Kollektivavtal

Vi uppmanar kommuner och regioner att räkna upp sina ersättningar till idéburna och privata aktörer med kostnadsutvecklingen, skriver debattörer från Fremia.

”Vi är glada att vi har lyckats med en långsiktig överenskommelse.”

Kommunal och SKR överens – avtalet berör cirka 400 000 anställda.

Cirka 1 300 av landets brandmän har skrivit på ett upprop mot de nya reglerna för dygnsvila.

Industrins utmaningar för att klara sin omställning adresseras över huvud taget inte av regeringens föreslagna energipolitik, skriver ordföranden för 100% förnybart. Elprisområden, korttidsstöd och kungafjäsk är andra ämnen i dagens breda debattflora.

Industrifackens krav på en låglönesatsning bekymrar den kommunala arbetsgivarorganisationen Sobona. ”Det kan bli dyrt”, säger förhandlingschefen John Nilsson.

SKR går nu ut och varnar lokala politiker som vunnit valet på löften om höjda löner och sänkt arbetstid. ”Gör inte satsningar som på kort sikt kan verka lockande men på lång sikt är förödande”, säger SKR-chefen Caroline Olsson.

Stora mörka moln tornar upp sig på SKR:s himmel. Ett är Tidöavtalet – ett direkt hot mot välfärdens personalförsörjning, varnar Jeanette Hedberg. Ett annat är avtalsrörelsen och krav på högre löner mitt i brinnande inflationskris.
Så ska förhandlingschefen navigera i det nya förändrade landskapet.

Slottsavtalet är ett giftermål mellan främlingsfientlighet och högerns ekonomiska politik, skriver Nooshi Dadgostar. Andra debattämnen denna morgon: krisavtal för arbetsmarknaden, elsparkcyklar och friskolor.

32 yrkanden för ett hållbart arbetsliv. Det är Vårdförbundets krav i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarsidan håller med om att arbetsmiljön måste lyftas – men där slutar samstämmigheten. ”Ett dilemma för SKR”. Nu väntar slutförhandlingar.

Vänsterpartiets klimatpolitik kritiseras av MP. Mikael Damberg ombeds att inte mixtra med prismekanismen. S-politiker vill ha fler vårdplatser i Värmland. Det är några av ämnena i dagens debattsvep.

Miljöpartiet vill rusta cybersäkerheten i offentlig sektor. Den idéburna vården har inte fått kompensation för coronakostnader, varnar Famna och Fremia. Vikten av fri journalistik är ett annat ämne som debatteras i dag.

10 000-kronorskravet är borta. I den avtalsrörelse som nu rullar i gång mellan Vårdförbundet och SKR står stress och ohållbara arbetstider i fokus. ”Pandemin har absolut en stor betydelse för den här avtalsrörelsen”, säger Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro.

Efter att ett stort antal barnmorskor sagt upp sig i Stockholm har arbetsgivarsidan varnat för att de använder olovliga stridsåtgärder. Arbetsrättsexperten Tommy Iseskog förklarar var den juridiska gränsen går.

Vi vet hur avgörande förändringarna i las är för trygghet och omställning. Därför bör varken Vänsterpartiet som nu, eller andra politiska aktörer, ställa sig i vägen för att lagen ändras, skriver företrädare för Vårdförbundet, Vision, Kommunal och Akademikerförbundet SSR.

Varje år ökar heltiderna i äldreomsorgen. Men skillnaderna är enorma och hindren på vägen många: i Norrköping är 98 procent anställda på heltid, i Lessebo bara 24 procent. ”Det ser inte bra ut”, säger socialchef Annika Fröberg i Lessebo.

Just nu utvärderar de centrala parterna hur krislägesavtalet har fungerat. Samtidigt förhandlar de om hur det bör se ut framöver.

Ett nytt avtal är klart för 200 000 lärare och skolledare. Avtalet stadgar att varje kommun ska ta fram en plan för arbetstagarnas arbetsmiljö och lönebildning senast i mars 2022. ”Det blir till delar betungande” säger SKR:s förhandlingschef Niclas Lindahl.

