Jämlik vård

Det kommunala och regionala självstyret gör att det kan bli olika tolkningar och tillämpningar av nya vårdförloppet, skriver Lise Lidbäck, Neuro, och Carina Petersson, Strokeförbundet.

Staten måste ställa tydligare krav på att regionerna ska följa de nationella riktlinjerna, skriver 18 debattörer, bland andra Anna Nilsson Vindefjärd, Anna Martling och Margareta Haag.

Den genomsnittliga responstiden för ambulans och räddningstjänst är ungefär dubbelt så lång i de minsta kommunerna jämfört med de största, skriver Hela Sverige ska leva. Tidöavtalets hot mot äldrevården, de växande ekonomiska klyftorna och vikten av att inte bara gynna herrdominerad idrott är andra ämnen på dagens debattsidor.

För att patienter ska få jämlik tillgång till diagnostik och vård krävs att regioner och stat samverkar, skriver debattörer från Riksförbundet Sällsynta diagnoser och professionen.

Valrörelsen dominerar onsdagens debattsvep. Fredrik Kärrholm (M) vill se tuffa tag mot unga kriminella, Johanna Wyckman (L) ifrågasätter digitaliseringen i vården och Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) slår ett slag för vindkraften.

Sjukvården i Sverige är inte jämställd, skriver Annie Lööf (C). Svepet handlar också om skolbetyg, brottsbekämpning och klimatkrisen.

Kriget i Ukraina och dess följder dominerar dagens debattsidor, med bland annat krav på tydligare flyktingregler och sänkt bensinskatt. Men även vårdfrågor debatteras: Löneläget för sjuksköterskor och villkoren för studenters och kvinnors sjukvård.

”Vi har inte kunnat bekräfta det.” Myndigheten för vård- och omsorgsanalys avfärdar i en ny rapport ett vanligt argument för nätläkare och larmar om flera risker. Regioner och regering uppmanas nu till handling.

Kommunernas digitaliseringsstrategi, brister i vården av bensköra patienter, övervinster i välfärden och svenskarnas ohållbara konsumtionsmönster är några av ämnena på dagens debattsidor.

I en ny kartläggning av vården för benskörhet, eller osteoporos, inom EU hamnar Sverige i botten. Trots att Socialstyrelsen efterlyst förbättringar av vården händer väldigt lite, skriver Osteoporosförbundet ihop med bland andra Lill Lindfors och Alf Svensson.

Nationellt samordnad hälso- och vårddata skulle bidra till en mer jämlik vård, minskat antal vårdskador och effektivare behandlingar. Nu måste regeringen agera för att vi ska kunna utnyttja potentialen i insamlade data, skriver Forska!Sverige och en rad patientorganisationer.

Det behövs en översyn av egenavgifterna för ortopedtekniska hjälpmedel. Målsättningen bör vara att de ska vara enhetliga och låga över hela landet. Dessutom behövs det införas i ett enhetligt högkostnadsskydd för hjälpmedel i samtliga regioner, skriver flera ortopedingenjörer och ordföranden för intresseorganisationer.

För dem med spridd bröstcancer kan både hoppet och tiden att leva begränsas av vilka läkemedel som förskrivs i en enskild region. Samtliga regioner behöver därför ta ansvar för en mer effektiv och jämlik cancervård, skriver Thomas Wahlgren, medicinskt ansvarig onkologi på Pfizer Sverige.

Mycket mer skulle kunna göras för att förebygga hjärtsjukdom och för att förbättra möjligheterna att överleva ett hjärtstopp. Att införa frivilliga sms-livräddare i hela Sverige är ett steg på vägen mot en jämlik vård.

Hittills har inte redigeringen av mänskligt dna för att skapa designade barn alltid fallit så väl ut, men forskningen ångar på och de etiska övervägandena hamnar på efterkälken.

I ljuset av pandemin kan ingen längre blunda för den ojämlikhet i hälsa som råder i vårt land. Hälsa ger frihet, skriver liberalerna Anna Starbrink, Barbro Westerholm och Amelie Tarschys Ingre.

USA:s president Joe Biden triggade häromveckan en världsomspännande debatt om slopade patent på covidvacciner. EU säger sig vara villigt att diskutera saken, men hoppas att förslaget ska försvinna.

Digital konsultation i stället för daglig närvaro av specialistläkare. Så vill Gävleborg lösa läkarbristen på vårdcentralerna. Men det nya greppet väcker kraftiga protester.

