Kollektivavtal

Miljöpartiet vill rusta cybersäkerheten i offentlig sektor. Den idéburna vården har inte fått kompensation för coronakostnader, varnar Famna och Fremia. Vikten av fri journalistik är ett annat ämne som debatteras i dag.

Efter att ett stort antal barnmorskor sagt upp sig i Stockholm har arbetsgivarsidan varnat för att de använder olovliga stridsåtgärder. Arbetsrättsexperten Tommy Iseskog förklarar var den juridiska gränsen går.

Vi vet hur avgörande förändringarna i las är för trygghet och omställning. Därför bör varken Vänsterpartiet som nu, eller andra politiska aktörer, ställa sig i vägen för att lagen ändras, skriver företrädare för Vårdförbundet, Vision, Kommunal och Akademikerförbundet SSR.

Den svenska modellen pressades under hösten, men lyckades än en gång leverera när det gällde. Det är dock för tidigt att pusta ut. Frågan om en reformerad arbetsrätt var bara en av flera ödesfrågor som kommer att påverka förutsättningarna för parternas arbete de kommande decennierna.

Akademikeralliansen tackar nej till SKR:s och Sobonas slutbud på nytt kollektivavtal för anställda i kommuner och regioner.

I dagarna går SKR in i skarpa förhandlingar om nya kollektivavtal. Man kan tro att förhandlingsarbetet sker i en stor process med god insyn och påverkansmöjlighet från kommuner och regioner. Men så fungerar det inte. Kollektivavtalen tas fram helt utan insyn från oss arbetsgivare ute i verkligheten, skriver Forshaga Kommuns kso Per Lawén (S).

En halv miljon tjänstemän i kommuner, regioner och stat står utan säkert skydd mot inkomstförlust orsakad av coronasmitta. Oacceptabelt, skriver 14 fackförbund.

Nu är det avtalsrörelse och upp till bevis för arbetsgivarna. Kommunals krav i avtalsrörelsen är knappt förhandlingsbara, vi yrkar på högst rimliga förbättringar, skriver Jessica P Klemetsson, Kommunal Stockholms län.

Vårdföretagarna välkomnar utredningsförslaget för ökad kvalitet i personlig assistans, men vi måste också tala klarspråk. Villkor, arbetsmiljö och utbildning och handledning för ökad kunskap om arbetsuppgifter och gränsdragningar är en ekonomisk fråga, skriver organisationens näringspolitiska expert Ida Ingerö.

Löneökningar på 3 procent, kortare nattarbetstid och fyra veckors sammanhängande sommarsemester. Det är några av Kommunals krav i avtalsrörelsen.

Ett nytt omställningsavtal för omkring en miljon anställda i kommuner, regioner och kommunala bolag är klart. En nyhet är att även visstidsanställda och de som har varit sjukskrivna ska få tidiga insatser för att slippa uppsägningar.

Hindren som gör det svårt att rekrytera deltidsbrandmän måste röjas. Arbetsgivare bör exempelvis erbjudas morötter, som sänkt arbetsgivaravgift, för att anställa deltidsbrandmän.

Statens låga ersättningsnivåer gör det allt svårare för seriösa assistansanordnare att få ekonomin att gå ihop. Politiker som värnar den svenska modellen måste agera.

Häromveckan firades och uppmärksammades allas lika värde. Hbtq-frågor var på allas läppar. Men nu är firandet är över. Och när vardagen är tillbaka tvingas många hbtq-personer att vara någon annan är den de egentligen är. För att arbetsplatsen ska bli mer inkluderande bör det bli möjligt att reglera frågor om diskriminering i kollektivavtal, skriver företrädare för Unionen.

SKL och Vårdförbundet har nu gemensamt beslutat att ta hjälp av medlare i förhandlingarna om ett nytt kollektivavtal för omkring 90 000 sjuksköterskor, barnmorskor och andra yrkesgrupper i hälso- och sjukvården. Vi och Vårdförbundet ser många gemensamma vägar framåt, medan vi skiljer oss i vissa frågor. Dessa vill vi nu lösa ut med medlarnas hjälp.

Kollektivavtal är komplicerade. Ta hjälp av arbetsmarknadens parter när ni ställer arbetsrättsliga krav. De har järnkoll. Det rekommenderar Upphandlingsmyndigheten.

Värmdös majoritet river upp ett S-förslag om kollektivavtalsliknande krav i upphandlingar. Småföretag missgynnas av kraven, anser nya styret.

