Jordbruk

I ett trettiotal svenska kommuner produceras så lite mat att den bara skulle räcka till de egna invånarna i en vecka, om kommunerna isolerades. Det konstaterar Hushållningssällskapet, som vill ge kommunerna en ögonöppnare.

Varför vill politikerna skjuta klimatomställningen på framtiden? undrar 227 företagare i ett upprop. Risken för annalkande livsmedelsbrist, vårdkrisen och amorteringskulturen är andra ämnen på dagens debattsidor.

Klimatledarkommuner ger tips kring offentlig upphandling. Lärare vill att riksdagen kompromissar om skolan. SD vill se mer återvandring. Övriga debattämnen: personalförsörjning och patientmedverkan.

Alla politik- och samhällsområden kräver sin idéproduktion för att vara relevanta. Med landsbygds- och regionalpolitiken har det varit lite så och så med nytänkandet och debatten.

Vargjakt, diesel, skogen? Nej. De frågor som är viktigast för människor utanför städerna är de frågor som är viktigast för alla.

Energipolitiken har varit i fokus för helgens debatt. Även flyktingfrågan och ett svenskt Natomedlemskap debatteras i spåren av Rysslands invasion av Ukraina.

Åkermark tas ofta i anspråk när kommuner bygger nya bostadsområden eller köpcentrum. Det är hög tid att tänka i andra banor, skriver sex debattörer.

Den omfattande fakta som talar för ekologisk produktion, gör det naturligt för politiker både i Sverige och EU att öka satsningen på ekologiskt. Därför har Sveriges riksdag beslutat att 60 procent av maten till offentlig sektor ska vara ekologisk, slutreplikerar Anita Falkenek, vd på Krav.

Det finns inga skäl för ekologiska livsmedel, som håller för en närmare granskning. Ekologiskt jordbruk är ett genomskinligt sätt att grönmåla den katastrofala djurindustrin vars konsekvenser för miljön, resursförbrukningen och djuren sedan länge är väldokumenterad, skriver Jonas Paulsson, initiativtagare till Köttfri måndag.

Uppdrag gransknings avslöjande från "Arlagården" i Hälsingland visar en enskild gård, men fallet är tyvärr inte så unikt som man skulle önska. Djur som hålls inom ekonomisk verksamhet befinner sig i en utsatt position och det är glest mellan djurskyddskontrollerna, skriver Djurens rätt.

LRF presenterar här en 20-punktsstrategi för tillväxt i både land och stad som ger närmare 50 000 nya jobb. LRF inleder också en granskning av partiernas konkreta åtgärder för landsbygdsutveckling, skriver Palle Borgström, förbundsordförande Lantbrukarnas Riksförbund.

I framtiden kanske det just är jordbrukets kolinbindning som kan möjliggöra de klimatneutrala flyg-och bilresorna som Sverige har på önskelistan. Det är därför mer relevant att lyfta frågan om att ersätta jordbruket för ekosystemtjänsten att binda in kol i produkter, än att ondgöra sig över att jordbruket inte betalar hela miljöskatten på diesel.

En kommun som köper in mycket ekomat från hela världen får med beröm godkänt enligt regeringens målsättningar. Men en kommun som köper 75 procent närodlat från Sverige får underkänt. Orimligt, menar agronomen och före detta riksdagsledamoten Staffan Danielsson.

Staten har lämnat över ansvaret för det regionala utvecklingsansvaret till regionerna, men fortfarande återfinns en stor del av verktygen och resurserna för en viktig del av utvecklingen hos andra myndigheter, skriver fyra kristdemokratiska regionråd.

Frågan om hur vi ska ta tillvara fosforn i vårt avloppsslam är inne på sin sjunde miljöminister. Ändå kastar vi fortfarande bort det mesta av en råvara som jordbruket inte klarar sig utan, skriver Pär Larshans från miljöföretaget Ragn-Sells och Anders Finnson från Svenskt Vatten.

Att vi ska öka den svenska livsmedelsproduktionen är redan bestämt av riksdagen. Trots det saknar fler än hälften av de 20 myndigheter som påverkar lantbruket uppdrag i sina regleringsbrev att främja utvecklingen och öka produktionen i jordbruket. Nu måste de berörda myndigheterna ges tydliga uppdrag, skriver LRF:s ordförande Palle Borgström.