En dag kommer pandemin vara över, och vi kommer kunna räkna dess offer – i människoliv och i kulturliv. Men det är ännu möjligt att se vård och kultur som viktiga investeringar i mänskligt liv. Det krävs bara en gnutta politisk vilja.

Tillsammans med olika boende- och arbetsvillkor är den ojämlika hälsan ett av de tydligaste utslagen av socioekonomiska skillnader. Vi ser hur pandemins utbredning med precision följt segregationens karta, skriver Liberalernas hälso- och sjukvårdsregionråd Anna Starbrink, Gilbert Tribo och Jonas Andersson, samt partiets sjukvårdspolitiska talesperson Lina Nordquist.

Om vi ska få en jämlik vård och omsorg för äldre personer över hela landet behövs tydligare regler för bemanning, kompetensutveckling och utökad forskning. Vi vill därför uppmana till att noggrant betänka hur den nya äldreomsorgslagen kan understödja personalens arbete i den nära vård- och omsorgen, skriver forskarna Lena Östlund, Linda Johansson och Therese Bielsten.

Sverige har en nationell lagstiftning om jämlik hälso- och sjukvård i hela landet. Trots det flyttas nu barnmorskor från redan sårbara och underbemannade enheter till att arbeta inom covidvården. Ska ungdomar och kvinnor behöva transportera sig till annan region för att få vård, frågar vårdförbundets Åsa Mörner, Marie-Charlotte Nilsson och Sineva Ribeiro.

Svensk diabetesvård ligger i ett internationellt perspektiv mycket långt framme. Samtidigt har den betydande utmaningar, inte minst i form av stora skillnader i vårdens kvalitet och utbud. Vi har helt enkelt inte en jämlik diabetesvård över landet, skriver diabetespatienten och ledamoten i riksdagens socialutskott Johan Hultberg (M).

Det senaste halvåret har behovet av att diskutera välfärdsfrågor ökat. Två av de mest omdebatterade ämnena på Dagens Samhälles debattsida under hösten har varit Arbetsförmedlingens brist på lokal närvaro och det kommunala självstyrets vara eller icke vara.

Vi behöver inte en ännu mer privatiserad vård. Vi behöver en vård som håller ihop och är jämlik. Då måste de marknadskrafter som skor sig på våra gemensamma resurser regleras hårt samt i vissa fall helt sparkas ut från vår gemensamma välfärd, skriver vänsterpartisterna Karin Rågsjö, Jonas Lindberg, Eva Olofsson och Sara Svensson.

Precisionsmedicin, skräddarsydda behandlingar baserat på patientens unika genetiska profil, är i ropet. För att dessa behandlingar ska bli ekonomiskt försvarbara behövs dock samtidigt en bred satsning på datastödd prevention av folksjukdomar som diabetes, fetma, hjärt- och kärlsjukdomar, MS, demenssjukdomar och cancer, skriver Ulf Hertin, senior rådgivare på SAS Institute.

Regeringen har som mål att de påverkbara hälsoklyftorna ska slutas inom en generation. Men skillnaderna i livsvillkor inte bara består utan ökar. För att vända utvecklingen måste folkhälsoarbetet stärkas och i detta arbete är nätverket Healthy Cities unikt lämpat som samarbetspartner åt regeringen, skriver Frida Trollmyr ordförande för Healthy Cities Sverige.

Att formulera en politik som garanterar jämlik vård utifrån gissningar är svårt. Det krävs fakta och evidens för att veta vilka förebyggande resurser som bör sättas in, skriver nio liberaler från olika delar av landet.

Fler män än kvinnor smittas av coronaviruset och vissa etniska grupper drabbas hårdare än andra av pandemin. Coronaviruset tar inte hänsyn till människors lika värde.

Personer med högt blodtryck, diabetes och lungsjukdomar tycks extra utsatta för allvarliga komplikationer. Det innebär att covid-19 kommer att slå hårdast mot arbetarklassen, eftersom alla dessa tillstånd är vanligare där. Politisk mobilisering krävs nu för en jämlik vård, skriver Socialistiska läkare.

