Regelverket för friskolornas skolpeng fungerar inte bra och bör slopas. Inför i stället en nationellt bestämd ersättning till friskolorna, föreslår Riksrevisionen.

Regeringen ser inte ut att få igenom sitt förslag om ökad likvärdighet för skolhuvudmän. En majoritet i riksdagens utbildningsutskott underkände förslaget på tisdagen.

Sveriges Kommuner och Regioner vill ställa fem frågor till utredningen om ett statligt huvudmannaskap för skolan. Vi vill med anledning av dessa passa på att skicka med tre följdfrågor, replikerar Lärarnas riksförbunds ordförande Åsa Fahlén.

Skolan brottas, liksom samhället i övrigt, med stora utmaningar. Men att flytta besluten längre från elever, vårdnadshavare och skolpersonal är inte lösningen, skriver SKR:s Mats Gerdau och Kenneth Handberg.

Kommunernas skolverksamhet präglas av en oklar styrning. Ansvaret förskjuts så långt ner i organisationen att det splittras och försvinner. Kommunerna måste fokusera på kvaliteten i undervisningen, skriver kommunrådgivaren Gunnar Iselau.

Det kommunala huvudmannaskapet har haft 30 år på sig att leverera en likvärdig och kompensatorisk skola. Utvecklingen har snarare gått åt andra hållet, slutreplikerar Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén.

REPLIK. En möjlig lösning för skolan är att återgå till situationen före 1992 då staten stod för hälften av skolans kostnader, skriver Carl-Olof Bengtsson (S).

Vi behöver få en tydlig statlig finansiering, dimensionering och styrning av skolan. Det är en ödesfråga för Sverige, skriver Lärarnas Riksförbunds Åsa Fahlén.

Lärarnas Riksförbund och Centerpartiet är överens om en sak – stora reformer tar lång tid att sjösätta. Därför har vi ingen tid att spilla. Men under tiden får centerpolitikerna bjuda till så att också centerstyrda kommuner blir attraktiva för lärarna, slutreplikerar Lärarnas Riksförbund ordförande Åsa Fahlén.

Väljer Liberalerna att helt eller delvis blunda för nuvarande underfinansiering av skolan så är de på fel spår. I kommunerna är det inte sällan liberala politiker som medverkar till besparingar och nedskärningar. Här har Haddad en rejäl hemläxa att göra i sitt eget parti, slutreplikerar Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Liberalerna välkomnar att Lärarförbundet som sista förbund inom skola i princip anslutit sig till vårt krav om statligt ansvar för skolan. Men det räcker inte att kräva ökat statligt finansiellt ansvar och fler öronmärkta statsbidrag, replikerar Liberalernas skolpolitiska talesperson Roger Haddad (L).

Att kommuner själva bygger egna tekniska lösningar är sällan ett klokt sätt att använda skattemedel på. Om det som utvecklas dessutom säljs vidare, kan det vara i strid med intentionerna i kommunallag och konkurrenslag, replikerar Jannie Jeppesen, vd för Swedish Edtech Industry.

Skolan måste få dra nytta av sin egen data för att förbättra verksamheten – utan att behöva betala för den. Men så är det inte alltid i dag. Det är dags att se över regelverken kring datahantering och lagring i offentlig sektor, skriver Peyman Vahedi rektor på Ådalsskolan i Kramfors och Peter Hellgren vd för it-företaget Consid.

En likvärdig skola kommer gynna alla elever, även de som går i fristående skolor. Därför måste vi införa förslagen i Björn Åstrands utredning. Det är bara så alla skolor kan få rimliga förutsättningar att utföra sitt uppdrag, slutreplikerar rektorn och skoldebattören Linnea Lindquist.

Det krävs en mer balanserad diskussion om ansvarsfördelningen mellan stat, regioner och kommuner som ser till för- och nackdelarna med varje alternativ, skriver Sveriges företrädare i Europarådets expertgrupp om den kommunala självstyrelsen, professor Anders Lidström och hovrättsrådet Tom Madell.

Staten måste ta över. Skolvalet måste tänkas om, skolpengen byggas om, resurser fördelas om. Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand ser en osund svensk skola som behöver räddas undan käbbel mellan stat och kommun och feltänkta regelverk.

Centerpartiet tror på ett fortsatt lokalt styre av landets skolor. Vi tror inte att lösningen är en enorm myndighet med generaldirektörer eller att ett fåtal ministrar är de som är bäst lämpade att styra skolorna. Vad är det som blir bättre med ett styrande på distans, frågar centerpartisterna Mari-Louise Wernersson och Madelaine Jakobsson.