Det är en myt att svensk a-kassa är generös om man jämför med andra OECD-länder. Den svenska arbetslöshetsförsäkringen har gradvis försämrats, med resultatet att vi nu snarare har en mindre generös ersättning vid arbetslöshet än de flesta jämförbara länder, konstaterar TCO:s samhällspolitiska chef Samuel Engblom och utredare Mats Essemyr.

Vänsterpartiet låter vårt företag oförtjänt utgöra exempel på varför landstinget inte bör lägga ut skötseln av Stockholms kollektivtrafik på entreprenad, skriver Tina Wessman Hellstadius, vd Solreneriet AB.

Varje år lägger landsting och kommuner många skattekronor på tjänsteresor. Nätverket Schyst resande har granskat resorna i offentlig sektor och upptäckt bristande etik och klimathänsyn. Nu manar nätverket till förändring.

Det är hög tid att politiker i kommuner, landsting och regioner höjer ambitionsnivån för offentlig upphandling och sätter fokus på arbetstagarnas villkor och på kvalitén i välfärden, skriver Veronica Magnusson, förbundsordförande Vision.

Kompetensutvisningarna är obegripliga. I ett läge när bristen på kompetent arbetskraft är stor utvisar vi de människor vi behöver som mest, skriver Mats Persson (L).

Det behövs ett rättvist Europa, säger Anders Korneliusson, ombudsman på Svenska Målareförbundet. Det tror han att vi åstadkommer genom att göra det svårare för människor från andra länder att arbeta i Sverige, med nya regler i utstationeringsdirektivet, skriver Christofer Fjellner (M) i sin slutreplik.

Ett modernt läraravtal behöver ge kommuner och skolhuvudmän möjlighet att utforma och utveckla arbetssätt, organisation och personalpolitik efter sina lokala förutsättningar, skriver Niclas Lindahl, förhandlingschef på Sveriges Kommuner och Landsting.

Efter jul inleddes förhandlingarna om ett nytt kollektivavtal för landets lärare, studie- och yrkesvägledare och skolledare. Förhandlingarna har pågått i fyra månader, utan resultat. Vi har mött en motpart, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), som har som sin viktigaste fråga att ändra reglerna för hur man turordnar vid arbetsbristuppsägningar. Det har därför fattats ett gemensamt beslut om att gå till medling.

Vi oroas av att vår största motpart, Sveriges Kommuner och Landsting, inte tycks inse behovet av kollektivavtal anpassade för de olika verksamheter vi företräder. Det behövs motparter som ser oss som företrädare för livsviktiga professioner och som ger våra medlemmar förutsättningar att fullt ut utöva sina professioner, skriver företrädare för flera fackförbund.

Det är vare sig möjligt eller önskvärt att förbjuda nu granskade företag som Foodora och Uber Eats som verkar inom den nya så kallade "plattformsekonomin". Däremot behövs det spelregler för den nya ekonomin som säkerställer arbetstagarnas rättigheter gentemot arbetsgivarna.

Det är ögonbrynshöjande att Almega anklagar KD för att inte förstå lagstiftningen samtidigt som de själva inte tycks förstå att Sverige är skyldigt att implementera också den del av EU-direktiven som rör arbetsrättsliga krav, svarar Jakob Forssmed.

Kristdemokterna är ett parti som normalt värnar små företags möjligheter att växa, men verkar helt ha missuppfattat komplexiteten i den lagändring kring arbetsrättsliga villkor i upphandling de nu har medverkat till.­­

Socialdemokraterna och LO borde lägga sina krav på svenska kollektivavtal på hyllan och i stället ta ställning för globalisering, frihandel och en fri inre europeisk arbetsmarknad. Då blir arbetares chanser mer jämlika.

Svenskt Näringsliv uppmanar riksdagen att fälla den föreslagna lagstiftningen om arbetsrättsliga villkor i upphandling. Flera av deras argument bygger dock på missuppfattningar, skriver TCO i en replik.

Sociala och miljömässiga krav vid upphandling hänger ofta ihop, och Västra Götalandsregionen arbetar för att undvika tveksamma leverantörer.

Det är klokt av den blågröna ledningen i Västra Götalandsregionen att värna om djur och natur vid upphandlingar. Men de värnar inte människorna som jobbar och inser inte betydelsen av kollektivavtal eller personalövergång, skriver Vänsterpartiet.

Regeringen har presenterat ett nytt förslag till upphandlingslagstiftning. Men trots att det tidigare föll är ändringarna marginella - och lagen skulle bli förödande för konkurrensen och för seriösa företagare.