Det blev inget läraravtal på utsatt tid. Men en överenskommelse kan vara inom räckhåll. ”Med lite mer tid kanske vi kan ro det här i hamn”, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Alldeles för många kommuner har misslyckats med att uppvärdera erfarna lärare och att minska arbetsbelastningen. Med den ingången från de fackliga organisationerna drar förhandlingarna om ett nytt läraravtal nu i gång.

Det blir ingen konflikt i den privata vården. Båda parter, Kommunal och Vårdföretagarna, har tackat ja till medlarnas bud.

Kommunals varsel om strejk på privat drivna äldreboenden och vårdcentraler kan tvinga kommuner och regioner att ta över ansvaret för verksamheterna. – Men det är inte så enkelt, säger förhandlingschef Niclas Lindahl på SKR.

Kommunal varslar om strejk. Orsak: Vårdföretagarna vill inte gå med på samma lönesatsning som kommuner och regioner redan har gjort.

Vårdförbundet avstår från att säga upp sitt avtal det tredje avtalsåret. Anledningen är att regioner och kommuner har blivit duktigare på att prioritera särskilt yrkesskickliga när lönen sätts.

Den svenska modellen pressades under hösten, men lyckades än en gång leverera när det gällde. Det är dock för tidigt att pusta ut. Frågan om en reformerad arbetsrätt var bara en av flera ödesfrågor som kommer att påverka förutsättningarna för parternas arbete de kommande decennierna.

Kommer Vårdförbundet säga upp sitt avtal med SKR det sista avtalsåret? Det beror på hur arbetsgivarna har satsat på de särskilt skickliga medlemmarna. Region Kronoberg beskrivs som ett föredöme, Region Västerbotten som sämst i klassen.

Akademikeralliansen tackar nej till SKR:s och Sobonas slutbud på nytt kollektivavtal för anställda i kommuner och regioner.

Det sista avtalet inom kommunsektorn gick i hamn på fredagen. Det är läkarna som får ett unikt avtal, med både siffersatta och sifferlösa år. Och retroaktiva löneökningar från den 1 april. ”Ett tag var det väldigt nära att det inte skulle bli något avtal”, säger Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren till Dagens Samhälle.

Pandemin har satt fart på distansarbetet. Nu ska fack och arbetsgivare i kommuner och regioner reglera hemarbetet och se till att det fungerar väl för medarbetarna.

Industriavtalet anger normen för löneökningarna på arbetsmarknaden. Varför gick då SKR med på en coronabonus och retroaktiva löneökningar? ”De medarbetare som tagit ett stort ansvar under den här svåra tiden ska inte förlora på att deras avtal har förskjutits”, säger Joakim Larsson (M), ordförande i SKR:s förhandlingsdelegation.

En coronabonus på 5 500 kronor till medlemmarna i Kommunal lagom till jul. Och retroaktiva löneökningar från den 1 april till tjänstemannaförbunden. Merparten av avtalsförhandlingarna för 650 000 anställda i kommunsektorn gick i mål på tisdagen.

Läkarförbundet fortsätter kräva retroaktiva löneökningar från den 1 april, trots att det nya normgivande industriavtalet inte innehåller sådana. ”Det här pandemiåret är inte året då läkarna inte ska få sina löneökningar”, säger Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren.

2003 storstrejkade Kommunal senast. I år kan det vara dags igen. ”Strejken 2003 handlade inte bara om kronor och ören. Den handlade lika mycket om att få ett erkännande för det arbete Kommunalare utför”, säger Kristin Linderoth, som häromveckan disputerade på en avhandling om strejken.

Inför varje avtalsrörelse sker regelbundna avstämningar med våra medlemmar i kommuner och regioner. Därefter bereds SKR:s mål och inriktning i förbundets förhandlingsdelegation och styrelse. Det är både en viktig och nödvändig process, skriver SKR:s förhandlingsdelegations ordförande Joakim Larsson och vice ordförande Ulf Olsson.

Många läkare jobbar övertid gratis åt regionerna, enligt en ny rapport från Läkarförbundet. ”Läkarna ger regionerna oregistrerad övertid för miljarder kronor”, säger Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren. Men SKR tvivlar på rapportens slutsatser.