Om vi ska ge alla elever en god och likvärdig utbildning krävs att varje enskild kommun förstår och tar sitt ansvar som huvudman. I våra granskningar kan vi dock se brister i ekonomisk styrning, att resurser fördelas slentrianmässigt och att det saknas struktur och långsiktighet i arbetet med kompetensförsörjning, skriver revisorn Joakim Nertyk.

Det anmärkningsvärt att vi hamnat i en situation där en statlig utredare känner sig föranledd att föreslå att prövningen av fristående skolor ska kompletteras med ett demokrativillkor.

SKL har tagit fram 18 förslag för skolans digitalisering. Nu är det bråttom att ta nästa steg, både för regeringen och huvudmännen, anser de.

När patienter med omfattande vårdbehov slussas fram och tillbaka mellan sjukvård och socialtjänst skapar det mänskligt lidande. Kristdemokraterna uppmanar regeringen att snarast tillsätta en utredning för att belysa hur personer som lider av både beroendesjukdom och psykisk ohälsa ska garanteras en god vård.

Nu måste skolans huvudmän ta sitt ansvar för lärarlönerna så att lärarna stannar kvar i yrket, uppmanar Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund.

Lärarbrist, minskad likvärdighet och segregation. Det finns ett antal problem i svensk skola som vi inte kommer åt utan ett kraftfullt statligt ingripande. Men även förändringar av etableringsrätten och skolvalet krävs för större likvärdighet.

Att frånvarande elever går under samhällets radar är ett systemfel. Nationell frånvarostatistik är en del av lösningen, skriver Malin Gren Landell & Aggie Öhman i en slutreplik till Skolverket.

Vi vet inte exakt hur stor frånvaron i skolan är - men vi vet att frånvaro påverkar skolresultaten starkt negativt. En nationell närvarostatistik skulle göra det lättare att vidta rätt åtgärder. Tyvärr motsätter sig Skolverket att sådan statistik samlas in.

Jag är kritisk till Skolkommissionens förslag om att inrätta statliga regionala myndigheter som ska ”hjälpa” huvudmännen i det som är kärnan i deras uppdrag, nämligen att utveckla skolan, svarar Ifous vd Marie-Hélène Ahnborg.

Skolhuvudmännen har haft ett kvarts sekel på sig att ”ta ansvar på riktigt” – men har inte klarat av det. Därför är det viktigt med tydligt statligt ansvar, skriver Åsa Fahlén i en replik till Ifous vd.

Att staten enligt Skolkommissionens förslag ska ta ett större ansvar för det lokala utvecklings­­arbetet i skolan är inte rätt väg framåt. Det riskerar att frånta huvudmännen incitament för att ta ansvar på riktigt.

I och med den nya skollagen omvandlades skolors skyldigheter till barns rättigheter. Det har i praktiken kommit att betyda att varje förälder till ett barn med autism behöver utbilda sig i lagstiftningen för att kunna kräva barnets rätt, skriver företrädare för föräldranätverket Barn i Behov.

Pisaresultaten är i huvudsak glädjande, men inte bara. De visar bedrövande nog att klyftan mellan olika elevers resultat ökar. Likvärdigheten måste nu stärkas, bland annat genom ett statligt huvudmannaskap, skriver Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund.

Redan Sokrates varnade för att göra studenter till kunder. Han menade att detta gav upphov till merchants of knowledge, vilka erbjuder studenter vad de vill ha – snarare än vad de behöver, skriver SSU:s ordförande Philip Botström och Isak Skogstad, ordförande Lärarnas Riksförbund studerandeförening.

Statsråden Aida Hadzialic och Ardalan Shekarabi (S) bekymrar sig över kvaliteten i den svenska skolan. Det gör de rätt i. Under en lång följd av år har skolresultaten i vårt land fallit kraftigt. Men varför riktar de udden mot friskolorna?

Om staten ansvarar för fortbildningen av lärare skulle likvärdigheten i skolan öka. Det finns ingen anledning till att fortsätta göra skillnad på huvudmannaskapet för lärarnas grundutbildning respektive fortbildning.

Medan debatten om Nya Karolinska Sjukhuset pågår gör sig verksamheten redo att flytta in. Vi borde diskutera hur sjukvården kan bedrivas effektivt och patientorienterat. Inte hur husen byggs eller beställs. Sjukvården borde avlastas från regionalt politiskt inflytande och i stället baseras på en individuellt orienterad finansieringsmodell i statlig regi.

Kommunaliseringen av den svenska skolan var ett ödesdigert misstag. Det svenska skolsystemet har gått från att ha varit ett internationellt föredöme för likvärdighet, till att bli ett avskräckande exempel på hur ett skolsystem kan vanvårdas.

Det är det gemensamma målet som är viktigt för den svenska skolan. Därför bör vi lära av varandra för att förbättra mål och resultatarbetet, i synnerhet när Skolinspektionen lyfter fram ett arbetssätt som kan förbättra resultaten.

