Klimatarbetet

Det nationella kansliet för hållbar upphandling har fått ett fördubblat anslag.

Detta efter krav från näringslivet.

Kommuner och regioner måste öka tempot i sitt klimatarbete – men de behöver hjälp. Det är slutsatsen i SKR:s färska hållbarhetsrapport. ”Det behövs mer pengar i potten”, säger Linda Larsson (S).

Kvinnor drabbas först och värst av klimatkrisens konsekvenser. Nu riskerar kvinnor också vara de som tar ansvar för att lösa den, varnar en skara debattörer och efterlyser mäns engagemang. Idag efterlyses också en haverikommission för svenska fiskevatten.

En 15-årig trend av minskade löneskillnader mellan män och kvinnor är bruten, konstaterar initiativet Lön hela dagen. Statlig reglering av vårdens specialisttitlar, bristen på LSS-boenden, sexuella övergrepp mot barn och Putins anfallskrig i Ukraina är andra debattämnen i dag.

Går dagens ekonomiska system ihop med en hållbar utveckling? Det är ämnet i flera debattartiklar i dag.
Politiken tar medborgarnas tillit för given, konstaterar Fores som undersökt i vilka kommuner tilliten är högst och lägst.
Under helgen fortsatte bland annat debatten om huruvida man får prata på bion.

Till skillnad från många andra klimatinitiativ har samarbetet mellan kommun och näringsliv inte stannat vid att bli en skrivbordsprodukt, skriver politiker och tjänstemän i Linköping.

Kommuner och regioner får svårt att rekrytera den kompetens som behövs för att klara digitaliseringen och klimatomställningen. Det menar Sveriges Ingenjörer, som undersökt hur medlemmarna ser på sina karriärmöjligheter i offentlig sektor.

En förödande översvämning 2004 blev en väckarklocka för Värnamo kommun. När vattnet i år steg snabbt i Lagan uppstod inte som då samma kris och panik.
Nu följer personalen ett tydligt schema med rutiner och behöver inte springa ner till ån mitt i natten för att få koll på läget: ”Det är bara att öppna datorn, det tar fem sekunder”, säger VA-chefen Antti Vähäkari om hjälpen från Internet of Things, IoT.

Flera kommuner kämpar just nu mot översvämningar. Att skydda sig mot naturolyckor kräver ofta kostsamma investeringar – trots det brann statsbidrag på nära 200 miljoner kronor inne förra året.

Vi kan göra mycket för klimatet genom att bygga smartare, litet långsammare men med färre fel, och hellre bygga om än bygga nytt, skriver professor Johan Silfwerbrand.

Regeringen och SD vill återupprätta Sveriges rykte som gruvnation – men vad får det kosta?
I Hudiksvalls kommun försöker bybor och politiker stoppa brytning av vanadin i Bricka. De tre kommunalråden säger bestämt nej. Trots att de vet att metallen behövs för den gröna omställningen.
• DS listar Sveriges mest infekterade gruvstrider

På riksnivå regleras språnget till lobbyism av lagar och en särskild prövningsnämnd. Men inom kommuner och regioner finns inte samma riktlinjer, skriver docent i företagsekonomik. Andra debattämnen: gängkriminalitet och public service.

Starta gruvor eller skydda vattnet? Konflikten delar just nu flera kommuner. I syfte att utvinna råvaror nödvändiga för den gröna omställningen har en färsk statlig utredning lagt flera kontroversiella förslag.
”Jag tycker inte man ska sänka kraven”, säger kommunalråd.

Hoten mot socialtjänsten riskerar att drabba utsatta barn, varnar SKR. FN:s toppmöte för biologisk mångfald, föräldraskap för funktionsnedsatta och hybridarbete är andra ämnen i dagens debattflora.

Industrins utmaningar för att klara sin omställning adresseras över huvud taget inte av regeringens föreslagna energipolitik, skriver ordföranden för 100% förnybart. Elprisområden, korttidsstöd och kungafjäsk är andra ämnen i dagens breda debattflora.

Offentliga upphandlingar har stor påverkan på klimatet. Lyckligtvis finns en lösning – ett förslag om hållbarhetskrav finns färdigt på regeringens bord, skriver Rickard Nordin (C).

