Kampen mot extremismen

Vi måste skapa en dialog som omfattar alla – även de muslimer som tror på yttrandefriheten men är rädda för Rasmus Paludans hatretorik, skriver forskaren Mohammed Almahfali.

När Rasmus Paludan kom till Borås blev invånare upprörda men bara ett fåtal tog till våld. Chefen för stadens kunskaps- och säkerhetscentrum tror att många års förebyggande arbete förhindrade upplopp.
Nu prisas Borås för sitt arbete mot extremism.

Upploppen efter extremisten Rasmus Paludans koranbränning dominerar dagens debattsidor. Andra ämnen som diskuteras är reformer för den lokala demokratin, ett svenskt Natomedlemskap, hållbart byggande och diskriminering gentemot synskadade.

Det är välkommet att mina motdebattörer medger att bidragskonfetti är en dålig idé. Men svaren på de frågor som ställts uteblir tyvärr, skriver Sofie Löwenmark i sin slutreplik.

Vi uppmanar inte till samverkan med organisationer med ”tvivelaktig demokratisyn”. Löwenmarks artikel är symptomatisk för ett debattklimat som kännetecknas av felaktiga påståenden och oskälig oro.

Om offentlig sektor och civilsamhället inte vågar samverka i det förebyggande arbetet mot extremism kan det offentliga aldrig få en kunskapsbaserad grund att stå på.

Att ett antal myndighetschefer mellan raderna uppmanar kommuner till samarbete med föreningar med tvivelaktig demokratisyn är häpnadsväckande, skriver Sofie Löwenmark i en replik.

Hela samhället måste samarbeta i kampen mot våldsbejakande extremism och offentlig sektor måste då våga ta hjälp av civilsamhället. Föreningar, trossamfund och andra aktörer i utsatta miljöer där förtroendet för myndigheter och kommuner är lågt är ovärderliga i det förebyggande arbetet.