Vi står inför en kompetenskris. Det gäller framför allt bristen på personer med gymnasial yrkeskompetens där efterfrågan i arbetslivet är stor men utbildningsplatserna trots det gapar tomma. För att stärka yrkesutbildningarnas attraktivitet krävs flera olika åtgärder anser Forum för Omställnings styrelse.

Kraven i gymnasieskolan, upphandling, nya las-regler, minimilöner, nya regler för eget vatten- och avlopp och migrationspolitiken är några ämnen som engagerat debattörerna de senaste dagarna.

Fyra kommuner i Skåne tar ut en avgift för skollunchen på gymnasiet. Lärarförbundet är kritiskt, rapporterar tidningen Arbetsvärlden.

Socialdemokraterna presenterar hur de vill stärka välfärden efter pandemin. Föräldralediga missgynnas på jobbet – arbetsgivare måste ta tag i frågan, skriver bland andra Unionen. En student beskriver konsekvenserna av ett år med distansundervisning och i DN skriver 26 forskare om farhågor för en fjärde covid-våg.

De skärpta restriktionerna i Västra Götalandsregionen förlängs. Däremot tas de särskilda råden för skolan bort.

Kronofogden kräver Karlstads kommun på 300 000 kronor, rapporterar Nya Wermlands-Tidningen.

Jobb försvinner i snabbt takt och antalet långtidsarbetslösa ökar stadigt i landets storstäder under pandemin. I flera kommuner handlar det om en ökning på 30 procent. ”Det är fruktansvärt allvarligt”, säger Carin Lidman (S) i Västerås.

Svensk industri är i stort behov av fler yrkesutbildade. Vi ser att gymnasie- och vuxenutbildningarna inte klarar av att matcha arbetsmarknadens behov och därför välkomnar vi Lars Stjernqvists utredning om en mer arbetsmarknadsanpassad utbildning. Det skriver representanter för fack och arbetsgivare inom Industrirådet.

För första gången på elva år minskar andelen gymnasieelever som blir av med sitt studiebidrag på grund av skolk. Förklaringen är distansundervisningen som följde med pandemins utbrott i mars. Så här ser det ut i din kommun.

Om distansundervisningen pågår länge riskerar elever på yrkesutbildningar att inte få sin gymnasieexamen. – Vi behöver nationella beslut om undantagsregler, säger Staffan Lindroos, barn- och utbildningschef i Uddevalla.

Gymnasial yrkesutbildning den vanligaste utbildningsnivån som företagen letar efter när de ska rekrytera. Men efter två år med svag uppgång, minskade andelen elever som sökte ett yrkesprogram i första hand i höstas. Mer behöver göras för att öka yrkesprogrammens status och attraktionskraft, skriver företrädare för tolv branschförbund.

Skolinspektionen rycker undan mattan för nya gymnasieskolor trots ett skriande behov, anser ledande politiker i Stockholms län. Myndigheten avslog nyligen Kunskapsskolans ansökan om att få starta en ny skola i Täby.

Gymnasieutbildning ökar chanserna till jobb – närhet till äldre släktingar minskar dem. Snabbspår och arbetsförlagd praktik är andra avgörande faktorer. Att mindre kommuner har svårare att få nyanlända i arbete stämmer inte, visar en ny rapport från Fores som presenteras i dag.

När gymnasielagen antogs utelämnades frågan om hur ungdomarnas boende skulle ordnas. Nyligen kom också beskedet att upp till 750 personer med uppehållstillstånd kan komma att behöva flytta från Migrationsverkets boenden. Dessvärre saknas ett helhetstänk kring situationen för ungdomarna, skriver företrädare för sex stora hjälporganisationer och efterlyser förändring hos stat och kommuner.

Arbetslivets parter behöver kraftsamla för att ta fram yrkesutbildningsinsatser för lågutbildade. Redskapen finns i hög grad, men intresset hos partsorganisationerna är svagt. Det visar en ny rapport från tankesmedjan Arena Idé, skriver professor Jonas Olofsson, doktorand Martin Kvist och programchef German Bender.

