Uppgifter som omfattas av stark sekretess har legat i en digital mapp som delats med obehöriga. Nu har Kristinehamns kommun anmält sig själv till Inspektionen för vård och omsorg (Ivo), rapporterar SVT Nyheter Värmland.

Vårdföretagarna vill se en generell tillståndsplikt för exempelvis HVB och äldreboenden. Först då säkerställs likvärdig kvalitet i all omsorg, skriver Antje Dedering och Sabina Joyau.

Unga som växt upp i familjehem eller HVB-hem får inte nog bra stöd när de ska övergå till vuxenliv. Det anser SOS Barnbyar som kartlagt kommunerna.

Fem kommuner i Västernorrland skapade en gemensam organisation för att rekrytera fler hem och öka kvaliteten då det råder brist på familjehem. ”Det har börjat ge resultat”, säger verksamhetschefen Elisabeth Högberg.

Barn under tio år har placerats på hvb-hem utan vårdnadshavare vid över 250 tillfällen senaste åren. Barnets bästa är socialtjänstens mål när utsatta barn ska placeras. Men i praktiken är det inte alltid det som styr, visar en kartläggning TT gjort.

När kommunerna har svårt att hitta familjehem och jourhem kan utsatta barn hamna ensamma på institution – akut eller under längre perioder. De senaste åren har flera små barn bott ensamma på HVB (Hem för vård eller boende) i månader.

Efter att ha hittat företag i hvb-branschen med kriminella kopplingar satsar Stockholms stad på bättre granskning av bolagen som driver hvb-hem.

Efter en lång rad larm om brister på HVB-hem tillsätter regeringen nu en bred utredning om hur vården av placerade barn och unga kan bli bättre.

Femåringens föräldrar ville inte att han skulle placeras på hvb-hemmet i Hagfors. De hade läst kritik mot hemmet, och visste också att pojken gärna gav sig av på egen hand, rapporterar SVT Nyheter.

Hvb-hem, våld mot kvinnor och kusinäktenskap. Det är något av det som debatteras på torsdagsmorgonen.

Kommunerna i Värmland satsar tillsammans med regionen på ett gemensamt hvb-hem. Syftet är att få kontroll över kostnader och kvalitet. ”Vi kommer att få bättre möjligheter till insyn”, säger Peter Söderström (S), kommuntopp i Arvika.

Norberg får hård kritik i en revisionsrapport. Kommunen har låtit bli att upphandla trots upphandlingskrav. Och handlingar har inte diarieförts. Revisorernas uppmaning: vid stora upphandlingar bör politikerna få mer inflytande.

Kommunerna brottas med ekonomin och väljer nu att spara på samhällets mest utsatta: barn och unga i behov av stöd. Flera kommuner flyttar hem barn och unga från hvb-hem för att i stället utföra vården i egen regi. Det här är en dålig och kortsiktig strategi, skriver Akademikerförbundet SSR och Vårdföretagarna.

Det finns otaliga vittnesmål om hur kommuner med öppna ögon väljer att neka barn och unga som är placerade inom den sociala barn- och ungdomsvården en fullgod skolgång. Vi uppmanar regeringen att ta ett helhetsgrepp för att säkerställa att dessa barn och unga ges den utbildning de har rätt till, skriver Svenska Vårds förbundsdirektör Thomas af Bjur.

Norrköpings sociala utfallskontrakt har gett resultat på psykisk hälsa och skolresultat bland placerade barn. De ekonomiska effekterna har dock låtit vänta på sig, konstaterar finansiären Leksell Social Ventures halvvägs in i kontraktet.

Barn med NPF är kraftigt överrepresenterade bland placerade barn. De löper också ökad risk för att hamna i utsatthet. Trots det ser samhället inte till att viktiga skyddsfaktorer som skolan och socialtjänstens stöd fungerar för barnen och familjerna.

Trots avslöjanden om hot, sexuella trakasserier och dödsfall på hvb-hem är situationen fortfarande ohållbar, skriver Vision. Nu måste kommunerna säkerställa trygghet för medarbetare, barn och unga.

