Hållbart byggande

Vi välkomnar högre krav på hållbarhet i samhällsbyggnadsbranschen och är beredda att möta dessa. Men då behöver vi rätt regelverk, skriver debattörer från Västsvenska handelskammaren.

700 000 personer nådde under en sexårs­period aldrig upp till den inkomstnivå som krävs för att definieras som själv­försörjande, enligt ny rapport. Andra debattämnen: kollektivtrafik, klimatmål och organiserad brottslighet.

Polisens problem handlar inte om resurser utan förmågan att prioritera, anser SD. Bygga långsammare kan vara bra för klimatet, hävdar professor. Gudrun Schyman vill se fredsförhandlingar med Putin. Dagens debatt handlar också om tågtrafik, cybersäkerhet och grön industri.

Vi kan göra mycket för klimatet genom att bygga smartare, litet långsammare men med färre fel, och hellre bygga om än bygga nytt, skriver professor Johan Silfwerbrand.

Huddinge skapar nytt klimatutskott, Halmstad frigör mark till nya bostadsområden och Borlänge ökar takten på bostadsbyggandet med särskilt fokus på villatomter, småhus och egna boenden.
Här är tolv nedslag i kommuner som fått nya styren – så ändrar nya majoriteten politiken på stadsbyggnadsområdet.

Vid all upphandling av byggnation ställer de allmännyttiga bostadsföretagen krav, även på logistik och transporter, skriver Sofia Hansdotter, Sveriges Allmännytta, i en replik.

Regeringens nya plan för infrastruktur ska knyta ihop landet. Men i flera regioner bubblar missnöjet och fördelningsmodellen kritiseras: ”Det är ojämlikt. Vi får så lite.”

Svenska gator är omänskliga, hävdar KTH-forskaren Alexander Ståhle. Han leder ett stort projekt som ska ändra på detta – till sommaren släpps guider som hjälper kommuner att anpassa stadskärnor för framtidens utmaningar.

Sverige var tidigt ute med klimatdeklarationer av byggnader. För att skapa en hållbar samhällsbyggnadssektor måste vi ta nästa steg och även klimatdeklarera byggprojekt i utemiljön, skriver Svenska Träskyddsföreningen och tre ledande kommunpolitiker.

Kriget i Ukraina dominerar dagens debattsvep. EU måste trappa upp hjälpen till Ukraina och stoppa Nord Stream 2 permanent, anser debattörer. Den fria världen måste sätta hårt mot hårt och Baltikum kan vara Vladimir Putins nästa offer, hävdar andra.

Vi är övertygade om att kommuner och länsstyrelser gör så gott de kan med att ta hand om bygg- och rivningsavfall. Men det är uppenbart att bemanningen inte räcker till, skriver Ragn-Sells hållbarhetschef i sin slutreplik.

Dagens lagstiftning för vatten och avlopp (VA) ställer boende i villa och fritidshus inför ruinerande fakturor – samtidigt som kommuners möjlighet att erbjuda mark för det eftersökta boendet i villa hämmas, skriver Villaägarna.

Byggsektorn präglas av brist på standardisering, innovation och effektivisering. Vi uppmanar kommunerna att upphöra med särkrav och börja bygga mer i trä, skriver flera företrädare för bygg- och fastighetsbranschen.

Parkeringsnormen pekas ut som ett stort hinder mot klimatvänligare och mer attraktiva städer, fler och billigare bostäder och förbättrad folkhälsa. Varför är det då så svårt att bryta den? ”Det är ett känsligt ämne”, säger en mobilitetsforskare.

Kommunerna tar visst sitt ansvar för bygg- och rivningsavfallet genom en rad nya initiativ. Men det krävs också mer samarbete med byggbolagen för att skapa verklig cirkularitet, skriver Avfall Sverige.

Många kommuner lever inte upp till de nya kraven på utsortering av bygg- och rivningsavfall direkt vid källan. Sannolikt handlar det om bristande kunskap, skriver Ragn-Sells hållbarhetschef Pär Larshans.

För att nå klimatmålen räcker det inte att uppmana till bättre byggupphandlingar - lagkraven måste också bli skarpare. Det skriver branschföreningen Swedisols vd Veronica Koutny Sochman.