I ett och ett halvt år har vi försökt tolka gymnasielagen och laga efter läge. Men reglerna är svårtolkade, vilket får stora konsekvenser både för de unga och för kommunerna. Detta har SKL påtalat vid upprepade tillfällen. Dagens situation är ohållbar, regeringen måste göra en översyn av lagen, skriver Anders Knape, ordförande SKL.

Gapet ökar mellan olika skolor i samma kommun. Bara en tredjedel av eleverna blir gymnasiebehöriga – eller nästan alla.

Det pågår en nedmontering av de grundläggande förutsättningarna för kultur i Sverige. Vi ser det i nedskärningar av den kommunala musikskolan och skolbiblioteken. Det senaste exemplet är Vänersborgs kommun beslut att lägga ned spetsutbildningen inom klassisk musik, skriver kulturskribenterna Sofia Lilly Jönsson och Ida Östenberg.

Nyligen har Helsingborgs elever inlett sommarlovet. Det får mig att fundera över skolans betydelse. För mig står skolan för att ge alla barn förutsättningar att bygga en bra framtid på egna meriter. Att det aldrig ska vara kön, klass eller klan som sätter gränserna. Utan bara, vad du själv vill och vad du gör, skriver kommunstyrelsens ordförande i Helsingborg Peter Danielsson (M).

Det har blivit en allmän sanning att tidiga insatser alltid ger stor samhällsnytta. Men sanningen är att vi vet väldigt lite om det, skriver professor Lars Hultkrantz som vill se mer samhällsekonomisk analys på skolområdet.

Vi kräver ett omtag på såväl nationell som regional och kommunal nivå för att skapa en gymnasieskola som är hållbar både för eleverna och arbetsmarknaden, skriver oppositionsborgarrådet Olle Burell (S).

Antalet gymnasieelever som får sätta på sig studentmössan och fira examen ökar. Andelen elever som tar sin examen inom tre år ökade också 2018, för femte året i rad.

Att försöka bromsa samhällsutvecklingen är en farlig väg att gå. I vårt starka samhälle ska i stället den enskilde få jobbtrygghet genom fler vägar till omställning och utveckling. Det stärker Sveriges konkurrenskraft och ger fler människor trygghet i framtiden, skriver Mikael Damberg, inrikesminister och huvudföredragande på S-kongressen.

I dag presenterar Skolverket en kvalitativ studie om hur väl gymnasieskolan lyckas med sitt uppdrag. En viktig slutsats är att de högskoleförberedande programmen i gymnasieskolan måste bli bättre på att göra eleverna förberedda för högskolan, skriver generaldirektör Peter Fredriksson.

Meritpoängssystemets ursprung­liga vällovliga syfte var att stimulera elever att läsa mer matematik och språk, men i sin nuvarande ut­ formning är det i stället ett oerhört kraftigt styrsystem som är katastrofalt för gymnasisternas språkkunskaper, skriver Tommy Sandebring.

Alltför många unga saknar utbildning som efterfrågas på arbetsmarknaden. Situationen är särskilt problematisk i Malmö. Att minska ungas marginalisering i relation till arbetsliv och sociala trygghetssystem bör vara prioriterade frågor på den politiska agendan efter januariavtalet.

När komvux grundades 1968 fyllde det ett stort behov. Det gör det fortfarande, 50 år senare. Tack vare komvux kunde exempelvis Bettan bli socionom och arbeta i Angered i många år, ett jobb hon älskar och där hon gör nytta, skriver Anna Ekström, gymnasie- och kunskapslyftsminister (S).

Under måndagen firas Vägledningens dag för att uppmärksamma den avgörande framtidsfrågan hur man som ung människa ska hitta rätt i myllret av utbildningar och jobb, skriver ordföranden för Lärarnas Riksförbund Åsa Fahlén.

En av de stora bristerna med det svenska utbildningssystemet är att det inte går att mäta hur väl våra skolor lyckas med sitt huvuduppdrag: att rusta alla elever med goda kunskaper. Bristen på uppföljning leder till godtycklighet, glädjebetyg och bristfälliga underlag för beslut om politiska reformer. Detta kommer en moderatledd regering ta tag i.