Problem av olika slag finns i såväl kommunala skolor som i friskolor. Slutsatsen jag drar av detta är att vi behöver samarbeta, inte kritisera varandra. Det handlar om att lära av varandra och att lyfta fram både styrkor och brister för att skapa en väg framåt för den svenska skolan.

I stället för att sitta på läktaren och se på när andra agerar måste kommunalråden nu ta ansvar för skolans styrning. Så länge som landets kommunstyrelser skjuter ifrån sig frågan spelar det ingen roll hur mycket pengar staten skjuter till för att göra skolan bättre.

Det finns många omotiverade skillnader i vården mellan olika grupper, och de beror inte på om vården drivs i privat eller offentlig regi. En mer jämlik vård är möjligt, men då måste sjukvården i större utsträckning anpassas till varje enskild individ, och mötet mellan patienten och vårdpersonalen sättas i fokus. Bristen på tolkar är ett bekymmer.

Den svenska skolan tampas med många problem. Kunskapsresultaten sjunker och läraryrket är inte tillräckligt attraktivt, för att nämna några utmaningar. Det är hög tid att den svenska skoldebatten tar steget bort från fokus på huruvida friskolor är bra eller dåliga. Kommunerna har i stället mycket att lära av friskolorna.

Under hösten har beroende- och missbruksvården börjat diskuteras igen. Men det man diskuterar är huvudmannaskapet. En oväsentlig fråga om man vill ha en bättre beroendevård. Och där är verksamheten i Stockholm en förebild.

Det var en bekymmersam bild av skolans styrning som gavs i Skolinspektionens sammanställning nyligen. Att nio av tio huvudmän kritiseras är oerhört allvarligt. Därför måste vi samverka för att klara skolan. Det är otvetydigt så att kommunerna behöver hjälp, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Bo Jansson.

Någonting håller på att hända inom den svenska skolan. Plötsligt finns förutsättningarna för alla parter att gräva ner stridsyxorna och äntligen börja dra åt samma håll. Jag hoppas att alla vill vara med i det arbetet och att vi till att börja med släpper gamla fiendebilder.

Opinionen är tydlig. En majoritet av lärarna och väljarna vill precis som Lärarnas Riksförbund ha en statlig skola. Därför måste regering och riksdag driva fram beslutet, replikerar Bo Jansson.

Nej, Bo Jansson, ett förstatligande av skolan är inte lösningen på den svenska skolans problem och utmaningar, replikerar SKL:s vd Håkan Sörman.

Skillnaderna mellan kommunernas skolresultat fortsätter öka. Då räcker det inte att lappa och laga – det krävs mer för en likvärdig skola. Därför är regeringens satsning på att stärka likvärdighet och jämlikheten i skolan alldeles otillräcklig. Det som krävs är en nationell finansiering av skolan för att se till att alla elever får samma chans - oavsett var man bor.

Kommunerna tar inte sitt ansvar för skolan, i verkligheten eller i den mediala debatten. En ny medieanalys från Retriever visar att kommunpolitikerna duckar i debatten om skolan. Det är sällan de ställs till svars, istället är det rikspolitikerna som tar debatten trots att de inte bär huvudansvaret.

En majoritet av svenska folket är nöjda med den välfärdsservice de får av landets kommuner, regioner och landsting. SKL:s vitbok, Ren Fakta – om kommuner, landsting och regioner, över tillståndet i välfärden krossar myterna med fakta.

Rebecca Weidmo Uvell skriver i sin krönika att det fria skolvalet möjliggör klassresor. Men vem bryr sig om de elever som går i den bortvalda skolan? Har inte de också rätt till en bra utbildning? undrar tre skribenter från Katalys.

Det finns anledning att titta på hur skolan var organiserad förr i tiden, då svenska elever bevisligen presterade bättre. Ett stort paradigmskifte som inte går att bortse ifrån var skolans kommunalisering, skriver den mångåriga kommunpolitikern Gunnar Petersén.

På nytt angriper Per-Arne Andersson Lewins skolutredning. Det är tydligt att SKL inte förmått ta till sig det faktum att det finns en både bred och djupgående kritik mot hur kommunerna missköter uppdraget med att leda och ta ansvar för den svenska skolan, replikerar Bo Jansson på Lärarnas Riksförbund.

Regeringens partiska utredning om kommunaliseringen av skolan ger inget vetenskapligt stöd för idén om att skolan ska förstatligas. Ändå förmedlas nu den bilden, skriver SKL:s avdelningschef Per-Arne Andersson som deltog i utredningsarbetet.

Efter Pisa: Det behövs inga nya skolreformer. Lär istället av de många bra skolor som redan finns. Vi har med våra 43 000 elever en unik insyn i svenska skolan. Nu involverar vi över hundra förstelärare i ett konkret förbättringsarbete med målet är att Sverige ska ligga på topp tio i nästa Pisa-mätning. Det skriver sju företrädare för privata skolföretag.

