Största olikheten mellan privat och offentlig upphandling handlar om incitamenten för att spara kostnader, skriver Scanias tidigare vd Leif Östling, nu ordförande för Kommissionen för skattenytta. Andra ämnen på dagens debattsidor är den svenska Natoprocessen, beroendet av rysk gas och dansk sjukvård kontra svensk.

Politiker måste visa mer ledarskap och handlingskraft bortom kortsiktiga opinionsvinster.

Flyktingmottagande, fristående jobbförmedlare, skogsbruk och Natomedlemskap är några av de ämnen som debatteras på torsdagsmorgonen.

Ett nationellt vaccinationsprogram för äldre bör införas i Sverige, skriver pensionärsorganisationer. Idag publicerar också en rad svenska tidningar ett upprop till stöd för fria medier i Ukraina och Ryssland.

Vårdkrisen, energipolitiken och gängkriminaliteten är några av de ämnen som debatterats under den gångna helgen.

Det blir bostäder, förskolor, skolor och en stor skjuts för ortens näringsliv. Närmaste grannen Tierp är redo att ta sin del av den tillväxt som väntas i och med det gigantiska bygget av slutförvaret i Östhammar. Även Norrtälje hoppas på uppsving.

Regeringen säger ja till Svensk Kärnbränslehanterings ansökningar om slutförvar av använt kärnbränsle.
I Oskarshamn och Östhammar jublar kommunalråden. ”Det är många års slit som vi får en utväxling på”, säger Andreas Erlandsson (S).

”Staten vill plötsligt exkludera den lokala nivån. Det är för jävligt”. Så säger kommunstyrelsens ordförande i Östhammar inför morgondagens regeringsbeslut om slutförvar av kärnbränslet. Förvägrade bidrag har fått kommunens politiker att koka.

Bilden av unga killar i förorten, finansieringen av skolan och slutförvaret av kärnavfall är några av ämnena i dagens debattsvep.

Vaccinationerna är vägen framåt – men de får inte innebära att arbetsgivarna överträder individens rätt att själv bestämma över sin kropp, skriver Vision. Utöver det diskuteras ordningsregler i skolan, privat skuldsättning och kärnkraft.

När ett knivdåd inträffade i Vetlanda hamnade kommunstyrelsens ordförande Henrik Tvarnö under enormt tryck från medierna. ”Jag hade gärna legat sist på medielistan bara vi sluppit den där händelsen. Det var helt surrealistiskt”.

Trafikverkets nationella plan för infrastrukturen kritiseras av miljöpartiet denna måndag. Vi ser också mycket debatt på energiområdet. Här finns förslag om bidrag för omställning från eluppvärmning, debatt om vindkraftskritik och kärnkraftens ställning i EU.

Rädda Barnen vill se kommunala satsningar mot barnfattigdom, Föreningen Covid-19 skola och barn och Lärarupproret vill erbjuda vaccin från fem års ålder och M, SD, KD och L kräver svar av Annika Strandhäll om slutförvaret. Det är några av rubrikerna i dagens debattsvep.

Tidigare energiministern Jörgen Andersson (S) vill att Socialdemokraterna satsar på kärnkraft. Naturskyddsföreningen kommer att överklaga beslut som särbehandlar Cementa. Övriga debattämnen i dag: infrastruktur, trygghet, pensioner och sjukvård.

Östhammar köpte datorer till alla politiker i fullmäktige för pengar från Kärnavfallsfonden. Nu kan Riksgälden kräva återbetalning på cirka en halv miljon kronor om inte kommunen kan visa att datorerna används för arbete med slutförvaret av kärnbränsle.

När regeringens besked dröjer om slutförvar av kärnkraftsavfallet kan acceptansen bland invånarna i Östhammar minska, varnar kommunalråd. ”Det kan uppstå ett motstånd”.

Regeringens besked om att utöka kärnavfallslagret i Oskarshamn får skarp kritik.

Regeringen ger klartecken för mellanlagret i Oskarshamn (Clab) att ta emot mer utbränt kärnbränsle och radioaktivt avfall.

Oskarshamns kommunstyrelseordförande kräver respekt av miljöminister Per Bolund. Fackförbundet TCO vill skärpa arbetsmiljöarbetet. Kommunledningen i Göteborg utlovar mer trygghet. Dagens debatt handlar även om klimatet.

Kandidaterna på partiernas valsedlar ska vara mer representativa för väljarna, Socialdemokraterna måste infria sitt vallöfte om familjevecka och minskade hjälpmedelsbudgetar i regioner och kommuner gör hjälpmedel till en klassfråga. Det är några av budskapen från debatten denna måndag och den gångna långhelgen.

