Kommunerna har misslyckats med uppdraget att ordna goda bostäder till alla invånare, menar flera organisationer. Och de är överens: rädslan för social housing har förlamat debatten. ”De som lider mest av det är de som inte får tillgång till en trygg bostad.”

Bostadspolitiken omges av en rad begrepp för att beskriva att en stor grupp svenskar inte kan ta sig in på bostadsmarknaden. Här förklarar DS innebörden av termer som social housing, sociala kontrakt och strukturell hemlöshet.

Två tredjedelar av Malmöborna hade inte råd med lägenhet - då tänkte staden om. När allt fler svenskar inte har råd att bo tvingas kommuner och organisationer till uppfinningsrikedom. Men rädslan för ”fattigbostäder” finns där – sådana vill ingen ha.
• Så fick Nyköping till mixen i billiga bostadsområdet - ”Viktigast”.
• Metoden som gav Malmö treor med hyror på 8 400 kronor.
• Idéburna organisationen som ledsnat på hemlösheten och tar saken i egna händer.

Trendbrottet är tydligt – allt fler barn vräks från sina hem. Under 2021 var det totalt 572 stycken, den högsta siffran på nästan ett decennium.

Sjukvården för personer med skyddad identitet har stora brister. Det konstaterar två forskare som nu kräver nationella riktlinjer.

Akutplatser är bara ett sätt att hantera hemlösheten, de gör inget för att bekämpa orsakerna till den.

Skolan ställer orimliga krav på barnen, anser specialpedagog. Kommunerna kan inte ensamma bekämpa hemlöshet, enligt Sveriges stadsmissioner. Övriga debattämnen i dag är tillgänglighet i vården, bostadspolitik och opinionsmätningar.

Vill vi råda bot på matfattigdomen räcker det inte med att vara snäll i december. De som befinner sig längst nere på samhällsstegen ska inte vara beroende av allmosor. Då hanterar vi bara utsattheten, men gör inget åt den.

När städer växer krymper avståndet mellan nybyggda bostadsområden och de i industriområden placerade boendena för utsatta och hemlösa. Hur löser man de konflikter som uppstår när olika verkligheter och behov krockar?

Den nyss uppkomna regeringskrisen tas upp på dagens debattsidor av en statsvetare och en ekonomhistoriker. Sveriges Stadsmissioner skriver om metoder för att minska hemlöshet. Äldreomsorgens och skolans arbetsvillkor tas upp av lokala debattörer.

Socialstyrelsen behöver få ett tydligt uppdrag från regeringen för att sprida och modelltroget implementera ”Bostad först” i alla kommuner, skriver Sveriges Stadsmissioner.

Vilka blir effekterna om bostadsbolag slutar ställa höga krav på människor som vill hyra lägenheter? Det undersöker just nu utredaren Karolina Skog.

Om viljan finns är det möjligt för staten och kommunerna att minska hemlösheten. Sverige skulle kunna ta ett stort steg framåt genom att utforma en rättighetsbaserad hemlöshetspolitik. Det skriver Matts Mattsson, Solidaritetsföreningen i Nordost och Robert Bereza, Amnesty International, grupp 172.

Det här måste vara den värsta konsekvensen av hemlöshet, har jag som läkare kommit på mig själv att tänka flera gånger om när jag behandlat patienter med ruttnande tår eller råttbett.

Kommunerna behöver inte vänta på den segstartade regeringen för att sätta i gång arbetet med ”Bostad först”. Pandemin gör frågan akut och vi kan faktiskt agera redan nu, skriver kommunalrådet i Huddinge Karl Henriksson (KD).

Coronapandemin kan försvåra redan tidigare känd social utsatthet. För personer som lever i hemlöshet kan därför utsattheten förstärkas. Samlade insatser från hela välfärdssystemet kan bidra till att minska smittspridning och säkerställa att det sociala arbetet för personer i hemlöshet är en viktig del i arbetet med pandemin, skriver Socialstyrelsens Olivia Wigzell och Jenny Rehnman.

Regeringens bostadspolitik får bottenbetyg av väljarna: nio av tio upplever inte att regeringen har gjort något för att lösa bostadsbristen det senaste året. Nu måste statsminister Stefan Löfven (S) presentera en sammanhållen bostadspolitik värd namnet, skriver Anders Lago, förbundsordförande HSB.