Inom vissa branscher lever anställda med osunda arbetstider och löner till följd av pressade priser vid upphandlingar. Det ska inte vara möjligt för företag att konkurrera med sämre villkor för anställda. Luleå kommun går nu vidare på egen hand med arbetsrättsliga krav i upphandlingar.

På fredag möts Ardalan Shekarabi (S) och Jimmie Åkesson (SD) i Bromölla för att debattera regeringens lagförslag för en ny upphandlingslagstiftning – det är mycket som står på spel inom upphandlingspolitiken. Att Sverigedemokraterna väljer att svika arbetare och svenska företag som kämpat för en ny upphandlingspolitik är inget som förvånar. Det som förvånar är att frågan fortsättningsvis domineras av en borgerlig problemformulering – nu måste regeringen ta ansvar och motivera sin mer än rimliga upphandlingspolitik genom opinionsbildning.

Att Sverigedemokraterna nu vänt arbetarna, kollektivavtalen och de svenska företagen ryggen visar tydligt på partiets marknadsliberala högersväng. Genom att rösta emot regeringens lagförslag gällande offentlig upphandling stoppar man nu möjligheten för den offentliga sektorn att ställa krav på avtalsenliga löner.

Under torsdagen varslade fackförbundet Kommunal Almega Vårdföretagarna om konflikt inom området personlig assistans. Arbetsgivarna vill varken erbjuda löneökningar i nivå med övriga arbetsmarknaden, eller tillräcklig kompensation genom förbättrade villkor. Det är omöjligt att acceptera och därför varslar Kommunal om konflikt.

Riktade satsningar på utanförskapsområden löser inte segregationen. I stället är det dags att öka lönespridningen, reformera försörjningsstödet och a-kassan samt att stimulera Chinatownliknande stadsdelar där invandrare sätter avtryck på stadsbilden, skriver välfärdsforskaren Andreas Bergh och Anna Rehnvall, programchef på tankesmedjan Fores.

Politiker ska inte lägga sig i lönebildningen på arbetsmarknaden! Att ställa krav på kollektivavtalsliknande villkor vid offentlig upphandling, som regeringen vill, är inte förenligt med den svenska modellen.

Vänsterpartiets budgetförslag i Stockholms läns landsting rymmer flera personalpolitiska åtgärder som är nödvändiga för att lösa den rådande personalkrisen.

Kommunal har självklart inte sålt ut medlemmarnas anställningstrygghet för att undersköterskorna skulle få en extra lönesatsning, skriver Lenita Granlund.

Staten måste återta kontrollen över den svenska infrastrukturen. Vi menar att decennier av avregleringar och dåligt genomförda upphandlingar har försämrat arbetsvillkoren för de som arbetar med den. Underhållet är eftersatt, samtidigt som felprioriteringar vid satsningar på ny infrastruktur lett till att samhällsekonomiskt lönsamma investeringar fått stå tillbaka.

Det är inte rimligt att stat, kommuner och landsting pumpar in skattemedel i en sjuk taximarknad där överetablering, skatteflykt, ohållbara arbetsvillkor och låga löner är norm, anser Patrik Olofsson från Transportarbetarförbundet och Pia Ortiz Venegas (V).

Ambitionen att komma tillrätta med osund konkurrens i offentlig upphandling är naturligtvis lovvärd. Lösningen som nu arbetas fram i riksdagen går dock emot själva kärnan i den svenska arbetsmarknadsmodellen.

Att använda blockader och sympatistrejker för att hjälpa sina fackliga kollegor att förhandla är fullständigt rimligt, men en lagstiftning som låter centrala fackorganisationer gå i strid med sina medlemmars arbetsplatser utan att medlemmarna önskat det är påträngande och märklig. Om facken vägrar ta sitt ansvar för hur deras agerande påverkar arbetsmarknaden så kommer politiken tyvärr behöva kliva in och minska deras makt.

Bra arbetsvillkor och god kvalitet i välfärden går hand i hand och är en grundpelare i den svenska modellen. Tyvärr vill Moderaterna avveckla den modellen, vilket man visat med sin politik i Stockholms läns landsting där man drivit igenom en färdtjänstupphandling utan krav på kollektivavtalsvänliga villkor.

I dag tisdag ordnas en extra riksdagsdebatt om vilka krav som ska ställas på leverantörer vid offentlig upphandling. Det bästa vore en bred uppgörelse om stabila spelregler som gynnar sund konkurrens och seriösa svenska företag.

