Högskolan

Vi kommer se en successiv nedgång för offentlig sjukvård.

Vinster i skolan, krisen på Lycksele lasarett och umgängesrätt med olämpliga föräldrar är några av de ämnen som debatteras på fredagen.

Är det bara kommuner med goda förutsättningar som kan bli Superkommuner? Nej, det tycker inte vinnarna själva som i Almedalen gav bästa tipsen för framgång som kommun. ”En räkmacka måste man ju tillreda, den kommer inte av sig själv.”

Norrland har ett turnéområde lika stort som Storbritannien och vi skriker efter scenteknisk personal, skriver 16 branschföreträdare som vill se en yrkesutbildning i norra Sverige.

Inför nästa stora hälsohot måste lärosätenas kompetens och resurser användas på ett bättre sätt än under den gångna pandemin. Nu krävs ett mer genomtänkt och bättre fungerande samarbete mellan akademi och samhälle, skriver företrädare för Karolinska Institutet.

Skolbolagens expansion, skillnaderna i betyg och resultat på nationella prov samt privatekonomi som ämne i grundskolan. Mycket handlar om skola i dagens debattsvep. Men också om självmord bland unga, islamism, skogsbruk och klimat.

Mäns våld mot kvinnor fortsätter att dominera debatten även på onsdagsmorgonen. Religionsfobi, högskolans finansiering och regeringens sparpolitik är andra ämnen som kommer upp.

Kommer någon kommun att kunna stärka kompetensen hos första linjens chefer genom Äldreomsorgslyftet, frågar forskarna Linda Johansson, Therese Bielsten och Lena Östlund.

180 miljoner kronor extra till kommunerna för 15 000 fler sommarjobb i sommar. Det är ett av förslagen i regeringens vårändringsbudget.

Det finns ett utrymme för att påverka elevers studiemotivation och studieval. Men skillnaderna i de utbildningsval som elever gör beror till största delen ändå på hur elever med olika familjebakgrunder presterar i skolan. Skolans kompensatoriska arbete behöver därför bli mer effektivt och ske tidigare under elevers skolgång, skriver forskarna Anna Ambrose och Biörn Ivemark.

Växjö kommun är först ut i landet att kostnadsfritt erbjuda ansvarig myndighet, Universitets- och högskolerådet hundratals klassrum i samtliga 40 kommunala skolor så att höstens högskoleprov kan genomföras, skriver de moderata politikerna Anna Tenje, Oliver Rosengren och Pernilla Tornéus.

Inget skolämne väcker så många känslor som matten. Att det är svårt, lätt, tråkigt, att det krävs medfödd fallenhet... Kunskaper i matte är avgörande för att vi ska ta kunna ta oss an de samhällsutmaningar vi står inför – och därför måste vi arbeta gemensamt för hålla kvar den positiva trend som PISA-resultaten visar, skriver Mattecentrum och Teknikföretagen.

Skatteutjämningen rår inte på de ungas flykt från landsbygden. Se i stället till att alla regiondelar får högskoleutbildning och att studielån avskrivs för akademiker som flyttar till landsbygden, föreslår C-politiker i Linköping och Eda kommun.

Universitetskanslerämbetet har underkänt varannan grundlärarutbildning. Det är under all kritik att så många lärarstudenter har gått miste om en kvalitetssäkrad lärarutbildning, skriver Rebecca Roth, ordförande för Lärarnas Riksförbunds studerandeförening.

För att förbättra lärarutbildningen måste också yrkeskåren som undervisar framtidens lärare få bättre villkor. Annars kan inte högskolan rekrytera och behålla de mest meriterade universitetslärarna på lärarutbildningen.

Det är av stor vikt att lärarutbildningen håller hög kvalitet. Vi ser tydliga behov av förbättringar och börjar nu arbetet med att reformera utbildningen utifrån Januariavtalet, skriver Matilda Ernkrans (S).

Nu har Socialdemokraternas 40:e kongress beslutat om ett nytt politiskt program med en rad mycket omfattande kunskapsreformer. Målet är att fler ska kunna studera oavsett var i landet de bor och när i livet det behövs. Det skriver Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning och forskning.