Att vräkas från sitt hem kan aldrig vara ”barnets bästa”, men mycket som barn har rätt till i teorin är inte självklart i praktiken.

Sverige behöver ta krafttag mot den ökande hemlösheten. Vi kräver en nationell hemlöshetsstrategi där modellen Bostad först är en självklar del, skriver ordföranden för Sveriges Stadsmissioner Lotta Säfström, universitetslektor Marcus Knutagård samt boendestödjarna Ann-Kristin Sörensen och Bo Petersson.

Den 1 februari blir hundratals ensamkommande av med sitt boende hos Migrationsverket. Det gör att kommuner tvingas ta ett ansvar de formellt inte har. Vänersborg har hittat en lösning. I andra kommuner är läget mer kritiskt. – Det här oerhört dåligt skött av Migrationsverket och staten, säger kommunstyrelsens ordförande Bengt Sjöberg (M), Töreboda.

Kommunernas kostnader för hemlöshet ökar kraftigt, och de nyanlända är överrepresenterade. Nästa år riskerar 2 700 nyanlända att bli hemlösa bara i Göteborg. Sveriges kommuner står snart inför en såväl ekonomisk som social kris, skriver den bostadspolitiska experten Linda Jonsson.

När gymnasielagen antogs utelämnades frågan om hur ungdomarnas boende skulle ordnas. Nyligen kom också beskedet att upp till 750 personer med uppehållstillstånd kan komma att behöva flytta från Migrationsverkets boenden. Dessvärre saknas ett helhetstänk kring situationen för ungdomarna, skriver företrädare för sex stora hjälporganisationer och efterlyser förändring hos stat och kommuner.

Regeringen måste utrota den svenska hemlösheten, bland annat genom att ge hemlösa ett starkare rättsskydd än vad socialtjänstlagen ger i dag. Det skriver Lundaprofessorerna Hans Swärd och Per Eriksson i veckans perspektiv.

Härbärgena är så otrygga att hemlösa – särskilt kvinnor – väljer bort dem. Här måste kommunerna höja ambitionsnivån och se till att miljön blir tryggare och främjar möjligheten till nattvila.

Malmö har direktupphandlat akutboenden till hemlösa för mångmiljonbelopp. En ny upphandling ska säkra att kommunen inte brytr mot regelverket. Men de höga hyrorna kvarstår.

Malmö stads avtal om ett boende för hemlösa är olagligt. En tidigare dom står fast sedan högsta instans nekat kommunen prövningstillstånd.

Malmö har allvarliga problem med hemlöshet. Kommunens kostnader för hemlösheten uppgår till 600 miljoner kronor årligen. Situationen är en direkt konsekvens av en misslyckad migrationspolitik.

Är det meningen att frivilliga organisationer ska förse hemlösa pensionärer med mat, kläder och SL-kort? Är det meningen att detta ska möjliggöras via swishbidrag från allmänheten? Att dessa äldres mättnad ska bero på Ica-handlares välvilja? Är det värdigt ett välfärdssamhälle, är Jeanette Höglunds fråga till Stefan Löfven.

Stockholms politik mot hemlöshet är för kortsiktig. För att stoppa hemlösheten krävs att ideella organisationer får mer resurser och att kommunen tar ett större ansvar.

Kammarrätten ogiltigförklarar Malmö stads avtal om boende för hemlösa och går på samma linje som förvaltningsrätten.

Kvinnor i Stockholm har högre utbildning – men får ändå sämre lön. Det krävs en stark feministisk politik för att vända utvecklingen, men tyvärr har den grönblå styret avbrutit våra satsningar.

Dennis Wedin (M) menar att vi förminskar problemet med hemlöshet genom att peka på det orimliga i att ombilda hyresrätter under skriande bostadsbrist. Det är tydligt att Moderaterna inte har några sakliga argument kvar för att göra sig av med tusentals allmännyttiga hyresrätter.

Barnkonventionen blir lag 1 januari 2020 och nu börjar det hårda arbetet med att implementera den. Mitt fokus kommer att ligga på de mest utsatta barnen. Skillnaderna i uppväxtvillkor mellan barn i Sverige är alldeles för stora.