Reformer som öppnat för privatiseringar och marknadsanpassningar ökar ojämlikheten i vården. Hälso- och sjukvårdslagen som uttryckligen säger att sjukast ska få hjälp först rundas ständigt i takt med att de privata sjukförsäkringarna, vårdvalen och de privata nätläkarna ökar i antal, skriver Vänsterpartiets Karin Rågsjö, Sara Svensson, Jonas Lindberg och Eva Olofsson.

Man förleds lätt att tro att framgångsrik vård sparar pengar. Men det är precis tvärtom, varje räddat liv leder till nya vårdbehov. Det ökande vårdbehovet kan emellertid inte lösas med mer resurser. Uppmärksamheten måste riktas mot hur resurserna används, skriver Prostatacancerförbundets vårdpolitiske talesperson Calle Waller.

Alla ska ha rätt till en god tandhälsa oavsett inkomst, men så är det tyvärr inte idag. Många som har stora problem med tänder och munhåla avstår därför från att gå till tandläkaren. Tandvården måste omfattas av samma högkostnadsskydd som sjukvården, skriver Funktionsrätt Sverige, Tandvårdsskadeförbundet samt Mun- och halscancerförbundet.

I de berättelser ME-sjuka delat om sin vårdsituation inom ramen för protestaktionen #MEvårdsaknas blir det väldigt tydligt att många blivit mer sjuka på grund av felaktig vård, skriver bland andra Malin Carlbom och Karin Alvtegen.

Under flera år har moderatstyret i Region Stockholm satt vårdbolagens intressen före patienternas. Strypta resurser och ideologiska privatiseringar har skapat enorma hål i primärvården. Värst drabbas invånare med stora behov. Därför föreslår vi en primärvårdsreform för en jämlik och sammanhållen nära vård, skriver Talla Alkurdi (S), regionråd i opposition, Region Stockholm.

Vården säger sig vilja lyssna på patienten. Men civilsamhällets betydelsefulla demokratiska roll urholkas allt mer. I det nationella utvecklingsarbetet för en likvärdig vård vill sjukvårdsregionerna nu själva kunna bestämma vem som ska representera patienten. Vad gör patientmedverkan för nytta om det inte är patienterna själva som får välja vem som ska representera dem?

Barnmorskan är många gånger den enda kontakt en kvinna har med vården. Hon handlägger självständigt olika tillstånd, gör undersökningar, ställer diagnoser, samt genomför patientuppföljningar. För att få ett helhetsperspektiv bör barnmorskan få förskriva fler läkemedel kopplat till mötet och behandlingen av patienterna.

”Sjukast först” står det i portalparagrafen i hälso- och sjukvårdslagen. Stämmer det med de privata sjukförsäkringarna eller den ökade privatiseringen som vi ser komma? Även de med tunnplånbok och kort utbildning ska ha tillgång till den bästa vården, skriver Vänsterpartiets vårdpolitiska talesperson Karin Rågsjö.

I en ny dom från Högsta Förvaltningsdomstolen slås det fast att en patient inte har rätt till ersättning för vård i ett annat EU-land, trots att villkoren är uppfyllda. Den nya domen stänger, i strid med gällande EU-rätt, ute tiotusentals patienter från den vård som de har rätt till, skriver läkarna Johan Rosengren och Carl Swartling.

Klimatvård, det vill säga vistelse i sol och värme, är en av de behandlingar som tas upp i Socialstyrelsens nya nationella riktlinjer för vård vid psoriasis. Men i dag erbjuder enbart 12 av 21 regioner klimatvård och bland de som gör det varierar oddsen för att få tillgång till denna vårdform stort, skriver Tina Norgren ordförande för Psoriasisförbundet.

Vi hoppas att socialminister Lena Hallengren ser allvaret i konsekvenserna av Läkemedelsutredningens förslag. Apoteken kan inte bibehålla en god servicenivå över hela landet om 30 procent av företagens samlade resultat raderas, skriver Johan Wallér, vd för Sveriges Apoteksförening.

En välfungerande och utbyggd primärvård är en grundförutsättning för att nå målet om en kostnadseffektiv och jämlik vård. Vägen dit nås inte genom detaljstyrning med skärpta vårdgarantier eller tillfälliga satsningar utan genom långsiktig forskning och utbildning, skriver Svenska Läkaresällskapets Britt Skogseid och Lars Borgquist.

I den övergripande kampen för ett solidariskt, humant samhälle måste vi samtidigt befria oss från såväl dåliga mansnormer som dåliga kvinnonormer, slutreplikerar Kjell Kampe.

