Vilka är det som skriver hatkommentarer på nätet och vad utmärker dem? Går det att resonera med dem? Psykologiprofessorn Nazar Akrami har svaren.

Radio, tv och nyhetstidningar är fortfarande viktigast när väljarna tar del av politisk information. Sociala medier med Instagram i spetsen har större betydelse hos yngre. Det visar en rapport från Internetstiftelsen.

Sjunkande svarsfrekvenser på slumpmässiga urval är ett växande problem. I en sådan miljö krävs diskussion och anpassade lösningar, slutreplikerar Demoskops vd Karin Nelsson och seniore rådgivare Anders Lindholm.

Om Demoskop verkat inom bilutveckling hade de förordat fyrkantiga hjul i sin vilja att förnya sig – för runda hjul är ju en 7 000 år gammal grej. Våra undersökningsmetoder är inte nya men de fungerar fortfarande, skriver Novus vd Torbjörn Sjöström.

Kommande lagstiftning ställer tuffare krav på digital tillgänglighet. En ny sajt ska hjälpa kommuner och andra att leva upp till dessa.

Det är känsligt att diskutera undersökningsmetodik i Sverige menar företrädare för Demoskop. Jag har svårt att se att så skulle vara fallet, möjligen är debatten inte mer utbredd av den anledningen att människor i gemen har ett begränsat intresse för frågan. Men när vi nu diskuterar metodologi finns det trots allt åtskilligt att säga om den ganska svepande och skeva bild som debattörerna ger, replikerar Enkätfabrikens Daniel Sturesson.

Korrekta opinionsundersökningar är viktiga underlag för en livaktig och konstruktiv samhällsdebatt. Men metodfrågan är av någon anledning känslig att diskutera i Sverige. Diskussionen klamrar sig fast vid att vår 90-åriga mätmetod är bra som den är och att nya sätt att arbeta och tänka är oseriösa, skriver Demoskops Karin Nelsson och Anders Lindholm.

Vad får kommunala fiber- och bredbandsbolag erbjuda utan att störa ut privata alternativ? Konkurrensverket anser att kommunägda Norrsken bryter mot kommunallagen och ber regeringen att sätta ner foten i frågan.

Ett ökande digitalt utanförskap har av många beskrivits som ett både ett demokratiskt och socialt problem. De som inte använder internet utestängs från viktiga samhällsfunktioner och riskerar ofrivillig ensamhet och isolering. En stor del av dem är äldre.

Mobilförbud i skolan kan bli problematiskt, enligt forskare. Ofta används telefonen i undervisningen.

Hela 15 av landets 21 regioner riskerar att inte nå regeringens bredbandsmål. Landsbygden är den stora förloraren, visar ny rapport. ”Vi kan inte lämna människor utanför”, säger Terese Bengard på Hela Sverige ska leva.

Den 27 april var det exakt sex år sedan överläkaren Dan Johannessons liv förändrades på grund av ett inlägg han skrev på sin privata Facebooksida.

Får man kritisera chefen? Uttrycka personliga åsikter om kommunen? Reglerna för vad offentliganställda får och inte får säga på sociala medier, eller var gränsen mellan privat- och arbetsliv ska dras, är inte glasklara. Kommunernas syn på frågan skiljer sig åt.

Vi har i den här granskningen valt att lyfta upp just spelvärlden. Det utesluter inte att det också finns problem i andra internetmiljöer, skriver Sveriges Radio i en replik till Sverok.

Det är värdefullt att Sveriges Radio uppmärksammar problemet med hårt och våldsamt språk i spelvärlden. Det är dock missriktat att skildra detta som något som särskilt präglar spelvärlden, i själva verket handlar det om en samhällsutveckling, menar Sverok apropå den uppmärksammade dokumentären Gamer i P1.

Göteborgs stad har JO-anmälts för hur de använder molntjänster. SKR välkomnar en granskning och efterfrågar praxis i en fråga som länge saknat rättslig vägledning.

Göteborgs stad är en av de kommuner som gått längst när det gäller användandet av utländska molntjänster. Vi ser flera risker med detta och anmäler därför kommunen till Justitieombudsmannen, skriver Amelia Andersdotter, Dataskydd.net.

Inom it finns det i motsats till många andra områden inget etablerat system för att ta reda på vad som har lett till att samhällsviktiga system fallerar eller varför incidenter inträffat. Därför bör det etableras en it-haverikommission som kan ta reda på vad som hänt i samband med incidenter, skriver Niels Paarup-Petersen (C) tillsammans med flera it-experter.