Hjälpare sliter just nu för att ordna mat och tak över huvudet för de tusentals ensamkommande som väntar på beskeden, som dröjer. Den oordning och oreda som den tillfälliga asyllagen och de två gymnasielagarna ställt till med innebär en orimligt stor påfrestning på civilsamhället.

Utöver rent humanitära skäl för att genomföra förslaget om gymnasieasyl är det i dag svårt att genomföra återvändanden till Afghanistan. En stor del av de asylsökande kommer att vara kvar i Sverige under lång tid. De partier som vill rösta ner förslaget blir svaret skyldig vilken lösning de vill se i stället, skriver ordförandena för TCO, Lärarförbundet och Vision.

Den allmänna högskolebehörigheten på yrkesprogrammen behöver återinföras, men för att verkligen kunna vända ansökningstrenden behövs fler åtgärder. Inte minst handlar det om att utmana bilden av vilka jobb och möjligheter som yrkesutbildningarna leder till, skriver Stefan Gustavsson och Åsa Vikner på Västsvenska Handelskammaren.

Idag krävs godkända betyg i svenska, engelska och matematik samt minst fem andra ämnen för att få läsa ett yrkesprogram. Detta krav på behörighet vill Liberalerna slopa. Men arbetsgivarna börjar inte efterfråga viss arbetskraft bara för att politikerna skapar en utbildningsväg. Att locka in unga i utbildningar med usla framtidsutsikter är att lura dem.

När eleverna behöver saklig och allsidig studie- och yrkesvägledning erbjuds de istället marknadsföring av Thorengruppen. Det är sorgligt, skriver gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström (S) i en slutreplik.

Tillgången till professionell studie- och yrkesvägledning i grundskolan är en förutsättning för att minska avhoppen i gymnasiet och se till att alla elever har lika möjligheter till en god gymnasieutbildning oavsett bakgrund, skriver Lina Hultqvist, ordförande Sveriges Elevkårer.

I en allt mer globaliserad omvärld blir språket allt viktigare. Därför är det av stor vikt att skolan inte bara lär ut engelska, utan även moderna språk. Kunskaper i moderna språk är avgörande för att ett litet exportberoende land som Sverige ska kunna delta i europeiskt och globalt samarbete och för att Sverige ska kunna hävda sig i den internationella konkurrensen, skriver Christer Nylander, vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott (L).

Det är av största vikt för folkhälsan att alla elever får näringsrika skolmåltider. Tyvärr går utvecklingen åt fel håll. Matkuponger gör att många gymnasieelever äter skräpmat till lunch. Vi kräver nu en lagändring som ger även gymnasieelever rätt till näringsriktiga skolmåltider, skriver forskarna bakom uppropet Fetmainitiativet.

Att frånvarande elever går under samhällets radar är ett systemfel. Nationell frånvarostatistik är en del av lösningen, skriver Malin Gren Landell & Aggie Öhman i en slutreplik till Skolverket.

Vi vet inte exakt hur stor frånvaron i skolan är - men vi vet att frånvaro påverkar skolresultaten starkt negativt. En nationell närvarostatistik skulle göra det lättare att vidta rätt åtgärder. Tyvärr motsätter sig Skolverket att sådan statistik samlas in.

Idag finns det en utsatt grupp barn som sällan uppmärksammas när det gäller rätten till skolgång. Det handlar om barn som är placerade i familjehem, jourhem, hem för vård eller boende (HVB) eller stödboende, och som varje dag förvägras skolgång.

Moderaterna vill ge alla elever möjlighet till utbildningspraktik på olika gymnasieprogram. Vi kan inte blunda för de tiotusentals elever som hamnar fel på gymnasiet och i många fall hoppar av.

Stockholms Stads kampanj ger korrekt fakta om vad ett yrkesprogram är och vad det kan leda till. På så sätt bidrar kampanjen till att bryta normen, och i förlängningen få fler sökande.