Ingen ska behöva utsättas för fysiskt eller psykiskt våld på sin arbetsplats. Allvarliga brister i arbetsmiljön på ett privat LSS- eller hvb-boende kan medföra indraget tillstånd. Detsamma måste gälla offentliga utförare.

Våld och hot mot personalen förekommer på LSS- och HVB-boenden i större utsträckning än i andra branscher. Nu måste arbetsgivarna agera, skriver Kommunals avtalssekreterare, Lenita Granlund.

Med Swedish Standards Institute (SIS) nya standard för hvb-boenden blir det lättare att kvalitetssäkra en verksamhet som berör tusentals brukare i beroendeställning. Förhoppningsvis kan den även bidra till att stänga ute oseriösa aktörer. Oavsett driftsform eller var i landet tjänsten erbjuds ska kvaliteten vara god och jämn.

Vi vet att barn och unga som omhändertas av samhället har sämre livschanser. Vi vet också att antalet placerade barn och unga ökar – ändå är det är tabu att tala om omhändertaganden. Det är ett tabu som måste brytas, skriver ordföranden för socialnämnden i Danderyd Carina Erlandsson (M).

Vi vet egentligen inte vad adhd beror på. Däremot vet vi att socialt utsatta barn är överrepresenterade i adhd-diagnoserna. Hur ser sambandet ut? Försvårar ett alltmer exkluderande och normstelt samhälle socialt utsatta föräldrars svar på sina barns anknytningsförsök, frågar Glenn Möllergren.

Många av de kvinnor som söker sig till psykiatrin har utsatts för sexuellt våld. I psykiatrin – där de borde erbjudas trygghet – kan ytterligare övergrepp förekomma. Det är helt oacceptabelt. I ett #metoo-upprop kräver vi rutiner för att få stopp på sexuella övergrepp och för att alla kvinnor ska ha möjlighet att återhämta sig, skriver företrädare för Riksförbundet för social och mental hälsa.

Det är orimligt lång kötid och svårt att bemanna i den slutna ungdomsvården vilket skapar risker i kommunerna. Exempelvis kan unga förövare av allvarliga brott placeras på öppna HVB-hem – som de omedelbart rymmer ifrån. Andra gånger skrivs färdigbehandlade inte ut på grund av utvisningsbeslut. Dessa problem måste lösas konstaterar företrädare för socialchefsnätverket i Södermanland.

Barn skulle inte få vanvårdas igen på fosterhem och institutioner. Men historien ser ut att upprepas. Den här gången är det ensamkommande som flyr hemmen de placerats i. Socialtjänsten måste skyndsamt leva upp till lagens krav – ansvaret är ovillkorligt.

13-åriga Jasmine var placerad i samhällets vård när hon i höstas tog sitt liv. Det är ett smärtsamt bevis på att samhället brister i uppdraget att skydda och stötta de allra mest utsatta. Därför är det mycket angeläget att vården av de mest utsatta barnen snarast förbättras.

I asylprocessen finns varken humanism eller ordning och reda. Den svenska regeringens och våra myndigheters behandling av de afghanska ungdomarna är något vi kommer att få skämmas över i historiens ljus, skriver Bosse Svensson som vittnar hur det är att vara god man åt en ensamkommande ungdom i ett hopplöst system.

Inte ens en välskött stadsdel i landets största stad kan snabbt ordna fram lägenheter till ensamkommande och nyanlända utan att det påverkar den ordinarie verksamheten. Det är viktigt att allmänheten förstår vilka konsekvenser den förda politiken faktiskt får.

Idag finns det en utsatt grupp barn som sällan uppmärksammas när det gäller rätten till skolgång. Det handlar om barn som är placerade i familjehem, jourhem, hem för vård eller boende (HVB) eller stödboende, och som varje dag förvägras skolgång.

Snart minglar Statens institutionsstyrelse i Almedalen, långt ifrån budgetproblem och kritik från JO och IVO. Vi är oroliga för myndighetens utveckling och ser en ledning som verkar oförmögen att ta itu med utmaningarna. Fackförbundet ST inom Statens institutionsstyrelse, SiS, kräver att regering och ledning tar sitt ansvar.