Det är en dålig idé att förstatliga sjukvården, menar företrädare för Ratio. Bristen på samhällsbyggare kostar samhället miljarder varje år, skriver styrgruppen för Mälardalsrådets En Bättre Matchning. Andra ämnen som tagits upp på debattsidorna är bland annat: lov, den växande arbetslösheten, omställningsbidrag för politiker och behovet av bättre kunskaper i matematik.

Tillåts inte slutförvaret att börja byggas riskeras driften för Sveriges hela kärnkraftsprogram. Ett uteblivet beslut skapar onödiga risker både för säkerhet i kärnkraftsprogrammet och för möjligheten att ställa om elsystemet, skriver arbetsutskottet för Svenska industrikommuner.

Den förtida avvecklingen av Ringhals 1 och 2 kommer att leda till ett utökat behov av fossil kraftproduktion och därmed ökade koldioxidutsläpp. Det är hög tid att klimatdebatten utgår från att fyra elefanter väger långt mycket mer än fem aldrig så vackert utklädda myror, skriver tankesmedjan Frivärlds ordförande Gunnar Hökmark.

Klimatutmaningen ska mötas, men det finns ingen anledning att införa stora subventioner till icke förnybara energislag när det finns förnybara alternativ som kan byggas ut på marknadsmässiga grunder, replikerar Svensk Vindenergis vd Charlotte Unger Larson.

Global expertis lyfter fram kärnkraftens nyckelroll i omställningen, men dessvärre går Sverige i motsatt riktning. Om regeringen menar allvar med klimatet borde de agera för att säkra den kärnkraft vi har och bygga ny, menar Kristdemokraterna.

Lagen måste ändras så att fartyget som transporterar avfall från kärnkraftverken får status som skyddsobjekt. Det handlar om att skydda svensk energiförsörjning och om rikets säkerhet.

Bristen på estetisk kompetens bland våra unga kommer inte att ge upphov till dramatiska problem. Den kommer bara stillsamt att leda till mindre kreativitet och färre innovationer i det industrisamhälle, som redan ersatts av ett informationssamhälle, skriver Åsa Moberg.

Moderaternas tal om EU som den lämpligaste arenan för klimatpolitik är helt enkelt tomma ord. När MP skapar konstruktiva politiska lösningar för att ge incitament till människor och företag att enklare kunna välja miljövänliga alternativ sitter Gunnar Hökmark med armarna i kors och hoppas på marknadens mirakel, skriver Jakop Dalunde, Europaparlamentariker för Miljöpartiet.

Miljöpartiets klimatpolitik är en bluff liksom de Grönas insatser i Europaparlamentet. Miljöpartiets små symbolprojekt ger marginella minskningar, om ens några, skriver Gunnar Hökmark (M).

Miljöpartiet är det enskilt mest skadliga partiet för det svenska samhället. Sverigedemokraterna är dess diametrala motsats, skriver Oscar Sjöstedt, ekonomisk-politisk talesperson (SD).

Om några decennier är det mycket möjligt att flyktingfrågan är lika spårlöst försvunnen från den politiska debatten som kärnkraften är i dag. Inte för att den kommer att lösas, utan för att den kommer att avlösas av nya politiska stridsfrågor.

Miljöpartiet och regeringen har bedrivit en miljöpolitik som är mer inriktad på att gynna presskonferenser än att gynna klimatet, menar Gunnar Hökmark (M).

Det utbrända kärnbränslet mellanlagras idag i Oskarshamn, vilket inte är långsiktigt hållbar lösning. Kärnavfallet finns och måste tas om hand på ett säkert sätt, skriver Jacob Spangenberg, ordförande i kommunstyrelsen (C), Östhammars kommun.

När frågan om kärnavfall är i hetluften, finns det skäl att lyfta blicken bortom vad Strålsäkerhetsmyndigheten respektive mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt behandlar i sina yttranden till regeringen, skriver Mattias Goldmann, vd för den gröna och liberala tankesmedjan Fores.

Snabb vindkraftsutbyggnad i norr i kombination med nedstängd kärnkraft i södra Sverige innebär att kapaciteten i stamnätet måste öka. Dessutom måste tillståndsprocesserna kortas avsevärt om inte elnäten ska försvåra omställningen till ett förnybart elsystem.

Sjuksköterskor, poliser, ingenjörer. Kompetens saknas inom många områden. Tänk om personalbristen tvingar fram efterlängtade förändringar i trögrörliga system som sjukvård och elförsörjning?

