Investeringar

Under hans år som vd har finanskriserna kommit och gått – men Kommuninvest vuxit och vuxit. Nu kliver Tomas Werngren av posten och kritiserar politiker som bara fokuserar på resultatet:
– Man glömmer balansräkningen. På 30 år har jag kanske haft 4–5 riktigt bra samtal om den med politiska ledningar.

Förskolebarnen blir färre och färre. Efter att ha planerat expansion tvingas tillväxtkommuner nu brottas med det ovana problemet att avveckla avdelningar i förskolan.
• Hela listan: Så många färre är förskolebarnen i din kommun

Samhällsfastigheter har varit en stekhet sektor i flera år. Nu väntar troligen en avmattning, men samhällsfastigheter spås ändå ha en stark framtid.
• ”Vissa kommuner kanske blir tvungna att sälja”.
• Därför kommer priserna att sjunka.
• Dagens Samhälle listar de viktigaste bolagen på marknaden.

Bjurholms framtid som kommun står och faller med jätteinvesteringen i ”Diamanten”, enligt kommunstyrelsens ordförande Christina Lidström (M). Hon hade svårt att tro att det rekordstora bidraget från den statliga kommunakuten var sant.

Halva potten gick till Bjurholm när nya kommunakuten delade ut sina första krisbidrag. Pengarna till minsta kommunen motsvarar 1 miljard i Lindesberg eller 4 miljarder i Gävle. Bjurholms ansökan är bra, motiverar Clas Olsson, ordförande för Delegationen för kommunal ekonomi i balans.
• Lista: Kommunerna som får bidrag

En överväldigande majoritet av kommunerna har som mål att nå överskott motsvarande 0,5–2 procent av skatter och statsbidrag, visar DS granskning. Så låga resultatnivåer leder till att de skuldsätter sig allt mer, larmar experter.
• ”Bördan läggs på kommande generationer”
• Så högt bör resultatmålet vara
• Ekonomichef: ”Politikerna har en felaktig bild av vad resultatet går till”

För tredje året i rad går Bräcke kommun back. Nu väntar besparingar inom flera områden. ”Vi har bara påbörjat stålbadet”.

Vattenläckor med så omfattande konsekvenser som i Nyköping och Oxelösund kommer att bli vanligare, spår Pär Dalhielm, vd för Svenskt Vatten. ”Vi har en underhållsskuld.”

Kunskaperna om Kinas närvaro på lokal nivå i det svenska samhället måste förbättras, anser Gustav Sundqvist och Frida Lindberg, Nationellt kunskapscentrum om Kina.

Regeringen sätter av 300 miljoner till kommuner och regioner för att täcka sektorns ökade lånekostnader i år till följd av bankernas nya riskskatt. Men besked saknas kring vilka som kan få bidrag och på vilka grunder pengarna ska betalas ut.

Fem regioner och 23 kommuner har begärt nära 1,8 miljarder från statens nya kommunakut, visar Dagens Samhälles sammanställning av ansökningarna. Men staten har krympt anslaget från 1 miljard till 750 miljoner kronor.
- Lista: Kommunerna och regionerna som har sökt stöd

Plus 69 miljarder. Det är den nya rekordnoteringen för kommunsektorns överskott när 2021 summeras – 15 miljarder kronor mer än 2020.
• Listor: resultaten i samtliga kommuner och regioner
• Tre kommuner går med förlust
• Sjukhusbygget som ger regionen minusresultat

Svenska kommuners investeringar ska bidra till en mer rättvis och hållbar värld - men vår undersökning visar att så inte är fallet. Nu efterlyser vi ett större engagemang från lokala politiker, skriver Emmaus Stockholm.

På måndagskvällen jublade IFK Värnamo över att platsen i nästa års allsvenska var säkrad. Lagets avancemang kommer dock med en rejäl nota för kommunen, som måste uppfylla Fotbollförbundets arenakrav. ”Det är jättetufft”, säger kommunalrådet.

Skolans lokalkostnader ökar kraftigt i många kommuner. Högst är de i två små kommuner som kämpar för att växa och prioriterar eleverna – de säger sig inte ha något annat val. Eskilstuna tvingas nu ta av skolpengen. ”Olyckligt när resurserna som ska gå till barnens utbildning måste användas till lokalkostnader”, säger S-kommunalråd.

Kommunala energijätten Skellefteå Kraft går från röda siffror i fjol till rekordvinst i år. Det högt uppdrivna elpriset är mumma också för ägaren Skellefteå kommun, som väntas få en rekordutdelning på 288 miljoner kronor.

Kommunsektorns låneskuld ökade med 5 procent förra året till 768 miljarder kronor. Det är en mindre ökning än snittet för de senaste tio åren. Pandemin dämpade investeringstakten samtidigt som god ekonomi i kommunerna har minskat lånebehovet.