Jimmie Åkesson (SD) anklagas för att bluffa om välfärden. Gröna kvinnor vill styra om prissättningssystemet för energi. C sänker bränslepriset på landsbygden i sitt budgetförslag. Det är några av ämnena i dagens debattsvep.

Offentlig måltidsplanering, bibliotekarier som angivare och vård för pedofiler. Det är något av det som diskuteras i debattsvepet denna torsdagsmorgon.

En hektar restaurerad våtmark kan göra stor skillnad för den biologiska mångfalden. Det säger professor Peter Hambäck, som vill att kommuner höjer ambitionerna.

Aktivister som limmar fast sig på motorvägen och döms för sabotage. Plötsligt är Sveriges brutalt ödelagda våtmarker i fokus.
Hur påverkas biologisk mångfald, ekosystem, natur och turism av det? Och hur kan markerna återställas? DS har tagit reda på hur några kommuner jobbar med restaurering.
• Soptippen blev invånarnas vardagsrum
• Tipset: en buss full med bönder
• ”200 hektar och nästan lika många markägare” – Ljungby löste problemet

Utjämningsstödet är inte perfekt men bättre än alternativet, skriver Britta Flinkfeldt i DN. Tidöavtalets klimatpolitik, socialtjänstens behov av reformering, blindas rätt till ledsagning och oskuldsoperationer är andra ämnen som debatteras i dag.

Det ska bli enklare att bryta innovationskritiska metaller och mineral i Sverige, enligt en statlig utredning. Ett steg i detta är en ”gruvpott” för lokalsamhällen. Kommuner ska kunna få upp till 200 miljoner kronor per år.

Vardagsrumsgolv täckta av vatten och människor som tvingades lämna sina hem. De extrema skyfallen i fjol fick enorma effekter – ändå saknar Gävle fortfarande, i likhet med över 100 andra kommuner, en samlad handlingsplan för hur samhället ska rustas för ett varmare klimat.

Klimatomställning, Tidöavtal och isbrytare. Det är något av det som diskuteras på fredagsmorgonen.

Debatten saknar nästan helt fokus på den vanliga människans behov, krav, förväntningar och beteenden, skriver debattörer från SIQ, Svenskt Kvalitetsindex och Epsi.

Klimatkommunerna är oroliga för hur den nya regeringen kommer att påverka deras arbete. I Tidöavtalet saknas viktiga åtgärder för att minska utsläppen, säger verksamhetsledaren Filippa Borgström: ”Det verkar framför allt vara en satsning på näringslivet.”

Klimatförändringarna och samhällets omställning är det allt överskuggande ämnet på dagens debattsidor. Men även jämställda styrelser i landets 160 kommunala energibolag, bostadsbolagens ansvar i arbetet mot diskriminering och personalflykten inom Försvaret diskuteras.

Farorna med ett för lågt försörjningsstöd när maten blir dyrare lyfts av flera debattörer. Tidöavtaet mellan SD, M, KD och L har också debatterats den gångna helgen.

Tack vare samarbetet med en entreprenör som garanterar lönsam energieffektivisering står Söderhamn väl rustat när elkostnaderna skjuter i höjden.
Så gjorde kommunen för att minska sin miljöpåverkan med 600 000 kilo koldioxid.

Strängnäs kommunala bostadsbolag inför så kallad klimatledighet och lovar en extra semesterdag till anställda som väljer tåg i stället för flyg. Nu hoppas man att initiativet ska inspirera resten av kommunkoncernen.

Trots att de flesta partier säger att det behövs fler träd som koldioxidinfångare så minskar trädbeståndet i Stockholm, skriver Anders Tranberg, Stockholms Naturskyddsförening.

Svenskar är vana vid att det alltid finns billigt dricksvatten. Det är ett problem, tycker Tranemos toppolitiker Driton Bilalli (S).
Kommunen kämpar med läckande vattenledningar, lappade reningsverk och VA-skuld. Varför syntes inte det i valrörelsen?

En stor del av landets kommuner har ingen strategi för hur de ska få ner utsläppen av skadliga växthusgaser i linje med de nationella klimatmålen. ”Då blir det svårt att nå de utsläppsminskningar som behövs”, säger Maria Ivansson på föreningen Klimatkommunerna.

