På Dagens Samhälles seminarium Digitalisering i offentlig sektor fick publiken möjlighet att ställa frågor till föreläsarna. Här har vi samlat några av frågorna och föreläsarnas svar. De har bland annat svarat på:
• Toppstyrning eller lokal styrning – vad är bäst för digitaliseringen?
• Hur kan kommuner samarbeta mer konkret?
• Vilka är riskerna med att använda amerikanska molntjänster?
• Hur bemannar man agila team?
• Hur kan kommuner samverka kring öppen källkod?

Klimatomställning, Tidöavtal och isbrytare. Det är något av det som diskuteras på fredagsmorgonen.

Klimatkommunerna är oroliga för hur den nya regeringen kommer att påverka deras arbete. I Tidöavtalet saknas viktiga åtgärder för att minska utsläppen, säger verksamhetsledaren Filippa Borgström: ”Det verkar framför allt vara en satsning på näringslivet.”

Sabotaget mot gasledningen Nord Stream i Östersjön dominerar debatten. Alla våra senaste regeringar har varit naiva gentemot Ryssland, hävdar journalisten Jonas Gummesson. Elbilspolitiken och Centerpartiet är andra ämnen i dagens debatt.

God tillgång på vatten av god kvalitet kan inte tas för givet, skriver en rad experter. Politiker lyssnade inte på varningar kring gängkriminalitet, anser tidigare S-politikern Nalin Pekgul. Övriga debattämnen i dag: bostäder, väljare i glesbygd och medicinsk forskning.

Folkliga protester mot byggprojekt ligger bakom alla de fyra lokala folkomröstningar som kommer att hållas på valdagen. Det handlar om ja eller nej till hotell och vindkraft samt i Trelleborg frågan om hamninfart i öst eller väst.

Regeringens höghastighetståg Stockholm-Göteborg riskerar att försenas flera år. 48 kommuner i Västra Götaland stöttar projektet. Men Härryda sätter sig på tvären och kräver ytterligare en station i kommunen – vilket leder till stora problem. ”Vi viker oss inte”, hälsar kommunalrådet Per Vorberg (M) som är beredd att dra tvisten till domstol.

Digitaliseringen i offentlig sektor går för långsamt – och det hotar säkerheten. Det konstaterar en rad tunga namn i en ny rapport som bland annat föreslår en ”lex Kalix” för att förebygga it-attacker.

Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) har i veckan rest land och rike runt för att dela ut miljarder till vägbyggen och järnvägssatsningar. Politiker i Uppsala, Huddinge och Kronoberg jublar. Samtidigt växer kritiken om bristande klimathänsyn.

EU-förslag hotar återvinningen, regeringen måste vända helt om den nationella infrastrukturplanen, MP vill miljardsatsa på vården och kritik mot rut-avdraget. Det är några ämnen i dagens debattsvep.

Luddig målstyrning i skolan måste bort, skriver skoldebattören Filippa Mannerheim. Rusta upp socialtjänsten för att besegra gängkriminalitet, anser tankesmedjan Katalys. Nato och sjukvård är andra heta ämnen på debattsidorna i dag och under helgen.

Uppsala kommun säljer Gottsunda centrum till fastighetsbolaget Hemmaplan för 515 miljoner kronor.

Förslaget om arbetsmarknadsprövning slår mot tillväxten, hävdar C-företrädare i debattartikel i dag. Debatten runt om i landet handlar även om löftet om fyrspår mellan Stockholm och Uppsala, Ebba Buschs retorik och könsbytesfrågor.

LO stormar mot hur friskolor sköter yrkesprogram på gymnasiet. Att pengar ur biståndsbudgeten ska användas till flyktingmottagande i Sverige upprör en rad biståndsorganisationer som skrivit två olika debattartiklar. Järnvägens framtid är en annan fråga som tas upp på flera debattsidor.