Vänsterpartiet försöker förklara hemlöshet med småskaliga ombildningar i ytterstaden. Men låt oss inte tro att hemlöshet enbart handlar om bostadsutbud, det krävs ett brett arbete som särskilt inkluderar aktiva sociala insatser och arbetsmarknadsåtgärder, replikerar bostads- och fastighetsborgarråd Dennis Wedin (M).

Den 1 januari 2020 blir barnkonventionen svensk lag och nu borde arbetet för barns rättigheter ta fart på allvar. Men det är tydligt att regeringen i stället sänker ambitionerna. Sverige behöver en barnminister som sätter barns bästa först, skriver Bris, Rädda Barnen och Unicef.

Nyligen kom beskedet från det blågröna styret i Stockholm att cirka 20 000 allmännyttiga hyresrätter kan komma att ombildas till bostadsrätter. Samtidigt har vi ungefär 2 400 personer som lever i hemlöshet i Stockholm, varav andelen kvinnor och barnfamiljer ökar. Det är tydligt att varje hyresrätt behövs.

Ensamkommande som fått uppehållstillstånd är stockholmare. Och härbärge till EU-medborgare och bistånd till papperslösa barnfamiljer är uttryck för stockholmarnas medmänsklighet - något som vi värderar högt, skriver socialborgarråd Jan Jönsson (L) i en replik till SD.

Boken ”Lort-Sverige” skapade debatt när den kom 1938. Den blixtbelyste en undermålig bostadssituation, men kränkte också människor genom att koppla ihop utsatthet med bristande privatmoral – något som går igen också i dagens samhälle, skriver professor Hans Swärd.

Hemlösheten i Malmö är rekordstor och en följd av den utbredda bostadsbristen. Staden klarar inte att lösa situationen ensam. Nu krävs statliga initiativ: en bostadspolitik för bostäder som fler har råd med och en förändrad ebo-lagstiftning.

Allt fler hamnar i utanförskap, hemlöshet och ohälsa.Vi uppmanar Sveriges politiker att göra vårt land människovänligt igen. Det skriver företrädare för Convictus i Stockholm, Göteborgs Räddningsmission, Musketörerna i Rågsved & Sollentuna och Öppen Gemenskap i Umeå.

Antalet hemlösa har ökat i de allra flesta EU-länder och av dessa är barn den störst växande gruppen. Vår tids hemlöshet slår hårdast mot de allra mest sårbara – ekonomiskt utsatta barnfamiljer. Men det finns hopp. Med gemensamma krafter kan vi utrota hemlösheten om vi samlas, skriver Göteborgs Räddningsmission genom verksamhetschefen inom hemlöshet Patrick Hansén.

Feministiskt initiativs Nordling Blanco och Rantala Bonnier kommer med en lång rad felaktiga påståenden i sin debattartikel, replikerar Miljöpartiets Katarina Luhr och Daniel Helldén.

Vi liberaler vill se till att fler äldre som vill kan få bo på äldreboende och att de platser som står tomma kan användas för de äldre som är i akut behov av bostad. Vi vill på längre sikt utforma boenden med olika inriktningar så att även äldre hemlösa får ett tryggt boende. Dessutom måste skyddsnäten för äldre människor förbättras.

De svenska åldringar som lever utan hem måste räddas från ett liv på gatan. Inte om ett par månader, inte nästa mandatperiod; det måste ske nu.

Den sista tiden har publiciteten kring barnfamiljers bostadslöshet ökat. Det ger förhoppningar om att det fortfarande finns gränser för vilka skillnader i barns levnadsvillkor som kan tolereras i det svenska samhället. Förlusten av jämlikheten som skyddsfaktor för barns utveckling och hälsa blir särskilt tydlig i bostadsfrågan, skriver Monica Brendler Lindqvist och Eva Nyberg.

Antalet hemlösa barn har ökat kraftigt, framförallt i storstadsregionerna. Enligt Kronofogden minskar visserligen vräkningarna av barnfamiljer, men i de siffrorna ingår inte de som hyr tillfälliga bostäder direkt från kommunerna, skriver två professorer vid Lunds Universitet, som anser att barnens rättigheter behöver stärkas.