Att undvika bolag som producerar fossila bränslen är numera standard i kommunsektorns finanspolicyer. Nu väntar nya steg: att kommunalt kapital kan riktas mot att stimulera bolag som bidrar till klimatomställningen.

Kommunerna styr mot ännu ett år med kanonresultat 2021, trots pandemin. Sammantaget pekar prognoserna på överskott med cirka 20 miljarder och bara 18 kommuner räknar med underskott.

Rikets fjärde stad är ständigt på vippen att bli storstad. Dit når man inte, men nu klättrar Uppsala i alla fall upp i topp som Årets Superkommun bland 108 städer och stadsnära kommuner.

Degerfors kommun satsar 50 miljoner kronor för att säkra allsvensk fotboll på sin arena Stora Valla. Kommunstyrelsens ordförande kämpar med att förklara det rimliga i detta när personal samtidigt sägs upp.

Att trygga vattenförsörjningen i framtiden är en fortsatt utmaning. De årliga investeringsbehoven har på bara några år ökat från 16 till 23 miljarder kronor när klimatet förändras, befolkningen ökar och gamla anläggningar ska förnyas och klara skarpare miljökrav. Men kloka beslut i dag kan bli steg mot en grön omställning och en verklig cirkulär ekonomi, skriver styrelsen för Svenskt Vatten.

Förvaltningsrätten stoppar Ockelbo kommuns planer på att bygga en fabrikslokal för Synsams flytt från Asien till Sverige. Investeringen utgör otillåtet stöd till enskilt företag, enligt domen.

Kommunernas och regionernas samlade låneskuld växte med 67 miljarder kronor förra året och uppgår nu till 726 miljarder. Kommuninvests låneskuldsrapport spår att skulderna fortsätter att öka och når 900 miljarder till 2022.

Glasögonjätten Synsam flyttar från Kina till Ockelbo tack vare att kommunen bygger en fabrik för 124 miljoner åt företaget. Upplägget kritiseras som otillåtet företagsstöd – men kommunen är trygg i att kommunallagen följs.

God tillgång till energi är en förutsättning för tillväxt i hela samhället. Då majoriteten av de svenska energiföretagen ägs av offentliga aktörer finns dessutom ett tydligt fokus på samhälls-och klimatnytta. Det skriver Tekniska verkens ordförande Gösta Gustavsson (C) och vice ordförande Rebecka Hovenberg (MP), som lägger fram fem förslag för en omstart med energifokus efter pandemin.

Stora skolinvesteringar ger högre lokalhyror i många kommuner, och stigande lokalkostnader riskerar att tränga undan resurser från undervisningen. Men för friskolor kan kommunala skolinvesteringar ge högre ersättningar och bättre ekonomi.

Stödsystemen inom förnybar energi är inte tillräckligt långsiktiga. Detta bromsar utbyggnaden av solel och drabbar både möjliga solelproducenter och hela solcellsbranschen i sig. Det behövs partiöverskridande överenskommelser för att ge förutsägbarhet till branschen. Vi behöver skapa möjligheter för en grön tillväxt.

Alla lån som kommuner och regioner tar på obligationsmarknaden borde vara gröna. Det anser finansmarknadsminister Per Bolund, som samtidigt ger kommunerna beröm för att ha drivit på marknaden för gröna lån.

När konjunkturen viker finns all anledning att bygga in jämställdhet i den ekonomiska politiken, skriver Sveriges Kvinnolobby, som vill se välfärdsinvesteringar och satsningar på att öka sysselsättningen bland utrikesfödda kvinnor.

Allmänheten vill prioritera medicinsk forskning i statsbudgeten, men frågan faller mellan stolarna på både statlig och regional nivå. Regeringen måste agera, Sveriges långsiktiga välstånd hänger på det, skriver Forska!Sverige och en mängd tunga debattörer ur vård- och forskningsvärlden.

Stora investeringsbehov och försämrade resultat driver upp låneskulden i kommunsektorn. 2018 ökade lånen med 8,6 procent till 656 miljarder kronor, visar en rapport från Kommuninvest. Strömstad toppar skuldlistan räknat per invånare.

Prisskillnaden på vatten i kranen kan vara så mycket som 300 procent mellan kommuner. Om prisgapet inte ska öka krävs nu en politisk diskussion och en modernare vattentjänstlag, skriver Pär Dalhielm
 vd på Svenskt Vatten.

För att lösa de utmaningar som finns inom skolan och sjukvården krävs nytänkande. Att bara ösa mer skattemedel för att döva symptomen snarare än att adressera grundorsakerna är inte hållbart i längden. Nu behövs en nationell kraftsamling, skriver Liberalerna Daniel Forslund och Tobias Hammarberg.