Personer med beroendeproblematik ska ha rätt till jämlik hälsa och insatser som grundar sig i forskning. Men för att de ska ske krävs ekonomiska satsningar som även inbegriper strukturella insatser som bostäder, skriver Vänsterpartiets Karin Rågsjö och Maj Karlsson.

I dag publicerar Riksförbundet sällsynta diagnoser en rapport som visar att personer som har sällsynta diagnoser möts av bristande kunskap och förmågor hos vården. För att komma framåt behövs en nationell handlingsplan. Ansvaret vilar ytterst på regeringen, skriver förbundets ordförande Ulf Larsson.

Nationellt ordnat införande av nya läkemedel är en förutsättning för jämlik vård i Sverige. Men det är också viktigt att introduktionen är ordnad och att risker, nytta och kostnadseffektivitet värderas.

70 är det nya 50, sägs det i rapporteringen om den stora Göteborgsstudien H70 där fem årgångar av 70-åringar har bidragit med data. Och ja, vi blir friskare. Men det mest sensationella resultatet är ändå något annat: män och kvinnor blir allt mer lika varandra.

Sverige står inför stora hälsoutmaningar framöver. För att bemöta dessa behöver regeringen gå från ord till handling och prioritera satsningar på medicinsk forskning och medborgares hälsa i den kommande budgeten, skriver Forska!Sveriges generalsekreterare Anna Nilsson Vindefjärd och ordförande Olle Stendahl.

Primärvården är i stort behov av reformering. Utredningen God och Nära vård har kommit med en mängd förbättringsförslag, men det behövs mer, skriver företrädare för Funktionsrätt Sverige, Riksförbundet HjärtLung, Reumatikerförbundet, Riksförbundet Attention, Riksförbundet Sällsynta diagnoser och Neuro.

Alliansen och Sverigedemokraterna är tillsammans större än Socialdemokraterna bland LO-medlemmarna. Men hur ser en arbetarrörelse utan majoritetsstöd i arbetarklassen ut, frågar Daniel Suhonen.

Inför riksdagsvalet uppmanade stiftelsen Forska!Sverige de politiska partierna att prioritera medicinsk forskning och medborgarnas hälsa. Partierna svarade mycket positivt på våra förslag. Nu förväntar vi oss att den kommande regeringen lever upp till sina vallöften.

Vad vill ni egentligen göra med Stockholms läns landstings sjukvård? Nya Oppositionsrådet Talla Alkurdi (S) undrar vad valfrihetslandstingsrådet Tobias Nässén (M) har för plan.

Att Alliansen skulle ha satsat på jämställdhet och vård efter behov i stället för vård till de med tjockast plånböcker är en osanning, skriver S-kvinnor i en slutreplik.

I en debattartikel skriver Nina Unesi (S) med flera att Moderaterna i Stockholms läns landsting mest satsat på resursstarka patienter och inte prioriterat satsningar på jämställdhet och kvinnors hälsa. Dessa påståenden är inget annat än ett skamligt röstfiske replikerar moderaterna Marie Ljungberg Schött och Emma Feldman.

Vi behöver en kraftigt stärkt transvård och vården i sin helhet borde få mer kunskap om transpersoners verklighet, skriver tre företrädare för Feministiskt initiativ.

När min dotter såg dagens ljus för snart sex år sedan levde jag i falsk förvissning om svensk sjukvårds goda kvalitet. När min nyfödda dotter efter något dygn diagnostiserades med komplicerat hjärtfel tänkte jag, i naiv tacksamhet, att hon ändå har turen att födas här. Jag hade fel, skriver Nette Enström, patientföreträdare och styrelseledamot i Riksförbundet Sällsynta diagnoser.

Vart tredje fall av cancer kan förebyggas. Betydelsen av hälsosamma matvanor, fysisk aktivitet, begränsning av alkohol samt rökstopp framgår tydligt av den forskning som finns. Så varför görs det så lite, frågar sig Dietisternas riksförbund i en replik på Paulina Neudings krönika.

Det finns ny teknik som möjliggör snabbare och effektivare diagnostisering av psykisk sjukdom. Men hälso- och sjukvårdens system är så tröga och stelbenta att möjligheterna för patienterna att få tillgång till de nya diagnosmetoderna är mycket små, konstaterar Johan Olson, vd på SensoDetect.