Gymnasieutredningen som presenterades i oktober 2016 innehåller en mängd förslag till ändringar i gymnasieskolan. Av dessa är särskilt ett värt noggrann granskning, då dess formulering riskerar att undergräva elevens ansvar och i stället ge skolan uppgiften att åstadkomma godkända studieresultat åt eleverna, skriver Hrvoje Kap, fil.dr. i sociologi.

Lärarbristen, gymnasiebehörighet och marknadssystemet hör till de stora utmaningarna på skolans område. När allt fler arbetslösa bara har grundskoleutbildning måste politiken höja ambitionsnivån.

Sedan något år tillbaka bedriver LO, Svenskt Näringsliv och staten en kampanj med syfte att få fler ungdomar att söka yrkesförberedande gymnasieprogram. Men Stockholms stads sätt att vrida udden i kampanjen till att racka ned på de teoretiska programmen leder fel.

I dag sker medborgarskapandet på mycket olika villkor i den svenska gymnasieskolan. Vissa elever lär sig att diskutera, ifrågasätta och forma en egen åsikt. Andra fostras att lyda lagar, förstå partiernas budskap och rösta vart fjärde år, skriver Sofie Gustafsson, nydisputerad statsvetare.

LSS, det vill säga lagen om särskilt stöd och service för vissa funktionshindrade, har kallats en av våra största frihetsreformer. Den har blivit en framgång till den grad att regeringen, bekymrad över kostnadsutvecklingen, har tillsatt en utredning för översyn. Men det finns också delar där LSS-reformen inte har uppnått sina syften som nu borde uppmärksammas, skriver Lars Hultkrantz, professor i nationalekonomi.

Sveriges gymnasieskolor måste ge fler yrkeselever möjlighet till praktik utomlands. Utlandspraktik ger unga en efterfrågad kompetens, utveckling på ett personligt plan och de blir mer anställningsbara. Det bidrar till att höja yrkesutbildningens kvalitet och attraktionskraft och underlättar för svenska företag att hävda sig globalt, menar Universitets- och högskolerådet, LO och Svenskt Näringsliv.

IB-programmet ger eleverna mer än statistik kan visa: nämligen en utbildning med ett internationellt synsätt som borde vara i fokus för ett progressivt, mångkulturellt Sverige i framtiden. UHR borde, i stället för sänka värdet på utbildningen, ta intryck och lära av upplägget och betygssystemet.

Det rapporteras att regeringen tänker lägga fram ett lagförslag som innebär att asylsökande ensamkommande som fyllt 18 år ska få stanna i Sverige trots att de saknar asylskäl. Regeringens förslag, som Moderaterna inte kommer ställa sig bakom, gör att skillnaden mellan ett ja och ett nej i asylprocessen minskar.

Alla sökande ska ha samma möjligheter att komma in på den utbildning de vill. Om inte nuvarande regler ändras inför hösten 2017 kommer de som söker till högskola med GY11-betyg att missgynnas.

Debatten om IB-programmets betyg visar att betygs- och antagningssystemet till universitet och högskolor måste reformeras. Det måste helt enkelt vändas upp och ner för att fungera bra.

Staten måste agera för att förhindra att IB-programmens framtid äventyras av administrativa beslut. IB-programmen är en viktig del av svenskt utbildningsväsende och att driva ut IB-utbildningen ur Sverige genom byråkratisk stelbenthet vore en olycklig utveckling för Sveriges elever och den svenska skolan.

Om Sverige ska ha en svensk industri i världsklass behöver vi satsa på den viktigaste resursen – de nuvarande och framtida medarbetarna. Politikerna behöver våga mer och ta ansvar för svensk industris konkurrenskraft.

97 förslag för att alla elever ska gå färdigt gymnasieskolan. Noll förslag kopplade till mobbning, trots att 50 procent av avhoppen beror på just detta. Om syftet med den nya gymnasieutredningen är att minska problemen med avhopp så går ekvationen inte ihop.

Sju år efter att alliansregeringen avskaffade de estetiska ämnena kan de snart återinföras. Men det förutsätter att Liberalerna och Centerpartiet inte återigen svänger i frågan. Sju årskullar av elever har drabbats. Låt det inte bli fler!

