Innovation

Kommunen har valt sin egen väg – allt fler vill följa efter.

Politiken är till stor del frånvarande när offentlig sektor digitaliseras.

På Dagens Samhälles seminarium Digitalisering i offentlig sektor fick publiken möjlighet att ställa frågor till föreläsarna. Här har vi samlat några av frågorna och föreläsarnas svar. De har bland annat svarat på:
• Toppstyrning eller lokal styrning – vad är bäst för digitaliseringen?
• Hur kan kommuner samarbeta mer konkret?
• Vilka är riskerna med att använda amerikanska molntjänster?
• Hur bemannar man agila team?
• Hur kan kommuner samverka kring öppen källkod?

Digitalisering i offentlig sektor, stöket i skolan och brister i vården för dem som utsatts för sexuella övergrepp. Det är några av de ämnen som har debatterats den gångna helgen.

Arbetsgivarorganisationen Sobona lanserar en plattform som ska stötta kommunala företag att mejsla fram nya idéer. ”En digital receptbok för innovationsarbete”, säger strategichefen Samira Lundqvist.

Digitaliseringsprocessen var dyr, trög och krånglig. Nu är Växjö en förebild och nominerad till Sveriges digitaliseringskommun. ”Vi har frigjort massvis med tid.”
• Katalysatorn som driver utvecklingen
• Så gör Växjö för att fixa nya e-tjänster på några timmar.
• ”Chefens fönster” förenklar ledarens jobb.

Lärdomar från coronapandemin ska säkra rätt kompetens för framtidens vård. Det vill Nationella vårdkompetensrådet som nu lämnar fem rekommendationer i en rapport.

Liberalerna kräver ett förbud mot kusinäktenskap. Infrastruktur, distansundervisning och friskolor är andra debattämnen denna morgon.

Vi i kommunerna kan vidta en mängd åtgärder för att bli en bättre samarbetspartner till det lokala näringslivet. Vi kan bli mer serviceinriktade och bättre på att stötta innovationer, skriver Nätverket Svenska Industrikommuner.

Om digital utveckling ska lyckas måste alla få vara med. Och ingen får vara rädd för att göra fel. Det säger Diggs generaldirektör Anna Eriksson, som vill skapa en ny kultur i offentlig sektor.
Anna Eriksson om:
• It-attacken mot Kalix
• Molntjänster
• Öppen källkod

Jonas Söderström har författat en lista på sju punkter över vad Sveriges nye digitaliseringsminister Khashayar Farmanbar (S) borde ha högst på sin agenda.

Vaccinpassen är i fokus när nya restriktioner införs. Bensinskatten, vindkraften och flerbarnstillägget är andra ämnen som tagits upp i debatten den gångna helgen.

Allt fler kräver en nationell digital infrastruktur. Kanske finns det redan början till en sådan i Sundsvall. ”Vi har skapat en digital infrastruktur med hela offentlig sektor för ögonen”, säger it-direktör Marcus Matteby.

Ett svenskt ”techunder” kan vara räddningen för små kommuner. Det tror Tech Sveriges förbundsdirektör Åsa Zetterberg som vill att offentlig sektor och näringslivet ska driva digitaliseringen framåt tillsammans.
* Tipset till kommuner: ”Då får du investeringar, riskkapital och pengar in i systemet”.
* Kommun i Skåne får beröm för digitaliseringsarbetet: ”De pratar inte bara”.

Sluta digitalisera oviktiga detaljer och satsa i stället på hållbara lösningar, bygga nätverk och samverkan för rätt utveckling, skriver Maria Hansson, digitaliseringsstrateg och konsult.

Tre av fyra kommunchefer är missnöjda med hur digitaliseringen av den egna kommunen fungerar, visar en ny undersökning.
”Jag tror på det goda exemplets makt, att vi kommuner lär oss av varandra”, säger kommundirektör Jennie Vidal i Ljungby.

Regeringen recenserar digitalieringsarbetet i budgetpropositionen och ger det mesta betyget väl godkänt. Men från forskningen ställer vi oss frågande till denna bedömning, skriver professorn i informatik Johan Magnusson.