I dag presenterar Skolverket en kvalitativ studie om hur väl gymnasieskolan lyckas med sitt uppdrag. En viktig slutsats är att de högskoleförberedande programmen i gymnasieskolan måste bli bättre på att göra eleverna förberedda för högskolan, skriver generaldirektör Peter Fredriksson.

Utredningen för styr- och resurstilldelning i högskolan missar näringslivets behov av kompetensförsörjning och behöver därför kompletteras, skriver företrädare för flera fack- och arbetsgivarorganisationer.

Radikala relativister hör inte till de ”oliktänkande” vars uppfattningar måste värnas inom högskolan. Det skriver företrädare för stiftelsen Academic Rights Watch i en replik till Anna Blennow.

Hur kan Academic Rights Watch propagera för akademisk frihet samtidigt som man vill ”rensa ut” oliktänkande från högskolan? Det är i stället hög tid för akademiker att fortsätta diskussionen i öppna kritiska samtal i en anda av sann akademisk frihet.

Den som sitter på en tjänst som lärare eller forskare och efter moget övervägande fortfarande är radikal relativist bör fundera på att självmant lämna högskolan. Det skriver företrädare för stiftelsen Academic Rights Watch, som bevakar den akademiska friheten i Sverige.

Personer som fuskat på högskoleprovet och tagit sig in på läkarprogrammet kan utgöra en reell fara för patienterna. Tillit mellan läkare och patient är en förutsättning för god vård. Sveriges läkarstudenter föreslår nu att antagningen till läkarprogrammet ses över.

Det finns en rad indikationer på att dagens högskolepolitik inte levererar. Åtta av tio studenter ger sig in i högre studier för att få ett jobb – men många får inte ett kvalificerat jobb eller det jobb de hoppades på, skriver Fredrik Voltaire från Almega och Malin Påhls Hansson från Saco studentråd.

För att möta det utbildningsbehov som finns hos yrkesverksamma föreslår TCO och Lärarförbundet att högskolan ges ett förstärkt och förtydligat omställningsuppdrag. Det behövs ett samlat grepp om alternativa utbildningar till lärare.

Utbyggnaden av högskolorna har skapat ett stort lärarbehov. Samtidigt har det meritokratiska anställningsförfarandet urholkats kraftigt. Detta har lett till massiva internrekryteringar där vänskap och lojalitet snarare än vetenskaplig skicklighet belönats, skriver företrädare för stiftelsen Academic Rights Watch, som bevakar den akademiska friheten i Sverige.

Det är svårt att föreställa sig ett bättre mått på kvalitet och måluppfyllelse för högskolans utbildningsuppdrag än att en erbjuden utbildning faktiskt slutförs, slutreplikerar Hans Hansson, Sverker Janson och Gunnar Karlsson.

Lärarbristen innebär att lärarlönerna stiger kraftigt. Det är bra, men det betyder också att det blir mer attraktivt för lärare som undervisar i blivande lärare på högskolan att ta jobb i grundskolan och gymnasiet. Med lärarbrist på lärarutbildningen lägger vi krokben för skolans bemanning också framöver. Den regering som så småningom tillträder måste drastiskt öka anslagen till institutioner som utbildar lärare, skriver prefekten B-O Molander.

Många yrkesverksamma behöver kompetensutbildning. Men lösningen för att få fler att utbilda sig är inte en helt prestationsbaserad finansieringsmodell, som begränsar och avskräcker både lärosäten och studenter att ta sig an distansutbildningar, skriver TCO:s ordförande Eva Nordmark.

Distansutbildningar missgynnas på grund av att lärosätena inte får betalt för alla studenter de utbildar. De som inte klarar tentan utbildas alltså gratis. Det är ett systemfel som måste rättas till, skriver Sveriges förenade studentkårers ordförande Jacob Adamowicz och vice ordförande Daniel Lindblom.

Studier på distans innebär tyvärr ofta bortkastad tid, möda, förhoppningar och pengar för studenter, utbildningsanordnare och samhället. För att komma tillrätta med felaktiga incitament och utbildningsformer behövs ett strikt prestationsbaserat ersättningssystem.