DDoS-attackerna blir färre, men värre. Det enda sättet att möta hotet effektivt är genom att dela information mer, skriver Mikael Westerlund CTO, IP-Only.

Det behövs en vilja att säkerställa att de som valt att leva och verka på landsbygden ges samma förutsättningar att vara en del av det digitala samhället. Då finns det inte utrymme för enskilda aktörer som ser till sitt eget behov före hushållen och företagens, replikerar Stadsnätsföreningens vd Mikael Ek till Telia.

Om man på allvar ska kunna diskutera frågan om ett helt uppkopplat Sverige måste man inkludera alla – även de som bor eller verkar i svårtillgängliga områden. Risken är annars att en stor del av Sveriges befolkning lämnas helt utan möjlighet till modern uppkoppling, skriver Staffan Åkesson, teknisk chef på Telia.

Regeringen satsar knappt 3 procent av det totala stödbehovet för att alla ska få snabbt bredband. Det duger inte, skriver Hela Sverige ska leva.

Mycket görs för att stärka människor som mediekonsumenter ute i landet, och under året ska vi besöka kommuner för att lyssna på elever, vuxna, äldre, politiker, företagsledare, beslutsfattare som jobbar med detta, skriver särskilde utredaren Carl Heath.

Cyberattentatet mot staden Baltimore i USA bör få svenska politiker att vakna till. Alla samhällsinstitutioner är beroende av datasystem. Det är bara en tidsfråga innan en svensk stad drabbas på samma sätt.

En smartare webbplats kan hjälpa besökarna att hitta rätt och avlasta kommunens kundtjänst. Det är erfarenheten i Upplands-Bro.

Vi sviker eleverna när vi vet att de tittar på våldsporr på skoltid och inte gör något åt det. De måste skyddas från porrens skadliga inverkan. Därför borde alla svenska kommuner ha porrfilter för utbildningsverksamheten, skriver Janette Olsson (S).

Om ett par veckor röstar EU-parlamentet om en omstridd upphovsrättsreform som kan skifta balansen mellan medier och digitaltjänsteföretag. Men som också, enligt kritiker, hotar friheten på internet.

Många svenskar har varit aningslösa som sovande barn. De har frikostigt delat med sig av sina personuppgifter, bland annat i sociala medier, utan att tänka på konsekvenserna. Uppvaknandet kan bli bryskt.

Vi hoppas att även offentliga aktörer funderar på hur de kan arbeta för att bidra till ett bättre samtalsklimat på nätet. Det är nämligen på nätet som en stor del av väljarnas åsiktsbildning inför valet den nionde september sker, skriver Gustav Hjärn, vd och grundare av Ifrågasätt.

Sedan ett år tillbaka har så kallade upphovsrättstroll skickat hotbrev till tusentals svenskar. Trollen har fått de flesta av dem att betala pengar i ren skräck, trots att de vet att sådant borde vara ett ärende för rättsväsendet. Tyvärr är det lagligt att skicka hotbrev idag, skriver Piratpartiets partiledare Magnus Andersson.

Trots stora satsningar kommer Sverige att ha svårt att ligga i bräschen för utvecklingen av AI. Ett rimligt mål är istället att stärka välfärden och välståndet i landet genom att bli bäst i världen på tillämpning av den nya tekniken. Men först måste en rad reformer komma på plats för hur man ska förhålla sig till AI.

Oavsett om det är för ett hotell eller en brödrost, du någon gång tittat på, är riktad reklam för många det tydligaste tecknet på hur mycket de spåras på internet. Det är också tillfällena då flest reflekterar över sin personliga integritet på nätet.

Det är inte Facebook som är problemet - skandalerna som avlöser varandra är i stället symtom på dåligt fungerande regelverk. Staten kan inte enbart delegera åt företag och användare att hantera situationen. Det räcker inte heller med bättre AI-verktyg för upptäckt av otillåtet innehåll eller att hävda att plattformar är neutrala förmedlare av information och att lägga ansvaret på användarna.

Opinionsbildare, journalister och makthavare måste växa upp och sluta blanda ihop hat med hot. Hot är oacceptabelt, men att folk reagerar på varandras åsikter är en del av det demokratiska samtalet, skriver Josef Fransson (SD), som reagerar på digitaliseringsminister Peter Erikssons (MP) förslag att omöjliggöra anonymitet på nätet.