De som gör digitaliseringen till en it-fråga kommer att få lida stort. Det säger informatikprofessorn Johan Magnusson som menar att utvecklingen måste ägas av verksamheterna, inte it-chefen.

Att påstå att kommunerna har tagit ett digitalt kliv under pandemin är ”bara dumheter”. Det säger Johan Magnusson vid Göteborgs universitet som studerat hur kommunerna arbetar med digitalisering.

Vi hoppas att regeringen aktivt stöder nya samarbetsformer och initiativ som utvecklats för att bekämpa pandemin. Då kan vi som land mer effektivt bekämpa den pågående pandemin och stå starkare inför nästa hälsohot, skriver företrädare för Forska!Sverige och Agenda för hälsa och välstånd.

Den gigantiska upphandlingsmarknaden behöver skärskådas och utmanas. Inte minst behöver vi ta tillvara all den uppfinningsrikedom och kunskap som finns i svenska småföretag, skriver ledamöterna i Moderata företagarrådet Jörgen Warborn och Anna Jähnke.

Ett enormt stresstest för hela systemet – som systemet stått pall. Så beskriver Region Stockholms nya forsknings- och innovationsdirektör Clara Hellner den pågående coronapandemin. ”Det har varit en kick att få se det! Vården, forskningen och utbildning har gått armkrok och klarat det fantastiskt bra.”

Konkurrensutsättningen av järnvägsunderhållet har sparat pengar för svenska skattebetalare. Det finns behov att förbättra beställarkompetensen och uppföljning men förslaget att återförstatliga underhållet som läggs fram i ett nytt betänkande riskerar att kasta ut barnet med badvattnet, skriver forskarna Jan-Eric Nilsson och Johan Nyström.

Region Skåne vill radikalt förbättra akutvården för stroke genom att göra en innovationsupphandling.

Gävle och Gävleborg har bidragit till ett projekt för att skapa ett övervakningssystem för smittskydd i Hubeiprovinsen i Kina, där coronautbrottet startade. Men det EU-finansierade forskningsprojektet har efter fem år ännu inte kommit till praktisk användning.

Sjukvården misslyckas ofta att göra behandlingar med nya innovativa läkemedel tillgängliga till patienter med svåra, sällsynta och obotliga sjukdomar. Den långsiktiga lösningen på problemet handlar inte om mer pengar till hälso- och sjukvården utan om att öka vår gemensamma betalningsförmåga, skriver hälso- och sjukvårdsdirektörerna i Region Västerbotten och Region Örebro län.

Inget skolämne väcker så många känslor som matten. Att det är svårt, lätt, tråkigt, att det krävs medfödd fallenhet... Kunskaper i matte är avgörande för att vi ska ta kunna ta oss an de samhällsutmaningar vi står inför – och därför måste vi arbeta gemensamt för hålla kvar den positiva trend som PISA-resultaten visar, skriver Mattecentrum och Teknikföretagen.

Att låta prospekteringsbolaget Igrene utvinna fossil gas i Siljansringen i Dalarna, när ett förbud väntas bli lag 2022 vore verklighetsfrånvänt. Ska Sverige ha trovärdighet i klimatfrågan kan inte ny utvinning av fossila energikällor tillåtas, skriver flera företrädare för miljöorganisationer.

Visionen om att Sverige ska bli bäst i världen på e-hälsa till 2025 ter sig fortfarande verklighetsfrämmande. Det är inte i första hand pengar som saknas utan frånvaron av ett tydligt mandat från staten och regionerna, skriver forskaren Mårten Blix.

Ett statligt monopol är ingen garanti för säker IT-drift. Det är snarare ett hinder för innovationer och effektiv användning av resurserna, skriver Åsa Zetterberg, IT&Telekomföretagen.

Gediget förarbete och politisk förankring är två viktiga faktorer för att lyckas med innovationsupphandling, visar en ny rapport. Företagen som deltagit är positiva till att delta i fler innovationsupphandlingar.– Minst blir det en besparing för miljön, säger Johanna Enberg på Upphandlingsmyndigheten.