Den senaste tiden har flera ensamkommande ungdomar tagit livet av sig. Vi som politiker kan inte bara se på medan det här händer. Kommunerna behöver rätt förutsättningar för att kunna ta hand om ensamkommande i kris; vi behöver ett nationellt kompetenslyft inom psykisk hälsa, skriver kommunstyrelsens ordförande (C) i tre kommuner.

Det larmas om psykisk ohälsa, vanvård och social utslagning bland ensamkommande barn och unga. Här vilar ett tungt ansvar på svenska politiker och myndigheter.

Verksamheter som tidigare var inriktade på integration och omsorg av ensamkommande asylsökande har idag förvandlats till väntrum där de boende bryts ner. Parametern ”framtid” finns inte längre. Det anstår en sann rättsstat att hantera konsekvenserna av de nya flyktinglagarna, skriver tre enhetschefer.

Det finns ett antal exempel på barn som farit illa av den nuvarande familjhemskrisen. Om några år är de drabbade vuxna - då kommer de att berätta sina historier och ställa det svenska samhället till svars.

Hösten 2015 var extraordinär på grund av det höga antalet ensamkommande. Inströmningen har nu avtagit och kommunernas förutsättningar att fullgöra sitt uppdrag är bättre. Vi för dock gärna dialog med alla inblandade aktörer om hur dagens utmaningar ska mötas på bästa sätt, skriver Inspektionen för vård och omsorg i en replik.

Hösten 2015 aviserade Inspektionen för vård och omsorg viss lättnad i tillsynen på HVB-hem med anledning av flyktingkrisen. Nu återgår inspektionen till normalläge – samtidigt som staten drastiskt kapar i ersättningarna som kommunerna får för mottagandet av ensamkommande. Att den ena handen inom staten inte verkar veta vad den andra gör riskerar leda till en urholkning av förtroende bland kommunerna, skriver två kommunala chefer.

Många ungdomar som vårdas hos Statens institutionsstyrelse (SiS) har socialtjänsten omplacerat från HVB-hem där personalen inte kan hantera deras utagerande beteende. Nu höjs åter röster för att SiS inte ska få ha de särskilda befogenheter som finns för att skydda ungdomar och personal i våldsamma situationer. Hur kommer det att påverka personalens arbetsmiljö och möjligheter att utföra sitt uppdrag?

Regeringen har uppvisat en sällsam oförmåga att hantera frågan om åldersbedömning av unga asylsökande - trots att läget har varit känt i flera år. Den rimligaste lösningen vore att ändra utlänningslagen – men det finns en snabbare väg: Migrationsverket borde redan i dag kunna fatta tidiga åldersbeslut som rena förvaltningsbeslut.

Att Migrationsverket i flera år passivt godtagit i stället för att kontrollera asylsökandes ålder är en rättsskandal. Mitt förtroende för Migrationsverkets ledning och generaldirektör Anders Danielsson är förbrukat.

Det är viktigt att vi tidigt kan bedöma åldern på ensamkommande som söker asyl i Sverige, både för rättssäkerheten och barnens rättigheter. För att det ska bli verklighet krävs lagstiftning om att en tidig åldersbedömning måste genomföras.

Regeringen hävdar att den lyssnat på kommunernas kritik mot sänkt dygnsersättning för ensamkommande barn och unga. I själva verket innebär det reviderade förslaget, som presenterades i går tisdag, inga reella förändringar för kommunerna. De kommer fortsatt behöva bära kostnaderna för Sveriges mottagande av ensamkommande.

En ungdom på ett hvb-hem i Gävle fick dubbel dos av sitt läkemedel i en vecka. Den bristande kunskapen om medicinering på hemmen är allvarlig. Det finns bra och tydliga föreskrifter för hur situationen kan lösas – men då måste alla parter med på banan.

Alla landsting och kommuner borde kontakta anhöriga till långstidsplacerade patienter och kartlägga hur många miljoner som årligen läggs ut på att hålla fast människor i psykiatriska vårdbehov som orsakas, eller förvärras, av felaktig medicinering.

Sänkta statsbidrag till kommunerna ökar risken att integrationen av ensamkommande barn misslyckas. Omställningen kräver mer tid än de månader regeringen föreslår.