Regeringens utredare sågar socialdemokraternas vallöften om obligatoriskt gymnasium och att alla program ska ge högskolebehörighet. Liberalerna välkomnar slutsatserna, men saknar förslag om hur yrkesutbildningarna ska bli mer attraktiva.

En ändrad meritbedömning av IB-skolornas betyg riskerar att leda till minskat svenskt elevunderlag, och i förlängningar nedläggningar. Det vore mycket olyckligt då det blir svårt att rekrytera utländska forskare och specialister utan att kunna erbjuda en internationell skola för deras barn.

Universitets- och högskolerådet föreslår en regeländring som drastiskt skulle försämra möjligheterna för närmare 3500 elever att komma in på svensk högskola. Förslaget kan – om det blir verklighet - förändra framtiden för eleverna på landets IB-utbildningar på ett sätt som var oförutsägbart när vi valde gymnasieprogram.

Många företag behöver medarbetare med spetskompetens inom sitt yrkesområde. Men för många gymnasieelever ratar dessa utbildningar eftersom de uppfattas som för smala. Och när kommunerna saknar det nödvändiga elevunderlaget erbjuds de heller inte. Svenskt Näringsliv välkomnar därför budgetsatsningen på särskilda branschskolor.

I gymnasieskolan finns en grupp lärare som inte har tillgång till det av regeringen utlovade Lärarlönelyftet, trots att eleverna jämställs med andra elever när de söker till svenska högskolor och universitet. Det handlar om de lärare som undervisar på IB-programmen.

Handikappförbunden och en lång rad av våra medlemsförbund är oroade över utvecklingen när det gäller folkhögskolor. Under senare år har flera skolor, linjer och kurser som särskilt riktar sig till personer med funktionsnedsättning lagts ned. Regeringen måste nu agera för folkhögskolornas framtid.

Stora utmaningar väntar vår nya kunskaps- och gymnasieminister. Den svenska gymnasieskolan och vuxenutbildningen befinner sig i ett allvarligt läge och kräver ett rejält och samlat grepp om de problem som dessa skolformer kantas av. En gymnasieskola som ger alla elever oavsett bakgrund möjlighet att lyckas kräver kraftfulla satsningar.

Nya gymnasieministerns främsta uppdrag i regeringen bör bli att se till att höja ambitionerna för gymnasieskolan - rejält. Även om fler klarar examen är det fortfarande alltför många som inte gör det – så många som en tredjedel. Anna Ekström, se till att gymnasieexamen är en självklarhet - inte ett privilegium.

Samtidigt som näringslivet letar med ljus och lykta efter fler ingenjörer och tekniker hotas nu utbildningen tekniskt basår av nedläggning. För att säkra framtiden bör regeringen snarast lösa finansieringen.

Regeringen presenterade nyligen en lagrådsremiss om utökad rätt till Komvux, vilket Almega välkomnar. Men för att få resultat krävs också ett system där utförare av Komvux betalas efter hur många som får jobb efteråt.

En lyckad rekrytering börjar med en tydlig kravspecifikation. Vi har tagit fram tre avgörande krav som statsministern bör ställa på den nya gymnasie- och kunskapslyftministern.

Statsråden Aida Hadzialic och Ardalan Shekarabi (S) bekymrar sig över kvaliteten i den svenska skolan. Det gör de rätt i. Under en lång följd av år har skolresultaten i vårt land fallit kraftigt. Men varför riktar de udden mot friskolorna?

Vi behöver så långt det är politiskt möjligt sätta stopp för vinstintressen som inte bidrar till målet om likvärdig utbildning. Detta är ett krav från lärarnas fackliga organisationer, det är en förväntan från svenska folket och något som det borde råda bred enighet kring mellan blocken.

I vår vardag som gymnasieelever upplever vi ofta otydligheter kring betygssättning. Vi välkomnar att detta viktiga ämne nu aktualiserats och att gymnasieministern uttryckt en vilja att ta itu med problemet.