Innovationsveckan uppmuntrar kommuner och regioner att sno bra idéer från varandra.

Beslutsfattare kan göra mycket mer för att ta tillvara de möjligheter som digitaliseringen innebär i vården. Det skriver docent Anna Essén, som idag presenterar en ny SNS-rapport om viktiga framgångsfaktorer.

Ineffektivitet i offentliga upphandlingar kan ha kostat svenska skattebetalare 135 miljarder kronor 2018. Det är hundra gånger mer än vårbudgetens skattehöjningar på 1,3 miljarder kronor. Stelbent juridik, för lite vikt vid funktion, bristande resurser och politiker som låter populism styra inköpen är orsaker till detta gigantiska slöseri, skriver flera experter.

Befolkningen är uppkopplad, djurhållningen ansvarsfull, naturen ren, vattentillgången god och jord- och skogsbruket hållbart. Så vem ska gå först i omställningsarbete till ett hållbart samhälle om inte Sverige, frågar LRF:s förbundsordförande Palle Borgström och vd Anders Källström.

Invånarna i socialt marginaliserade stadsdelar deltar i högre utsträckning i studieförbundens verksamhet jämfört med invånarna i övriga kommunen. Folkbildningen ger dem en grundläggande gemenskap, ett ökat samhällsdeltagande och bidrar till att driva fram sociala innovationer, skriver Nazem Tahvilzadeh som varit forskningsledare för en ny rapport från Folkbildningsrådet.

Om digitalisering och innovationsutveckling verkligen ska förändra vården måste det ske inifrån och i samverkan med alla delar i vårdens eko-system. Att upprätta ett separat branschråd är inte ett steg i rätt riktning, replikerar Doktor24:as verksamhetschef Daniel Kernell till Kry och Min Doktor.

Upphandlingar där krav ställs på funktion eller problem som ska lösas driver innovation. Detaljerade produktkrav hindrar nytänkande, enligt ny rapport.

Nuvarande politiska åtgärder räcker inte för att bemöta klimathotet, vilket bland annat Trafikverkets senaste rapport vägtrafikens utsläpp bekräftar. Inte heller i Januariavtalet lyckas partierna fullt ut sätta fokus på de verkliga utmaningarna. Men det finns effektiva åtgärder som kan genomföras på regional och kommunal nivå, skriver företrädare för Innovationsföretagen.

Politiken fokuserar för mycket på stöd och för lite på att ta bort hinder. Skippa bidragen och fokusera på krångelfri politik och god kompetensförsörjning – då får vi den bästa innovations­politiken både regionalt och nationellt, skriver flera forskare.

Offentlig sektor behöver hitta långsiktiga lösningar för att klara av att finansiera välfärden och klara kompetensförsörjningen. Tillsammans arbetar vi för att frigöra tid till det som är vårt viktigaste uppdrag − att möta och hjälpa människor. Det som kan automatiseras ska automatiseras, skriver företrädare för Sveriges Kommuner och Landstings (SKL:s) välfärdsråd.

Sverige står inför stora hälsoutmaningar framöver. För att bemöta dessa behöver regeringen gå från ord till handling och prioritera satsningar på medicinsk forskning och medborgares hälsa i den kommande budgeten, skriver Forska!Sveriges generalsekreterare Anna Nilsson Vindefjärd och ordförande Olle Stendahl.

SKL:s ekonomirapport är skrämmande läsning och produktiviteten minskar i välfärden. Samtidigt växer behoven av välfärdstjänster och arbetskraftsbristen tvingar fram sänkta sina kompetens- och utbildningskrav vid rekrytering. Allt pekar mot att kommunsektorn måste samarbeta mer med näringslivets innovatörer, skriver Svenskt Näringsliv.

Sverige, liksom resten av världen, står inför betydande samhällsutmaningar i form av klimathot, demografiska förändringar och snabb teknisk utveckling. Samtidigt råder osäkerhet kring hur utmaningarna ska bemötas. Förmågan att navigera i en föränderlig värld är en kritisk faktor för ett land som vill upprätthålla ett högt välstånd. Experimentell policy har därför blivit allt viktigare.