Det billiga köttet är i själva verket dyrköpt - eftersom det leder till antibiotikaresistens. Med en antibiotikaskatt främjar vi bättre djurhållning och förändrade konsumtionsmönster, skriver Maria Gardfjell & Jenny Lundström (MP) med anledning av WHO:s antibiotikaresistensvecka.

Antibiotikaresistens är ett hot mot mänskligheten i nivå med klimatförändringarna. Det är dags att agera med kraft, såväl globalt som i Sverige, skriver Anders Blanck, vd Lif – de forskande läkemedelsföretagen med anledning av WHO:s antibiotikaresistensvecka.

Bergsstaten ska, enligt gällande lagstiftning, bevilja i stort sett alla undersökningstillstånd för eventuell mineralbrytning. Det rimmar illa med andra mer moderna lagar där värden som miljö, kulturella värden, skydd av jord- och skogsmark och fri konkurrens prioriteras. Minerallagen måste därför reformeras skriver Anders Rolfsson, ledamot i LRF Skånes styrelse.

Nu är det dags för politikerna att utforma en konkret handlingsplan i syfte att leda och praktiskt hantera arbetet vid framtida värmekatastrofer. Annars riskerar Sveriges skogs- och markägare och lantbrukare att förlora stora värden.

Inget parti kan slippa undan ansvar i en så fundamentalt avgörande säkerhetsfråga som klimatet nu är. Men än så länge har inget parti förutom Miljöpartiet presenterat en trovärdig plan för radikalt minskade utsläpp.

Jordbrukssubventionerna som föreslås av Centerpartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna är en ineffektiv användning av skattepengar och riskerar att öka problemen på sikt, konstaterar Joar Forssell, förbundsordförande Liberala ungdomsförbundet.

Svensk livsmedelsproduktion står för en av de största kriserna vi har sett på årtionden. Dessvärre är regeringens krispaket otillräckligt, skriver Sten Bergheden (M) och Linn Brandström (M).

Sveriges kommuner, regioner och myndigheter borde snarast revidera sina mål för upphandling av mat så att allt som är möjligt att köpa från det svenska jordbruket också köps därifrån utifrån uppställda kriterier för bra miljö- och djurskydd, skriver Staffan Danielsson, riksdagsledamot (C).

Vi har haft en extremt varm vår och sommar. Torkan har fått lantbruket att krisa och bönder nödslaktar djur som inte kommer få tillräckligt med foder för att överleva vintern. I dessa tider undrar jag när vi ska börja tänka om, och utnyttja den åkermark vi har på bästa möjliga sätt.

Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) vädjar till regeringen att vidta åtgärder som kan hjälpa Sveriges bönder och till alla markägare, privata, företag och kommuner som har tillgång till gräsbevuxen mark som normalt inte skördas, att erbjuda bönder att kunna slå denna till extra djurfoder.

De nationella EU-bidragen behöver hamna över en procent av BNP för att bygga ett starkt Europa. Men tyvärr motsätter sig våra regeringar detta, och utmärker sig därmed sig negativt bland EU-staterna, skriver Palle Borgström, förbundsordförande för Lantbrukarnas riksförbund och Martin Merrild, ordförande Landbrug & Fødevarer Danmark.

Som ny generaldirektör på Jordbruksverket vill jag utveckla diskussionen och samarbetet i en av de viktigaste frågor vi har i vårt samhälle; maten och djuren. Sverige har unika mervärden, och det är frågor som engagerar många människor. Men, i stället för högt tonläge och hot behövs samarbete.

Miljöpolitik handlar inte om att högst bidrag vinner, skriver Liberalerna som ifrågasätter regeringens onödiga subventionsregn över elcyklar och solceller.

Marianne Andersson, ordförande LRF Skåne, skriver att det för krisberedskapens skull är viktigt att välja och upphandla svensk mat. Den hotbild som målas upp är en "avskärmning från övriga Europa [då vi] kan räkna bort de flesta importvarorna", skriver Jonas Paulsson.

För många är fyllda butikshyllor en självklarhet, men råvaran i maten tar tid att producera. Därför är det viktigt att välja och upphandla svenskt, för att på så vis stödja matproducenterna att öka svensk krisberedskap, skriver Marianne Andersson, ordförande LRF Skåne.