Vi välkomnar myndigheternas krav på bättre offentliga upphandlingar — men staten behöver också tillsätta en samordnare för smarta fastigheter, skriver Siemens Smart Infrastructure.

För att nå klimatmålen måste upphandlingen av offentliga byggprojekt bli bättre. Nu krävs ökade kunskaper och tydligare mål, skriver Anders Sjelvgren och Inger Ek, generaldirektörer för Boverket och Upphandlingsmyndigheten.

Efter flera år med låg nivå ökar rivningarna nu snabbt i antal. I fjol revs dubbelt så många lägenheter som två år tidigare. ”Vi vill bygga mer attraktiva boenden för en annan målgrupp”.
• Därför river Dorotea och Östra Göinge.
• Hela listan: Kommunerna där det rivits mest.

Under tisdagen hölls Stora Mobilitetsdagen i regi av Dagens industri, Dagens Samhälle och Aktuell Hållbarhet. Där diskuterades olika hållbara sätt att transportera sig på – liksom en vision av morgondagens stad där klimatmedvetenhet och tillgänglighet prioriteras.

S, MP och C har nått en uppgörelse om strandskyddet. Därmed kommer C att släppa fram Magdalena Andersson som ny statsminister.

Lidingös nya bro kostar 750 miljoner kronor. Staten åtog sig att betala hälften mot att kommunen bland annat ordnade hundratals nya bostäder. Men hittills har inga fastigheter byggts.

Bilen har hittills haft en särställning när nya bostäder planeras, men flera kommuner sänker nu kraven på antalet parkeringsplatser. I stället kan fastighetsägare erbjuda medlemskap i bilpool, skåp för varulevereranser och plats att serva cyklar.

Gapet mellan nationella mål och genomförande är stort när det gäller byggandet i Sverige. Det behövs förändrade styrmedel för att få byggsektorn att ställa om från förbränningen av fossila bränslen, skriver flera arkitekter på Norconsult AB.

Vi kan renovera vårt befintliga fastighetsbestånd utan att göra alltför stora ekologiska fotavtryck och samtidigt producera bostäder som står kvar till kommande generationer, skriver Plåt & Ventföretagens vd Johan Lindström.

Åkermark tas ofta i anspråk när kommuner bygger nya bostadsområden eller köpcentrum. Det är hög tid att tänka i andra banor, skriver sex debattörer.

Kommuner borde planera för mer småhusbebyggelse, som är bättre för klimatet. Det kräver företrädare för Trä- och möbelföretagen.

Tre byggkoncerner och ett it-företag utmärker sig på listan över offentlig sektors hundra största leverantörer. ”Fantastiskt hur vi har lyckats ta oss igenom coronapandemin, vi ska alla vara glada för att vi har hållit samhällsbyggandet uppe”, säger Roger Linnér, produktionschef på Peab som toppar 100-listan.

Den kommun som förbättrar sig mest i Dagens Samhälles rankning får från och med i år ett eget pris: Årets raket. Premiärvinnare blir en av Sveriges minsta kommuner. Värmländska Munkfors klättrar hela 78 placeringar.

Vid markförsäljning och upphandling kan kommuner starkt bidra till ett mer hållbart byggande genom att belöna klimatåtgärder. Om alla samhällsfastigheter upphandlades med höga klimatkrav skulle det bidra till ett bättre klimat och förflytta byggsektorn mot klimatneutralitet, skriver Skanska Sveriges vd Gunnar Hagman och chef klimatneutralitet Agneta Wannerström.

Krav och efterfråga driver på utvecklingen. Jag vill därför uppmana landets kommuner och andra offentliga beställare att ställa krav så att efterfrågan ökar på klimatförbättrad betong i stället för konventionell betong, skriver Svensk Betongs vd Malin Löfsjögård.

För att kunna möta framtidens lokala effektbehov krävs reformer som ger långsiktigt hållbara förutsättningar för en trygg försörjning av el och fjärrvärme i våra städer. Vi uppmanar därför våra riksdagspartier att säkra en konkurrenskraftig, hållbar och leveranssäker el- och värmeeffekt, skriver 14 vd:ar.

Den ideella föreningen Hållbar Utveckling Skåne har tillsammans med experter tagit fram ett upphandlingsverktyg fram för att minska avfall vid nybyggen.