Allmänheten håller med regeringen om att Sverige ska vara en ledande life science-nation. Nu är det upp till regeringen att öka de statliga investeringarna i medicinsk forskning, skriver företrädarna för Forska!Sverige Anna Nilsson Vindefjärd och Olle Stendahl.

En hel del svenska politiker verka lida av en farlig blindhet inför tyngden av långsamma, dolda kostnader. Hur ska exempelvis den högst behövliga upprustningen av våra el- och VA-nät kunna finansieras, nu när går vi mot en period där räkningarna kommer att börja landa på bordet?

Utanförskapet och den brottslighet som följt av migrationen är ett misslyckande av historiska mått. De som stått för åsikterna och drivit politiken bor sällan själva i de områden eller hör till de samhällsgrupper som drabbas värst av konsekvenserna. De har inte skin in the game.

Behoven av VA-investeringar de närmaste åren kan vara större än beräknat, visar en färsk rapport, och bördan blir tyngst för småkommunerna. Svenskt Vatten vill se breddat lagutrymme för samarbete över kommungränser.

De ekonomiska resultaten föll kraftigt i kommuner och landsting i fjol, till 15 miljarder kronor. 72 kommuner och sex landsting gör förluster. Det är länge sedan signaler om ekonomiska problem kommit från så många.

Skattegapet mellan kommunerna krymper. Över de senaste fyra mandatperioderna är det kommunerna med de lägsta skatteuttagen som höjt sin skattesats klart mest och oftast, visar Dagens Samhälles undersökning.

Det finns ett dolt strukturellt problem i kommunernas ekonomi, en svag punkt som kan få hela vårt gemensamma bygge på fall, varnar Malcom Kyeyune.

Först låter det bra. Vi ska bygga tusentals nya skolor och äldreboenden över hela landet. Men tittar vi närmare på saken riskerar satsningarna att bli ett hot mot välfärden. Investeringarna riskerar att bli gökungen som tränger ut verksamhet och personal, kärnan i välfärden.

Kommuner bör inte få reglera upplåtelseform för bostäder i sina detaljplaner. Det räcker om de reglerar om marken får bebyggas med småhus eller med flerbostadshus, skriver Lena Södersten, förbundsjurist, Villaägarnas Riksförbund.

Kommunsektorns investeringar ökade med 14 procent förra året. Men de egna överskotten räcker inte – nu har låneskulden passerat 600-miljardersvallen.

Det behövs ett ökat statligt ansvarstagande med generella statsbidrag till Sveriges kommuner. Däremot behöver de specialdestinerade statsbidragen upphöra. Kommunerna bör själva få bestämma vad de ska avsätta pengar till, skriver Fredrik Saweståhl, kommunstyrelsens ordförande (M) Tyresö.

Många kommuners investeringsbudgetar sätts på måfå baserat på schablonberäkningar utan kunskapen och siffrorna som krävs för att göra rätt bedömning. Det krävs en mer ansvarsfull hantering vid investeringsbeslut av skolor, inte minst med tanke på de 1 100 nya skolor som ska byggas framöver.

Renoveringsbehovet hos landets kommunala VA-nät är skriande. Ändå hålls taxorna nere i varannan kommun. Dagens Samhälle har tittat närmare på var avgifterna stiger mest.

Trots att kunskapen om behovet av ny infrastruktur finns verkar viljan att investera i nya vägar vara tämligen liten. Det är dags att släppa fram biltillväxten och detta måste Sveriges kommuner planera för, skriver Anders Ydstedt och Kalle Bäck från Kungliga automobil klubben.

Att skjuta nödvändiga investeringar i våra VA-ledningsnät på framtiden leder sannolikt till ännu högre kostnader i slutänden. Nu måste beställare, rörtillverkare, teknikkonsulter, entreprenörer och forskningsinstitut arbeta tillsammans för att öka kunskapen och förnyelsetakten inom VA-ledningsnäten.

Statens planering för ny infrastruktur sker inom ramen för ett budget- och anslagstänkande som har svårt att möta framtidens transportslag och kapacitetsbehov. Sverigeförhandlingens förslag riskerar exempelvis att reduceras till en 50-årig utbyggnad av spårkapaciteten för hastigheter om max 250 km/h mellan storstadsregionerna, skriver Åsa Hansson, infrastrukturexpert, PA Consulting Group.

Sverige befinner sig i ett märkligt och motsägelsefullt läge. Å ena sidan har vi högkonjunktur, rekordstora överskott i statsfinanserna och arbetskraftsbrist i många yrken. Å andra sidan är arbetslösheten fortfarande betydande, klass- och inkomstskillnader växande och de samhälleliga behoven är skriande, skriver vänsterpartisterna Rikard Warlenius och Ann-Margarethe Livh, Stockholms stad.