Vi vet idag att effekten av träning för äldre är stor. Idrott och motion bidrar till att många håller sig friska, ger lust och glädje i fritiden och ett socialt sammanhang och gemenskap. Vi vill därför att regeringen satsar 10 miljoner kronor i ett Äldrelyft, skriver företrädare för idrottsrörelsen och pensionärsorganisationer.

Cancerfondens senaste rapport visar att cancervården är ojämlik, exempelvis får den som är lågutbildad sämre vård. Slutsatsen måste bli att vi behöver ett nationellt huvudansvar för vården, skriver KD:s Acko Ankarberg Johansson.

Under mars månad samlas tusentals kvinnor för att slå ett slag för en mer jämställd hjärtsjukvård och forskning. Kvinnohjärtat måste få större utrymme i medicinsk forskning. En färsk svensk studie visar att kvinnor har dubbelt så stor överdödlighet jämfört med män. Sannolikt beror det på att kvinnor, framförallt äldre, inte får den behandling som rekommenderas.

Att försvåra för privata utförare att etablera sig, vilket Vänsterpartiet vill genom införandet av olika pålagor, är inte rätt väg att gå för att uppnå ökad kvalitet och jämlikhet i hälso- och sjukvården skriver landstingsråden i SLL Ella Bohlin (KD) och Anna Starbrink (L) i en replik till Vänsterpartisterna Karin Rågsjö, vårdpolitisk talesperson och Håkan Jörnehed, oppositionslandstingsråd i SLL.

Landstingsmoderaternas benägenhet att lita mer på managementkonsulter än på sjukvårdspersonalen har lett till att länets största sjukhus fått en evidensmässigt tvivelaktig vårdmodell så kallad värdebaserad vård. Konsultkostnaderna uppgår i miljonbelopp, men ingen kan svara på vad pengarna gått till, skriver vänsterpartisterna Karin Rågsjö och Håkan Jörnehed.

Sjukvårdens arbetsgivare lever inte upp till de förväntningar som dagens arbetstagare har. Ett exempel är arbetsgivarnas begränsade förmåga att skapa möjligheter för medarbetarnas kompetensutveckling och fortbildning, skriver Liberalernas region och landstingstoppar i Västra Götaland, Stockholm och Skåne – Jonas Andersson Anna Starbrink och Gilbert Tribo.

I flertalet landsting finns i dag inte tillräcklig kunskap om sjukdomen ME/CFS. Många patienter får fel eller försenad diagnos med otillräckliga behandlingsresultat som följd, vilket skapar onödigt lidande bland patienterna och stora samhällskostnader.

Svensk Försäkring har lämnat sitt remissvar till Socialdepartementet om utredningen om en mer jämställd och rättssäker arbetsskadeförsäkring. Vi kan tyvärr konstatera att vi behöver större och mer långtgående förändringar för en jämställd arbetsskadeförsäkring.

Ökad ojämlikhet i hälsa och en splittrad vård för växande grupper innebär stora utmaningar. Ett paradigmskifte krävs mot en personcentrerad nära vård som tar helhetsansvar för befolkningens hälsa och livskvalitet. Den nära vården måste bli vårdens verkliga huvudaktör, med ansvar för det hälsofrämjande arbetet och för en sammanhållen vård.

Hjärtsjukdom, stroke, cancer, olyckor, självmord och alkoholrelaterade diagnoser – alla är de vanligare dödsorsaker bland människor med kort utbildning. Det är dags för en folkhälsolag för att nå målet om en god och jämlik hälsa.

Vilken vård kvinnor med äggstockscancer får beror på var i landet de bor. Ett pilotprojekt för att uppnå en jämlik, kostnadseffektiv och ändamålsenlig läkemedelsanvändning i hela landet har fokuserat på just äggstockscancer – men processen fungerar inte som det var tänkt.

Nu har det aldrig varit Vänsterpartiets ambition att tillfredsställa Tenelius och de stora vårdbolagens önskningar. Tvärtom. Vi vill ha en sjukvård för alla, som sätter behoven före pengarna. Så är det tyvärr inte idag.

Välfärden står inför stora utmaningar i framtiden. Då behövs konstruktiva parter – inte slagord som bygger på felaktigheter, skriver Håkan Tenelius, Vårdföretagarna, i en replik till V.