Kraven på ett klimatneutralt byggande måste täcka hela plan- och byggprocessen. Genom att fatta rätt beslut så tidigt som möjligt ökar möjligheterna att minska koldioxidutsläppen i hela värdekedjan. Hållbarhet handlar inte bara om själva byggnaden, utan även om hur den tas fram, skriver Carin Stoeckmann, förbundsordförande för Sveriges Byggindustrier.

Det är en win-win. Städer kan bidra till minskad klimatpåverkan – och samtidigt skapa bättre levnadsvillkor. Monica von Schmalensee på Rådet för hållbara städer är säker på sin sak.

Tonårsflickor och unga kvinnor i storstäder är otrygga. En anledning är att många städer inte är utformade efter deras och många andras behov av trygg och välfungerande kollektivtrafik, säkra parker och gångvägar. I dag, på FN:s dag för världens städer, uppmärksammar vi den viktiga roll städerna spelar.

Hållbara bostäder för alla är en av Sveriges viktigaste utmaningar. Fokus i debatten ligger på unga och nyanlända vilket är behjärtansvärt, men glöm inte bort seniorerna. Antalet äldre fortsätter att öka och många vill flytta till moderna bostäder.

Dålig kunskap och invanda mönster leder till att kommuner, VA-bolag, fastighetsägare och svenska hushåll i onödan får betala sex till sju miljarder kronor årligen för problem orsakade av fett som hade kunnat stoppas vid källan med beprövad bioteknik.

Det nyinrättade Rådet för hållbara städer har en viktig roll i att möta Sveriges miljö- och klimatåtaganden, men också socioekonomiska utmaningar som segregation och trygghetsfrågor, skriver Monica von Schmalensee, ordförande för Rådet för hållbara städer, som idag släpper sin första rapport.

Den största utmaningen i dagens stadsutveckling är hållbarheten. Vid sidan om de gigantiska klimatutmaningarna brottas kommunerna med sociala utmaningar som bostadsbrist och segregation. En ny certifiering ska ge tydligare riktlinjer, samtidigt som kraven ökar.

Att Sverige kraftsamlar för att nå de globala målen i FN:s Agenda 2030 kan bli avgörande för framtida generationers levnadsförhållanden. Sverige behöver en sammanhållen stadspolitik som utgår från staden som helhet. Att politiken tar en feministisk utgångspunkt är en förutsättning för att skapa en inkluderande stad för alla.

För att medverka till att underlätta för ökat hållbart bostadsbyggande vill vi att regeringen permanentar en statlig samordningsfunktion för att erbjuda bland annat kunskapsstöd vid större exploateringar, skriver företrädare för branschorganisationen Gröna Städer.

Vi, som företräder energibranschen, industriföretag, avfallsbranschen och kommunerna, uppskattar att representanter för Sweden Green Building Council, SGBC, har tagit sig tid att svara på vårt debattinlägg, där vi föreslog förbättringar när nu miljömärkningssystemet Miljöbyggnad 3.0 ska revideras.

Att Energiföretagen argumenterar mot uppvärmning med hjälp av värmepumpar i stället för med fjärrvärme är begripligt, men det är inte tillräckligt skäl för Miljöbyggnad att ändra sina kriterier, skriver Åsa Wahlström och Catarina Warfvinge i en replik.

För att få igång byggandet i hela landet föreslår vi en permanent nationell förhandlingsfunktion. Då kan kommunala, regionala och statliga satsningar samordnas och näringslivet kan också bidra till finansieringen.

Behovet av nya bostäder i Sverige är mycket stort. Men vi är skyldiga att samtidigt bygga hållbart, både miljömässigt och socialt. Det är fullt möjligt att bygga mycket och med arkitektonisk kvalitet - ett tungt ansvar vilar dock på våra kommunala politiker, skriver Sara Haasmark, vd Samhällsbyggarna.

En handlingskraftig regering gör ibland tillfälliga lösningar för problem som annars skulle ta åratal att lösa. Kritiken från M blir i det ljuset helt obegriplig, särskilt som en del av lösningarna sker i överenskommelse med oppositionen, skriver Peter Eriksson (MP) i en replik.

Situationen i utsatta stadsdelar är ett av Sveriges akuta samhällsproblem. Nu kan vi visa att det stadsutvecklingsverktyg som fungerar i New York, Newcastle, Amsterdam, Hamburg och Kapstaden också fungerar i Sverige. Det kallas för BIDs, Business Improvement Districts.