I politiken ska allt vara öppet, i avtalsförhandlingar däremot ska det vara hämtpizza och hemligt. Det är det sistnämnda som är den svenska modellen.

I dagarna går SKR in i skarpa förhandlingar om nya kollektivavtal. Man kan tro att förhandlingsarbetet sker i en stor process med god insyn och påverkansmöjlighet från kommuner och regioner. Men så fungerar det inte. Kollektivavtalen tas fram helt utan insyn från oss arbetsgivare ute i verkligheten, skriver Forshaga Kommuns kso Per Lawén (S).

650 000 anställda i kommuner och regioner har fått vänta på höjda löner sedan den 1 april. Men det är inte säkert att det blir några retroaktiva löneökningar. ”Den här pandemin har skjutit upp allting, även löneöversyner”, säger Joakim Larsson (M) ordförande i förhandlingsdelegationen för Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

I Stockholms stad har fack och arbetsgivare gemensamt försökt sätta fingret på hur intentionerna i läraravtalet ska förverkligas lokalt. ”Vi har haft konstruktiva diskussioner”, säger Tanja Jokitalo, Lärarförbundets ordförande i Stockholm.

Avskaffat karensavdrag och retroaktiva löneökningar från den första april. Så lyder Kommunals justerade avtalskrav som förbundet i dag lämnar över till arbetsgivarna.

Christer Thörnqvist, lektor i företagsekonomi och docent i arbetsvetenskap vid Skövde högskola, har under många år forskat om svensk arbetsmarknad med särskilt fokus på avtalsfrågor. ”Det finns potential för att det blir en rätt bullrig avtalsrörelse”, säger han.

Avtalsrörelsen 2020 startar om. En historiskt unik avtalsrörelse som berör 2,8 miljoner löntagare och vars väg är kantad av fallgropar. Nu vill alla de i kommuner och regioner som stod i frontlinjen under pandemin ha betalt för sina insatser. Men kommer det att bli så?

Anställda inom vård och omsorg kan komma att belönas med ett engångsbelopp som tack för goda insatser under coronakrisen.

Coronapandemin har fått Kommunal att trappa upp tonläget inför avtalsrörelsen som nu nystartar. ”Pengarna är inte något problem i den här avtalsrörelsen”, säger Kommunals ordförande Tobias Baudin.

En halv miljon tjänstemän i kommuner, regioner och stat står utan säkert skydd mot inkomstförlust orsakad av coronasmitta. Oacceptabelt, skriver 14 fackförbund.

Även den kommunala avtalsrörelsen skjuts upp till hösten på grund av ”coronavirusets allvarliga effekter”. Därmed får 650 000 anställda vänta på sina löneökningar.

Skjut upp årets avtalsförhandlingar med anledning av coronakrisen, kräver Kommunal. SKR och andra kommunala fack säger inte nej.

Nu är det avtalsrörelse och upp till bevis för arbetsgivarna. Kommunals krav i avtalsrörelsen är knappt förhandlingsbara, vi yrkar på högst rimliga förbättringar, skriver Jessica P Klemetsson, Kommunal Stockholms län.

Stridsviljan är stor. Kommunals medlemmar kräver mer i löneökning än andra och stopp för orimliga arbetstider. – Jag skulle väl bedöma möjligheten för strejk som 50/50, säger Kommunals ordförande Tobias Baudin.

Vårdföretagarna välkomnar utredningsförslaget för ökad kvalitet i personlig assistans, men vi måste också tala klarspråk. Villkor, arbetsmiljö och utbildning och handledning för ökad kunskap om arbetsuppgifter och gränsdragningar är en ekonomisk fråga, skriver organisationens näringspolitiska expert Ida Ingerö.

Sobona, de kommunala företagens arbetsgivarorganisation, går nu in i sin första avtalsrörelse. Huvudfokus: att slå ihop dagens 24 avtal till ungefär hälften.

SKR säger blankt nej till Kommunals krav på att förbundets medlemmar ska få högre löneökningar än andra. – Vi har att förhålla oss till industrimärket, säger förhandlingschef Niclas Lindahl.