Ett nytt EU-projekt ska underlätta upphandlingar av innovationer. Upphandlingsmyndigheten och Statens inköpsråd är svenska deltagare.

Nacka kommuns upphandlingar av bibliotekstjänster har inte gjorts för att spara pengar, utan för att stimulera utveckling och nytänkande. Resultatet är fortsatt nöjda låntagare och besökare, replikerar Hans Peters, ordförande (C) i Nacka kulturnämnd.

För första gången finns en mätning som visar innovation i offentlig sektor. Fyra av fem arbetsställen har genomfört minst en innovation de senaste åren. Men brist på tid och resurser hämmar nytänkandet.

När Stockholm och Västerbotten fick varsitt innovationslandstingsråd var förväntningarna högt ställda. Fyra år senare är titeln ett minne blott.

Nobelpriserna i medicin och i kemi lever upp till statuterna om att belöna den största nyttan för mänskligheten. Upptäckterna har förändrat sjukvårdens möjligheter att behandla svåra sjukdomar. Men vi bör vi inte bara nöja oss med att dela ut priserna i Sverige. Vi har även stora möjligheter att bidra till medicinsk utveckling och växa inom Life Science.

På området e-hälsa och it-stöd inom vården är det lätt hänt att politiker lockas att fokusera på glamourös genombrottsteknik snarare än på de basala och tråkiga lösningar som måste säkras först, skriver läkarna Mikael Hoffmann och Håkan Nordgren.

Bristen på estetisk kompetens bland våra unga kommer inte att ge upphov till dramatiska problem. Den kommer bara stillsamt att leda till mindre kreativitet och färre innovationer i det industrisamhälle, som redan ersatts av ett informationssamhälle, skriver Åsa Moberg.

Darja Isaksson har rest land och rike runt och predikat digitalisering. Som gd för Vinnova ska hon nu leda landet mot innovationshimlen.

Ett antal studier har visat att det finns ett starkt samband mellan människors oro på arbetsmarknaden och stödet för SD och liknande partier. Den som vill förstå ökade stödet för ett populistiskt parti borde därför ägna större uppmärksamhet åt förändringarna på arbetsmarknaden, skriver Ann-Therese Enarsson, vd på Futurion.

Det ligger i allas intresse att den totala kostnaden för läkemedel är så låg som möjligt. Det är därför vi uppmanar till en hälsoekonomisk utvärdering av hela systemet kring introduktionen av nya läkemedel, inklusive den enorma administrativa apparat som har byggts upp kring läkemedelsgodkännande, slutreplikerar ordföranden för Blodcancerförbundet Lise-Lott Eriksson.

Vi behöver politiker som har en plan för hur vi ska ta offentlig sektor in i framtiden. En plan för hur vi kan nya hitta sätt att stimulera och uppmuntra nytänkande och innovationer. Jag hoppas därför att vi kommer att få se ett tydligt innovationsfokus i fler kommuner och landsting den kommande mandatperioden, skriver Johan Ödmark vd för Stiftelsen Electrum.

Det finns en stor risk att offentlig sektor kommer att plöja ner enorma resurser på att komplicera den befintliga verksamheten om man fortsätter med dagens metoder för ett systematiskt kvalitetsarbete. I stället bör man ta fram helt nya processer som är tio gånger bättre, både för användare och organisation.

I två år har samlat erfarenheter och kunskaper genom vårt Innovationscenter för landsbygden. Låt oss bidra till regeringens ambition att stödja landsbygdens entreprenörer och företagare, manar fyra kommunalråd från sydöstra Skåne.

Sverige behöver människor, som vill bli ingenjörer och som vill jobba med utvecklingen av den infrastruktur som utgjort grunden för vårt lands välstånd. Men det krävs att de som arbetar med utveckling i branschen kan känna att de får fullt utlopp för sin kreativitet och innovationsförmåga. Det behovet möter vi inte genom att skapa otrygga arbetsvillkor, varnar Ulrika Lindstrand, ordförande Sveriges Ingenjörer och Tomas Eneroth, infrastrukturminister (S).