Dusch 30 minuter, sällskap vid måltid 15 minuter, påklädning 10 minuter. Nu går vi ifrån den detaljerade minutstyrningen av hemtjänsten i Stockholm. Personalens kompetens och bedömningar får större utrymme när hemtjänsttimmarna ska planeras tillsammans med de äldre.

Svenska Flygbranschen anser att Unionen tar till drastiska åtgärder genom att varsla om konflikt. Men vad ska medlemmarna göra när arbetsgivaren förhalar och erbjuder villkor som är sämre än på andra företag?

Lägre ingångslöner är en viktig pusselbit för att sänka trösklarna till jobb. Det ansvaret är parternas, men politiken måste också bidra med lägre inkomstskatter och arbetsgivaravgifter. Det som beskrivits som en kris kan då vändas till en möjlighet som gör Sverige bättre rustat för framtiden.

I takt med att LO blir alltmer ensamma om att vilja hålla uppe trösklarna till arbetsmarknaden sjunker företrädarna till en låg argumentationsnivå och insinuerar att lägre ingångslöner skulle vara att segmentera arbetsmarknaden efter ”etniska skiljelinjer”, skriver Svenskt Näringsliv i en replik till LO.

I kölvattnet efter Kommunalskandalen är debatten om schysta villkor på arbetsmarknaden viktigare än någonsin. Fackförbunden måste ta på sig ledartröjan i opinionsbildningen för kollektivavtal, skriver Camilla Björkman och Hanna Berheim som båda tidigare arbetat fackligt och nu återfinns på pr-byrån Westander.

Efter bara tre dagars förhandling med Global Employer Company, GEC, om kollektivavtal varslade Unionen om strejk. Ett förvånande och oansvarigt beteende eftersom GEC själva initierat kontakt med fackliga motparter för att teckna kollektivavtal.

Avsevärt lägre lön och sämre villkor för personer med en viss bakgrund skapar en parallell arbetsmarknad och i förlängningen större klyftor och ökade motsättningar. LO kommer aldrig att bidra till en sådan utveckling, skriver avtalssekreteraren Torbjörn Johansson.

Debatten om upphandling behöver behöver breddas och inte bara handla om sociala villkor. Hur kan upphandlingen bli mer attraktiv? Hur kan företag med idéer bidra med verksamhetsutveckling?

Det får inte vara svårt att ställa sociala villkor i offentliga upphandlingar. TCO:s modell för sociala villkor gör upphandlingar enklare och skapar en sund konkurrens utan att ge avkall på arbetstagares rättigheter.

En modell som förhindrar seriösa företag från att delta i upphandlingar gynnar varken den offentliga sektorn eller företagen, skriver Almega i en replik till TCO.

Viktiga faktorer saknas i utredarens uppdrag om offentlig upphandling. Det går inte att upphandla en bil, en chaufför och säga att de ska ha kollektivavtal och tro att det löser frågan.

Lika mycket som las låser in låser lagen ute. Det gäller framförallt unga och utrikes födda. Anställningar blir ett risktagande för arbetsgivare, en felanställning kan kosta mycket. Tröskeln till ett första jobb blir därför överdrivet hög.

Det finns ett starkt stöd i opinionen för att ställa sociala krav på löner och andra arbetsvillkor vid offentliga upphandlingar. Men det betyder inte att det ska krävas kollektivavtal. Alternativet till sådana regler är oordning och överprövningar.

Alliansen i Göteborg arbetar hårt för att skapa bättre förutsättningar för att fler små företag ska etablera sig och verka i Göteborg. Samtidigt använder fackförbundet Livs sin makt och gör det motsatta.

Nu börjar avtalsrörelsen 2016. Som Sveriges största arbetsgivarorganisation lovar vi att ta ansvar för samhällsekonomin och för kommuners och landstings möjligheter att både leverera bra välfärd och samtidigt erbjuda goda villkor för dem som har Sveriges viktigaste jobb, skriver ledningen för SKL och SKL:s förhandlingsdelegation.

Herr och fru Ahmadi och deras två söner ska utvisas till Iran eftersom pappa Mehdi tjänade 900 kronor för lite förra året. Historien om familjen som under fem år rotat sig i Sverige och nu tvingas härifrån på grund av några hundralappar har väckt uppmärksamhet i medier de senaste dagarna. Men många riktar felsökaren mot Migrationsverket, när vi i själva verket borde uppmärksamma arbetskraftsinvandringens absurda regelverk, skriver Maria Eriksson.