Det livslånga lärandet är en nödvändighet, men nästan åtta av tio i åldern 40 till 56 år i länet studerar helt utan studiemedel. Det är inte hållbart. Sverige behöver ett studiemedelssystem för yrkesverksamma, skriver företrädare för Unionen i Uppland och Stockholm.

Ger vi lärarna goda förutsättningar att utveckla arbetet under ett större eget ansvar än i dag, kommer vi att kunna rekrytera de unga i konkurrens med arbetsmarknaden i övrigt, skriver Föreningen Sveriges skolchefer.

Utbildningens användbarhet är en avgörande kvalitetsfråga som inte får reduceras till att handla enbart om anställningsbarhet. En modell baserad på hur snabbt studenterna får jobb efter avslutad utbildning säger ingenting om utbildningens kvalitet eller hur användbar den är, skriver företrädare för Sveriges förenade studentkårer.

Arbetsmarknadens behov måste väga tyngre när medel ska tilldelas universitet och högskolor. De som faktiskt utbildar för jobb skulle då få högre anslag. Om inte detta sker kommer bristen på rätt kompetens i industrin att bli ännu värre, skriver Klas Wåhlberg vd på Teknikföretagen.

Regeringens förslag att högskolebehörighet ska ingå i yrkesprogrammen fick i praktiken ett enigt stöd från samtliga remissinstanser. Det borde ha gjort den här sakfrågan till en icke-fråga, men Alliansen har tillsammans med SD valt att göra det till en valtaktisk symbolfråga. Vi hoppas att Alliansen tänker om, skriver Therese Guovelin, LOs förste vice ordförande.

Inom besöksnäringen finns ett flertal yrken där det råder en stor brist på personer med rätt utbildning. Utvecklingen måste brytas. Ett viktigt steg är att gymnasiets yrkesprogram ger eleverna högskolebehörighet. Hela samhället gynnas av att vi har personer som kan ta olika spår i livet, skriver företrädare för besöksnäringen.

I det politiska klimat som råder med ökad populism i vår omvärld är akademin en stark kraft för demokratin. Ökad politisk styrning av högskolan är därför fel väg att gå. Istället ska dess självständighet försvaras. Saco uppmanar den pågående styr- och resursutredningen om högskolan att bortse från regeringens önskemål om ett ökat inflytande.

Omoderna regelverk för uppdragsutbildning hindrar effektiv omställning i näringslivet. När regeringen i dag tar emot Valideringsdelegationens betänkande hoppas vi därför att den lyssnar på delegationen och förbättrar möjligheterna till livslångt lärande, skriver företrädare för fackförbundet Unionen.

Det finns många orsaker till den stora lärarbrist vi står inför. En av dem är avhopp och låg genomströmning på lärarutbildningarna – en problematik som högskolor inte har tagit på tillräckligt stort allvar, skriver Mats Olsson, Malmö universitet.

Sverige står inför en gigantisk lärarbrist. Till 2025 beräknas 65 000 lärare saknas och alldeles för få väljer att läsa en lärarutbildning. Fortsätter vi i den här takten kommer vi att sakna 80 000 lärare om 15 år. Det kommer få ödesdigra konsekvenser för vår samhällsutveckling. Därför måste rätt satsningar göras för att få fler till läraryrket, skriver Matilda Gustafsson, ordförande för Lärarförbundet Student.

Försörjningskravet för internationella studenter är stelbent och riskerar att göra Sverige till en fattigare och mindre dynamisk utbildningsdestination, menar Stockholms studentkårers centralorganisation och Centerpartiet.

Tekniska basårsutbildningen breddar deltagandet till högskolan och är en utmärkt väg till ingenjörsyrket för ungdomar som inte har rätt behörighet från gymnasiet. Risken är nu att regeringen låter Tekniskt basår dö sotdöden, skriver rektorerna på KTH och Chalmers samt Teknikföretagens vd.

