När Rasmus Paludan kom till Borås blev invånare upprörda men bara ett fåtal tog till våld. Chefen för stadens kunskaps- och säkerhetscentrum tror att många års förebyggande arbete förhindrade upplopp.
Nu prisas Borås för sitt arbete mot extremism.

Denna måndag säger Villaägarna att VA-lagstiftningen får orimliga konsekvenser och behöver reformeras. Debatten om den svenska marknadsskolan går också vidare liksom den om elpriserna och desinformationskampanjen mot svensk socialtjänst.

Förskingringen av skolpengar från Römosseskolan visar att svenska politiker inte längre har råd att vara naiva. De har ett ansvar att se till att offentliga medel inte göder Muslimska brödraskapets internationella nätverk och att olämpliga personer inte får rätt att starta och driva skolor, skriver forskaren Sameh Egyptson.

IS-jihadisterna och deras barn lyfts på debattsidorna i dag fredag. Att strunta i förvaltningen av fastigheter är ett sätt att smygprivatisera kommunal verksamhet, menar S-politiker. Och självklart ska en kvinna leda Socialdemokraterna, tycker S-kvinnorna.

Ann-Sofie Hermansson friades i tingsrätten. Nu tas förtalsmålet mot den tidigare S-politikern upp i hovrätten

Skolbolagens expansion, skillnaderna i betyg och resultat på nationella prov samt privatekonomi som ämne i grundskolan. Mycket handlar om skola i dagens debattsvep. Men också om självmord bland unga, islamism, skogsbruk och klimat.

Skolinspektionen stänger två skolor i Örebro som av Säkerhetspolisen bedöms ha kopplingar till våldsbejakande extremism. En återvändare från kriget i Syrien har suttit i ägarstiftelsens styrelse.

De socialdemokratiska ministrarna Mikael Damberg och Morgan Johansson utnyttjar hemska terrordåd för att ge sig på hela friskolesystemet. Gör om och gör rätt bästa ministrar, uppmanar Kristna friskolerådets ordförande Bo Nyberg och ledamot Lars Brandström.

Skolinspektionen stänger skola som har kopplingar till islamistiska extremister. Den får inte drivas vidare efter årsskiftet.

Vår debattartikel om högerextremism skrevs inte som en fullödig analys utan för att uppmärksamma att vi här och nu i Sverige, liksom runtom i Europa, ser en utveckling som måste tas på allvar, slutreplikerar Josefin Bergström och Jonas Trolle, Center mot våldsbejakande extremism.

I princip samtliga IS-återvändare borde kunna delges misstankar om brott, från de grövsta folkrättsbrotten till att ha tillskansat sig egendom olagligt eller hållit fångar och slavar. Att påbörja förundersökningar är ett självklart första steg, skriver Jonas Trolle, chef för Center mot våldsbejakande extremism.

Medan andra partier krattar manegen för denna destruktiva ideologi runtom i landet, lägger Sverigedemokraterna förslag i både riksdag och kommun för att motverka samma utveckling, skriver SD som idag säger nej till en bygglovsansökan för ett islamiskt center i Uppsala.

Myndigheters arbete med radikaliserade individer behöver kompletteras med religiösa församlingars kunskap och erfarenheter. Demokratiskt sinnade muslimska grupper kan spela en viktig roll för att integrera IS-återvändarna i det svenska samhället.

Nu debatterar vi krigsbrottslagar och avradikaliseringsprogram vars effektivitet vi vet mycket lite om. Ett land som överhuvudtaget måste hantera sina IS-återvändare har mycket stora problem, som sannolikt kommer att vara med oss i generationer.

På ett plan är Mikael Dambergs och Margot Wallströms ovilja att släppa hem IS-svenskarna ett positivt tecken i tiden. I Sverige har det länge fattats fina, men samtidigt farliga, skadliga eller naiva beslut. Detta har gött både bitterhet och politikerförakt, skriver Malcom Kyeyune.

Våldsbejakande extremister vill inte ha vare sig demokrati, yttrandefrihet eller acceptans inför de som tycker annorlunda. Kriminalisera samfund och föreningar som uppmuntrar till våldshandlingar, skriver Medborgerlig samling.

Ur ett integrationspolitiskt perspektiv är det av oerhörd vikt att bidragen till organisationer som sprider extremism, kvinnoförtryck och homofobi, stoppas. Därför är gårdagens beslut från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor ett viktigt steg i rätt riktning, skriver Gulan Avci (L).