En fjärdedel av alla vuxna svenskar har så ohälsosamma matvanor att de riskerar att bli kronisk sjuka eller dö i förtid. Det är hög tid att vårdens beslutsfattare prioriterar frågan om hälsofrämjande samtal i vården.

Vi har frågat riksdagspartierna hur de vill arbeta för en bättre och mer koncentrerad cancervård. Alla pekar ut regionala cancercentrum, RCC, som lösningen. Men även om RCC har kompetensen, så har de ingen makt över plånboken, skriver ordföranden för Nätverket mot cancer.

Daglig idrott i skolan ger effekter. Fler pojkar når gymnasiebehörighet och flickorna minskar risken för benfrakturer. Flera undersökningar visar på idrottens betydelse för hälsa och skolresultat hos barn och unga. Ändå har regeringen stängt dörren för fler utökade timmar för skolidrotten.

”Alla beslut ska ta hänsyn till mänskliga rättigheter”. Citatet kommer från statsminister Stefan Löfvéns regeringsförklaring 2014, som skapade höga förväntningar hos funktionsrättsrörelsen. Nu drygt två år senare kan vi se att funktionsrättspolitiken havererat. Sverige är långt ifrån att implementera det rättighetsperspektiv som FN kräver.

Lägg inte regionfrågan i malpåse igen utan ta ansvar för den framtida välfärden. Sverige behöver en regionreform nu. Modiga politiker vågar sätta sig över sitt egenintresse och fatta långsiktiga beslut. Fackförbundet Juseks vd Magnus Hedberg uppmanar riksdagspolitikerna att gräva ner de politiska stridsyxorna.

Den borgerliga landstingsledningen kommer att besluta om att avveckla Stockholms tre hälsomottagningar, som ligger i socioekonomiskt utsatta områden. Detta är ett hårt slag mot en jämlikare vård, skriver företrädare för Vänsterpartiet i Stockholms läns landsting.

De senaste två årens regerande har varit en osedvanligt vinglig färd med Stefan Löfven i förarsätet, och allt fler upplever att även riktningen är fel. Som ett resultat ser vi hur pessimismen ökar och framtidstron minskar.

Det är möjligt att privata sjukvårdsförsäkringar av många upplevs som ojämlikt. Men de skillnader som Handikappförbundens medlemsförbund tar upp finns främst inom de offentligfinansierade systemen. Det handlar om regionala skillnader, skillnader i vård beroende på om du är man eller kvinna, infödd eller invandrad och om du har en funktionsnedsättning eller inte. Om Gabriel Wikström menar allvar i sitt tal om jämlik hälsa så måste han börja agera.

Effektiv behandling saknas ofta för patienter med sällsynta sjukdomar och möjligheten till vård ser olika ut i landstingen. Här ligger Sverige efter de flesta andra västeuropeiska länder. Nu krävs en politisk reform för jämlik vård för den här patientgruppen.

Uppbyggnaden av kvalitetsregistren har gjorts under många år och det finns i dag drygt 100 register som innehåller individbaserade uppgifter om olika sjukdomar, insatta åtgärder och resultat. Nu behöver ett ökat fokus läggas på registrens användning i vården och hur resultaten omsätts i den ordinarie verksamheten.

I dag torsdag fattar regeringen beslut om avgiftsfri öppenvård för äldre över 85 år och avgiftsfri tandvård för unga upp till 23 år. På så sätt sänker vi trösklarna till tidiga och förebyggande insatser - och med det stärks den svenska modellen, skriver Gabriel Wikström (S).

Vi välkomnar regeringens mål om att de påverkbara hälsoklyftorna ska slutas inom en generation. Men i sin iver att slå fast att hälsoklyftorna påverkas av faktorer utanför hälso- och sjukvården och omsorgen, verkar kommissionen för Jämlik hälsa ha tappat bort att klyftorna aldrig kan slutas utan medverkan av hälso- och sjukvården och omsorgens aktörer.

I en studie som släpptes 2009 konstaterades att kvinnor fick sämre hjärtsviktvård än män och att de oftare fick fel diagnos. I spåren följde en livlig debatt och i stort sett alla var överens om att dessa skillnader var oacceptabla. Vi har undersökt hur det ser ut i Sverige i dag och kan konstatera att det finns mycket kvar att göra.

Det finns ett stort behov av statistik kring hur personer med funktionsnedsättningar upplever hälso- och sjukvården. Bristen på relevant fakta är troligen ett skäl till varför perspektivet funktionsnedsättningar helt saknas i utredningen om jämlik hälsa.