Många kvalitetsbrister inom sjukvård, polis, skola, högskola, socialtjänst och offentlig byråkrati handlar delvis om effekterna av en slapp utbildning. I Pisaskolans efterföljd får vi Pisahögskolan, skriver professor Mats Alvesson, Lunds universitet.

Vi ser inte alltid den korruption som inte innebär att pengakuvert eller otillbörliga gåvor delats ut. Svågerpolitik och vänskapskorruption inom akademin är emellertid lika skadligt för samhället och bör synas mer.

Att främja unga begåvningars bildning står inte i motsatsförhållande till att ha åldersgränser för vissa yrken. Det viktiga är att inte hindra särskilt begåvade barn och ungas utveckling, utan att stimulera den, skriver Mensas ordförande apropå diskussionen om 15- och 16-åringar på läkarlinjen.

Att utbildning ska löna sig är en rättvisefråga, men färska siffror visar att Sverige är det land där det lönar sig minst att utbilda sig i hela OECD. På partistämman i veckan måste Centerpartiet ta ställning för att de onödiga straffskatterna på utbildning avskaffas, kräver Centerstudenter.

Det är inte trovärdigt när MUF säger sig vilja värna studenters ekonomi samtidigt som de vill införa studieavgifter på uppåt 50 000 kronor per termin, införa marknadshyror som skulle chockhöja ungas hyror, och dessutom avskaffa bidragsdelen i studiemedlet helt.

Värnamo satsar nu egna pengar på att bli först med 100 procents bredbandstäckning. Men om riksdag och regering menar allvar med att hela Sverige är viktigt måste staten ta sin del av ansvaret. Bredband till alla är en av fem viktiga satsningar, skriver Värnamos kommunledning.

Kvaliteten på svensk högre utbildning måste höjas, och görs inte det måste påföljderna vara kännbara. UK-ämbetet bör förses med utökade sanktionsmöjligheter för att stänga ner undermålig utbildning samt ge dryga böter för bristande kvalitet.

Utbyggnaden av den svenska högskolan har varit kraftfull och nu föreslås ytterligare kommunala utbildningscentra. Trots det får arbetsgivare allt svårare att rekrytera. Att kunskap inte värdesätts gör att Sverige får allt svårare att hävda sig som kunskapsnation, skriver ekonomiforskarna Johan Eklund och Lars Pettersson.

Universiteten måste ges möjlighet att bygga egna förmögenheter, och dessutom behöver monopolsituationen där staten ger anslag med ena handen och tar ut höga hyror med den andra ändras.

Saco anser också att det är viktigt med en bra utbildningsnivå i hela Sverige samt kompetensutveckling och omställning för yrkesverksamma. Men lösningen är inte en kommunalisering av universitet och högskolor, skriver Sacos ordförande Göran Arrius i en slutreplik.

Saco tolkar den parlamentariska landsbygdskommitténs förslag om högre utbildning som en kommunalisering. Det är en direkt felaktig slutsats.

Det är inte en fråga om att den högre utbildningen ska kommunaliseras, det handlar om att den ska tillgängliggöras över hela landet – även för de boende på landsbygden. Att ett lärosäte i sin forskning och utbildning har ett samarbete med lokalt och regionalt näringsliv och offentlig sektor är något som höjer kvaliteten, inte tvärtom, skriver TCO i en replik till Saco.

I dag är det få som hyllar 90-talets kommunalisering av grund- och gymnasieskolan; alltfler röster höjs till och med för ett återförstatligande. Samtidigt föreslår den parlamentariska landsbygdskommittén en sorts kommunalisering av högskolan. Det är helt fel väg att gå, skriver Göran Arrius, ordförande för Saco.

För att möjliggöra vidareutbildning och kompetensutveckling för yrkesverksamma måste högskolan få ett omställningsuppdrag. TCO har tre förslag på hur resursfördelningen kan förändras så att Sverige kan fortsätta vara ett konkurrenskraftigt land med hög tillväxt.

Det är för att polisutbildningen fortfarande ligger utanför högskolesystemet, som så lite hänt inom polisforskningen. På Södertörns högskola är vi positiva till att ändra på det.