Läkares villkor är en samhällsfråga. Sambandet mellan arbetsvillkor och vårdkvalitet är tydligt – läkares arbetsmiljö är patientens säkerhet. I slutändan är det patienterna som drabbas när vårdplatserna minskar och väntetiderna till vård ökar, skriver Läkarförbundet som presenterar sina krav i avtalsrörelsen 2020.

Löneökningar på 3 procent, kortare nattarbetstid och fyra veckors sammanhängande sommarsemester. Det är några av Kommunals krav i avtalsrörelsen.

Den kommunala avtalsrörelsen 2020 för 650 000 anställda har dragit igång. Med fackliga krav på att regionerna måste skärpa sig när det gäller att hantera den lokala lönebildningen.

Ett nytt omställningsavtal för omkring en miljon anställda i kommuner, regioner och kommunala bolag är klart. En nyhet är att även visstidsanställda och de som har varit sjukskrivna ska få tidiga insatser för att slippa uppsägningar.

Siffersatta löneavtal – eller sifferlösa? Det blir en av de stora stridsfrågorna i den stundande kommunala avtalsrörelsen. Inte bara Kommunal, utan även läkarna vill att löneökningarna ska bestämmas i de centrala avtalen.

En miljon anställda i kommuner och region ska få nya avtal 2020. Det kan bli en stökig avtalsrörelse. Undersköterskor som känner sig lönediskriminerade talar redan om strejk. Sifferlösa avtal ställs mot siffersatta. Och den svenska modellen med industrins lönemärke för hela arbetsmarknaden kan vara i gungning.

Kommunal hoppar av LO:s samordning inför avtalsrörelsen 2020. Förbundet hävdar att LO:s förslag skulle ge för små löneökningar för deras medlemmar inom vård, skola och omsorg.

Hindren som gör det svårt att rekrytera deltidsbrandmän måste röjas. Arbetsgivare bör exempelvis erbjudas morötter, som sänkt arbetsgivaravgift, för att anställa deltidsbrandmän.

Ett nytt omställningsavtal för drygt en miljon anställda inom kommuner och regioner skulle ha varit klart i dag, den sista september. Men så blir det inte.

Vårdförbundet fortsätter att kräva 10 000 kronor mer i månaden, nu i de lokala förhandlingarna. Men region efter region avvisar kravet. Det finns inga särskilda lönepengar avsatta för sjuksköterskorna i år.

Statens låga ersättningsnivåer gör det allt svårare för seriösa assistansanordnare att få ekonomin att gå ihop. Politiker som värnar den svenska modellen måste agera.

Ett krislägesavtal som säkrar bemanning vid stora katastrofer blev klart i somras. Men flera stora fackliga organisationer har fortfarande inte skrivit på.

Häromveckan firades och uppmärksammades allas lika värde. Hbtq-frågor var på allas läppar. Men nu är firandet är över. Och när vardagen är tillbaka tvingas många hbtq-personer att vara någon annan är den de egentligen är. För att arbetsplatsen ska bli mer inkluderande bör det bli möjligt att reglera frågor om diskriminering i kollektivavtal, skriver företrädare för Unionen.

Många sjuksköterskor ville gå ut i strejk. Nu kräver Vårdförbundet 10 000 kronor i löneökning lokalt. Om den satsningen uteblir sägs avtalet upp i förtid, säger Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro.

Efter en månad av medling står parterna i sjuksköterskeförhandlingarna fortfarande långt ifrån varandra. Inga stora förflyttningar har skett.

Luddigt och till intet förpliktigande. Så löd kritiken mot det nya läraravtalet i höstas. Nu gör Stockholm verkstad av avtalets skrivningar.

Vi behöver gemensamt ifrågasätta hur vi jobbar inom vården och diskutera hur vi bäst utnyttjar digitaliseringens möjligheter, skriver företrädare för SKL:s förhandlingsdelegation i en slutreplik.

Hälso- och sjukvårdens största utmaning är kompetensbrist. Ändå visar arbetsgivarna liten vilja till flexibilitet vad gäller lön utifrån ansvar, kompetens och erfarenhet, replikerar Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro.

Det centrala kravet på 10 000 kronor mer blockerar sjuksköterskeförhandlingarna. Men Vårdförbundet kan tänka sig att lönelyftet hanteras lokalt.