Just nu biter iskylan sig fast i hela landet. För den som har ett hem att värma sig i blir vargavintern bara ett samtalsämne. Men för den som lever i hemlöshet blir kylan ett reellt hot. Läget är akut – människor riskerar att frysa ihjäl på stadens gator. Därför sätter just nu Stadsmissionerna, runt om i landet, in extrastöd för att kunna ge fler akut hjälp när nöden är som störst, skriver Lotta Säfström, ordförande Sveriges Stadsmissioner.

Svensk bostadsförsörjning är i kris, situationen är ohållbar – trångboddheten ökar, segregationen tilltar och hemlösheten likaså. Politiska beslut måste till – att vänta är inte anständigt, skriver Fastighetsägarna.

Vellinge fick nej. Nu provar S-styrda Eskilstuna en ny variant där tiggarna måste skaffa tillstånd från polisen.

Debatten om hemlöshet som förr alltid rasade - med årlig kulmen kring jul - hörs inte längre. Sverige har nya bekymmer att tampas med. Ändå blir såväl barnen utan permanent hem som de hemlösa som sover utomhus allt fler.

I stället för att fokusera på de grundläggande problemen på svensk bostadsmarknad ställs nu bostadsmarknadens riskgrupper emot varandra i debatten om ”undanträngningseffekter”. Det riskerar att öka främlingsfientligheten, aggressionerna och fördomarna mot flyktingarna.

Många har nu att se fram emot juldagar med vänner och släkt. Men inte alla. En växande grupp äldre får det allt tuffare. I den senaste hemlöshetsräkningen i Stockholm får vi tydliga signaler om att antalet hemlösa äldre ökar. På grund av otydlig ansvarsfördelning, och okunskap, hamnar dessa personer ofta mellan stolarna och får ingen hjälp.

Kommunerna måste ta sitt ansvar för att åtgärda bostadsbristen och hemlösheten, skriver Stockholms Stadsmission som idag släpper sin årliga hemlöshetsrapport.

Regeringen föreslår nu att lagstiftningen för otillåtna bosättningar ändras för att underlätta för markägare. Dessvärre landar man fel i förslaget om en fast avgift på 5 000 kronor för ett avvisningsmål, skriver moderater i Göteborg.

När de röd-grön-rosa hävdar att vi i Sverigedemokraterna ställer svenska hemlösa mot EU-migranter så är det ju i realiteten precis vad de gör själva.

Sverigedemokraterna har fel när de påstår att Stockholms stad glömmer bort hemlösa stockholmare eftersom vi även hjälper utsatta EU-medborgare. Att ställa utsatta grupper mot varandra har aldrig skapat ett bra samhälle.

Sveriges Stadsmissioner välkomnar att den nationelle samordnaren för utsatta EU-medborgare, Martin Valfridsson, klargör vilka rättigheter barn till EU-medborgare har. Samtidigt beklagar vi att utredningen inte går längre i sina slutsatser. Det är uppenbart att lagar och regler inte ger det skydd som barnen behöver.

Det röd-grön-rosa styret uppmuntrar ännu fler utländska medborgare att bege sig till Sverige för att tigga. Det är en obegriplig politik, skriver företrädare för Sverigedemokraterna som har startat en insamling till förmån för svenska hemlösa.

Efter avhysningen av lägret i Sorgenfri i Malmö försvann den juridiska diskussionen från radarn, utan att egentligen ha fått några tydliga svar. Hur var det egentligen med Kronofogden och kraven på personnummer? Behövdes dylikt för en avhysning? Jur.kand Peter Angerbjörn har grävt i paragraferna och reder ut – samt föreslår att Kronofogden ska börja tillämpa sina egna bestämmelser.

Vräkningar fyrdubblar risken för självmord, visar en ny studie. Hässleholm är den enda kommun jag vet som har tagit ett helhetsgrepp kring vräkningar. Men tyvärr finns ingen plan för hur metoderna ska spridas till andra kommuner. Det är en stor svaghet i de offentliga välfärdssystemen.