En koncentration av ämneslärarutbildningen till sex universitet skulle inte resultera i fler examinerade lärare, skriver fyra företrädare för lärarutbildningar i Syd som kritiserar Liberalernas förslag.

Bristen på arbetsterapeuter riskerar att leda till ökad ohälsa i befolkningen. Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, måste snabbt ta sitt ansvar och agera för att utbilda fler arbetsterapeuter. Särskilda statliga medel behöver tillföras för att utöka antalet utbildningsplatser.

Byråkrati och onödig administration har gjort att utländska studenter förlorat sina studieplatser när de inte fått uppehållstillstånd i tid. Även masterstudenter och forskare som redan befinner sig i Sverige påverkas när de måste ansöka om nytt visum efter ett år. Det riskerar att skada Sveriges internationella rykte och hämmar vår konkurrenskraft. Vi presenterar därför nya förslag som ska underlätta visum- och uppehållstillståndsprocessen.

Debatten om IB-programmets betyg visar att betygs- och antagningssystemet till universitet och högskolor måste reformeras. Det måste helt enkelt vändas upp och ner för att fungera bra.

Staten måste agera för att förhindra att IB-programmens framtid äventyras av administrativa beslut. IB-programmen är en viktig del av svenskt utbildningsväsende och att driva ut IB-utbildningen ur Sverige genom byråkratisk stelbenthet vore en olycklig utveckling för Sveriges elever och den svenska skolan.

Det finns inga regionala högskolor, alla är nationella. Bakgrund eller bostadsort ska inte begränsa möjligheterna att studera. Att Högskolan Dalarna ska finnas i både Borlänge och Falun är ingen marginell fråga, svarar regeringen.

En ändrad meritbedömning av IB-skolornas betyg riskerar att leda till minskat svenskt elevunderlag, och i förlängningar nedläggningar. Det vore mycket olyckligt då det blir svårt att rekrytera utländska forskare och specialister utan att kunna erbjuda en internationell skola för deras barn.

Politik med fokus på antal högskoleplatser och högskoleorter är en populär lösning på många problem i samhället. Men om Sverige ska vara en ledande kunskapsnation också i framtiden ska politiken fokusera på utbildning på hög internationell nivå. Och då måste regeringen prioritera kunskaper - inte ägna tid åt marginella lokaliseringsfrågor, skriver Håkan Regnér och Galina Pokarzhevskaya, Saco.

Universitets- och högskolerådet föreslår en regeländring som drastiskt skulle försämra möjligheterna för närmare 3500 elever att komma in på svensk högskola. Förslaget kan – om det blir verklighet - förändra framtiden för eleverna på landets IB-utbildningar på ett sätt som var oförutsägbart när vi valde gymnasieprogram.

Idag 15/10 lämnas remissvar in på Polis i framtiden - polisutbildningen som högskoleutbildning, SOU 2016:39. Södertörns högskola är en av tre högskolor som bedriver polisutbildningen på uppdrag av polismyndigheten. I vårt remissvar stöder vi utredningens förslag till hur polisutbildningen ska göras om till en högskoleutbildning men lyfter också upp tre saker som vi tror är avgörande för att denna förändring ska bli lyckad, skriver tre företrädare för Södertörns högskola.

Sveriges universitets- och högskolestudenter har nyligen börjat sina program och kurser för terminen. De börjar nu en del av sitt liv som, i teorin, innebär bildning och inhämtning av kvalifikationer för ett framtida arbetsliv. Tyvärr är så inte fallet för alla studenter.

Macchiarini-tragedin beror inte bara på Paulo Macchiarini, utan också på den miljö som gjorde att han kunde uppträda och verka så oansvarigt. Det är viktigt att forskningsmiljöer präglas av transparens och öppenhet – också för att det främjar forskningens kvalitet.

Tekniskt basår har växt ur sina gamla kläder och dess nya huvudsyfte är breddad rekrytering, vilket är viktigt. Problemet är att högskolan bara får erbjuda högskoleförberedande utbildningar när det är brist på behöriga sökande.