Samhällsdebatten präglas av att Sverige står inför stora utmaningar. Migration, välfärd, bostadsbyggande, stärkt innovationskraft etc. Ett land som vill utvecklas, bygga framtidstro och bli än mer attraktivt behöver satsa strategiskt på kultur. Detta kommer att diskuteras på konventet Folk och Kultur som öppnas av kulturminister Alice Bah Kuhnke (MP) i Eskilstuna idag.

Många brinnande samhällsfrågor behöver nytänkande. Hur vi bryter segregationen och skapar goda livschanser för nyanlända barn och unga är en av dessa. Sverige är världsledande inom innovation, hur kan vi på ett smartare sätt nyttja den fantastiska innovationskraft som finns i Sverige? Vi som arbetar med social innovation ser tre hinder som måste överkommas.

Sverigeförhandlingen vill att höghastighetståget ska bli en motor för tillväxt och innovation. För att det ska bli möjligt behöver Sverigeförhandlingen ta bort skygglapparna mot verkligt genomgripande lösningar. Maglev är en genombrottsteknik som är ett mycket lovande innovationsområde och har potential att skapa verklig tillväxt via tillämpningen magnettåg.

De politiska ambitionerna är tydliga och tekni­ken finns – nu flockas privat och offentligt riskkapital kring unga svenska e-hälsobolag. Och senfärdiga landsting och regioner tänker om och börjar öppna för innovationer.

Genom att upphandla slutresultat i stället för specificerade system kan vården få tillgång till nya innovationer. Det säger Marianne Larsson på Innovation Skåne, och pekar på att många landsting och regioner redan är i gång.

Vi vill att svensk forskning ska hålla hög kvalitet och oftare leda till resultat som skapar nya svenska jobb. Men vår passiva regering lägger hellre nya uppdrag på våra högskolor och lärosäten än att stärka Sveriges konkurrenskraft.

När forskningspropositionen blir verklighet menar vi att de 17 målen i Agenda 2030 tillsammans med regionala strategier måste styra satsningarna. Bara då kan vi stärka befolkningens hälsa, finna svar på den ökade urbaniseringens dilemman och säkerställa hållbar energiförsörjning.

EU:s Lissabonprogram från 2005 skulle lägga grunden för ett bättre innovationsklimat i Europa. Drygt tio år senare vet vi att de inte blev mycket av de stolta målen. Vad är roten till problemet? Vår erfarenhet pekar på att tjänstemännen får för lite stöd från ledningen – tvärtemot Lissabonprogrammet - och därmed undergrävs förnyelsebesluten.

En ny dom från Högsta Förvaltningsdomstolen stoppar ny digital teknik som kan sänka byggkostnader, öka bostadsbyggandet, utveckla infrastrukturen och dessutom stimulera innovativa företag. Nu måste regeringen snarast agera och ändra lagstiftningen.

Personer med ADHD, ASD/Asperger och Tourette har unika förmågor som idag inte tas tillvara i arbetslivet – med sjukskrivningar och arbetslöshet som följd. Ändra på det och få kreativitet, expertis och innovation i retur, skriver Attention.

Följ i andra länders spår och skapa ett policylabb för social innovation och utveckling av ny politik för att möta nya samhällsutmaningar, skriver Erika Augustinsson, Mötesplats Social Innovation vid Malmö högskola i samband med Social Innovation Summit som startar idag i Malmö.

De senaste 20 åren har 80 procent av de nya jobben skapats i privat tjänstesektor, varav merparten i kunskapsintensiva tjänsteföretag. När näringsminister Mikael Damberg i morgon presenterar nya samverkansprogram för ökad innovation är det hög tid att dessa företag lyfts fram, så att de kan fortsätta att växa i Sverige.

Sveriges välfärd kommer inom de närmsta åren att möta stora utmaningar. För att vi ska fortsätta vara ett föregångsland inom välfärd behöver vi utveckla ny teknik, digitala tjänster och arbetsmetoder som gör vård, skola och omsorg bättre. För att nå dit behöver det offentliga Sverige våga släppa in mindre, innovativa företag.