Livsmedelsbranschen gynnas av samma saker som andra branscher – rimligt låga skatter, förnuftiga och stabila förutsättningar, och undanröjande av onödiga regleringar. Lantbruksnäringen och livsmedelsbranschen är en skånsk paradgren och kan visa vägen för hela Sverige.

Nio av de tio kommuner som äger mest jordbruksmark tar mindre betalt än marknadspriset för arrenden. Det visar Dagens Samhälles granskning av hur mycket kommunerna tjänar på sin jordbruksmark.

Regeringen motarbetar jordbruket i turerna kring växtskyddsmedlet glyfosat, men satsar med andra handen stora resurser på kostsam ekologisk miljöpopulism med tveksam miljönytta, skriver Sverigedemokraterna.

Det räcker inte att minska utsläppen, nu behövs också aktiva åtgärder för att vända den negativa utvecklingen och låta Östersjöns bottenmiljö återhämta sig, skriver Lars-Axel Nordell (KD) med flera debattörer inför riksdagsdebatten på temat imorgon, tisdag.

Det bästa som nu kan ske är att Miljöpartiet åker ur riksdagen och att alla de partitoppar som legat bakom övergivandet av en rationell miljöpolitik förlorar sina uppdrag, skriver Jonas Paulsson, fd miljöpartist.

Patrik Holm Thisner, kvalitet- och hållbarhetsdirektör på HK Scan, vill framställa svensk djurproduktion som hållbar och klimatsmart. Han hävdar också att företaget han representerar försäkrar att djuren mår så bra som möjligt. Budskapen är vilseledande.

Framtiden för Sveriges mest använda bekämpningsmedel avgörs nästa vecka i Bryssel. Ett beslut som berör tiotusentals svenska bönder, skriver Sigrid Melchior.

Återigen uttrycker sig politiker missvisande och visar att de inte har insikt eller förståelse för hur svenskt lantbruk fungerar. Senast är det Simon Knutsson, partiledare för Djurens Parti, som hävdar att djurproduktionen får flera orättvisa fördelar och subventioner trots att den är så skadlig. Det är helt felaktigt!

För att Sverige ska lyckas med en framgångsrik nationell livsmedelsstrategi måste våra politiker börja lära sig att använda den gemensamma jordbrukspolitiken inom EU, skriver LRFs ordförande.

Allmänheten bör kunna se och förstå hur EU:s politik finansieras och vad pengarna går till. Det är ett av flera förslag i vår rapport inför förhandlingarna om EU:s långtidsbudget. Det är chockerande att man hittills har accepterat sådan brist på insyn i hur skattemedel spenderas.

Sverige måste ta sårbarheten i livsmedelsförsörjningen på allvar. I ett alltmer protektionistiskt Europa är det naivt att tro att vi klarar att försörja landets befolkning med livsmedel vid en kris. Hälften av maten vi äter är importerad och vi klarar oss som bäst i någon vecka.

En skatt på kött skulle hjälpa omställningen från animalieproduktion till produktion av vegetabiliska livsmedel, bioenergi och framtidens cellulosabaserade material. Det skulle rusta vårt svenska jordbruk inför den globala livsmedelskris som klimatförändringarna leder oss mot.

Klimatpåverkan från köttproduktionen ökar kraftigt på grund av en fortsatt ökad köttkonsumtion. Beräkningar visar att utsläppen från produktionen utgör en fjärdedel av alla klimatpåverkande utsläpp globalt. Rött kött har en särskilt starkt negativ påverkan på klimatet.

Vi, bönder och företag, står redo att utöka, bygga nytt och anställa - allt detta på landsbygden. Men våra ärenden hamnar i långbänk. För att verkligen våga satsa och inte hamna i en negativ situation behöver vi stöd och hjälp från politiker och myndigheter. Här ställer vi fem konkreta krav som ger mindre byråkrati.

Fem mjölkgårdar försvinner per vecka i Sverige. Och det är den ekologiska mjölkproduktionen som slås ut först. Trots att vi behöver mer hållbar produktion. Nu krävs konkreta åtgärder från politiken.

Svensk mjölkproduktion är i kris. Jag uppmanar nu alla konsumenter och kommuner som vill stötta den att handla svensk mjölk.