Faktaresistens är vårens ord. Det presenteras ofta som om företeelsen var ny, rent av införd i debatten genom Donald Trump. Men är den inte lika gammal som mänskligheten? Firade den inte triumfer senast under 1900-talets strukturomvandling?

Vi, de svenska fjärrvärmeföretagen, kan producera mycket mer miljövänlig el i form av biokraft i våra fjärrvärmesystem. Men då krävs en förändring av elcertifikatsystemet. Nu måste partierna bakom den blocköverskridande energiöverenskommelsen agera.

Idag offentliggörs Energikommissionens betänkande och de förslag man nått fram till. Det finns förslag i överenskommelsen som är bra och avgörande, bland annat borttagandet av de ensidiga straffbeskattningarna av kärnkraft och vattenkraft, vilket även vi drivit på för. Men betänkandet innehåller också flera förslag som är direkt destruktiva, vilket gör att vi inte kan ställa oss bakom överenskommelsen, skriver Sverigedemokraternas energipolitiske talesperson Mattias Bäckström Johansson.

Energikommissionen har varit tydlig med vattenkraftens betydelse – i dag och framåt. Men är det samma sak som att säga att vattenkraftens roll nu är tryggad? Nej, tyvärr inte. Det finns två tydliga orosmoln, bland annat handlar om det om subventionerna som ger fortsatt mycket låga elpriser, vilket drabbar både kärnkraften och vattenkraften.

Det är fortfarande för tidigt att tvärsäkert uttala sig om vilka effekter energiuppgörelsen kan få. Att både vattenkraften och kärnkraften har fått nedsättningar i sina skattesatser är bra ur ett konkurrensperspektiv för vårt elsystem som behöver kraftproduktion med olika egenskaper.

Den svenska kärnkraften kan tvingas stänga redan år 2020 om inte effektskatten tas bort. Konsekvenserna för den elintensiva industrin och elförsörjningen är stora. Men 21 000 jobb i den svenska kärnkraftsindustrin är också hotade, där många arbetstillfällen finns i mindre kommuner. Det är en konsekvens av avvecklingen som tidigare inte belysts.

Efter Fukushima 2011 växte kritiken mot kärnkraften. Men tyvärr tycks hela mänskligheten lida av ”serie-klantighet.” Bortsett från några få länder går utvecklingen i dag i motsatt riktning och kärnkraftverken i världen blir fler.

EU:s långsiktiga och metodiska arbete för ökad transparens skulle normalt ha gett något lägre elpriser för svenska konsumenter och svenskt näringsliv från och med 2015. Men denna vinst har så här långt omintetgjorts av den höjda energipolitiska osäkerheten i Sverige.

Sverige har goda förutsättningar för en förnybar elproduktion. Men i dag tränger subventioner till mogen teknik tillsammans med skatter på vatten- och kärnkraft ut annan kostnadseffektiv, leveranssäker och koldioxidsnål elproduktion.

För oss är ett ansvarstagande för framtiden av största vikt. Just därför måste vi fortsätta utbyggnaden av den förnybara elproduktionen för att säkerställa en långsiktig trygghet, skriver Charlotte Unger, ordförande i Förnybarhetsrådet, i en replik till Svensk Energi.

Det är nu dags att kavla upp ärmarna, lägga partipolitiken åt sidan och komma överens om långsiktiga spelregler för Sveriges viktigaste infrastruktur - elförsörjningen. Behovet av en blocköverskridande energipolitik är akut. Framför allt måste effektskatten på kärnkraft slopas.

Nej, vi siffertrixade inte för att framställa den tyska energiomställningen som lyckad i sin helhet. Poängen var att lyfta fram EEG:s betydelse för att möjliggöra en utveckling som är nödvändig för att hantera klimatutmaningen, skriver professorerna Staffan Jacobsson och Volkmar Lauber i en slutreplik till Jasenko Selimovic (L).

Sanningen är att Tyskland har stora problem med sin omställning. Ett av Tysklands misstag är att beslutet att avveckla kärnkraften inte samordnades med andra EU-länder. Om alla länder enbart försöker lösa sina egna problem kommer vi att förvärra klimatet och öka beroendet av rysk gas, skriver Jasenko Selimovic, Liberalerna, i en replik.

I den svenska debatten kring energislag och styrmedel påstås ofta att den tyska energiomställningen har varit misslyckad och dyr. Den bilden motsägs emellertid av många forskare, skriver professorerna Staffan Jacobsson, Chalmers och Volkmar Lauber, Salzburgs universitet.