Debatten om Sorgenfri har gått het sedan Malmö stad i förra veckan tog beslut om att boplatsen skulle rivas. Civil Rights Defenders har fört fram att stadens beslut strider mot människorättsnormer som skyddar de boende på platsen. Andra, bland annat med hänvisning till äganderätten, har argumenterat för att stadens agerande varit korrekt och att staden inte har några skyldigheter i förhållande till de boende.

I debatten om avhysningen av lägret i Sorgenfri i Malmö syns ofta påståendet att Europadomstolen har slagit fast att kommunen har skyldighet att erbjuda alternativt boende. Bland annat Sida-finansierade organisationen Civil Rights Defenders argumenterar på detta vis. Per Hagwall (M) har emellertid tittat på relevanta domar och hittar inga fall som motsvarar situationen i Malmö.

De som kräver förbud och andra repressiva åtgärder riktade mot fattiga EU-medborgare sopar bara problemen under mattan. Det måste finnas lagliga alternativ för övernattning, vilket det gör i en del kommuner i dag och de goda exemplen bör spridas. Här har den nationella samordnaren och Sveriges Kommuner och Landsting ett stort ansvar.

Malmös beslut att riva kåkstaden har av aktivister benämnts som diskriminering. I själva verket är beslutet rimligt och raka motsatsen till diskriminering. Ingen människa får ta mark i besittning och begå miljöbrott där.

Det finns många i vårt samhälle nu som är i behov av stöd och hjälp. Världen är inte en vacker och trevlig plats för alla och det blir vi påminda om dagligen. Det är en medmänsklig utmaning, men den är långt ifrån omöjlig, skriver Joakim Månsson Bengtsson, ordförande i Hjälp tiggare i Lund och Alireza Ahmadi, initiativtagare till Ensamkommandes förbund och själv ensamkommande flyktingbarn.

Genom att se den enskildes behov, ta hjälp av forskning och bygga relationer har Helsingborgs stad utformat en modell som kan bryta hemlöshet. Hela 90 procent av de hemlösa klarar i dag av att behålla sitt boende. Helsingborg bjuder nu in Sveriges kommuner att ta del av den internationellt uppmärksammade modellen – som inte enbart handlar om Bostad först.

Missbrukare befinner sig ofta i en ond cirkel av hemlöshet och missbruk. För att bryta den krävs en komplett vårdkedja med allt ifrån avgiftning, boende till utslussning. Erfarenheten talar för att att det då finns goda möjligheter till ett normalt drogfritt liv.

Det är inte acceptabelt att någon, oavsett vem, bor utan tillstånd på annans mark eller flyttar in i någons sommarstuga utan lov. Äganderätt skyddas i vår grundlag och myndigheterna är skyldiga att se till att den brottsliga handlingen upphör, skriver Fastighetsägarna efter Uppdrag gransknings reportage från Högfors och Malmö.

Hälsofrämjande insatser är bra, men de rödgrönrosa är otydliga i sina svar om samlevnadsundervisningen för EU-migranter, menar Moderaterna i Stockholms stad.

Det är obegripligt att Moderaterna i Stockholm ställer förebyggande hälsoinsatser mot akuta insatser. Det ligger nära till hands att tro att satsningen förlöjligas för att det är kvinnors hälsa det handlar om, skriver Ewa Larsson (MP).

Inte en bra lösning att peka ut barn till EU-medborgare som målgrupp för kurser i samlevnad i Stockholm.

Oviljan att avhysa olagliga boplatser leder till negativa konsekvenser för hela Stockholm, nu senast att en parklek tvingas hålla stängt, skriver Anna König Jerlmyr (M).

Våra egna hemlösa har hamnat i medieskugga. Kraftfulla åtgärder mot den svenska hemlösheten krävs – annars riskerar motsättningarna mellan olika grupper hemlösa att öka, skriver Hans Swärd, professor i socialt arbete, och Per Eriksson, professor och före detta rektor vid Lunds universitet.

Medmänsklighet är att rikta insatserna för att angripa orsakerna till att människor tigger. Inte att utforma insatser som gör att fler människor söker sig till Sverige för att tigga. Men tyvärr är det just det som sker runtom i landet just nu.

Det är inte hållbart att det främst är det ideella engagemanget som ska bära samhällsansvaret för de som är mest utsatta - kommunerna måste ta större ansvar, skriver företrädare för det rödgrönrosa styret i Lund.