Planprocesser har länge varit stöpta i samma form och byggare, kommun och arkitekter agerar därefter. Först görs planen helt färdig, sedan får invånarna komma till tals. Vi har försökt vända på processen.

Häromdagen presenterade regeringen den forskningspolitiska propositionen. Satsningarna på samhällsbyggnadsområdet är ambitiösa och välkomna. Vi i sektorn är redo att accelerera utvecklingsarbetet mot världens mest moderna och hållbara samhällsbyggande, men då måste tilldelningen av forskningsmedel öppnas upp och forskningsfinansiärerna måste få möjlighet att premiera de insatser med störst potential att skapa praktisk nytta. Det skriver organisationen IQ Samhällsbyggnads styrelse.

Bostadsbristen är akut och byggandet måste öka. I våra städer byggs mer än på 40 år, men tätare städer ökar kraven på att den natur som finns kvar klarar viktiga funktioner som att förebygga ohälsa. Aktörer i hela byggkedjan måste bidra för att skapa hållbara och hälsosamma städer, skriver företrädare för kommuner, byggföretag, arkitekter, forskare samt konsulter i forsknings- och utvecklingsprojektet C/O City.

Panamapapper och global uppvärmning – är ovarsam kreditgivning ett hot mot både finansiell stabilitet och miljön? Och hur ska bostadskrisen tacklas? Reporter Måns Wikstrand.

Bristen på bostäder är allra störst där flest vill bo: centralt och nära bra kollektivtrafik. Låginkomsttagare tvingas flytta längre och längre ut i stadens periferi långt ifrån service och arbetsmarknad för att överhuvudtaget hitta någonstans att bo. Men så behöver det inte vara.

Fastighetsägare i hela Sverige står inför en stor utmaning när det är dags att renovera miljonprogrammen. För Botkyrkabyggen ligger lösningen i att ta ett helhetsgrepp och lyfta hela området. Vi börjar i Fittja.

Framtidens städer kräver fler klimatsmarta lösningar och transporter. Om Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland krävs helt nya och bredare samarbetsformer mellan offentliga och privata aktörer på det lokala, regionala och nationella planet, skriver kollektivtrafikexperterna Charlotte Wäreborn Schultz, Stenerik Ringqvist och Bo Enquist.

Det behövs många nya bostäder i Sverige. Men bara bostäder gör inte ett hållbart samhälle. Svensk idrott, med fler än tre miljoner medlemmar, är en viktig del för hälsa och välmående. Ändå missas den aspekten i planeringen. Bostadsminister Peter Eriksson måste inkludera idrotten när han utformar bostadspolitiken för den hållbara staden.

Behovet av nya bostäder till år 2025 uppskattas nu till över 700 000. Tänk om det vore så enkelt som att lösningen på ett mer hållbart och effektivt byggande är att bara bygga med ett visst byggmaterial. Men så enkelt är det inte.

Brist på professionella byggherrar, kommunalt inflytande i byggandet och risktagande från banker och finansmarknad. Det är tre orsaker till att det finns för få bostäder. För att råda bot på detta krävs mer effektiva åtgärder än förenklingar av planprocessen.

Att diskutera antalet bostäder räcker inte. De tvärpolitiska samtalen om bostadspolitiken måste även handla om hur vi bygger hållbart för integration och social trygghet, skriver Ida Legnemark, ordförande för det svenska Healthy Cities-nätverket.

Även om klimatavtalet som slöts i Paris var en viktig framgång för klimatet, är det bara ett startskott för klimatarbetet. Sveriges främsta roll i det fortsatta arbetet är som föregångsland, och en stor utmaning ligger i att ta itu med det enorma renoveringsbehov som finns i miljonprogrammets energislösande hus.

Vi är inte emot nybyggnation men anser att man bör bygga byggnader värda att bevara, skriver två SD-företrädare i Stockholm, apropå planerna på ett Nobelhus i mässing och glas på Blasieholmen.

I helgen samlas världens ledare i FN:s generalförsamling för att anta de nya utvecklingsmål som tar vid efter Milleniemålen. Men globala utmaningar är också lokala och därför gör Malmö FN:s globala hållbarhetsmål till sina.