De allra flesta har velat väl, men det har funnits oseriösa aktörer, säger IVO:s generaldirektör Gunilla Hult Backlund, som också säger att folk nu börjar komma ikapp och utreda varje barn. Reporter: Måns Wikstrand.

Det är direkt populistiskt att driva en debatt om kostnader och priser inom social omsorg om den inte kopplas till det konstaterade behovet eller det konkreta utfallet av sociala insatser, skriver Dan Nilsson apropå debatten om kostnader för ensamkommande på hvb-hem.

Konsekvenserna av systemfelet där ensamkommande vuxna på pappret blir barn är enorma på många vis. På det finansiella planet har kostnaderna blivit väldiga och tränger undan andra offentliga prioriteringar. Och på det personliga planet är effekten av ljugandet nedbrytande.

En första åtgärd som behövs är en tillfällig paus i flyktingmottagandet. I fjol kom 163 000 asylsökande till Sverige, varav 35 000 ensamkommande barn och ungdomar. Det innebär en stor belastning på bland annat socialtjänsten. Dessutom behövs en översyn av socialtjänstlagen som idag är alltför detaljstyrande.

Fler ungdomar än någonsin placeras på olika former av ungdomshem eller familjehem. De har ofta problem med sin skolgång, vilket förvärrar deras redan utsatta situation. Nu finns ett arbetssätt som ger dem bättre förutsättningar att klara skolan och radikalt förbättrar deras chanser. Det behöver införas i alla kommuner, skriver generaldirektörerna Kent Ehliasson, SiS, och Greger Bååth, SPSM.

Vinnare av Årets Välfärdsförnyare: Norrköpings kommun och Leksell Social Ventures. För att stödja utsatta barn och minska risken för långsiktigt utanförskap har Norrköpings kommun och Leksell Social Ventures ingått ett avtal, ett socialt utfallskontrakt. Projektet är det första i sitt slag i Sverige.

Det kan inte vara acceptabelt i ett resursstarkt samhälle som vårt, att barn som är föremål för samhällets vård har högre dödlighet, avsevärt sämre psykisk hälsa, sämre tandhälsa och kortare utbildning än andra barn.

Det kan orimligen anses oetiskt att utföra medicinska åldersbedömningar på unga asylsökanden. Det görs redan i dag i andra länder och kan göras också här i Sverige. Det oetiska är istället att inte göra något, att fortsätta förhala frågan.

Barn som flytt till Sverige från fruktansvärda omständigheter ska inte behöva slängas ut i en osäker framtid genom att utsättas för oexakta åldersbedömningar, skriver kristdemokraten Margareta Sidenvall i en replik till Michaela Fletcher (M).

Kvinnor anställs på behandlingshem för att de har utbildning, medan män anställs för att de har vissa personliga egenskaper. Som fingertoppskänsla eller muskler, visar en ny välskriven djupstudie av den statliga institutionsvården.

Regeringen är på väg att sänka kraven på personalen inom socialtjänsten. Det är stort svek mot de svagaste i samhället och är inte lösningen på socialtjänstens arbetsmiljöproblem. Men än finns tid att backa – ta den chansen Åsa Regnér, uppmanar Heike Erkers.

Vi hör ofta att det inte finns några lediga platser för ensamkommande barn och unga. Samtidigt står vi i Nytida just nu med ett 30-tal tomma platser på våra boenden för ensamkommande. Samordningen är otillräcklig och det finns orättvisor och brister i regelverket för placering.

Nyligen urartade ett möte om ett hem för ensamkommande i Haninge. Liknande saker sker nu runt om i landet där boenden för nyanlända öppnas. Nu krävs att både kommunrepresentanter och medborgare ser till att dialogen sker på ett öppet och värdigt sätt.

Trots den anstränga situation vi befinner oss i får det inte slarvas med riskanalysen på hvb-hemmen. Det är nu upp till placerande myndigheter och utförare som inte har en god standard på sitt systematiska arbete att skärpa till sig på den punkten.