De flesta förknippar ordet innovation med tekniska uppfinningar. Men det är en omodern syn. I dag handlar det om att skapa värden – ekonomiska, sociala eller miljömässiga – för kunder, brukare och medborgare. Det är hög tid att regeringen i sina politiska prioriteringar visar att den omfamnar den nya synen på innovation.

Spotifygrundarnas signal om att flytta företaget utomlands måste tas för den varningsflagga det är. Svenska politiker med näringsministern i spetsen behöver med stort fokus och driv fortsätta förbättra klimatet för nystartade och snabbväxande företag.

Sveriges politiker måste ta Spotifys varning på allvar. Jag har besökt över femtio startups det senaste året och kan vittna om att de menar allvar. Om vi inte reformerar oss kommer startupföretagens expansion att ske på andra ställen i världen.

Det råder en akut brist på moderna veterinära läkemedel. För att råda bot på det krävs bättre villkor för forskning och utveckling.

Sverige har hävdat sig väl globalt – tack vare såväl kreativa företag som gynnsamma omständigheter. Men tätpositionen hotas. Vi har halkat ner från plats tre i världen år 2006, till plats tio år 2015 i World Economic Forums konkurrenskraftsindex. Och vi tappar mark relativt viktiga konkurrentländer när det gäller närvaro på växande marknader i Asien.

Handikappförbunden beklagar att regeringen i direktiven till sin nya hjälpmedelsutredning missat chansen att ta systemet in i framtiden. Istället för innovation och stärkta möjligheter att delta på arbetsmarknaden har man valt att fokusera på att minska skillnaderna över landet.

Bättre vård för patienterna, en livskraftig exportsektor och högkvalificerade jobb i Stockholmsregionen. Det finns många skäl att satsa mer på medicinsk forskning i vår region. Under Nobelveckan lyfts världens bästa forskning fram och det är ett viktigt ämne under några dagar. Men låt det inte stanna där. Forskningen måste prioriteras under årets resterande 51 veckor också.

Nästa år lägger regeringen fram en ny forskningspolitisk proposition som kommer ligga till grund för framtida satsningar. Det finns stora potentiella vinster för samhället i att satsa på vattenområdet, något som tidigare regeringsförslag har missat och som nu är mer angeläget än någonsin.

Mattecentrum genomförde i går världens största matematiklektion. Guiness rekordbok och 3611 elever var på plats i Gävle. Mattecentrums engagemang gör varje dag stor skillnad, och gårdagens initiativ är viktigt, skriver Erik Bengtzboe (M), riksdagsledamot i utbildningsutskottet.

Hur Sverige ser ut om trettio år beror på hur den demografiska utmaningen hanteras, och hur vården, skolan och omsorgen moderniseras. Sanningen är att de flesta av de senaste decenniernas reformer varit verkningslösa. Vi måste inte minst använda data om välfärdssystemen på ett nytt sätt.

Innovationer spelar en nyckelroll för att möta de utmaningar som välfärden står inför. Trots det är innovationstakten i kommuner, landsting och regioner alldeles för långsam. Nu måste arbetet konkretiseras och omsättas i praktiken. Medborgarna riskerar annars att möta en omodern och oflexibel offentlig sektor som inte kan tillgodose deras behov och önskemål.

Svensk hälso- och sjukvård kan bli ännu bättre genom att utnyttja den fulla potentialen i nya innovationer. Därför behöver vi utveckla lösningar för en jämlik och värdebaserad vård där patienten blir den stora vinnaren.

Sverige satsar mest på att utveckla innovationer, men utan rätt upphandling lär inte investeringarna bära frukt.

Det finns många nya lösningar och innovationer som skulle bidra till en bättre offentlig sektor men som aldrig efterfrågas. Vi måste därför förflytta fokus från pris till kvalitet i upphandlingsarbetet, och se till så att dessa skapar ett mervärde för medborgarna.