Sverige är på väg att bli fattigast i Norden och politiskt slöseri med resurser är orsaken. Det hävdar SKR:s förra chefsekonom Bettina Kashefi. Hon leder Kommissionen för skattenytta – projektet som ska hitta svaret på vad näringslivsprofilen Leif Östling får för skattepengarna.

I vår klubbas Trafikverkets enorma infrastrukturplan – nu kraftsamlar kommuner och regioner som vill åt pengarna.
Mitt i bruset av högljudda utspel försöker Sveriges minsta kommun få tågstationer för pendlare. ”Det skulle lyfta hela inlandet”, säger Bjurholms kommunalråd.

Trafikverket får allt fler missnöjda remissvar med kritiska synpunkter på den nya infrastrukturplanen. Senast ut är Region Norrbotten och länets kommuner som kräver större satsningar på ”Europas skattkista” – och det snabbt.

Beslutet att bygga ett nytt regionsjukhus i Växjö för nära 8 miljarder kronor är klubbat. Men kritiker varnar för en skuldfälla i det osäkra världsläget – dessutom befaras bygget slå mot primärvården. ”Beslutet är fullständigt ologiskt”, säger före detta sjukvårdsdirektör.

Kriget i Ukraina dominerar dagens debattsvep. EU måste trappa upp hjälpen till Ukraina och stoppa Nord Stream 2 permanent, anser debattörer. Den fria världen måste sätta hårt mot hårt och Baltikum kan vara Vladimir Putins nästa offer, hävdar andra.

Missnöjet med Trafikverkets nationella plan för svensk infrastruktur kokar. Uppsala kräver i ett skarpt yttrande att regeringen ändrar förslaget och följer skrivna avtal – annars sätts kommunen i svår knipa.
”Vi har jobbat på av bara sjutton. Det är upprörande att Trafikverket då låtsas om att avtalet inte finns”, säger kommunstyrelsens ordförande Erik Pelling (S).

Självklart ska digitaliseringsprojekt grundas i en idé om en konkret förbättring av verksamheten. Men det är designen som bär projektet den där sista, avgörande biten.

Stockholms Handelskammare sågar Trafikverkets nationella plan för transportinfrastruktur. Näringslivsorganisationen har ett eget förslag som den hävdar är mycket bättre.

Ledande socialdemokrater i Gävleborg och Västernorrland kräver satsning på Nya Ostkustbanan. Emmaus efterlyser mer etik i kommunala investeringar. Dagens debatt handlar också om vad vi får för skattepengarna.

Isbrytningen i Mälaren kommer att fortsätta som förr. Att den skulle upphöra bygger på ett missförstånd, skriver Sjöfartsverket.

Isbrytning i Mälaren, pandemin i världen och vindkraftverk i Värmland. Det är några av de ämnen som diskuteras i debattsvepet.

Regeringen retirerar från en av sina viktigaste uppgifter: Att upprätthålla landets infrastruktur. Redan om några år kan stängda vinterhamnar vara det nya normala, varnar Transportföretagen och Sveriges Hamnar.

Liberalerna kräver ett förbud mot kusinäktenskap. Infrastruktur, distansundervisning och friskolor är andra debattämnen denna morgon.

Om digital utveckling ska lyckas måste alla få vara med. Och ingen får vara rädd för att göra fel. Det säger Diggs generaldirektör Anna Eriksson, som vill skapa en ny kultur i offentlig sektor.
Anna Eriksson om:
• It-attacken mot Kalix
• Molntjänster
• Öppen källkod

Trafikverkets nationella plan för infrastrukturen kritiseras av miljöpartiet denna måndag. Vi ser också mycket debatt på energiområdet. Här finns förslag om bidrag för omställning från eluppvärmning, debatt om vindkraftskritik och kärnkraftens ställning i EU.

Rökfritt Sveriges vision kan bara nås med tydligare samverkan mellan kommuner och regioner, enligt M-politiker.
Transportföretagen vill att regeringen agerar för att stärka sjöfarten. Läkarförbundet och Vårdförbundet kräver en kriskommission.