Hjältar ska hedras och hyllas. Men det är vi andra i samhället som bör se till så att behovet av hjältarna inte är så förtvivlat stort. Om nonchalansen inför varningar om radikalisering hade varit mindre från början, hade det inte varit upp till enskilda socialsekreterare att stå upp mot IS-anhängare.

Att partier strävar efter inkludering och att ha representanter med olika etnisk och kulturell bakgrund är bra. Men det är farligt om man ser mer till bakgrund och utseende och intresserar sig mindre för om deras åsikter stämmer med partiets.

Det vi ser är en ökning av antalet klienter med sympatier med extremism, snarare än att Kriminalvården i sig skulle utgöra grogrunden. Kriminalvården har dock ett pågående regeringsuppdrag att utveckla och långsiktigt förankra arbetet mot våldsbejakande extremism inom myndigheten, skriver Kriminalvården i en replik till Paulina Neuding.

För att förstå och hålla koll på det jihadistiska hotet måste vi också förstå det religiösa meningsskapandet i de extremistiska miljöerna – och hur det allt oftare samspelar med kriminella kretsar, skriver Eli Göndör och Aje Carlbom.

Att ett antal myndighetschefer mellan raderna uppmanar kommuner till samarbete med föreningar med tvivelaktig demokratisyn är häpnadsväckande, skriver Sofie Löwenmark i en replik.

Rättsstaten kräver tydlig rågång mellan makt och verkställighet. Stefan Löfvens uttalande om vigsel av samkönade par suddar ut den gränsen.

Särskilt efter terrordåd i islams namn ökar hatbrotten mot muslimer – vilket vi kunnat se i London i dagarna. Har islamofobi blivit normaliserat?

Om vi någonsin ska komma till rätta med terrorhotet måste vi erkänna att jihadisterna drivs av en logisk och sammanhängande tolkning av religiösa texter, och att denna tolkning kommer fortsätta att frodas så länge Koranen respekteras som en felfri bok.

Gränsen mellan jihadism och gängkriminalitet är inte knivskarp, och det finns anledning att se på även attacker på polis, brevbärare och journalister i utanförskapsområden som en fara för landets säkerhet.

Terrordådet i Stockholm triggar andra, tror socialarbetaren Bettan Byvald i Göteborg. Hon jobbar med IS-återvändare och är mycket kritisk: ”Vi kom i gång alldeles för sent i kommunerna.”

De senaste åren har alldeles för många unga människor åkt för att ansluta sig till terrororganisationen Daesh. Samhällets insatser före och efter terrorkrigsresorna håller inte måttet. Centerpartiet kräver att demokratiminister Alice Bah Kuhnke agerar hårdare i frågan i enlighet med den överenskommelse om terrorbekämpning som ingicks mellan allianspartierna och regeringen i december 2015.

Det finns ingen tydlig plan för hur Sverige ska hantera de som återvänder efter att ha stridit för Islamiska Staten, IS, i Syrien och Irak. Ansvaret ligger enligt demokratiminister Alice Bah Kuhnke på kommunerna. – Det är oroväckande, säger terrorismforskaren Hans Brun vid Försvarshögskolan.

Idag träffas 250 representanter för kommuner, myndigheter och civilsamhälle för att byta erfarenheter om hur vi kan motarbeta våldsbejakande extremism. Uppslutningen visar att landets kommuner vill att axla sitt ansvar. Nu vill vi också engagera civilsamhället ännu mer. Därutöver manifesteras viljan till kunskapsspridning i universitetsutbildningen ”Våldsbejakande extremism i Sverige” som nu lanseras.

Idag överlämnades betänkandet Värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Nationell samordning och kommunernas ansvar (SOU 2016:92) till regeringen. Samordningen föreslår att kommunerna får uppgifter i arbetet mot extremism. Såväl i Skollagen som Socialtjänstlagen finns relevant lagstiftning som bör användas i kampen mot extremismen, skriver Hillevi Engström & Lars Korsell.

Från den amerikanska presidentvalkampanjens första början uppvisade Donald Trump ett spektrum av fobier för olika grupper i samhället varav islamofobi var en av de mest framträdande. Ett tongivande budskap i Trumps kampanj var att islam är ett stort hot i världen - ett budskap som gör föga för att minska splittring och misstänksamhet grupper emellan.

Det har funnits aktiva jihadistmiljöer i Sverige sedan 90-talet och Sverige har levererat såväl fotfolk som ideologiska ledare till flera islamistiska nätverk. Nu krävs att alla goda krafter överger förenklande positionering och i stället förenas i arbetet mot de radikala och våldsbejakande nätverken, skriver journalisten Magnus Sandelin, författare till boken Svenska IS-krigare: Från Al-Qaida till Jihadi cool.

