson och Anders Wijkman.

En myndighet har inte bara att hantera regler, utan även människor. Naturvårdsverket riskerar därför att med sitt agerande kring gruvan i Pajala orsaka politiska reaktioner, även om tjänstemännen utfört sina arbetsuppgifter korrekt.

Att försämra fjärrvärmens möjligheter som uppvärmningsform i Sverige bidrar inte till samhällets förmåga att minimera, sortera bort och nyttiggöra avfall innan det når våra kraftvärmeverk, skriver företrädare för tre energibolag i en replik.

Vi vill berätta att energisektorn var den sektor som minskade sina utsläpp mest under förra året, enligt Naturvårdsverkets senaste statistik, svarar Energiföretagen Sverige och Avfall Sverige i en replik till Göran Finnveden, Kristina Persson och Anders Wijkman.

Det är glädjande att Moderaterna blir alltmer aktiva inom miljöfrågorna och presenterar vassa förslag för en bättre cirkulär ekonomi och ett kretsloppssamhälle som håller ihop – ett område som inte alltid varit prioriterat inom partiet. Men det krävs hårdare krav och tydligare styrmedel om partiet vill ha en energipolitik som verkligen hänger ihop.

Att skjuta nödvändiga investeringar i våra VA-ledningsnät på framtiden leder sannolikt till ännu högre kostnader i slutänden. Nu måste beställare, rörtillverkare, teknikkonsulter, entreprenörer och forskningsinstitut arbeta tillsammans för att öka kunskapen och förnyelsetakten inom VA-ledningsnäten.

Allt fler börjar inse att vi måste satsa mer på våra vatten- och avloppsnät. Många nät är gamla och behöver uppgraderas. Urbaniseringen ställer ökade krav på kapacitet och risken för extremväder gör att vi behöver bättre dagvattenhantering. Så långt är i princip alla överens, men nu måste vi börja diskutera hur det ska göras och finansieras.

Samordnad service för förpackningsinsamling genom kommunen leder till bättre utsortering av matavfall. Allt hänger ihop och det förstår både medborgarna och kommunerna, men inte Svenskt Näringsliv.

Det finns inga belägg för att kommunerna skulle klara av avhallshanteringen bättre än producenterna. Tvärtom skulle en ändrad ordning innebära att Sverige sannolikt inte kommer att nå miljömålen 2020 eftersom en omställning skulle ta flera år.

Visst har den cirkulära ekonomin framtiden för sig. Men cirkulär får inte betyda att alla slags ämnen och material ska återvinnas. Farliga ämnen ska helt enkelt inte användas igen.

Företagen behöver höja sina ambitioner och verkligen satsa på att minska sina avfallsmängder. En ökad samverkan med kunderna skulle skynda på den utvecklingen.

Regeringen lanserade nyligen en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Strategins utgångspunkter är bra, men om Mikael Damberg vill nå framgång med satsningen så behövs åtgärder som ökar efterfrågan på återvunna råvaror och främjar konkurrens, investeringar och innovation på avfallsmarknaden.

Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI) försöker svartmåla kommunernas miljöambitioner. Redan i dag har många kommuner infört en bättre och närmare insamlingsservice för medborgarna.

Det är inte rimligt att Sverige eldar upp både egna osorterade sopor och sopor som transporteras hit från andra länder. En sådan sophantering minskar återvinningen och gör det svårare att nå regeringens miljömål.

Klimatanpassad samhällsplanering är ett lagspel där alla aktörer måste ta sitt ansvar och låta sig styras av lagledarens spelplan. Annars förlorar man matchen. Det gäller även Fastighetsägarnas branschorganisation som måste ta sin del av ansvaret för att hantera översvämningar.

Malmö arbetar med att ta fram en skyfallsplan, men i Sverige saknas relevant lagstiftning och rollfördelning för att kunna klimatsäkra fastigheter och städer. Danmarks lagstiftning är ett exempel på hur det går att snabba på klimatanpassningen.

En av producentorganisationerna för förpacknings- och tidningsinsamlingen oroar sig för vad som ska hända med det som samlas in då insamlingsansvaret överförs till kommunerna. Det behöver man inte. Det som samlas in ska lämnas till producenterna, som även fortsättningsvis ansvarar för själva återvinningen.