Robertsfors slutar rea ut tomter för 1 krona styck. Försäljningen började för 15 år sedan som ett försök att locka nya invånare – men nu skjuter fastighetspriserna i höjden.
Om tio år hoppas kommunen på dubbelt så många invånare i tätorten. Utmaningen är att hinna och våga bygga tillräckligt snabbt. ”Vi är mitt inne i den hysteriska boomen av Northvolt, tillväxt och Norrbotniabanan”, säger kommunchefen.

I fjol köptes Ängelholms-Helsingborgs flygplats av sju skånska kommuner. Nu vädjar KDU till Helsingborgs stad att dra sig ur affären. När kommuner får för sig att driva flygplatser sker det alltid på skattebetalarnas och välfärdens bekostnad, skriver KDU Helsingborgs ordförande, Martin C E Kullberg.

Sveriges stadsnät ska säkras upp för att klara sabotage, bränder eller andra olyckor. Två kommuner blir först med att få varsin reservnod.

Vad får kommunala fiber- och bredbandsbolag erbjuda utan att störa ut privata alternativ? Konkurrensverket anser att kommunägda Norrsken bryter mot kommunallagen och ber regeringen att sätta ner foten i frågan.

Vi vill lyfta den nytta som hela landet får av en modern järnväg mellan Västsveriges och Smålands största städer. Nya stambanor skulle knyta ihop Götaland och möjliggöra pendling på samma sätt som är självklart i Mälardalen, replikerar Västsvenska handelskammarens Stefan Gustavsson och Markus Ottemark.

Transportutvecklingsrådet i Jämtland Härjedalen är bekymrade över hur satsningar i infrastrukturen fördelas i Sverige mot bakgrund av målet att hela Sverige ska leva och utvecklas. Verklighetskopplingen känns väldigt vag då vi dagligen i vårt län blir varse om de stora brister som finns i länets transportinfrastruktur.

Lärarförbunden behöver punktera den böld som välfärdsparasiterande koncernskolor utgör, skriver förtroendevalda och medlemmar.
Flaskhalsar i infrastrukturen hotar Norrlands nyindustrialisering, enligt socialdemokrater.
Det är skrämmande att folkvalda går på industrins förskönande bild av skogsbruket, tycker debattörer.
Det är några av ämnena i dagens debattsvep.

Även om all infrastruktur i Norrbottens och Västerbottens län byggs ut finns problemen med att få ut och in varor och råvaror kvar. Flaskhalsar i närliggande regioner kommer att begränsa eller omöjliggöra flödet, skriver flera socialdemokratiska kommunstyrelseordföranden i Västernorrlands och Gävleborgs län.

15 kommunstyrelseordföranden från Dalarna kräver att investeringsstödet för byggande av hyresrätter ska vara lika över hela landet. Sju regioner i Mälardalen vill se satsningar på infrastrukturen. Och sju läkare tycker att Coronakommissionen ger fel bild av smittspridningen. Det är delar av innehållet i helgens debattflöde.

Våra regioner vill ta på sig ledartröjan i den gröna trafikomställningen, men den bristande infrastrukturen i Stockholm-Mälarregionen hindrar vår gröna nystart efter pandemin. Växelfel och slitna spår drabbar pendlarna, företagen och inte minst klimatet, skriver de sju regionerna i Mälardalsrådets infrastruktursamarbete.

Luleå fick Facebook. Lillebror Boden ville också lyckas. Kommunen satsade i flera år tiotals miljoner på att köpa enorma mängder bortglömd mark i obygden. På chans. Intresset var noll, marken stod tom. Tills jackpotten slog till: ett grönt stålverk.
* Så förändrades Boden – från befolkningskrasch till byggboom.
* Markköpen: ”Man kan tycka att vi var dumdristiga. Eller modiga.”
* Lilla grodan som höll på att stjälpa planerna.
* Kommunalrådet om investeringarna: – ”En positiv chock för mig”.

Byggtransporter är ett bortglömt problem som skapar trafikkaos och spyr ut föroreningar. Forskare har tagit fram verktyget ”Störningsfri stad” som ska ska minska problemen och förbättra samordningen – nu ber de kommunerna om mer data för att förbättra prototypen.