Företag tjänar i dag grova pengar på hvb-hem och på att förmedla familjehemsplatser till ensamkommande barn. Företagen gör sig inte skyldiga till något brott om de klumpar ihop många barn på en liten yta och på smutsiga madrasser. Men att ha akvariefiskar hursomhelst i det offentliga går däremot inte, skriver Bo Frank (M), kommunstyrelsens ordförande i Växjö.

Vid årsskiftet infördes en ny och enklare form av stödboende för ensamkommande ungdomar, vilket är en välkommen förändring. Men nu visar det sig att kommuner som inrättar sådana boenden inte får räkna av dessa ungdomar mot avtalen med Migrationsverket. Att välja stödboende blir således en belastning för redan hårt ansträngda kommuner, vilket riskerar att kullkasta hela reformen.

Det avslöjas nu att ensamkommande barn och unga placeras i familjehem under skandalartade förhållanden. Det vittnar om ett system med stora brister. Men att vinstintresset skulle vara boven är en för enkel förklaring.

Vintern 2014 hade Bert Karlsson fyra asylboenden. I dag driver hans bolag Jokarjo ett 50-tal boenden med husrum åt 10 000 asylsökande. Nu ser Bert Karlsson ett nytt affärsområde: hem för ensamkommande.

Att respektera svenska lagar och regler är en förutsättning för att lyckas skapa sig ett bra liv här. Det personliga ansvaret för att integreras måste också betonas, skriver tolken Faiza Abdullahi som kom ensam från Somalia för drygt tjugo år sedan.

Kvaliteten på omsorgen ska inte avgöras av vilken utförare som driver verksamhet eller var i landet omsorgen utförs. För att utveckla kvalitet inom bland annat uppföljning, kompetens, trygghet och säkerhet är det hög tid att utveckla en standard inom HVB. Det är att ta ansvar i branschen.

För få kollegor, ensamarbete, överbeläggning, otrygghet och en stark frustration över att inte kunna ge ensamkommande barn och unga det stöd de behöver. Så beskriver medarbetarna situationen på många av landets hem för vård eller boende. Av såväl ansvariga politiker som arbetsgivarna krävs nu omedelbar handling – det är inga orimliga åtgärder som behövs.

Just nu upplever vi i Sverige något vi knappt visste fanns: barn som inte uppför sig som barn, även om de kan ha nästan ett decennium kvar till myndighetsålder. Då fungerar inte svenska lösningar.

240 kommuner - 83 procent av alla kommuner - uppger att socialtjänsten pressas hårt av flyktingtrycket. Det är skriande brist på socialsekreterare. Ensamkommande ungdomars behov utreds summariskt eller inte alls. 27 kommuner har anmält sin verksamhet och SKL kräver undantagsregler.

Uppdrag gransknings reportage om Ersta Flickhem är ett exempel på hur journalister valt att bortse från en komplex verklighet för att kunna berätta en enkel story. Tvärt emot den bild som reportaget försöker utmåla är HVB-hemmet en väl fungerande verksamhet som hjälpt många flickor.

Pengar går att lösa. Staten ska låna och staten ska spara till flyktingkrisen. Och kommunerna och landstingen kan gott höja skatten, anser finansministern. Men att ta emot ännu fler flyende människor? Där hoppas Magdalena Andersson (S) att flyktingarna själva ska förstå att taket är nått.

Den här hösten har landet formligen dammsugits på boenden för ungdomar. En effekt har varit de omtalade och uppseendeväckande prisnivåerna. Ser vi den andra effekten nu? Att platserna tar slut, slut som i på riktigt helt slut.

Varje dag söker 300 ensamkommande unga asyl i Sverige. Kommuner öppnar boenden på löpande band och anställer i ett rasande tempo den personal som går att få tag i. Kraven på utbildning sänks och belastningsregistret kontrolleras i efterhand.

De ensamkommande flyktingbarn som kommer till Sverige är ofta i övre tonåren. De behöver inte bo på HVB-hem som är bemannade dygnet i runt. I stället krävs en ny boendeform, skriver Liberala Ungdomsförbundet.

Jag skulle vilja uppmana regeringen att tänka i nya banor och helt enkelt dra nytta av den våg av empati och solidaritet som sveper över landet. Det finns nu möjlighet till förbrödning mellan svenskar och nyanlända, skriver journalisten Per Brinkemo.