Socialförsäkringssystemen har inte vårdats på politisk nivå, slår en ny ESO-rapport fast. Brister i vård och omsorg, behovet av ett medborgarråd för klimatet och den höga självmordsfrekvensen bland unga är andra debattämnen i dag.

Klimatpolitiken, eller snarare bristen på sådan, dominerar dagens debattsidor. Andra ämnen är barn med föräldrar i fängelse, sjukvårdskrisen och drottning Elizabeths död.

Varför vill politikerna skjuta klimatomställningen på framtiden? undrar 227 företagare i ett upprop. Risken för annalkande livsmedelsbrist, vårdkrisen och amorteringskulturen är andra ämnen på dagens debattsidor.

Vissa boende i Danderyd släpper ut dubbelt så mycket koldioxid som Medelsvensson. Flygresor, suvar och stora hus är boven i dramat – men vad kan politikerna göra åt det?
Nya klimatkompassen ska hjälpa kommunerna minska hushållens utsläpp.
Men Danderyds kommuntopp Hanna Bocander (M) är tveksam till om hon behöver göra något: ”Mycket löser sig självt, människor är medvetna”.

Allt fler barn skjutsas med bil till skolan av sina föräldrar. Det är dåligt för hälsan, miljön och trafiksäkerheten. Järfälla kommun försöker bryta den negativa trenden med en ny cykeltågsapp, tävlingar och bättre infrastruktur.

Konfessionella skolor, upphandling av busstrafik och vindkraftens framtid är några av de ämnen som debatteras på onsdagen.

Ännu en gång fokuserar Miljöpartiet på fel saker.

Många är stolta – andra anser att det är ”något galet” med vindkraften i Piteå. 750 vindsnurror på en av landets blåsigaste platser ska producera enorma mängder förnybar el i Sveriges huvudstad för vindkraft.
Dagens Samhälle åkte till Markbygden för att ta reda på hur politikerna fått Piteborna att acceptera satsningen.

Feministiskt initiativ ställer inte upp i Simrishamns kommunalval. Partiet ska i stället ombildas till Klimatinitiativ Simrishamn, rapporterar P4 Kristianstad.

Sverige var tidigt ute med klimatdeklarationer av byggnader. För att skapa en hållbar samhällsbyggnadssektor måste vi ta nästa steg och även klimatdeklarera byggprojekt i utemiljön, skriver Svenska Träskyddsföreningen och tre ledande kommunpolitiker.

Ökat svenskt stöd till Ukraina och Putins alltmer osäkra politiska ställning är några av ämnena på dagens debattsidor. Men även segregationen i skolan, lagstiftningen om tvångsvård av barn och riskerna med höjda deltagaravgifter till idrottsföreningarna står i fokus.

Nya lägenheter byggs nästan uteslutande med privata tvättmaskiner i badrummet – trots att de ger betydligt större klimatpåverkande utsläpp per tvätt än tvättstugor. Allmännyttan borde göra gemensamma tvättutrymmen till standard, skriver Electrolux Professional och två forskare.

Regeringen har försäkrat att man vidtar kraftfulla åtgärder på klimatområdet i syfte att ställa om transportsektorn. Men det är tydligt att åtgärderna inte varit tillräckliga hittills, skriver flera företag inom den kunskapsintensiva tjänstesektorn.

Regeringen vill förändra avfallshanteringen men stöter på motstånd. Det ifrågasatta förslaget har varit ute på remiss och får kritik – kommuner kräver att tillverkarna inte glider undan sitt betalningsansvar.

Antalet regioner, långtidsarbetslösheten och narkotikapolitiken är några av de frågor som debatteras på torsdagsmorgonen.

Det är dags att revidera vattendirektivet. Orimlig hänsyn tas till direktivet när vi samtidigt har ett brådskande behov av att lösa flera stora miljöutmaningar, skriver tre kommunpolitiker i Växjö.

Vi är övertygade om att kommuner och länsstyrelser gör så gott de kan med att ta hand om bygg- och rivningsavfall. Men det är uppenbart att bemanningen inte räcker till, skriver Ragn-Sells hållbarhetschef i sin slutreplik.