Lewins utredning om kommunaliseringen av skolan är det senaste exemplet på hur Jan Björklund medvetet trixar och dribblar med utredningar inom sitt ansvarsområde. Allt i syfte att skjuta över ansvaret på S och skapa dimridåer som döljer huvudfrågorna bakom den svenska skolans kris, skriver Sten Svensson och Daniel Suhonen på tankesmedjan Katalys.

I svallvågorna efter Pisa-undersökningen har svensk skolpolitik influerats av en kollektiv panik där man hysteriskt greppar efter snabba och enkla lösningar. Förstatligande av skolan förs nu fram som den stora lösningen. Men det finns inga belägg för att det skulle lösa problemen - det är en myt och ren skrämselpropaganda, skriver Ulrika Carlsson, Centerpartiets utbildningspolitiska talesperson.

Utredningen om kommunaliseringens effekter på skolan drar intressanta slutsatser. Men att i det här läget satsa tid, energi och pengar på en gigantisk omorganisation är direkt oansvarigt. Det var lika dumt att i början av 1990-talet tro att skolans problem skulle lösas med en kommunalisering, som det är att tro att ett förstatligande löser problemen nu. Skolan är alltid ett gemensamt ansvar för stat och kommun, skriver kommunalrådet Maria Stockhaus (M).

Pisa-rapporten och den Lewinska utredningen om skolans kommunalisering väcker båda samma fråga: Har skolan blivit bättre efter alla reformer på senare år eller är det själva insatserna som är problemet? Nu måste skolpolitikerna skifta fokus och sätta elevens perspektiv i centrum, skriver det tidigare undervisningsrådet Gunnar Iselau.

Leif Lewins utredning om effekterna av skolans kommunalisering är välbehövlig. Den visar att reformen var ett stort misstag och att det har blivit dags att vända om. Och att Moderaterna och Centern låter ideologi gå före vetenskap när de utformar sin skolpolitik, skriver Freddy Grip och Per Kornhall.

Svensk skola har just genomgått den största reformperioden på 20 år, men resultaten fortsätter att försämras. Det framgick när resultaten från PISA-undersökningen, den internationella undersökning där 15-åringars kunskaper i matematik, läsförmåga och naturvetenskap mäts, släpptes i dag, tisdag. Det är dags för staten ta över styrningen och finansieringen av svensk skola!

SKL lyser med sin frånvaro i debatten som följt efter Kalla Faktas reportage om hur handläggare får lära sig att spara pengar på den personliga assistansen. Samtidigt är det uppenbart att kommunerna behöver ett organiserat stöd för handläggning och beslutsprocesser och att frågan om huvudmannaskapet för LSS behöver utredas.

Friskolereformen, föräldrars ökade veckoarbetstid, teknikutvecklingen och ökade ekonomiska klyftor. De är alla faktorer som kan ha påverkat skolresultaten. Sluta med att skylla alla skolans problem på kommunaliseringen, replikerar läraren Anders Andersson.

Styrningen av skolan är för otydlig. Genom att staten delvis styr skolan genom lagar, läroplaner och lärarutbildningar, medan kommunerna är huvudmän och finansierar verksamheten skapas ett slags dubbelkommando över skolpolitiken.

Hur länge ska beslutsfattarna blunda för att skolans finansiering och styrning måste förändras? Studie efter studie visar att likvärdigheten blir allt sämre i den svenska skolan. Det skriver Bo Jansson, nytillträdd förbundsordförande för Lärarnas Riksförbund.

Det är dags att vi lämnar debatten om staten eller kommunerna ska vara huvudman för skolan bakom oss. Istället bör vi tillsammans fokusera på de behov eleverna har och på den svenska skolans stora framtidsfrågor.

Kan svenska kommunpolitiker styra skolan? En lång rad beslut har lett till att staten tillsammans med privata aktörer är de som numera har den reella makten över grund- och gymnasieskolan.

I kommunerna finns ett starkt engagemang för att höja elevernas kunskaper och utveckla sitt systematiska kvalitetsarbete i enlighet med den nya skollagen, replikerar Maria Stockhaus.

Nästan var fjärde elev lämnar grundskolan utan att ha nått de grundläggande nationella kunskapsmålen. En förklaring till detta kan sökas i hur kommunerna hanterar uppdraget som huvudmän för skolan, visar en ny rapport från Skolverket.

Vänsterpartiet, (FP) och (SD) föreslår alla att skolan återförstatligas. Men att tro att en sådan lösning skulle lösa de problem som utpekas är naivt. Tvärtom uppnådde kommunaliseringen de mål som fanns med reformen.