SKL och Vårdförbundet har nu gemensamt beslutat att ta hjälp av medlare i förhandlingarna om ett nytt kollektivavtal för omkring 90 000 sjuksköterskor, barnmorskor och andra yrkesgrupper i hälso- och sjukvården. Vi och Vårdförbundet ser många gemensamma vägar framåt, medan vi skiljer oss i vissa frågor. Dessa vill vi nu lösa ut med medlarnas hjälp.

Vårdförbundet vill ha en löneinjektion till särskilt yrkesskickliga barnmorskor, biomedicinska analytiker och sjuksköterskor. Men är de ansvariga politikerna beredda att infria sina vallöften om höjda löner och förbättrade arbetsvillkor, frågar förbundets ordförande Sineva Ribeiro.

Kollektivavtal är komplicerade. Ta hjälp av arbetsmarknadens parter när ni ställer arbetsrättsliga krav. De har järnkoll. Det rekommenderar Upphandlingsmyndigheten.

Avtalet för 90 000 sjuksköterskor och barnmorskor löper ut på söndag. Parterna står långt från varandra. Och SKL:s nye ordförande Anders Knape dömer nu ut kravet på 10 000 kronor mer i månaden som orealistiskt.

Värmdös majoritet river upp ett S-förslag om kollektivavtalsliknande krav i upphandlingar. Småföretag missgynnas av kraven, anser nya styret.

Det är en myt att svensk a-kassa är generös om man jämför med andra OECD-länder. Den svenska arbetslöshetsförsäkringen har gradvis försämrats, med resultatet att vi nu snarare har en mindre generös ersättning vid arbetslöshet än de flesta jämförbara länder, konstaterar TCO:s samhällspolitiska chef Samuel Engblom och utredare Mats Essemyr.

Vänsterpartiet låter vårt företag oförtjänt utgöra exempel på varför landstinget inte bör lägga ut skötseln av Stockholms kollektivtrafik på entreprenad, skriver Tina Wessman Hellstadius, vd Solreneriet AB.

Stockholms stad ger lärarna ett generellt lönepåslag på 2,4 procent i år – trots att det går rakt mot skrivningarna i det nya läraravtalet. – Det var enda sättet att hinna få ut lönerna under 2018, säger personalchef Astrid Gadman i Stockholms stad.

Många lärare är besvikna över det nya avtalet. Nu är det upp till bevis för kommunerna, säger Lärarnas riksförbunds ordförande.

Varje år lägger landsting och kommuner många skattekronor på tjänsteresor. Nätverket Schyst resande har granskat resorna i offentlig sektor och upptäckt bristande etik och klimathänsyn. Nu manar nätverket till förändring.

Det är hög tid att politiker i kommuner, landsting och regioner höjer ambitionsnivån för offentlig upphandling och sätter fokus på arbetstagarnas villkor och på kvalitén i välfärden, skriver Veronica Magnusson, förbundsordförande Vision.

Kompetensutvisningarna är obegripliga. I ett läge när bristen på kompetent arbetskraft är stor utvisar vi de människor vi behöver som mest, skriver Mats Persson (L).

Det behövs ett rättvist Europa, säger Anders Korneliusson, ombudsman på Svenska Målareförbundet. Det tror han att vi åstadkommer genom att göra det svårare för människor från andra länder att arbeta i Sverige, med nya regler i utstationeringsdirektivet, skriver Christofer Fjellner (M) i sin slutreplik.

Ett modernt läraravtal behöver ge kommuner och skolhuvudmän möjlighet att utforma och utveckla arbetssätt, organisation och personalpolitik efter sina lokala förutsättningar, skriver Niclas Lindahl, förhandlingschef på Sveriges Kommuner och Landsting.

Efter jul inleddes förhandlingarna om ett nytt kollektivavtal för landets lärare, studie- och yrkesvägledare och skolledare. Förhandlingarna har pågått i fyra månader, utan resultat. Vi har mött en motpart, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), som har som sin viktigaste fråga att ändra reglerna för hur man turordnar vid arbetsbristuppsägningar. Det har därför fattats ett gemensamt beslut om att gå till medling.