Efter en vätgasdriven bilresa genom Europa är Mariestads kommun på plats i Glasgow. Här ska kommunalrådet Johan Abrahamsson (M) förklara varför mindre städer bör välja bort snygga power point-presentationer och snacka mindre: ”Vi gör tvärtom, vi gör´t”.

Ny kärnkraft som lösning på energifrågan debatteras denna måndag, liksom sjuksköterskors och barnmorskors arbetsvillkor. Dessutom fortsätter blåbrunt-debatten.

Lidingös nya bro kostar 750 miljoner kronor. Staten åtog sig att betala hälften mot att kommunen bland annat ordnade hundratals nya bostäder. Men hittills har inga fastigheter byggts.

Fokusera de offentliga insatserna på grundläggande insatser som ökar möjligheterna för kommersiella aktörer att investera i ett moderniserat nät, replikerar Telenor Sveriges vd Bjørn Ivar Moen.

Notan för att rusta upp miljonprogrammet kommer att gå på flera hundra miljoner kronor, enligt Sveriges Allmännytta. Läromedel, digitalisering, kärnkraft, AI och veckopeng är andra ämnen på dagens debattsidor.

Det måste vara möjligt att leva och verka i hela Sverige. Vi efterfrågar därför ekonomiska satsningar som på riktigt skapar möjligheter att nå bredbandsmålen till 2025, skriver fyra regionråd (M, S, C) från Region Jämtland Härjedalen, Region Västernorrland, Region Norrbotten och Region Västerbotten.

Att inte testa fullvaccinerade för covid-19 strider mot WHO:s rekommendationer, skriver 22 forskare. Barn- och ungdomskultur, Moderaternas skolpolitik och vinster i välfärden är andra debattämnen på fredagen.

Tidigare energiministern Jörgen Andersson (S) vill att Socialdemokraterna satsar på kärnkraft. Naturskyddsföreningen kommer att överklaga beslut som särbehandlar Cementa. Övriga debattämnen i dag: infrastruktur, trygghet, pensioner och sjukvård.

Infrastruktur är blodomloppet för jobb och tillväxt. Det är därför nödvändigt med en sammanhållen politik som tar ansvar för skattebetalarnas pengar, bejakar alla färdslag och skapar ett effektivt transportsystem, skriver moderaterna Maria Stockhaus, trafikpolitisk talesperson och Mikael Rubin, kommunstyrelseordförande i Trelleborg.

De regionala flygplatserna vill vara nyckelspelare i omställningen och samhällsbygget, men kämpar med akuta utmaningar. Vi presenterar här fyra konkreta förslag som skulle ändra spelplanen, skriver Sobonas vd och flera kommun- och regionstyrelseordföranden med flera.

Sverigedemokraternas sätt att hantera sin position i kommun- och regionstyren debatteras denna tisdag. Liberalernas vägval i rikspolitiken, regeringens krisstöd och så aborträtten förstås då det är internationella aborträttsdagen är andra ämnen i debatten.

Matens roll måste lyftas i utredningen om en ny äldreomsorgslag, anser Livsmedelsakademin. SKR lyfter brister i den pågående utredningen om skolans huvudmannaskap, och Ebba Busch skriver om hur KD vill jobba med äldreomsorgsfrågor. Skuldsättning och oro bland npf-föräldrar är andra ämnen på dagens debattsidor.

Byggbranschen varnar för att byggen över hela landet hotas efter Cementas bakslag i Högsta domstolen. ”Blir det cementbrist kan det påverka produktionstakt och kostnaderna för våra byggen”, säger Martin Blixt, vd för fastighetsbolaget Framtiden Byggutveckling AB i Göteborg. Men Sveriges Allmännytta tar än så länge larmen med ro. I Varberg finns dock en oro för stadens stora infrastrukturprojekt.

