Hälso- och sjukvårdslagen

Regeringen vill skärpa hälso- och sjukvårdslagen. Kommunernas arbete med vårdens och socialtjänstens beredskap ska också stärkas.

Urholka inte den högre utbildningen mer, tycker studenter. Liberaler vill grundlagsskydda aborträtten. Socialdemokraternas energipolitik kritiseras. Sedan skrivs det även om Nato.

På grund av det försämrade säkerhetsläget får Socialstyrelsen i uppdrag att snabbt stärka stödet till hälso- och sjukvården.

Det förebyggande hälsoarbetet kan förbättras. Därför driver vi frågan att alla vuxna invånare blir kallade till en lättare hälsoundersökning vartannat år för att testa blodsocker, puls och blodtryck, skriver SD i Västra Götalandsregionen.

Den högspecialiserade vården kräver en större geografi än den som kan klaras inom ramen för regionerna. Nu krävs färre regioner, skriver tidigare verksamhetsutvecklaren i regioner Bengt Wellermark.

Jonas Lindberg (V) har fel: ingen privatbetalande patient går före i kön till Mandometerbehandling, skriver Cecilia Bergh, vd för Mando Group AB.

Vi kan inte acceptera ett system där vårdbolag kan låta den med störst plånbok eller en privat försäkring få vård före sjukare patienter, skriver Vänsterpartiets Jonas Lindberg.

Region Halland gjorde fel när möjligheten att boka vaccintid begränsades för invånare i andra regioner. Det anser JO, som föreslår nya regler inför framtida pandemier.

Det nya begreppet patientkontrakt är det verbala trollspö som ska lösa vårdens problem med att svara upp mot patienternas förväntningar. Vården förändras dock inte av att vi hittar på nya ord, skriver Calle Waller vårdpolitisk talesman på Prostatacancerförbundet.

Vi behöver inte en ännu mer privatiserad vård. Vi behöver en vård som håller ihop och är jämlik. Då måste de marknadskrafter som skor sig på våra gemensamma resurser regleras hårt samt i vissa fall helt sparkas ut från vår gemensamma välfärd, skriver vänsterpartisterna Karin Rågsjö, Jonas Lindberg, Eva Olofsson och Sara Svensson.

Hälso- och sjukvårdslagen slår fast att vården i Sverige ska vara jämlik och ges till den med störst behov. Men i dag innebär bland annat det kommunala självstyret att förskrivning av hjälpmedel – såväl medicintekniska produkter som konsumentprodukter – kan variera över landet, skriver Susanne Nordling (MP).

Allt fler, både vårdprofession och allmänhet, är djupt oroad över den svenska sjukvårdens utveckling. Skottland har prövat den marknadsmodell Timbro förordar men valt bort den eftersom den var ineffektiv och kostnadsdrivande, replikerar Lars Taxén och Lisa Pelling.

Reformer som öppnat för privatiseringar och marknadsanpassningar ökar ojämlikheten i vården. Hälso- och sjukvårdslagen som uttryckligen säger att sjukast ska få hjälp först rundas ständigt i takt med att de privata sjukförsäkringarna, vårdvalen och de privata nätläkarna ökar i antal, skriver Vänsterpartiets Karin Rågsjö, Sara Svensson, Jonas Lindberg och Eva Olofsson.

Fjolårets ändringar i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen gav socialtjänsten ett större ansvar för spelberoende. Sedan dess har hundratals utbildats för att vårda spelberoende. Men ytterst få söker hjälp.

Landstingsmoderaternas benägenhet att lita mer på managementkonsulter än på sjukvårdspersonalen har lett till att länets största sjukhus fått en evidensmässigt tvivelaktig vårdmodell så kallad värdebaserad vård. Konsultkostnaderna uppgår i miljonbelopp, men ingen kan svara på vad pengarna gått till, skriver vänsterpartisterna Karin Rågsjö och Håkan Jörnehed.

Majblomman har följt utvecklingen av reglerna kring barns synhjälpmedel i Sverige över tid, och kan konstatera att den nya glasögonreformen inte fungerar enligt regeringens intention. Tanken var att ge barn med synfel helt kostnadsfria glasögon. Vår senaste kartläggning visar dock att barnfamiljer i hela landet fortfarande måste betala för synhjälpmedel.

Vad kan patienten ta större ansvar för själv? Här finns möjligheter som behöver utredas. Vi har tre exempel som skulle kunna bidra till att utveckla vårdkedjan och frigöra resurser till patienter med störst behov. En utvecklad egenvård gör det möjligt.

Flera landsting nekar fortfarande ensamstående att ställa sig i kö för insemination, trots riktlinjer om att de ska ha samma villkor som par. På andra håll är väntetiden orimligt lång.

Nu får ensamstående äntligen rätt till samma hjälp av svensk hälso- och sjukvård som andra för att skaffa barn. Men risken finns att det även fortsättningsvis kommer att handla om ekonomiska förutsättningar. RFSU, Barnlängtan, RFSL och Femmis föreslår åtgärder som gör att fler även i praktiken får tillgång till assisterad befruktning.

Almega vill möta de stigande sjukskrivningstalen genom att hälso- och sjukvårdens ansvar i den medicinska rehabiliteringen utvecklas, samtidigt som arbetsgivare tillåts spela en mer aktiv roll – i samverkan med berörda myndigheter samt hälso- och sjukvården, i det förebyggande och rehabiliterande arbetet.

Försäkringskassans pilotprojekt Hässleholmsförsöket är inte transparent och ökar misstron bland assistansbehövande, skriver jurister på Humana.

Försäkringskassans målsättning är att vardagen ska bli enklare för dem som lever med funktionsnedsättning. Bättre medicinska underlag inför beslut om assistansersättning är en del i det arbetet, skriver Therese Karlberg, verksamhetsområdeschef, i en replik till Handikappförbundet om försöksverksamheten i Region Skåne.

Att misstänkliggöra redan sårbara och utsatta personer som skett i det oseriösa Hässleholmsförsöket visar på en skrämmande utveckling och avhumanisering av Försäkringskassans arbetssätt. Det ligger inte långt från olagliga register med uppgifter om etnicitet och annat myndighetsmissbruk, skriver Handikappförbundens Ingrid Burman i ett öppet brev till Försäkringskassan.

Socialstyrelsen använder det godtyckliga begreppet ”vetenskap och beprövad erfarenhet” för att angripa sjukvårdspersonal, frånta dem deras legitimationer och förhindra att patienter får del av framgångsrika behandlingsmetoder som används i andra EU-länder.