Vattenkraften svarar för knappt hälften av Sveriges elförsörjning. Med allt mer vindkraft och frågan om kärnkraftens vara eller inte vara blir diskussionen om hur vi hanterar vattenkraften allt viktigare. För den är unik på flera sätt.

Den svenska energipolitikens utformning är av stor betydelse för industrins konkurrenskraft och för jobben, men också för energibranschens möjlighet att verka, planera och investera. Därför behövs en bred överenskommelse inom detta område.

Debatten om i vilken grad den svenska landsbygden ska leva går het, men kärnkraftskatastroferna i Harrisburg, Tjernobyl och Fukushima har lärt oss en sak. Kring ett kärnkraftverk är den utmaningen sekundär - där kan även en blomstrande bygd slås ut över en natt.

Utbildning och elektricitet är samhällets ryggrad. Ideologistyrning bör därför vänligt men bestämt undvikas. Allt handlar om kvalitet och effektivitet. Vilket Fridolin kanske inte tänkte på?

Per Åhlström skriver att den förnybara energin inte har ”bestått provet mot verkligheten” och att den enda vägen framåt för att bevara Sveriges välfärd är att satsa på en utbyggnad av kärnkraft eller fossil energi. Men lyckligtvis tål inte hans argument från verkligheten en närmare granskning.

Huvudspåret för framtidens svenska energipolitik måste vara att fortsätta utvecklingen av de förnybara alternativen i energisektorn, inte att återigen bygga fast oss i de gamla spåren, skriver Gunnar Kjelldahl i en replik till Per Åhlströms artikel på Perspektiv om den svenska energipolitiken.

Det leder fel att ha som utgångspunkt för energipolitiken att 1900-talets storskaliga kärnkraftverk måste ersättas av mer av samma slag. Det kommer knappast att ske, vilket alla stora energiföretag nu smärtsamt får lära sig.

Den nya energikommissionen har bara två realistiska alternativ för att klara elförsörjningen: att ersätta dagens reaktorer med nya, moderna och säkrare reaktorer eller med fossileldade kraftverk. Oavsett vilket alternativ som väljs kan ett system som ersätter dagens kärnkraft inte vara i drift före 2035 och besluten måste tas baserat på dagens teknik, skriver Per Åhlström.

Västvärldens enda nya kärnkraftverk planeras i Finland, 15 mil från Skellefteå. Det är ett onödigt kraftverk som utgör en oacceptabel risk ekonomiskt, miljömässigt och politiskt. Samtidigt är Finlands kärnkraft en snabblektion i stormaktspolitik.

Sverige har en energiproduktion som är så “klimatsmart” som energiproduktion kan bli. Men den energipolitik som Löfven skissade i regeringsförklaringen är både ekonomiskt orimlig och tekniskt omöjlig. Per Åhlström ryter i.

En enda kommun i västvärlden planerar ett helt nytt kärnkraftverk: Pyhäjoki, 17 mil över bottenviken från Skellefteå. Sju svenska kommuner har protesterat, men Umeå och Luleå har kärnkraftsvänliga kommunalråd. Efter Rysslands annektering av Krim skrev författaren Sofi Oksanen om hur väst under hela 1900-talet svikit sina löften mot öst. Alla som accepterar en rysk reaktor i Pyhäjoki deltar i det fortsatta sveket.

Energipolitiken är avgörande för att vi ska klara jobben. Alliansen har gett klart besked - men den nya regeringens överenskommelse är otydlig, motsägelsefull och skadar svenska företags konkurrenskraft, skriver Cecilie Tenfjord-Toftby (M), talesperson i energifrågor, och Jörgen Warborn (M), fd kso i kärnkraftskommunen Varberg.

Centerpartiet vill att Skåne tar på sig ledartröjan i omställningen till ett hållbart samhälle. Vi kan vara det goda exemplet som resten av Sverige och Europa ser upp till. Ett forsknings- och innovationscenter vid Barsebäcksverket kan lyftas fram som skyltfönster.

Vad man än tycker om kärnkraft så kommer den att behövas under överblickbar tid, om vi inte kraftigt bygger ut vattenkraften och använder skogen eller importerad gas som bränsle. En teknik värd att granska är de flytande kärnkraftverk som planeras och byggs i bland annat Ryssland och Frankrike.

Sveriges elförsörjning vilar till hälften på kärnkraftverk som börjar uppnå sin pensionsålder. Det är kraftverk som byggdes innan det fanns drifterfarenhet av kärnkraft och flera av dem är trimmade för att ge långt mer effekt än de ursprungligen konstruerades för. Det är bråttom att fatta beslut om hur de ska ersättas.