Samtidigt som näringslivet letar med ljus och lykta efter fler ingenjörer och tekniker hotas nu utbildningen tekniskt basår av nedläggning. För att säkra framtiden bör regeringen snarast lösa finansieringen.

En lyckad rekrytering börjar med en tydlig kravspecifikation. Vi har tagit fram tre avgörande krav som statsministern bör ställa på den nya gymnasie- och kunskapslyftministern.

Kronoberg har många kvaliteter som gör att företag etablerar sig och befolkningen ökar. Vi är den näst starkaste IT-regionen i Sverige. Vi har ett starkt teknikkunnande och ett dynamiskt universitet som lockar studenter från hela världen. Och vi har en outnyttjad potential när det gäller att hysa statliga verk.

Backspegeln är liten och framrutan stor. Att sjuksköterskors specialistutbildning ges som högre utbildning på avancerad nivå är framåtblickande istället för att återgå till en verksamhetsförlagd utbildning och en konstruktion som ofta bygger på medicinska diagnoser.

Vi behöver finna lösningar som kort- och långsiktigt möter de utmaningar som vården står inför i en av Europas snabbast växande regioner. Att peka finger mot dem som kommer med konstruktiva lösningar och ropa på mer av samma koncept när vården skriker efter personal är att se i backspegeln för att hitta svar på vårdens utmaningar.

Rätt kompetens på rätt plats blir allt viktigare i vården. Principen bör gälla även för utbildning. När regioner och landsting föreslår internutbildningar får det följder både för sjuksköterskorna, som inte får en erkänd specialistutbildning, och för oss som arbetar med högre utbildning och står med tomma stolar.

I morgon skriver tiotusentals blivande studenter högskoleprovet i hopp om att en utbildning leder till ett bättre liv. Men väl examinerade möter studenter en dyster framtid. Sverige har lägst utbildningspremie i OECD. Dags att regeringen inser vilken skadlig högskolepolitik de driver.

Nödvändigheten i att framtidens lärare får kompetens för den verksamhet som väntar i svenska klassrum kan inte ifrågasättas. Denna kompetens bör självklart omfatta förutsättningar att undervisa även elever med ett annat modersmål än svenska.

Vi i Lärarförbundet Student välkomnar ökade möjligheter att studera svenska som andraspråk - men är kritiska till att tvinga alla lärarstudenter att läsa ämnet.

Stipendiedoktoranders studie- och anställningsvillkor har stora brister, både när det gäller utbildningskvalitet och grundläggande principer om lika villkor. Det här måste motarbetas och vi presenterar nu två förslag som kan förbättra stipendiedoktoranders villkor, skriver Uppsala studentkår och Doktorandnämnden i Uppsala.

Sverige har halkat efter som forskningsnation eftersom Matteuseffekten styr anslagsfördelningen: en forskare som redan fått anslag beviljade har lättare att få nya medel. Det är dags att utvärdera forskare efter marginalnyttan av deras forskningsmedel.

Nu öppnas anmälan till höstens högskoleutbildningar. Samtidigt pågår bostadspolitiska samtal om hur bostadskrisen ska lösas. Redan år 2013 satte vi ett mål att öka antalet studentbostäder med 50 procent till 2017. Prognosen är att målet nås. Ingen student ska behöva välja bort studier i Stockholm på grund av bostadssituationen.

Praktisk grön kunskap utgör en viktig bas för akademiska utbildningar inom framför allt SLU. Det är därför oroväckande att det nu lagts fram förslag om att försämra möjligheterna för elever vid naturbruksgymnasierna att kunna söka vidare till högskolan.

Verksamheten i Nobelcenter utvecklas i nära samarbete med några av världens främsta museiexperter och i tät dialog med forskare och Nobelpristagare. Med Nobelpriset som bas vill vi skapa engagemang kring vetenskap, litteratur och fred. I linje med Alfred Nobels testamente vill vi bidra till ”mensklighetens största nytta”.

Blasieholmen är fel plats för ett Nobelcenter. Centret riskerar dessutom att bli för stort och dyrt. Och en hållbar idé om innehållet saknas. Centret bör i stället bygga på ett tätt samarbete mellan forskare och studenter - det skulle ge publiksuccé och gynna forskningen.