Tydligare styrdokument, fler vägar till läraryrket och bättre möjligheter till kompetensutveckling. Det är några förslag till åtgärder som skulle kunna höja kvaliteten i den svenska skolan. Vi som representerar Huvudmännens expertråd för skolutveckling har tagit fram 30 rekommendationer i en rapport som riktar sig till alla som är engagerade i svensk skola.

Praktisk grön kunskap utgör en viktig bas för akademiska utbildningar inom framför allt SLU. Det är därför oroväckande att det nu lagts fram förslag om att försämra möjligheterna för elever vid naturbruksgymnasierna att kunna söka vidare till högskolan.

Socialdemokraterna kommer med dubbla budskap när det gäller det fria gymnasievalet, skriver tre liberala företrädare i en slutreplik till skolborgarrådet Olle Burell (S).

Den borgerliga dogmen om att överlåta åt marknaden att lösa alla problem leder till att samhället misslyckas med att möta elevernas efterfrågan och drömmar. Konsekvensen blir en inskränkning av elevernas valfrihet.

Socialdemokraternas förslag slår hårt mot valfriheten. Att tro att Stockholms stad skulle få nästan 2 700 platser till sitt förfogande inom vissa gymnasieprogram om det fria skolvalet begränsas är naivt.

Till er politiker som bestämmer över skolan – sluta fokusera på hur ni ska bedöma oss elever i olika ämnen. Istället för ännu tidigare betyg och fler nationella prov borde ni analysera vilken typ av stöd vi behöver för att nå upp till de krav som ni ställer.

Skolverket har presenterat en rapport som visar att allt fler väljer lärlingsutbildningar på gymnasienivå samtidigt som nästan alla får jobb efter avslutade studier. Regeringen väljer dessvärre att inte fortsätta på Alliansens inslagna väg att satsa på lärlingsutbildningar.

Vi måste få fler unga att välja gymnasieskolans yrkesprogram och här krävs konkreta investeringar. Därför föreslår regeringen, i budgeten för 2016, ett yrkesprogramspaket om 67 miljoner kronor, skriver Aida Hadzialic (S), gymnasie- och kunskapslyftsminister, i en replik.

Utbildningen har varit i kris i flera år och med flyktingvågen sätts samhället på extremt stora prov. Det är bråttom att använda de lösningar som finns och har visat sig fungera. En sådan lösning är kvalitativ digital utbildning.

Ungas syn på gymnasiets yrkesprogram är uppseendeväckande. Yrkesprogram anses mindre värda och eleverna väljer i första hand utbildning efter hur ”rolig” den verkar, visar en ny studie. Attityderna bidrar till ungdomsarbetslöshet och måste nu ändras, skriver två forskare från Ratio.

Grunden i ett demokratiskt samhälle är varje individs rätt och skyldighet att ta ansvar för sitt eget liv. När vi medborgare har gjort allt vi kan för att ta det ansvaret men ändå behöver hjälp och stöd, ja då är det samhällets ansvar att hjälpa varje medborgare. Nästa fundament i ett demokratiskt samhälle är varje individs rätt och skyldighet att vara med och ta ansvar för ett demokratiskt samhälles utveckling.

Ungdomar känner ångest för framtiden, osäkerhet inför jobbmarknaden och saknar vuxna som tar sig tid att lyssna och finnas där. Mentor Sverige och Ungdomar.se presenterar i dag rapporten ”Jobbiga tankar” som visar på ett tydligt behov av ett större engagemang i Sveriges ungdomar från hela samhället.

Sverige står inför stora utmaningar. Sjukfrånvaron ökar och migrationsrelaterade kostnader skjuter i höjden. SKL välkomnar satsningar på detta i budgeten, men anser att politiken ännu mer måste fokuseras på sysselsättning. Vi tror också att det kan vara kontraproduktivt att detaljstyra kommuner, landsting och regioner.

En rättighet till Komvux måste också motsvaras av en skyldighet att tillhandahålla det, skriver Almega och pläderar för införandet av en Komvux-peng.