Vi oroas av att vår största motpart, Sveriges Kommuner och Landsting, inte tycks inse behovet av kollektivavtal anpassade för de olika verksamheter vi företräder. Det behövs motparter som ser oss som företrädare för livsviktiga professioner och som ger våra medlemmar förutsättningar att fullt ut utöva sina professioner, skriver företrädare för flera fackförbund.

Det är vare sig möjligt eller önskvärt att förbjuda nu granskade företag som Foodora och Uber Eats som verkar inom den nya så kallade "plattformsekonomin". Däremot behövs det spelregler för den nya ekonomin som säkerställer arbetstagarnas rättigheter gentemot arbetsgivarna.

Det är ögonbrynshöjande att Almega anklagar KD för att inte förstå lagstiftningen samtidigt som de själva inte tycks förstå att Sverige är skyldigt att implementera också den del av EU-direktiven som rör arbetsrättsliga krav, svarar Jakob Forssmed.

Kristdemokterna är ett parti som normalt värnar små företags möjligheter att växa, men verkar helt ha missuppfattat komplexiteten i den lagändring kring arbetsrättsliga villkor i upphandling de nu har medverkat till.­­

Socialdemokraterna och LO borde lägga sina krav på svenska kollektivavtal på hyllan och i stället ta ställning för globalisering, frihandel och en fri inre europeisk arbetsmarknad. Då blir arbetares chanser mer jämlika.

Svenskt Näringsliv uppmanar riksdagen att fälla den föreslagna lagstiftningen om arbetsrättsliga villkor i upphandling. Flera av deras argument bygger dock på missuppfattningar, skriver TCO i en replik.

Sociala och miljömässiga krav vid upphandling hänger ofta ihop, och Västra Götalandsregionen arbetar för att undvika tveksamma leverantörer.

Det är klokt av den blågröna ledningen i Västra Götalandsregionen att värna om djur och natur vid upphandlingar. Men de värnar inte människorna som jobbar och inser inte betydelsen av kollektivavtal eller personalövergång, skriver Vänsterpartiet.

Regeringen har presenterat ett nytt förslag till upphandlingslagstiftning. Men trots att det tidigare föll är ändringarna marginella - och lagen skulle bli förödande för konkurrensen och för seriösa företagare.

Inom vissa branscher lever anställda med osunda arbetstider och löner till följd av pressade priser vid upphandlingar. Det ska inte vara möjligt för företag att konkurrera med sämre villkor för anställda. Luleå kommun går nu vidare på egen hand med arbetsrättsliga krav i upphandlingar.

Luckan som Arbetsdomstolen öppnat upp i Lagen om anställningsskydd måste stängas. LO och Socialdemokraterna är överens om att las snarast möjligt måste ändras. Det regelverk som idag gäller vid arbetsbrist och uppsägningar med turordningsregler och uppsägningstid, måste även börja tillämpas när en arbetsgivare gör om heltider till deltider.

Förutsättningarna för svenska företag förändras och helt nya typer av företag växer fram. Det är en utveckling som alla måste förhålla sig till. Vi lyfter nu fram särskilt viktiga prioriteringar som arbetsmarknadens parter måste börja adressera redan i nästa års avtalsrörelse.

På fredag möts Ardalan Shekarabi (S) och Jimmie Åkesson (SD) i Bromölla för att debattera regeringens lagförslag för en ny upphandlingslagstiftning – det är mycket som står på spel inom upphandlingspolitiken. Att Sverigedemokraterna väljer att svika arbetare och svenska företag som kämpat för en ny upphandlingspolitik är inget som förvånar. Det som förvånar är att frågan fortsättningsvis domineras av en borgerlig problemformulering – nu måste regeringen ta ansvar och motivera sin mer än rimliga upphandlingspolitik genom opinionsbildning.

Att Sverigedemokraterna nu vänt arbetarna, kollektivavtalen och de svenska företagen ryggen visar tydligt på partiets marknadsliberala högersväng. Genom att rösta emot regeringens lagförslag gällande offentlig upphandling stoppar man nu möjligheten för den offentliga sektorn att ställa krav på avtalsenliga löner.