Regeringens besked om Norrbotniabanan är inte ett exempel på expansiv realpolitik. Det rör sig i stället om politisk kommunikation som är allt annat än hederlig, skriver Nils-Axel Öberg och Björn Öberg.

Dagens prövning av misstroendeförklaringen mot regeringen debatteras förstås, men också Centerpartiets hållning till vinster i välfärden. Andra ämnen i debatten denna måndag är höghastighetståg, pensionssystemet, skatter och äldrevården.

Smutskastning i politiken, tandvård för äldre, förmögenhetsskatten och höghastighetståg. Det är några av ämnena i tisdagens debattflöde.

Staten satsar 30 tusen kronor per invånare i Stockholm och två tusen per person i Kalmar län under perioden 2018 – 2029 på järnvägar och vägar. Denna storstadsmänniskofixering är svår att motivera, skriver Ulf Flodin.

Regeringens utredare Sofia Wallström vill se bättre statlig styrning av sjukhusbyggen. Men det möts av protester från regioner som inte vill se någon statlig inblandning.

Regionerna satsar nära 100 miljarder i stora byggprojekt på landets sjukhus. Tre helt nya akutsjukhus planeras. Ny teknik och omställningen till nära vård driver på byggtakten. Skåne är den region som lägger överlägset mest pengar. Så satsar regionerna – grafik.

Hotande elbrist i landet är ett av fredagens heta debattämnen då Svenska Kraftnät ser behov av stora investeringar. Även Waldorfskolor, extremism bland friskolors huvudmän och äldreomsorgens resurser och kvalitet debatteras.

Bristen på samhällsbyggare kostar miljarder varje år och riskerar efterfrågade infrastrukturprojekt i hela Sverige, skriver styrgruppen för Mälardalsrådets En Bättre Matchning.

Det är orimligt att vår region årtionde efter årtionde får extremt låg tilldelning av statliga investeringar i infrastruktur. Det finns både regionala och nationella samhällsvinster att göra på att åtminstone ge vår region samma tilldelning som riksgenomsnittet, skriver regionråden i Region Kalmar län Karin Helmersson (C), Peter Wretlund (S) och Johanna Wyckman (L).

Man får inte bättre chef än man förtjänar. Men samtidigt måste chefen gilla sina anställda som sin egen familj, säger Maria Cederberg, ny vd för Inlandståg AB.

Byggindustrin riskerar att backa med en fjärdedel de närmaste två åren på grund av coronapandemin, enligt Byggföretagens värsta scenario. Om den offentliga sektorn upprätthåller byggtakten blir läget ljusare.

En gigantisk omställning sker i landets regioner. Nästan 10 miljarder kronor satsas på nya vårdinformationssystem. Stockholm är mitt uppe i en ny upphandling.

Efter många turer står det klart att NCC får uppdraget att bygga Örebros nya vattenreservoar. Upphandlingen har kantats av problem.

Hur är det möjligt att pengar saknas för att bygga ut södra stambanan, trots att regeringen beslutat om utbyggnaden? Svaret är enkelt. De pengar som var avsatta har ”intecknats” för andra infrastruktursatsningar på annat håll i landet. Det är ett besked som vi som företräder ett 30-tal kommuner och fem regioner längst med södra stambanan kan inte nöja oss med, skriver tio politiker.

Sverige måste våga investera i ett hållbart och konkurrenskraftigt järnvägsnät. Det är en klok och nödvändig investering både för klimatet och konkurrenskraften, skriver centerpartisterna Gustav Hemming och Michaela Haga.

Sveriges kommuner och regioner slår larm. Sämre ekonomi och växande investeringsbehov gör att kalkylerna inte går ihop. För att säkerställa nödvändiga investeringar i samhällsinfrastrukturen krävs nya samarbeten. Rätt gjort kan detta möjliggöra en snabbare och effektivare omställning till ett mer hållbart samhälle, skriver företrädare för Infranode.