Svenska kommuners investeringar ska bidra till en mer rättvis och hållbar värld - men vår undersökning visar att så inte är fallet. Nu efterlyser vi ett större engagemang från lokala politiker, skriver Emmaus Stockholm.

Kommunerna tar visst sitt ansvar för bygg- och rivningsavfallet genom en rad nya initiativ. Men det krävs också mer samarbete med byggbolagen för att skapa verklig cirkularitet, skriver Avfall Sverige.

Småföretagares banklån, ett globalt existentiellt hot och diskriminerande vård. Det är några av ämnena i dagens debattsvep.

Många kommuner lever inte upp till de nya kraven på utsortering av bygg- och rivningsavfall direkt vid källan. Sannolikt handlar det om bristande kunskap, skriver Ragn-Sells hållbarhetschef Pär Larshans.

Antalet laddstationer ökar i rekordfart – ändå behövs betydligt fler. Exakt hur många råder det delade meningar om. Flera kommuner bygger ut i snabb takt, men trots omfattande investeringsstöd har kartan fortfarande vita fläckar.
• Så glest är det i norr
• Här är det tätast mellan laddstolparna
• Hela listan

Dagens indelning i olika elområden är ohållbar. Vi som verkar i södra Sverige får bära en oproportionerlig elkostnadsbörda, menar Skånes 35 allmännyttiga bostadsbolag.

Vår uppmaning till riksdagspartierna och regeringen är tydlig: Ersätt reseavdraget med en färdmedelsneutral skattereduktion för arbetsresor. Det skriver 2030-sekretariatet och dess samarbetspartners.

Det krävs ett nytänkande när nya bostadsområden planeras och befintliga förändras. Varje bostadsområde måste erbjuda fler alternativ än bil och parkering. Det är dags att göra mobilitet till den nya normen, skriver Sveriges Allmännytta.

Trafikverkets förslag till nationell plan är som att laga och lappa med gamla metoder. Det är inte så vi tar transportsystemet in i framtiden och klarar klimatomställningen, skriver Miljöpartiets trafikpolitiska talesperson och elva kommun- och regionpolitiker.

För att nå klimatmålen räcker det inte att uppmana till bättre byggupphandlingar - lagkraven måste också bli skarpare. Det skriver branschföreningen Swedisols vd Veronica Koutny Sochman.

Vi välkomnar myndigheternas krav på bättre offentliga upphandlingar — men staten behöver också tillsätta en samordnare för smarta fastigheter, skriver Siemens Smart Infrastructure.

För att nå klimatmålen måste upphandlingen av offentliga byggprojekt bli bättre. Nu krävs ökade kunskaper och tydligare mål, skriver Anders Sjelvgren och Inger Ek, generaldirektörer för Boverket och Upphandlingsmyndigheten.

Regeringen måste agera för att vi ska kunna utnyttja potentialen i insamlade hälso- och vårddata, skriver Forska!Sverige och flera patientorganisationer. Slöseri med skattepengar i Malmö, riskerna med anonyma vittnen och den bristande svenska djurhållningen är andra ämnen i dagens debattsvep.

Vi uppmanar miljöminister Annika Strandhäll (S) att tillsätta en utredning om hur alla kommuner kan göras delaktiga i Sveriges klimatarbete, skriver Klimatkommunernas styrelse.

Linköping lägger efter tre år ner hyrcykelsystemet Linbike. Invånarna har tappat intresset och satsningen har kantats av problem och vandalisering. Nu ska kommunen betala en mångmiljonnota för avvecklingen.

Klimatförändringarna ökar risken för naturolyckor i Sverige; översvämningar, ras och skred blir allt vanligare. Det förebyggande skyddsarbetet i kommuner och regioner blir allt viktigare, därför ökas budgeten för klimatanpassningar rejält, från 25 till 520 miljoner kronor.

I budgeten för 2022 förstärks statens anslag för klimatanpassning. Kommunerna har en central roll i klimatanpassningsarbetet och tillsammans kan vi göra samhället mindre sårbart, skriver generaldirektörerna Camilla Asp och Johan Anderberg.