Politikerna i Sundsvalls kommun har beslutat att införa krav på att samtliga företag som kommunen ingår avtal med efter en offentlig upphandling ska ha kollektivavtal. Det är ett brott både mot lagen om offentlig upphandling (LOU), lagen om valfrihetssystem (LOV) samt EU-rätten, skriver Svenskt Näringsliv Ellen Hausel Heldahl.

Unionen skriver att flexpension (deltidspension) behövs inom tjänstesektorn för att man ska orka arbeta längre. Pensionsåldersutredningen från 2013 visar däremot att deltidspension inte leder till ökad livsarbetstid. Dessutom har det i en gemensam rapport mellan Unionen och Almega konstaterats att företag inom tjänstesektorn redan har lösningar för att låta medarbetare gå ner i tid eller löneväxla. Men det sker lokalt och efter individuella behov.

Vi måste orka arbeta längre och det hållbara arbetslivet kräver mer flexibilitet i slutet på yrkeslivet. Lösningen på detta problem är flexpension, något som Unionen kommer kämpa hårt för i avtalsrörelsen 2016.

Fackförbunden Kommunal och IF Metall har två gemensamma mål i avtalsrörelsen 2016. Dels att behålla en stabil lönebildning, där den internationellt konkurrensutsatta industrisektorn värnas. Dels att göra en särskild lönesatsning på undersköterskor. Dessa mål bör ses i ett sammanhang. Låt oss förklara varför, skriver de båda ordförandena Annelie Nordström och Anders Ferbe.

Offentlig upphandling pekas ut som ett viktigt verktyg för hållbara konsumtions- och produktionsmönster. Men fokus har nu skiftat från ekologisk till social hållbarhet. Majoriteten av kommunerna ligger efter med att ställa effektiva miljökrav. Ett helhetsperspektiv lönar sig långsiktigt.

I Kommunals rapport om busstrafiken läggs bakåtsträvande förslag fram som innebär försämring för både företag och anställda. Bland annat föreslås striktare regler för övertagande av personal vid upphandlingar i kollektivtrafiken – något som försvårar och näst intill omöjliggör upphandlingar som i sig innebär ökad effektivitet och mer kollektivtrafik för pengarna.

Vi har på sistone tagit del av historier om taxichaufförer som tagit hutlöst betalt av flyktingar som precis anlänt till Sverige. I Malmö har resor som normalt går på runt en hundralapp kostat det tiodubbla – ett upprörande lurendrejeri. Men i botten ligger inte bara personlig lämplighet, utan också en snedvriden konkurrens och dysfunktionell bransch.

Upphandlingarna i trafiken måste ses över. Det är för dålig insyn och för lite politiskt ansvarsutkrävande. Samtidigt hamnar personalen i kläm. Tryggheten som det innebär att ha ett jobb ”tillsvidare” gäller normalt inte i den upphandlande trafiken, visar en ny rapport från Kommunal.

Vi i Vänsterpartiet värnar anställningstrygghet och avtalsvillkor vid upphandlingar och hoppas att fler landsting ska gå samma väg, skriver landstingsrådet Linda Fleetwood och gruppledaren Emil Broberg (V).

I Malmö stad har man återuppväckt den så kallade Vita jobb-modellen. I en upphandling av bevakningstjänster har man använt modellen, som ger fackförbundet LO en helt ny – och oroväckande - roll i upphandlingssammanhang.

Det är inte de som hävdar att ingångna kollektivavtal ska följas som undergräver den svenska modellen. Tvärtom undergrävs den av de som säger att det är bra med kollektivavtal, men att det inte är på sin plats att kräva att de följs vid till exempel upphandlingar av kollektivtrafik.

De krav som kommuner och myndigheter ställer på sina medarbetares tjänsteresor är en dyster läsning, visar en granskning. Miljökraven finns med, men de sociala kraven på resor och hotell är helt bortglömda vid upphandlingar. Fler svenska organisationer och myndigheter måste nu kräva schysta villkor när de köper den här typen av tjänster. Det skriver representanter för nätverket Schyst resande.

Subventionerade hushållstjänsters vara eller inte vara debatteras flitigt, men det är hög tid att lyfta frågan ur ett annat perspektiv: varför är det så viktigt med ordnade relationer mellan arbetsgivare och arbetstagare på marknaden för hushållstjänster, och hur kan branschen bli så bra som möjligt. Det skriver hushållstjänstföretaget Hemfrid tillsammans med fackförbundet Kommunal.

