Jobben i Norrland

Ombildningar av hyresrätter, hot mot socialsekreterare och vinster i skolan är några av de ämnen som debatterats den gångna långhelgen.

Vilka krönikerande texter väckte mest uppmärksamhet hos Dagens Samhälles läsare i år? Vi djupdök i statistiken och hittade berättelserna som träffade rätt.

Skala morötter, plocka disk eller städa. Det går att börja jobba – utan att kunna mer än enstaka ord svenska. Det visar de ukrainska flyktingar som kommit till glödheta Skellefteå. 80 procent av dem som bosatt sig här i år är redan självförsörjande.

Inflation, stigande ränta och ökade byggkostnader försvårar byggande för Sveriges kommuner. Samtidigt behövs allt fler bostäder.
”Kommuner kommer att behöva skjuta upp projekt”, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR.

Bostadsbyggandet har gått trögt i många kommuner den här mandatperioden. Norra Sverige står på randen till en ny industrialisering – men brist på lägenheter och villor kan bromsa utvecklingen.
”Vi har lagt krut på att intressera fastighetsaktörer och få dem att inse att det som sker här är på riktigt”, säger Lorents Burman (S) kommunstyrelsens ordförande i Skellefteå.

Industrisatsningarna i norr skriker efter arbetskraft. Samtidigt har reglerna för arbetskraftsinvandring stramats upp och fler skärpningar utreds. Nu kräver både kommuner och universitet smidiga system för att locka utländsk personal och behålla nödvändig kompetens.

Varför visar näringslivet inte större intresse för det samhälle som företagen är beroende av och ska verka i? Mest svårbegriplig är bristen på engagemang vid nyetableringar.

Arbetslösheten i norra Sverige är nu rekordlåg: De lägsta siffrorna sedan nuvarande mätmetod infördes 2008.

Arbetsmarknaden i Skellefteå är glödhet. Därför ser utsikterna ljusa ut för de ukrainska flyktingar som kommit dit. Utbildningsnivån är hög – utmaningen är språket där kommunen måste lita på civilsamhället.

Återigen ska ”vildmarken” bebyggas och bebos för ett högre nationellt syfte. Men frågan är vem som egentligen tjänar på ingreppen i norrländsk natur och samhällsliv.

Var tredje person i Sverige är öppen för att flytta till Norrbotten. Det visar en undersökning som LKAB låtit göra.

Sedan statliga Vattenfall annonserat att de vill flytta 40 jobb från Jokkmokk har svallvågor av missnöje gått höga. Det är ett svek att åderlåta regioner på naturresurser utan miljöhänsyn och utan att någon del av vinsten stannar lokalt. Det är dags att våra riksdagspolitiker beslutar att nyttja landets naturresurser hållbart och intresserar sig för hur verkligheten ser ut.

Regeringen har genom att motsätta sig allt som sänker kostnaden för att anställa gjort det ekonomiskt gynnsamt för bolag att flytta jobben till låglöneländer. Senaste exemplet är Vattenfall som ser över sina kostnader, vilket innebär att 2 000 jobb hotas.

Norrland har genom åren bistått övriga Sverige med välutbildad arbetskraft, vattenkraft, järnmalm och skogsråvara. Vad har vi fått tillbaka för det? Det räcker nu, skriver Tomas Vedestig, kommunalråd i Övertorneå, som vill se en verklig nationell stimulanspolitik med utlokalisering av statlig verksamhet till gles- och landsbygd.