Flyktingsituationen har gjort frågan om tillvaratagande av kompetens mer aktuell än på länge. Samverkan mellan kommuner, Arbetsförmedlingen och arbetslivet runt om i landet behöver utvecklas för att bättre synliggöra och ta tillvara kompetens genom validering. I arbetet med att ta fram den första nationella strategin för validering är regional samverkan och validering inom högskolan prioriterade områden.

Det skulle kunna vara så att vi under 2000-talet utexaminerar lärare som är sämre rustade för uppdraget än tidigare generationer. Det borde engagera kommunerna som är beroende av kompetent personal. \

Jämställdhet är en mycket viktig fråga för oss. Vi tar den på största allvar och välkomnar dialog, skriver Tommy Jensen och Maria Frostling-Henningsson på Företagsekonomiska institutionen i en replik till doktoranden Dordi Westerlund.

Prioriteringen av storstadsregionerna innebär att utvecklingen och tillväxten försvåras i sydöstra Sverige. Det är hög tid att den stora potential som finns utanför storstadsområdena tas till vara.

Gör om, gör rätt. Låt höghastighetsbanan bli en kunskaps- och tillväxtbana genom sydöstra Sverige. Det handlar bland annat om att säkra vår kompetensförsörjning till de cirka 1 500 IT-företagen som finns i Kalmar och Kronobergs län.

Högskolan är den största statliga arbetsplatsen och här finns runt 400 000 studenter. Frågan om jämställdhet måste tas på större allvar, skriver doktoranden Dordi Westerlund efter debatten om sexism på Handelshögskolan i Stockholm.

Högskolans problem som nu debatteras är välkända. Skulden läggs på politikerna, men högskolan har själv möjlighet att förbättra sig inom gällande regelverk och finansieringssystem. Jag är besvärad av bristen på öppenhet om detta och av oviljan att ta itu med problemen, skriver Gunnar Karlsson, KTH-professor.

Dementimaskineriet är nu i full gång och såväl studentkårer som ledning tar avstånd från Dick Harrisons uppmärksammade artikel om hur han motarbetats när han värnat om kvaliteten i undervisningen. Men Harrisons berättelse är inte unik utan får stöd av många liknande fall. Det skriver företrädare för stiftelsen Academic Rights Watch, som bevakar den akademiska friheten i Sverige.

Förslaget till nytt kvalitetsutvärderingssystem för högre utbildning riskerar att landa fel. De 250 miljoner kronor som tillförs kompenserar inte för de 303 miljoner som försvinner från sektorn.

Ytterst handlar det om regeringen menar allvar med att kvaliteten i den högre utbildningen ska upprätthållas och till och med höjas. Om det ska bli verklighet behövs inte bara ord utan handling.

Arbetsmarknadsperspektiv saknas och ekonomiska incitament plockas bort. Vi tvivlar inte på Helene Hellmark Knutssons goda ambitioner, men regeringen missar målet med förslaget till nytt kvalitetsutvärderingssystem för högre utbildning, menar Tobias Krantz, och Mikaela Almerud på Svenskt Näringsliv.

Sverige ska vara en ledande kunskapsnation. Då krävs ett bra system för att säkra och främja kvalitet och avhjälpa brister. Ett kvalitetssäkringssystem är inte centralt för kvaliteten på den högre utbildningen, menar mina kritiker, men den åsikten går stick i stäv med vad majoriteten av remissinstanserna anser – där lärosäten och studentkårer ingår, skriver Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning.

Det är inte ett nytt kvalitetssäkringssystem som lyfter kvaliteten vid landets universitet och högskolor – för detta krävs att man satsar på universitets- och högskolelärarna, skriver två företrädare för Lunds Universitet med anledning av ett förslag från Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning.

Den nya höghastighetsbanan bör dras så att den knyter ihop så många universitets- och högskoleorter som möjligt. Genom att koppla samman företagen med universiteten via höghastighetsbanan kan företagen växa tillsammans med en allt högre utbildningsnivå i samhället, skriver Ikeas vd och högskolerektorer m fl.