Om rätt till heltid, sociala krav vid upphandlingar och en begränsning av visstidsanställningar införs kommer det slå hårt mot kollektivtrafiken. Resultatet kan bli dyrare kollektivtrafik, färre jobb och sämre turtäthet, visar en ny rapport från Sveriges Bussföretag.

Arbetsmarknaden är dysfunktionell. Å ena sidan subventioneras den av skattemedel som leder till undanträngningseffekter och snedvriden konkurrens, och å andra sidan finns det företag som har stor efterfrågan på välutbildad arbetskraft men som inte finner den. Därför behöver dagens anställningsstöd förändras.

Kommunals Annelie Nordström föreslår ökade dialoger inför välfärdsupphandlingar. Det är ett positivt förslag, men samtalen måste breddas. Det är först då som man kan skapa förutsättningar för en utveckling mot sund kvalitetskonkurrens inom välfärdssektorn, replikerar Företagarna och Svenska Vård.

EU:s nya regler för offentlig upphandling ger aktörer möjlighet att ställa hårdare sociala krav i samband med inköp och upphandlingar i kommuner och landsting. Det är en möjlighet som både regeringen och kommunpolitiker bör utnyttja.

Regeringen borde omgående se till att rut-avdraget omfattar även flyttjänster. Och det offentliga bör ta sitt ansvar och köpa seriösa flyttjänster - i stället för att bara se till lägsta priset, uppmanar Almega Flyttjänstföretagen.

Fackförbunden startade för att försvara anställda mot grymma arbetsförhållanden. Att säga upp fastanställda och göra dem till timanställda var omänskligt av Almega - och det var facket tvunget att protestera emot, skriver SSU Stockholm.

Det är inte olagligt med strejkbryteri - därför bör SL sätta in bussar som hjälper de tusentals pendlare som nu drabbas av tågstrejken, skriver Joanna Ljunggren, i Fria Moderata Studentföreningen.

Efter år av påtryckningar har EU:s direktiv om offentlig upphandling blivit bättre. Nu finns inte längre några hinder för att kräva kollektivavtal och ställa hårda miljökrav vid upphandlingar.

Det nya EU-direktivet öppnar upp dörren för mer valfrihet för kommuner och ökad tillgänglighet för småproducenter. Men fackens krav på kollektivavtal i upphandlingarna strider inte bara mot EU-rätten − det gör det också omöjligt för företagen att delta på lika villkor.

Lägsta pris eller kvalitet, utveckling, innovation och schysta villkor? Det är valet som Sverige måste göra när de nya EU-reglerna för offentlig upphandling ska omsättas i svensk lag. EU-rätten har tagit ett stort steg i rätt riktning. Nu måste Sverige följa efter, skriver ordföranden för LO, TCO och Saco i en gemensam debattartikel.

Nu hävdar vissa politiker och fackföreningar att de nya EU-reglerna gör det fritt fram att kräva kollektivavtal vid offentliga upphandlingar. Det stämmer inte. EU-direktiven har ännu inte omsatts i svensk lag, och gäller därmed inte i Sverige, skriver Svenskt Näringslivs upphandlingsexpert Olof Erixon.

En ny rapport visar att EU:s regler ger oss möjlighet att ställa krav på kollektivavtal och undanta välfärdstjänster i LOU för att gynna non profitlösningar. Nu måste regeringen gå till botten med frågan om vad som verkligen gäller när skattefinansierade tjänster upphandlas, skriver Ulla Andersson (V), ekonomisk-politisk talesperson.

Om två år kommer nya upphandlingsregler att gälla. Då ska Sverige i nationell lag ha omsatt de nya EU-regler som antogs av EU-parlamentet den 15 januari. Men till dess gäller oförändrat den svenska lagen om offentlig upphandling. Fackens påståenden om att det nu ska bli obligatoriskt att ha kollektivavtal för att kunna leverera till stat och landsting är felaktiga, skriver Olof Erixon på Svenskt Näringsliv.

Taxi Stockholm är ett av få taxibolag som är anslutna till Biltrafikens Arbetsgivarförbund. Därigenom erbjuds samtliga medarbetare kollektivavtal. Men i upphandlingen om färdtjänsten gör det oss chanslöst mot konkurrenterna. Nu måste politikerna ta sitt ansvar – se till att det inte lönar sig för taxibolag att negligera arbetstagarnas rätt till skydd och marknadsmässig lön.