Det väcker uppenbarligen starka känslor att tiggare i Sverige har mänskliga rättigheter. Då är det bra att påminna om det. Mitt budskap var att förmedla regelverket kring allemansrätten, det betyder inte att jag gillar det, svarar Mårten Schultz, juridikprofessor, som kritiserats för sin artikel om att även tiggare omfattas av allemansrätten.

Mårten Schultz, professor i civilrätt, hävdar i en artikel i SvD den 23 maj 2015 att ”allemansrätten gäller även tiggarna”. Ett påstående som naturligtvis är riktigt. Men problemet är att de olovliga boplatser som vi nu ser växa upp i storstadsregionerna är mer eller mindre permanenta och därför inte omfattas av allemansrätten. Långvarig camping och kåkstäder på annans mark är otillåtet, straffbart och kan medföra skadeståndsskyldighet om inte markägaren gett sitt samtycke.

Från sidlinjen är debatten om hur man ska hantera det nya tiggeriet intressant att följa. Ska man förhålla sig till tiggarna ur ett nationellt perspektiv eller ur ett globalt? Var man än själv står i tiggerifrågan bör det i varje fall gå att enas om en sak: tiggarna har gett oss en brutal snabbkurs i ödmjukhet.

Kommuner behöver bli bättre på att samarbeta med varandra när nya härbärgen öppnas. Och hemlösa som blir avhysta behöver bemötas på ett värdigt sätt, på det sätt som nu görs i exempelvis Stockholm. Även personer som kommer från länder utanför EU är människor.

De strukturella problem som finns i de länder från vilka människor kommer till Sverige för att tigga blir inte bättre för att fler och fler söker sig hit. Dessa personer tar sig aldrig ur sin fattigdom genom att tigga i Stockholm. Därför är det dags att förbjuda det.

I Stockholm ska ingen människa behöva bo i tältläger. Det är de flesta, oavsett politisk färg, överens om. De temporära läger som växer upp på stadens gator och parker är varken säkra eller humana och följer inte gällande ordningsföreskrifter. Men vi kan inte avhysa människor till ingenting.

Vi är många som känner för de utsatta människor som tigger och lever i utsatthet. Men det innebär inte att vi kan bortse från det faktum att det är olagligt att bosätta sig var som helst. Regeringen måste nu ge kommunerna verktyg att hantera olagliga bosättningar.

EU-migranterna söker sig hit till oss för att få ett aningen bättre liv, och det kommer fortsätta tills att de får anständiga förhållanden i sina hemländer. Att försöka bli av med ”problemet” genom att bussa tillbaka dem är meningslöst. Vi har en unik möjlighet att hjälpa dem, och kan genom exempel från Linköping, Göteborg och Gnosjö se hur det ska gå till.

Fler fattigpensionärer och få billiga hyresrätter gör att risken för äldre att hamna i hemlöshet ökar i Stockholmsregionen. Men trots att kommunerna har ansvar för utmaningen saknas beredskap. Nu måste regeringen agera.

Hemlösheten är inget olösligt problem. Det första steget är bostadspolitiska reformer och nybyggnation samt riktade insatser mot de grupper som står långt ifrån den reguljära bostadsmarknaden. Dessutom behövs en nationell hemlöshetsstrategi.

Många kommuner ställer krav på att de som lever i hemlöshet ska påbörja behandling eller uppvisa drogfrihet innan de kan få hjälp till en bostad. Menar vi allvar med att förpassa hemlösheten till historieböckerna måste vi vända på den traditionella logiken och anta en evidensbaserad modell som kallas ”Bostad först”.

Många kommuner har akut bostadsbrist - och det drabbar samhällets svagaste. Allt fler blir hemlösa och socialtjänsten sitter fast i en allt mer hopplös situation. Nu måste regeringen agera: Alla har rätt till en bostad.

Kommunerna i storstadsregionerna negligerar arbetet mot hemlösheten. Därför måste lagen skärpas, tuffare krav ställas på kommunerna och regeringen ta ett ökat ansvar.

Hemlösheten i Sverige har ökat under många år och det politiska ansvaret delas av många. Det som behövs nu är en bred politisk satsning för att bryta utvecklingen och öka stödet till de människor som lever i hemlöshet.