Vi välkomnar debatten om vilket system som för insamling och återvinning av avfall som skapar störst samhällsnytta utifrån miljömässiga, sociala och ekonomiska perspektiv. Det behövs ett hållbart system som gör att det både lönar sig för miljön och är lätt för hushållen att sortera rätt.

Det ska vara enkelt och bekvämt för medborgarna att sortera sitt avfall, och betalningsansvaret bör ligga hos producenterna. Dessa principer är vägledande för oss i kommunerna när insamlingsansvaret för förpackningar och returpapper nu ska reformeras, skriver Weine Wiqvist vd för Avfall Sverige.

Sveriges omställning till ett hållbart kretsloppssamhälle är beroende av hushållens vilja och möjlighet att sortera sitt avfall för återvinning. De hushåll som sorterar rätt ska premieras. Så fungerar det inte i dag, skriver HSB, Fastighetsägarna, SABO, Hyresgästföreningen och Riksbyggen i en gemensam debattartikel.

Sverige sparar klimat och miljö för 1,22 miljoner ton koldioxidutsläpp varje år, om Sverige använder sin överkapacitet och importerar två miljoner ton avfall från länder där deponi är alternativ.

De svenska anläggningarna för avfallsförbränning hör till de absolut bästa i världen, både sett till miljöprestanda och energieffektivitet. Vi som arbetar med detta är mycket stolta över det eftersom vi skapar klimat- och miljönytta inom och utanför Sveriges gränser.

I den svenska debatten påstås att det är bra för miljön att Sverige importerar norska sopor. Men 40 000 långtradare årligen på dåliga norska vägar till Sverige med avfall som Norge egentligen har råd att behandla - det är ingen miljövinst.

Fjärrvärmebranschens användning av brännbart avfall som energiråvara är ständigt under lupp. Att brännbart avfall transporteras till de länder som har bäst förutsättningar att ta hand om energin ifrågasätts både i media och av enskilda personer. Faktum är att utsläppen från våra förbränningsanläggningar är mycket små och väl kontrollerade.

Allt mer sopor importeras till Sverige för att eldas upp i våra förbränningsanläggningar. I förlängningen kan det skapa stora miljöproblem då vi inte kan vara säkra på vad detta avfall innehåller och vad som släpps ut från de svenska anläggningarna.

Lena Ek skräder inte orden i sin replik om insamlingsansvaret för förpackningar och returpapper från hushåll. Till skillnad från henne anser vi, Avfall Sverige med alla kommuner, att regeringens förslag att flytta själva insamlingsansvaret är bra. Det är lika naturligt som att producenterna fortsatt har ansvaret för själva återvinningen.

Lena Ek och alliansregeringen lyckades inte på åtta år öka återvinningen eller göra det enklare för människor att göra rätt för miljön. Nu får kommunerna ökad frihet och möjlighet att testa nya vägar som ger en bättre avfallshantering till nytta för både medborgarna och miljön.

I stället för att avfallshanteringen och återvinningen blir bättre får vi nu på grund av regeringens förhastade ställningstagande en ny period av osäkerhet inom området. Det kommer leda till att viktiga investeringar fördröjs, med sämre service och miljöresultat som följd.

Miljöminister Åsa Romson argumenterar emot sig själv när hon föreslår ett kommunalt monopol för insamling av avfall. Det finns ingen anledning att slå sönder dagens väl fungerande system som når de uppsatta miljömålen och är resurseffektivt.

Knappast någon har kunnat undgå de senaste veckornas rapporter om att nya momsregler hotar second hand-handeln och frivilligorganisationernas förmåga att ge tillbaka till sjuka, hemlösa och andra behövande. Det är inte bra. Det visar att det saknas bra styrmedel som kan utveckla en cirkulär ekonomi med återanvändning som en grundsten.

Varje vecka tvingas invånare någonstans i Sverige att koka sitt dricksvatten, till följd av problem med kommunens vatten- och avloppssystem. Så ska det inte behöva vara. Frågan är hur många vattenläckor, parasitutbrott, larm om läkemedelsrester och brandskum i dricksvattnet, som kommer att krävas innan något görs åt dagens kortsiktiga investeringar i och splittrade ansvar för vårt viktigaste livsmedel.