En myndighet kan inte sekretessbelägga information om en anställds surfvanor, samtidigt som den delas med reklamindustrin. En färsk dom slår fast att rikspolisens webbkakor är allmänna handlingar som ska lämnas ut. Problemet torde dock vara att myndigheterna inte förstår att de anställdas beteende på nätet faktiskt kartläggs.

Digitaliseringen låter oss göra det vi alltid gjort, men på ett sätt som förändrar vårt sätt att vara. Ett exempel är partiledardebatter i TV. Politik blir i fortsättningen mer anpassad efter upplevelseindustrins krav på underhållningsvärde än riksdagens traditionella gestaltning av hur debatter genomförs. Och det får konsekvenser.

Välfärdens tjänster digitaliseras alltmer. Tiden är nu inne för det offentliga Sverige att sluta vänta, ta internet på allvar och själva börja göra saker. Den digitala förändringen sker inte i ett stort språng, utan när vi alla gör många små saker och lär av varandra.

Bryssel 22 mars 2016. Ytterligare en plats och ett datum att lägga till listan över terrorns blinda hat. Människor drabbas mitt i steget och återigen tvingas vi se på när fanatism och extremism tar sig rätten att styra över andras liv. Sverige är ännu relativt förskonat men vi befinner oss på ett sluttande plan.

Digitaliseringskommissionens betänkande lämnar mycket i övrigt att önska. Digitaliseringen genomsyrar hela samhället, vilket bland annat innebär att näringslivet behöver kompetens för att digitalisera företagens produkter och tjänster, vilket sker i rask takt i våra konkurrentländer.

Majoriteten av de kommunalt och regionalt ägda näten på bredbandsmarknaden fungerar alldeles utmärkt ur konkurrenssynpunkt, svarar Ola Norberg på ett inlägg där Jonas Birgersson och Jon Karlung varnar för monopol.

Ska det vara möjligt att köpa upp olika vägsträckor runt om i Sverige – och sedan stänga dem för konkurrenter? Det är ett fullt realistiskt – och farligt – scenario för bredbandsmarknaden, varnar Jonas Birgersson och Jon Karlung, ledare för två bredbandsbolag.

I skolan arbetas det hårt mot mobbning för att barnen ska lära sig att det är viktigt med inkludering och att respektera andra. När barnen möter verkligheten utanför skolan är budskapet från vuxenvärlden, genom de vuxnas beteende, ett annat.

Att blockera åtkomst för visst innehåll från skolans datorer kan låta vettigt, men är egentligen en riskabel lösning som i värsta fall får motsatt effekt: barnen får inte chansen att under vuxen ledning förstå potentiella faror på nätet.

Förslagen att låta polisen begå dataintrång och utöka signalspaningen gör rättsväsendet beroende av att tekniska system bevaras osäkra för hela allmänheten. Polisiära åtgärder ska inte öka risken för identitetsstölder. Det är dags att börja prata om hur rättspolitiken påverkar samhället i stort.

Sverige talar med kluven tunga i frågan om tillgänglighet på webben. Å ena sidan talar regeringen om mänskliga rättigheter och flaggar för vikten av digital tillgänglighet. Men å andra sidan bromsar man i förhandlingarna om ett EU-direktiv som ställer krav på att offentlig digital information och tjänster på webben ska vara tillgängliga för alla.

Arbetsgruppens uppdrag var att ta fram nya idéer på en miljöpartistisk kulturpolitik. Gruppen har i stort sett gjort raka motsatsen. Det som är nytt i programmet tycks snarare vara att göra kulturpolitiken till statscentralismens nya fäste - besvikelsen är stor, skriver miljöpartisten Tomas Melin i en replik.

Miljöpartiets arbetsgrupp föreslår en punktskatt på bredband. De vill alltså att människor ska betala en särskild statlig avgift för rätten att uträtta bankärenden, följa nyhetsutvecklingen och kommunicera med vänner. Gräv snabbt ned förslaget och glöm bort det, skriver moderaten Karl Sigfrid.

Just nu delas Sveriges kommuner upp i två lag. De som har fungerande bredband och de som lämnas utan. Uppdelningen sker i det tysta, utan någon egentlig debatt. Din bostadsort avgör dina möjligheter att leva ett modernt liv.

Stockholms Stads rådgivningstjänst lovar anonymitet men lagrar och sprider i stället uppgifter om de hjälpsökande och deras internetvanor. En undersökning av tjänsten visar att kommunens anonymitetslöfte är direkt falskt. Detta är inte bara oärligt utan utsätter också de hjälpsökande för onödig risk.