Det är vällovligt att ensamkommande flyktingbarn placeras i kommuner där de har anknytning, men det fungerar inte i praktiken. Vi småkommuner med stort flyktingmottagande vill att barnen ska få ett bra mottagande men går på knäna.

Det går dåligt för barn som omhändertas av samhället. Myndigheter är inte lämpliga som föräldrar men diskriminerar mammor, utestänger pappor och köpslår om barnen och deras hem. Låt i stället släkt, vänner och civilsamhälle hjälpas åt med ansvaret för barnen, skriver debattörer inför den Internationella Anhörigkonferensen i Göteborg i veckan.

Att de ensamkommande barnen får ett bra mottagande är centralt för deras fortsatta liv i Sverige. Och många kommuner gör allt de kan. Men tyvärr räcker inte det. Förutsättningarna från staten behöver förbättras. Och det är bråttom.

Antalet nyanlända ensamkommande barn och unga är långt över tidigare prognoser. Föreningen Sveriges socialchefer efterlyser nu nationellt stöd och gemensam handling bortom de akuta åtgärderna för att skapa rimliga arbetsförhållanden för socialtjänsten och för att inte tumma på kvalitet, integration och folkhälsa.

Behöver välfärdsföretagen förbättra sitt rykte? Är det stötande om privata välfärdsföretag gör höga vinster? Eller är effektiva företag skattebetalarnas bästa vänner? Per Granath, vd för omsorgsföretaget Humana, intervjuas av Dagens Samhälles reporter Maria Ottoson.

Att ta hand om samhällets mest utsatta är en lukrativ affär. Företagen som driver hvb-hem, gruppboenden och behandlingshem har en lönsamhet som övertrumfar de flesta av landets börsbolag, visar Dagens Samhälles granskning.

Ska man ta hand om människor som är riktigt utsatta som flyktingar och flyktingbarn – då fungerar inte marknadstänkandet. Ett mycket tydligt exempel på det är Mölndals kommun som av ett privat företag hyr en etta till ensamkommande flyktingbarn för nästan 70 000 kr i månaden. Det visar att dagens system är orimligt.

En central fråga i diskussionen om den sociala omsorgen och HVB-hemmen handlar om hur vi kan höja kvaliteten i dessa verksamheter. Barn och ungdomar är det viktigaste vi har. Därför är en utvecklad kvalitetskonkurrens det som vi måste sätta fingret på.

Barn och ungdomsvård är en lönsam industri med liten eller ingen insyn alls i verksamheten. Där förvandlas utsatta barn till en produkt och handelsvara. Det är en otäck utveckling som visar varför vinster i välfärden måste stoppas.

Alla har rätt att förvänta sig en välfärd av högsta klass. Ska vi nå dit behöver vi samarbeta, och det innebär bland annat att välkomna fristående utförare oavsett driftsform. Vinster i företag är inte på långa vägar det största bekymret i den vardag vi befinner oss i, utan utmaningarna finner vi inom helt andra områden.

Hundratals ensamkommande flyktingbarn försvinner spårlöst varje år. Fallet med de två pojkarna i Malmö aktualiserar ett fenomen som länge varit känt. Trots det fortsätter samhället att svika. – Samhället tar inte de här barnens liv på allvar, säger Katia Wagner, journalist.

Det är pinsamt att vi inte kommit längre med att följa upp insatserna inom den sociala omsorgen. Det handlar om människors livschanser. Om vi lyckas samla oss kring en nationell och kraftfull modell för uppföljning inom den sociala omsorgen skulle mycket vara vunnet.

Det är en mycket kraftig åtgärd att placera barn och ungdomar i ett HVB-hem, även om det är helt nödvändigt i de individuella fallen. Därför är det extra viktigt att all erfarenhet, kunskap och engagemang som står till buds tas till vara för att vården där ska bli ännu bättre.

4 500 barn och ungdomar placeras varje år i HVB-hem. Samhället tar på sig ett stort ansvar för dessa ungdomars behandling. Men alltför ofta saknas det information som kan utvärdera och bedömda vårdens kvalitet och resultat, visar en ny ESO-rapport.