Regeringen ska nu påbörja arbetet med en Life science-strategi. Det är viktigt att Sverige genomför konkreta förbättringar för att vässa konkurrenskraften inom läkemedelsområdet, då andra länder genomför åtgärder som skärper konkurrensen om investeringarna. Som global aktör, med bred verksamhet i Sverige, vill vi bidra med våra insikter och förslag.

Med det statliga innovationsrådet och industrikanslern snickrar regeringen ideologiskt konstruerade luftslott av förhoppningar och idéer från 1980-talet. Men det leder inte till fler jobb och högre tillväxt, utan kommer istället förpassas till historien som verkningslös symbolpolitik.

Nu behövs det en nationell politisk strategi för att säkra den svenska läkemedelsindustrin. Och det initiativet behöver överleva valresultatet i mars, oberoende av vilken sida som vinner.

88 procent av företagen som startas gör det med egna medel, visar en ny rapport från Ratio. I dag fungerar inte finansieringen av nya innovativa företag - vilket kan få konsekvenser för svensk ekonomi på sikt.

Omtanke om patienterna och utvecklingen av den svenska hälso- och sjukvården är helt frånvarande i finansministerns analys av den svenska läkemedelsbranschen. Läkemedelsförmånen är tydligen till för industrin, eller snarare till för att industrin ska göra som Anders Borg vill. Jag har aldrig tidigare inom sjukvården mött en sådan arrogant, okunnig och maktfullkomlig attityd från ett statsråd.

Journalisten Thord Eriksson har skrivit en bok - Folk dör här - om äldreomsorgen och välfärdens framtid. Den visar på ett cyniskt förnekande av fakta från massmedia och politiker. Men den pekar också tydligt ut fyra områden som är helt avgörande i den fortsatta diskussionen om välfärden.

Kommunens ekonomer har viktiga kunskaper att bidra med i innovationsarbetet. Trots det uppger var tredje ekonomichef att ekonomerna inte är tillräckligt delaktiga i verksamhetsutvecklingen. Det här är ett slöseri både med ekonomernas kompetens och med kommunernas resurser.

Politiker har länge lyft fram vikten av att ställa om till förnybara drivmedel och signalerat att biodrivmedel ska spela en viktig roll. I somras kom ett förslag från finansdepartementet om att ta bort skattebefrielsen för vissa biodrivmedel. Det oroar oss, skriver två forskare vid Linköpings universitet.

Debattklimatet hårdnar och tempot skruvas upp allt mer inför höstens riksdagsval. Samtidigt som partierna gör allt för att vinna mark och profilera sig, utmärker sig en fråga där en slående, blocköverskridande enighet tycks råda – behovet av att stärka svensk life science.

Många och enkla åtgärder kan ge 50 procent högre energieffektivitet inom bebyggelse, industri, transporter, tjänster och skogs- och jordbruket. Politiker kan bidra med skattelättnader, riskhantering och innovationsupphandling, skriver företrädare för Ingenjörsvetenskapsakademin.

Sedan Pfizers försök att köpa Astrazeneca har debattens svallvågor gått höga om life science-branschens framtid. Även om budet fallit är frågan fortsatt av högsta vikt eftersom branschen står för betydande förhoppningar om arbetstillfällen, akademisk utveckling, vårdkvalitet och skatteintäkter.

Larmrapporterna om att de offentliga finanserna pressas svårt av att vi lever allt längre är kraftigt överdrivna. Rapporterna har systematiskt underskattat det sätt på vilket hälsan stiger i takt med att livslängden ökar, skriver Nima Sanandaji i en ny bok som släpps i dag tisdag.

Budtumultet kring Astrazeneca är inte en isolerad affär utan belyser snarast vilket känsligt läge läkemedelsindustrin befinner sig i just nu. Svenska politiker bör ta budet och utvecklingen i branschen på lika stort allvar som den brittiska regeringen gör.

Långsiktiga åtgärder är bra, men räcker inte för att rädda kvar forskningen i Sverige. Vården måste också hjälpa till genom att bli bättre på att presentera innovationer för patienterna, replikerar Mikael Hoffmann, chef på NEPI.