Vi instämmer i kommissionens uppfattning om att psykisk ohälsa ofta bottnar i socioekonomisk utsatthet, men det är inte alltid självklart vad som är hönan eller ägget. Andra variabler finns. För att med all säkerhet förebygga den kortare medellivslängden för personer med psykisk ohälsa vidhåller vi att kommissionen behöver titta på gruppen specifikt.

Vi tycker att det är olyckligt om bilden sprids att Kommissionen för jämlik hälsa inte bryr sig om problematiken med den ökande psykiska ohälsan. Så är förstås inte fallet.

Personer med psykisk ohälsa har sämst hälsa av alla grupper i samhället. Ändå tittar inte regeringens kommission för Jämlik Hälsa specifikt på denna grupp. När utredningen nu är halvvägs är det dags att tänka om. Annars kommer kommissionen att misslyckas i uppdraget att ”sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation”.

Ett nationellt program för uppföljning och hjälp med sena komplikationer behövs för alla som överlevt barncancer. Behandlingen av barncancer kan ge en mängd olika komplikationer som kvarstår hela livet. I dag saknas specialiserad hjälp för den här patientgruppen i större delen av landet.

Anta den nationella strategin för sällsynta diagnoser som utlovats. Statligt ansvar krävs om jämlik vård ska kunna uppnås.

Min vän har endometrios, precis som jag och tvåhundratusen personer till i Sverige. I affären hinner smärtan ikapp henne, vid avdelningen för frukt och grönt och hon svimmar i ett regn av julapelsiner.

Vården står inför en rad framtidsutmaningar som kräver resurser, reformer och politiskt ledarskap. Därtill ökar trycket på vården i pågående flyktingkris. Moderaterna tar dessa frågor på största allvar och har hittills lagt över 60 konkreta förslag som kommer att behandlas skarpt i vår. Dessa förslag måste nu Socialdemokraterna och den tomhänta regeringen ta ställning till, skriver Cecilia Widegren (M).

I Sverige ska alla kunna känna trygghet när de går till läkaren. Undantaget har dock varit oss livmodersbärare med endometrios. Socialstyrelsen har nu gått ut med löften om att införa nationella riktlinjer för endometrios för att kunna ge en likvärdig vård överallt – en nyhet som både glädjer och chockar, skriver Amanda Selberg, Endometrios i Sverige.

Det är dags att se välfärdsteknologin som ett redskap för att underlätta kommunikation och bidra till ökat självbestämmande för äldre. Rätt använd kan den höja kvaliteten i äldreomsorgen.

Det är inte altruism utan vinst som driver läkemedelsbolag att investera stora summor i forskning för att ta fram nya botemedel. Samtidigt måste enorma vinstmarginaler självklart ifrågasättas. Om detta är jag helt enig med Stefan Back, ordförande NT-rådet. Landstingens resurser är inte outtömliga, skriver Jenny Sonesson i slutreplik.

När resurserna är begränsade krävs prioriteringar – och dessa påverkas i sin tur när läkemedelsbolagen lägger prisnivåerna 20 gånger ovanför vad som tidigare har ansetts försvarligt för behandling av de svåraste sjukdomarna, skriver NT-rådets ordförande Stefan Back.

Vad är en människas liv värt? Den frågan ställs på sin spets i den tilltagande konflikten om vad läkemedel får kosta. Att det finns en prislapp på läkemedel ställer oss in för svåra frågor.

Med vårdvalet har tillgängligheten förbättrats för flertalet patientgrupper och förutsättningarna för att stärka primärvårdens roll inom vårdsystemet har ökat. Intresset att etablera nya vårdcentraler och rekrytera personal har ökat samtidigt som befolkningen i större utsträckning utnyttjar primärvården. Samtidigt har reformen inte löst alla problem när det gäller fördelningen av vården.

Regeringen och civilminister Ardalan Shekarabi (S) har lyft bort frågan om etableringsfrihet och obligatoriskt vårdval från Välfärdsutredningen efter påtryckningar från Alliansen, Sverigedemokraterna och kommersiella intressen. Olyckligt, menar professor Göran Dahlgren som uppmanar regeringen att inte kompromissa bort hälso- och sjukvårdslagens etiska principer för att få stöd hos dem som vinner på en alltmer ojämlik primärvård.