2015 måste vi på allvar se datorer som ett lika självklart verktyg som penna, papper och räkneböcker. Precis som i Norge och Danmark måste vi nu fylla datorerna med innehåll för att på så sätt säkerställa skolans utveckling, framtid och likvärdighet. Det är dags att digitalisera skolan.

I dag hindrar kommunallagen stadsnäten från att verka utanför de egna kommungränserna. Vi är övertygade om att en regeländring, liknande den som skett för kommunalägda energibolag, skulle främja den fortsatta bredbandsutbyggnaden, skriver Svenska Stadsnätsföreningen i en replik till Telia.

Den svenska modellen bygger på att privata företag, på kommersiell grund, tagit ett stort ansvar för utbyggnaden av digital infrastruktur. Även lokala stadsnät spelar en stor roll. Men det är hämmande för konkurrensen och i förlängningen för samverkan om kommunerna gynnar sina egna stadsnät framför privata alternativ.

Nu behövs snabbhet om Sverige ska klara utmaningen att bygga fiber i ett glest befolkat land. Att hoppas på ökade framtida statliga investeringar när det finns privata företag som vill investera redan nu leder snarare till en försenad utbyggnad.

Det finns studenter och personal i den högre utbildningen som kränker varandra i sociala medier. Också inom sjukvården, socialtjänsten, skolan och flera andra områden har yrkesföreträdare fortsatt att kränka varandra på nätet. Det behövs nu ett rejält förebyggande arbete mot kränkningar och näthat. All högskoleutbildning borde införa mediehantering och etik på schemat.

EU har redan en lag och två lagförslag som på olika sätt använder incidentrapportering av IT-säkerhet för att stärka privatpersoners och konsumenters rättigheter. Sveriges regering bör följa gällande lagstiftning, och koordinera framtida lagstiftning, i stället för att ägna sig åt dubbeljobb på hemmaplan.

Sverige är en av världens ledande IT-nationer, inte minst tack vare ett väl utbyggt fiberbredband som når över 50 procent av hushållen. De kommunägda öppna fibernäten har haft en stor roll i denna utveckling, trots att nuvarande lagstiftning och direktiv begränsar stadsnäten. Nu är det hög tid att den nya regeringen skapar tydliga förutsättningar för stadsnäten och för en fortsatt konkurrens på bredbandsområdet.

När varannan svensk finns på Facebook och det enligt Twittercensus 2014 bara finns drygt 84 000 mycket aktiva Twitterkonton i Sverige kanske många undrar vad poängen är med att vara där? Som samhällsintresserad vill jag påstå att du knappt har råd att missa samtalen på Twitter. I synnerhet inte nu under det heta valåret.

Det är en självklarhet att svenska företag inte ska bidra till internetcensur och sämre demokrati, skriver Föreningen för digitala fri och rättigheter (DFri).

Framtiden har rykte om sig att vara svårförutsägbar. Internet skulle vitalisera demokratin och den lokala demokratiska debatten. Runt millennieskiftet var det nätet som man hoppades skulle förverkliga den goda samtalsdemokratin – i framtiden.

Sverige borde med kraft arbeta med smarta mobila lösningar. Det effektivaste sättet är att skapa en demonstrationsplats där framtida mobila vardagstjänster redan nu användas och testas av vanliga användare. I Trollhättan har en rad lokala parter etablerat ett sådant samarbete, som fler kan lära av.

Av Sveriges 20 största kommuner uppmanar 75 procent sina invånare att köpa närproducerat. En sådan uppmaning på en webbsida kan strida mot EU-rätten visar en aktuell utredning från Kommerskollegium.

Nu utmanar vi landets alla kommuner, företag, organisationer, projekt, nätverk och privatpersoner: Hur får vi fler att använda nätet? Vem har den roligaste, smartaste eller kanske mest annorlunda idén för att få dem som i dag står utanför den digitala gemenskapen att bli en del av den?

Alltfler av de tjänster och service vi behöver är digitala. För att säkra morgondagens välfärd i den stenhårda globala konkurrensen krävs en bred digital delaktighet.

Den digitala delaktigheten och den demokratiska debatten på internet är inte representativ som det ser ut i dag. Låt oss ändra på det och lär gärna av våra arbetsmetoder i Katrineholm.

I dag utspelar sig ungas vardag lika mycket på nätet som i den fysiska verkligheten. Det ställer helt nya krav på samhällets olika stödinstitutioner, inte minst på socialtjänsten som måste finnas där de behövs som mest för att ge unga stöd - oavsett om det gäller problem i skolan, i familjen, på nätet eller andra delar av vardagen.