Det är beklagligt att centerpartister fördömer CUF:s beslut att ställa sig bakom labbodlat kött. Det är driftiga innovatörer och forskare som kommer att lösa klimatkrisen, inte byråkrater eller politiker. För ett teknikoptimistiskt liberalt parti borde det vara självklart att stå bakom det miljövänligare alternativet odlat kött, skriver tre styrelseledamöter i CUF.

Det råder en övertro på fördelarna med miljöcertifiering av olika produkter, till exempel mjölk och kött som produceras i ekologiska jordbruk. Det är inte självklart att en tredjepartscertifiering ger miljöfördelar eller mer hållbarhet jämfört med vanlig produktion. Därför är det dags att kräva vetenskapligt underbyggd hållbarhet för skattepengarna.

Jag förordar inte importerad ekomat i stället för svenskproducerad, svarar forskaren Maria Wivstad på en replik från Staffan Danielsson (C).

Fortfarande lever många av hönorna i äggindustrin hela sina liv i burar. Det är en djurhållning som hör dåtiden till, och som stadigt minskar i Sverige liksom i många länder i Europa. Men utvecklingen kan gå snabbare. Handeln har tagit sitt ansvar och valt bort buräggen – nu är det dags för politikerna att ta sitt.

Praktisk grön kunskap utgör en viktig bas för akademiska utbildningar inom framför allt SLU. Det är därför oroväckande att det nu lagts fram förslag om att försämra möjligheterna för elever vid naturbruksgymnasierna att kunna söka vidare till högskolan.

Nu lanserar branschen ett förslag till strategi för biogasen. Det är ett sammanhållet grepp som bidrar till ett fossilfritt Sverige och en fossiloberoende fordonsflotta, och utvecklar en industrigren som skapar gröna lokala jobb och exportmöjligheter.

Den ensidiga fokuseringen på ekologiskt vid upphandlingar är inte oproblematisk. Centerpartiet vill att varje offentlig upphandling ska behandlas objektivt och att de tydliga vinsterna med närodlade livsmedel tas med i upphandlingsarbetet.

Otillräckligt politiskt stöd hotar den svenska produktionen av biogas och biogödsel. Detta trots att ökad användning väsentligt bidrar till att driva omställningen mot ett hållbart och fossilbränslefritt samhälle.

Det svenska lantbruket erbjuder stora möjligheter när det gäller produktion av förnyelsebar energi. Men då krävs mindre byråkrati och administration för att lantbrukarna ska kunna vara fortsatt ledande i det arbetet.

Generaldirektörer för åtta myndigheter kritiserar kommunernas arbete med Sveriges miljömål, men i själva verket är det statens ansvarstagande som sviktar, skriver SKL i en replik.

Livsmedelsverket gick nyligen ut med nya kostråd som ska täcka in både hälsa och miljö. Det handlar om att äta grönare och lagom mycket, vilket i sig är bra. Men som inslag i samhällsdebatten saknas här helt en mycket viktig aspekt på just mat, hälsa och miljö – nämligen näringsinnehållet i råvarorna och hur de produceras.

Sexton år har gått sedan Sveriges miljökvalitetsmål – för framtida generationer – beslutades av riksdagen. Det kreativa, offensiva och framåtsyftande miljöarbetet i Sveriges kommuner är avgörande för att vi ska nå målen och ger samtidigt vinster inom andra politikområden. Men det som görs i dag är inte tillräckligt, skriver åtta generaldirektörer i en gemensam vädjan till kommunpolitikerna.

Det finns en stor inneboende kraft och styrka hos alla de som bor och verkar på landsbygden. Men vi känner också frustration och ilska över sättet som landsbygden behandlats på de senaste 20 åren. Nu vill vi ha en dialog med de styrande politikerna, skriver Erika Sörengård, en av personerna bakom Landsbygdsupprorets landsomfattande manifestation under påskhelgen.

Hållbarhetsfrågorna är både komplexa och avgörande för vår framtid. Då passar det sig inte med enkel pajkastning mellan förespråkare för ekologiskt respektive konventionellt jordbruk, skriver LRF:s klimatexpert Hilda Runsten.

Klimatutsläppen har nu nått nya rekordnivåer och enligt FN-rapporter står maten vi äter totalt för hälften av klimatbelastningen. Det är nu hög tid att ställa jordbruket mer i centrum för kampen om klimatet.