Att intresset för trä som byggnadsmaterial ökar är positivt och förklaringen är enkel – det är det enda förnybara byggnadsmaterialet och medför radikalt lägre klimatutsläpp, skriver Sveriges Träbyggnadskansli i en replik till Svensk Betong.

Betong är ett robust och långsiktigt hållbart byggmaterial. Trots det dyker det i flera kommuner nu upp förslag om att minska användningen av betong och utesluta detta till fördel för andra material. Det är att binda ris åt egen rygg.

25 kulturaktörer i gemensamt upprop till Stockholms stad: Låt inte en detaljplan stå i vägen för en unik möjlighet att uppfylla stadens behov av kulturella mötesplatser.

Politikerna sätter upp ambitiösa mål för hur många bostäder som ska byggas. Men för att nå målen krävs rätt förutsättningar och här har kommunerna en viktig roll. Sveriges Byggindustrier har sammanställt en lista med konkreta åtgärder om kommunerna vill bygga mer.

Miljöpartiet är med och styr i över hundra av landets kommuner och sitter i Sveriges regering. Inför helgens kongress lyfter vi frågan om en mer hållbar bostadspolitik. Vi ser att Sveriges tre största städer kan vara med och leda i den omställningen, skriver miljöpartistiska kommunalråd i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Skogsnäringen är en ekonomisk ryggrad i samhället och en central bärare av sysselsättning och välfärd i stora delar av Sverige. Låt oss värna detta. Vårt industriella kunnande, tillsammans med det faktum att vi i dag har mer skog än någonsin, kan vi dra nytta av för framtiden både för att motverka klimathotet och för att skapa fler jobb. Ett sätt är att bygga mer i trä. Det skriver Sveaskogs vd och landshövdingen i Västerbotten.

Köpenhamn har drabbats av extrema skyfall tre gånger på sju år. Via den hårda vägen har staden konstaterat faktum: klimatanpassa eller kapitulera inför naturens krafter. Svenska kommuner har mycket att lära av detta.

Alla Sveriges mindre orter verkar vara lämnade åt sitt öde och får inte samma uppmärksamhet som storstäderna och dess invånare. Men det finns en mängd utmaningar i de små orterna som kräver nya spännande lösningar där arkitekturen måste få spela samma utvecklande roll som i storstäderna.

Regeringen har smashläge i frågan om hållbar stad. Med den nya satsningen på statligt stöd till bostadsbyggandet borde frågan vara i fokus, men tyvärr är vi tillbaka till att diskutera detaljer i produktionen istället för visionen om resultatet. Vi vill se en vision för den hållbara staden.

Miljonprogramsområden som Gårdsten i Göteborg och Vivalla i Örebro visar att det sociala perspektivet måste finnas med om förorten ska utvecklas i rätt riktning. Att bara kommersialisera räcker därför inte, svarar två jurister.

Det förekommer kraftiga myrangrepp på hus i både Sverige och Norge. I Norge är myrornas skadeverkningar kända och kartlagda, men i Sverige ligger vi långt efter. Det kan stå oss dyrt om vi inte omgående gör något åt detta.

Genom att lära av Göteborg, Gävle och Västerås kan vi se hur lokala torg kan förnyas, locka besökare och återta sin rättmätiga plats som levande centrum i samhällslivet.

Att ställa om Sverige för att bättre klara klimatpåfrestningarna är ett svårt men viktigt arbete. Allvarliga översvämningar inträffar sällan. Men det går att lära av dem för framtiden.

Att bygga energismart är avgörande för att nå klimat- och energimålen. Men en uppsjö av byggregler, miljöprogram och certifieringar samt brist på samordning mellan staten och kommunerna leder till att det gröna byggandet sackar. Därför efterlyser vi en sammanhållen nationell grön byggpolitik med tydliga incitament för både byggare och byggherrar, skriver Skanska tillsammans med Naturskyddsföreningen.

För att säkra tillgången till byggmaterial och bevara naturgruset har vi tillsammans med länsstyrelsen och kommunerna i Uppsala län utarbetat en materialförsörjningsplan. Den pilotmodellen bör aktörer i hela Sverige lära av.

Kunskapen och tekniken finns hos företagen, och efterfrågan finns bland konsumenter – nu fattas bara de politiska besluten som gör det möjligt att ställa om till ett mer hållbart byggande.