Infrastrukturen. Den finns där och märks knappt – så länge allt fungerar. De kommande 20 åren behöver VA-investeringarna i Sverige vara 35 procent högre än i dag. Nästan en femtedel av det kommunala väg- och cykelvägnätet behöver åtgärdas, skriver kommunchefer och forskare.

Om alla i Sverige ska ha bredband till år 2025 måste lagen ändras, så att kommuner kan hjälpa varandra att bygga fibernät. Det hävdar Svenska stadsnätsföreningen.

Kommuner och regioner investerade för cirka 35 miljarder kronor i infrastruktur kopplad till trafik och transporter förra året. Kollektivtrafiken ökade sin andel mest.

Skellefteå Kraft gjorde en direktupphandling för att hinna starta bygget av den nya batterifabriken. Bolaget har anmält sig till Konkurrensverket.

Samfällighetsmedlemmar hos Villaägarna vittnar om att SBAB säger ”blankt nej” till långivning, med motiveringen att samfälligheter inte har pantbrev. Det är en både märklig och oacceptabel inställning. Som ägare av statliga SBAB måste regeringen sätta ned foten, skriver Villaägarnas chefekonom Håkan Larsson.

Att bygga skolor, äldreboenden eller sjukhus utan att veta att det finns personal att fylla verksamheten med är ett vågspel som förnuftiga kommun- och regionledningar knappast vill ge sig på, skriver företrädare för Kommuninvest.

SJ avbryter sin upphandling av en ny typ av snabbtåg. Detta efter ett utlåtande i EU-domstolen som slår fast att SJ måste följa upphandlingsreglerna.

Hässleholm får inte hindra privata fiberföretag att gräva ner fiber. Det har Patent- och marknadsdomstolen slagit fast.

I dag, lördag, invigs station Rosengård i Malmö. Den nya stadstrafiken med tåg börjar gå mellan Malmös västra och östra delar. Invigningen handlar om mycket mer än en station och pendling med pågatåg. Det handlar om att utveckla en stad som alla Malmöbor får tillgång till. Det handlar om att minska segregationen och skapa ett Malmö för alla.

Många kommuners investeringsbudgetar sätts på måfå baserat på schablonberäkningar utan kunskapen och siffrorna som krävs för att göra rätt bedömning. Det krävs en mer ansvarsfull hantering vid investeringsbeslut av skolor, inte minst med tanke på de 1 100 nya skolor som ska byggas framöver.

Dålig kunskap och invanda mönster leder till att kommuner, VA-bolag, fastighetsägare och svenska hushåll i onödan får betala sex till sju miljarder kronor årligen för problem orsakade av fett som hade kunnat stoppas vid källan med beprövad bioteknik.

Alla vill ha snabba tåg, men prislappen är för dyr. Därför uppstår lågprisalternativ som skapar dålig kvalitet. Regeringen borde i stället sätta utbyggnaden av Ostlänken på paus och utreda riktiga besparingsalternativ som tar bort tunnelbyggen, skriver professor Rune Wigblad.

För att Sverige ska klara klimatutmaningarna, stärka arbetsmarknaderna och ge alla svenskar en möjlighet till en högre utbildning så behöver vi en snabb och fungerande tåg-, cykel- och kollektivtrafik. Därför är regeringens nya satsning på infrastruktur en rejäl vinst för Sveriges studenter och unga.

Kommuner och landsting står inför nya stora miljö- och trafikinvesteringar. Nu hägrar dock möjligheten till en transportrevolution som både är mycket bra för miljön och mycket lönsam, inte minst för kommuner. Det är slutsatsen i en ny analys där samhällsvinsterna beräknas av att främja övergången till självstyrande bilar i närtid.

Skånska politiker och tjänstemän träffar vid ett möte i Helsingborg i dag, onsdag, internationella analytiker från OECD. I fokus för mötet är en färsk uppföljning av en sex år gammal rapport, där olika hinder för regionens utveckling lyfts fram. Flera av OECD:s tidigare rekommendationer kvarstår, som att åtgärda de akuta bristerna i infrastrukturen.