Vi är glada att vårt öppna brev fått ett så positivt och brett mottagande och glädjer oss speciellt till att frågan om religiöst motiverat våld även engagerar frilansjournalisten Alexander Bringsoniou. Vi delar helt hans oro för detta.

Ja, vi måste diskutera religionens ofta mycket farliga påverkan på politiken, vilket debattörerna till det öppna brevet här i Dagens Samhälle uppmuntrar till. Men när vi gör det får vi inte bara prata om det islamistiska hotet - vi måste också se det kristna fundamentalistiska hotet.

”Sverige har under en lång tid utsatts för en rad påfrestningar och utmaningar i samhället. Det är sammantaget ett resultat av flera regeringars oförmåga eller ovilja att hantera dessa påfrestningar och utmaningar.” Så inleds ett öppet brev till försvar för ett demokratiskt samhälle och en sekulär stat, undertecknat av en rad kända samhällsdebattörer, skribenter och akademiker.

Det är inte självklart hur västerländska värderingar om individuell frihet, sekularisering och jämställdhet ska uppfattas som de mest attraktiva på den globala idémarknaden. Forskning visar att invandrade personer över tid anpassar sina värderingar till det nya landet. Men många forskare är också överens om att det finns hinder, skriver Aje Carlbom, docent i socialantropologi.

Göteborg har i dag till antal fler IS-krigare än hela USA och inom EU28 är det bara Belgien som har fler IS-krigare än Sverige per capita. För nya nationella samordnare mot våldsbejakande extremism är det bara att kavla upp ärmarna. Det är allvar nu. Människoliv står på spel, även utanför vårt land.

Jonas Sjöstedt (V) bör tydligt ta avstånd från all typ av politisk islam, på samma sätt som han och partiet har tagit avstånd från all typ av rasism i samband med debatten om Amineh Kakabaveh, skriver islamologen Sameh Egyptson apropå vänsterledarens besök i Stockholms moské i februari.

Var tionde kommun har kommit i kontakt med våldsbejakande extremism bland barn och unga vuxna. Vanligast är religiös extremism, visar Socialstyrelsens undersökning. Stödinsatser är ovanliga, trots att socialtjänsten har en viktig förebyggande funktion. Ett sätt är att öka omvärldsbevakningen så att man känner till de platser där unga rekryteras.

Ett parti som har feminism på dagordningen kan sträva efter att deras företrädare hälsar på samma sätt på män som kvinnor. Men i samhället som helhet? Där bör vi vara ödmjuka inför olikhet.

Miljöpartiets stöd för Mehmet Kaplan är inget annat än korkad aningslöshet. För hur kan annars ett parti som ser det som oerhört viktigt att hjälpa folk på flykt ha en sådan skev historisk förståelse av antisemitismen?

Partiledningen måste sluta att avfärda berättigad kritik som islamofobisk. Jag ser många miljöpartister och sympatisörer i sociala medier som är ledsna och besvikna. En del har kontaktat mig och undrar hur det kan ha gått så långt?

Organisationen Sveriges Unga muslimer har satt i system att avfärda kritik mot islamism, och eventuella åtgärder, med lösa anklagelser om muslimhat. Det är en destruktiv strategi som bara leder till att troende muslimer som är kritiker av islamism plötsligt stämplas som islamofober. Och det förhindrar en öppen debatt om islamismens barbariska natur, skriver Bawar Ismail i sin slutreplik till Rashid Musa.

Det är uppenbart att den som har en annan uppfattning eller analys kring vad som händer i vår omvärld stämplas som extremist, islamist eller fundamentalist. Det är en medveten taktik ifrån ”liberalerna” att diskvalificera vissa röster som utmanar den liberala hegemonin från det offentliga samtalet, skriver Rashid Musa i en replik och frågar sig: Vem bestämmer vem som blir en extremist?

De motbjudande terrorattentaten i Paris förra veckan har inte lämnat någon oberörd. 139 människor har mist livet i ett våldsdåd som för många är oförklarligt. Jihadisternas angrepp på den franska huvudstaden måste nu ses för vad det är: en krigsförklaring mot världens demokratier. Och vår respons måste vara kraftfull.

Om det går att göra undantag från segdragna handläggningsprocesser för att få hem en IS-krigare borde det vara möjligt även för bortförda barn.

Efter sommarens heta diskussion om förortsförtryck försöker Devin Rexvid förstå varför debatten blir särskilt känslig och svårhanterlig inom vänstern.