Klimatåtgärder som är riktade och utformade för mindre samhällen med cirka 10 000 invånare är det effektivaste sättet att minska utsläppen av växthusgaser, skriver företrädare för nätverket Hållbar agenda i Forshaga och Munkfors kommuner.

Från noll till 92 procent. Så stor är skillnaden i andelen miljöbilar kommunerna har i sina fordonsflottor. Ett nytt EU-direktiv ställer nu tuffare krav på kommunernas upphandling av fordon.

Lärarförbunden behöver punktera den böld som välfärdsparasiterande koncernskolor utgör, skriver förtroendevalda och medlemmar.
Flaskhalsar i infrastrukturen hotar Norrlands nyindustrialisering, enligt socialdemokrater.
Det är skrämmande att folkvalda går på industrins förskönande bild av skogsbruket, tycker debattörer.
Det är några av ämnena i dagens debattsvep.

Efter en vätgasdriven bilresa genom Europa är Mariestads kommun på plats i Glasgow. Här ska kommunalrådet Johan Abrahamsson (M) förklara varför mindre städer bör välja bort snygga power point-presentationer och snacka mindre: ”Vi gör tvärtom, vi gör´t”.

Öva, öva, öva. Gå igenom detaljplaner, använd alla kommunikationskanaler och ta reda på myndigheternas semesterscheman.
De tipsen ger Gävles kommundirektör Göran Arnell efter översvämningarna i augusti: ”Att samla ihop informationen är nog den viktigaste uppgiften för ledningen.”

Regeringen måste se till att våldet mot intagna barn på statliga SiS-hem upphör, skriver barnrättsorganisationer och experter. Skärpta krav på hemtjänstpersonal, bristen på fungerande utbildningar och energiomställningen är andra ämnen i dagens debattsvep.

För att inte drabbas hårt av de stigande priserna på fossil energi måste samhället med regeringen, regionerna, kommunerna i spetsen sätta produktionsmål för inhemsk energi, skriver 2030-sekretariatets vd Jakob Lagercrantz och läraren Hugo Malm.

Trygghet är ordet på allas läppar inför M-stämman. Men lokala politiker varnar för att lägga allt fokus på hårdare straff och fler poliser. ”Vi måste visa att vi har en helhet”, säger Niklas Borg, kommunalråd i Linköping.

M, SD, KD och L söker gemensamt stöd i riksdagen för 20 förslag mot brottsligheten. Utöver det handlar måndagens svep bland annat om Skolan, psykisk ohälsa och offentlig upphandling.

Unga undervisas om Förintelsen men ges inte förståelse om antisemitismens roll, skriver forskare och uppmanar statsminister Stefan Löfven (S) att tydliggöra sambandet. Andra debattämnen i dagens svep: S-politiker vill införa ”Sluta skjut”, Lars Vilks konstverk Nimis och lagen samt artister som varnar för att planeten är i kris och kräver höjda röster.

De regionala flygplatserna vill vara nyckelspelare i omställningen och samhällsbygget, men kämpar med akuta utmaningar. Vi presenterar här fyra konkreta förslag som skulle ändra spelplanen, skriver Sobonas vd och flera kommun- och regionstyrelseordföranden med flera.

Var i landet man bor ska inte avgöra hur mycket man betalar för vatten eller hur hårt man drabbas av effekterna av klimatförändringar, skriver forskarna Anna Thomasson och Robert Jonsson.

Enköping är en av de första kommunerna i landet som tecknat ett klimatkontrakt. ”Vi har höga ambitioner och hoppas att detta ska kunna hjälpa oss att skynda på klimatomställningen”, säger Enköpings kommundirektör Ulrika K Jansson.

Det är ett faktum att svenska industrier efterfrågar vindkraft i sin klimatomställning. Utbyggnaden kan ske hållbart och med ett fortsatt starkt kommunalt självstyre, slutreplikerar Svensk Vindenergis vd Daniel Badman.

Ständiga förbättringar sker inte av sig själva. Alla som försökt vet att det är svårt att förändra i komplexa system. Det krävs bland annat tydliga mål och ett ledarskap som kan entusiasmera och få med sig alla medarbetare på tåget mot de nya målen.