Med nuvarande finansiering skulle höghastighetsbanorna tränga ut i stort sett alla andra viktiga investeringar eller så skulle man behöva bygga ut i en sådan långsam takt att inget blir klart under överskådlig tid, konstaterar Ingela Bendrot, vd på Nya Ostkustbanan.

Bilden av svensk export är skev, då dagens beräkningsmodell inte tar tillräcklig hänsyn till regional fördelning. Det riskerar i sin tur att styra investeringar och stöd för att öka exporten till fel del av landet.

Det råder ingen tvekan om Norrbotniabanans betydelse för Sverige och EU. För att skapa spårkapacitet, behålla konkurrenskraften, klara kompetensförsörjningen och minska utsläppen av koldioxid från transporter. Dessutom kan banan bidra till ökad jämställdhet.

Dagens transportsystem är sårbart, kapacitetssvagt och brister i tillförlitlighet. Det är skadligt, inte bara för det svenska näringslivet, utan också för Sverige. Ett inslag av privata aktörer, via OPS-projekt, har stor potential att leda till bättre kostnadskontroll och kortare byggtider, konstaterar Caroline af Ugglas, vice vd Svenskt Näringsliv och Mårten Bergman, infrastrukturexpert på Svenskt Näringsliv.

Göteborgs hamn är hela Sveriges hamn, 30 procent av den svenska utrikeshandeln passerar våra kajer. Trots det finns den nödvändiga fördjupningen av farleden – som krävs för att kunna hantera de största fartygen – inte med i regeringens infrastruktursatsning. Det är mycket olyckligt.

Vi står inför en historisk utmaning att minska utsläppen, och har Parisavtalet att följa. Att i det läget göra en enorm infrastruktursatsning som gynnar bilismen, samt slår mot ett hållbart samhälle och de ekonomiskt svaga, är fel väg att gå, skriver företrädare för Vänsterpartiet.

Det är fascinerande hur Moderaterna håller fast vid 1900-talets förlegade idé om massbilism i städerna. Lösningen för klimatet, luftkvaliteten och trängseln är i stället att storsatsa på kollektivtrafik och cykelvägar.

Förra veckan lämnade Trafikverket sitt förslag på hur man vill disponera de 622,5 miljarder kronor som regeringen föreslagit skall användas för vägar och järnvägar under perioden 2018 till 2029. Summan låter svindlande och man kan lätt få uppfattningen att det handlar om en storsatsning. Tyvärr är sanningen en helt annan.

Tvärförbindelse Södertörn är det absolut viktigaste infrastrukturprojektet för hela Stockholmsregionen på decennier, i synnerhet för de södra kommunerna. Så satsa pengarna där, i stället för på mindre viktiga projekt.

Med Norrbotniabanan får fler näringar chans att utvecklas till sin fulla potential. Att kunna frakta gods smidigare är långt ifrån den enda fördelen banan medför. Till exempel underlättas kompetensförsörjningen genom att regionen knyts ihop.

Göteborgs hamn är central för svensk sysselsättning och tillväxt. Staten måste ta ansvar för den nödvändiga fördjupningen av hamnen och säkra kapaciteten. Kostnaden är stor, men samhällsnyttan är större.

Trafikverket arbetar utifrån det uppdrag och de förutsättningar vi har fått av regeringen. Det är ett faktum att anslagen till järnvägsunderhåll, oavsett regering, under många år har bidragit till det ökande eftersläpande underhållet. Vi arbetar med tillgängliga ekonomiska medel och prioriterar utifrån var åtgärderna gör bäst nytta.

Det finns outnyttjade miljarder som borde användas till upprustning av hotade länsbanor, skriver ett flertal kommunalråd samt experter i järnvägsfrågor.

Regeringen behöver agera snabbt och initiera blocköverskridande samtal om den nya stambanan. Oppositionspartierna måste vara med och ta ansvar för att säkra ett långsiktigt hållbart järnvägssystem i vårt land. Att fortsätta som idag är inte ett hållbart alternativ. Vi måste investera i järnvägen och bygga Sverige starkt.