Behovet av ökad motståndskraft mot klimatrisker tenderar att hamna i konflikt med kommunernas strävan efter tillväxt. Detta kan få långtgående effekter när den smygande klimatkrisen omvandlas till en akut händelse, skriver professorerna Mikael Granberg och Lars Nyberg.

Motståndet mot vindkraft rymmer så mycket mer än att den tar plats i landskapet. Det handlar om frihet att leva i den miljö vi valt att leva i replikerar företrädare för föreningarna Färingtofta Norra och Svenskt Landskapsskydd.

Den omställning som nu måste ske är enbart möjlig när den drivs gemensamt av det offentliga och näringslivet tillsammans med medborgarna, skriver företrädare för majoritetspartierna och näringslivet i Gävle kommun.

Klimatet, hemtjänsten och Socialdemokraternas partiledarval är några av de ämnen som engagerar debattörerna på torsdagsmorgonen.

Klimatförändringarna gör att Sverige behöver rusta sig för att hantera såväl översvämningar som torka. Ska vi minska samhällets sårbarhet har kommunerna en central roll, skriver företrädare för IVL Svenska Miljöinstitutet och Svensk Försäkring.

IPCC-rapporten är illavarslande. Nu måste Sverige och alla andra länder öka farten rejält för att eliminera utsläpp och stoppa negativ klimatpåverkan, skriver Karolina Unger, Vd Klimpo, och Martin Rödén, CMO BluCarbon Solutions.

Kommuner behöver jobba mer med att säkra att samhällsservice som skola, vård och omsorg fungerar vid extremväder. ”Den sociala påverkan har man inte fokuserat särskilt mycket på”, säger klimatforskaren Erik Glaas.

Utbyggd vindkraft är ett måste för att möta industrins behov av förnybar och billig el. Kommunerna spelar en avgörande roll för att göra denna utbyggnad möjlig, skriver Daniel Badman, vd på Svensk Vindenergi.

Kommunala bostads- och fastighetsbolag är stora miljöbovar. Tillsammans med kommunernas egna inköp står de för mer än hälften av de offentliga inköpens totala klimatpåverkan.

Vi människor är fantastiska varelser, självklart kommer vi att lösa klimatproblemen, säger Lunds nya hållbarhetschef Therese Fällman.

På internationella mensdagen kräver föreningen Mensen och RFSU mer menskunskap i skolan. Lärarnas riksförbund tillsätter en utredning för att ta fram förslag på hur aktiebolagen kan fasas ut ur skolväsendet. Och Socialdemokraterna i Malmö anklagar Moderaterna för att stoppa företagsetableringar. Det är något av innehållet i fredagens debattsvep.

Det behövs initiativ för att skapa bostäder i fastigheter, som tidigare använts för handel eller som arbetsplatser, skriver miljöpartisterna Karin Svensson Smith och Shahad Lund.

Biogas är en avgörande pusselbit i energi- och klimatomställningen. Men nu hotas den både från EU och genom förändringar i den svenska miljöbilsdefinitionen, skriver 22 regionpolitiker från C, S och MP.

Samhällets och kommunens egen klimatpåverkan ska minska med 16 procent per år. Målet finns i Borås stads koldioxidbudget och ett nyinrättat klimatråd ska se till att det följs upp varje år.

Allt fler kommuner och regioner upprättar koldioxidbudgetar för att motverka den globala uppvärmningen. Men metoden väcker kritik. – En koldioxidbudget kan ge en skev bild av vilken klimatpåverkan man faktiskt har, säger Mikael Åhlman, miljöstrateg i Region Uppsala.

Vi kan inte driva vår klimatomställning med hjälp av metaller och mineral från odemokratiska stater med låga miljökrav. Sverige har en av de hårdaste miljölagstiftningarna i världen och de svenska gruvorna är bland de mest miljö- och klimateffektiva som finns. Brytningen av metaller och mineral behöver därför öka här, skriver Svemins vd Maria Sunér Fleming och ordförande Mikael Staffas.

Brist på finansiering är den största utmaningen i omställningen till hållbara transporter, enligt landets kso:er och rso:er. Särskilt i glesbygden. Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) öppnar för ökat stöd till landsbygden.