En gymnasieelev på ett högskoleförberedande program läser under sin gymnasietid ungefär 15 olika ämnen uppdelade på drygt 25 olika kurser. Enligt OECD:s chef för utbildningsfrågor, Andreas Schleicher, är de mest framgångsrika utbildningssystemen de där några få ämnen undervisas väl och med stort djup. Det vill säga precis motsatsen till den svenska gymnasieskolan! Märkligt nog har detta inte fått någon särskilt framträdande roll i den svenska skoldebatten.

Om regeringen vill minska arbetslösheten och få fler att gå färdigt gymnasiet borde de satsa på att förebygga mobbning, skriver Friends i en replik till gymnasieminister Aida Hadzialic.

En av regeringens enskilt viktigaste uppgifter är att få ner arbetslösheten bland ungdomar. Genom att nu förstärka arbetet med att få unga som hamnat utanför att komma tillbaka till arbete och studier ska vi komma närmare det målet.

Sverige behöver kunniga unga företagare och innovativa krafter. Ungdomar som vill förverkliga sina egna idéer, starta eller ta över företag och som vågar tro på sin egen innovationsförmåga. För att inspirera och uppmuntra elever till innovativa tankar som för utvecklingen framåt behövs entreprenörskap i skolan. Det skriver Bo Jansson, Lärarnas Riksförbund tillsammans med Jens Spendrup, Svenskt Näringsliv.

De skolsystem i världen som är mest jämlika har också högst kunskapsresultat. En jämlik skola som ger alla elever samma livschanser är därför inte bara rätt, det är också smart.

Att utforma framtidens yrkesutbildning är en stor utmaning. Dagens samhällsförändringar med en allt rörligare och global arbetsmarknad ställer höga krav på att utbildningsväsendet och yrkeslivet anpassar sig. Den som börjar skolan i år kommer att vara yrkesverksam till slutet på 2070. Då förstår man att det måste till en kontinuerlig dialog mellan skola och arbetsliv.

Det finns mycket att vinna på att knyta gymnasiets yrkesutbildningar närmare arbetsmarknaden och på att göra dem högskoleförberedande igen, för Sveriges välfärd och tillväxt. Men de största vinnarna är de unga som får utnyttja sin fulla potential och ges större möjligheter till klassresor.

Det krävs en mer grundläggande översyn av gymnasieskolans organisering och ansvarsfördelning för att minska avhoppen och få fler ungdomar anställningsbara, och där spelar gymnasiets yrkesutbildningar en nyckelroll. Vi kan inte fortsätta på den väg vi nu är inne på.

Snart är det dags för Sveriges 15-åringar att göra sina val till gymnasieskolan. Då är det avgörande att ge en tydlig signal om att många av gymnasiets yrkesprogram är utmärkta inkörsportar till arbetslivet. Efterfrågan på personer med goda yrkeskunskaper är stor hos många företag.

Alliansens politik skrämde bort de unga från yrkesprogrammen. För att klara sig i ett kunskapsintensivt samhälle krävs högskolebehörighet, skriver Lena Hallengren (S) i sin slutreplik.

Det förvånar mig att nya ordföranden i riksdagens utbildningsutskott, Lena Hallengren (S) är så dåligt påläst kring vår skolpolitik, svarar Roger Haddad (FP), ledamot i utbildningsutskottet.

En stor svaghet i integrationspolitiken är skoskaven mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna. Den gör att grundläggande utbildning på vuxennivå, en viktig integrationsåtgärd, inte används i tillräcklig utsträckning. Och det bör nya kunskapslyftsministern göra något åt.

Skolan kommer vara en topprioritering för den nya samarbetsregeringen. På två år kommer vi ha investerat lika mycket i skolan som alliansregeringen gjorde på åtta år.

Socialdemokraterna vill göra gymnasiet obligatoriskt. Men man struntar i hur det faktiskt går för eleverna under och efter gymnasieskolan, skriver riksdagsledamoten Roger Haddad (FP).

Generösare statliga studiebidrag och statlig ersättning till vuxenutbildningen är två viktiga åtgärder som krävs för att fler nyanlända ska kunna läsa på grundläggande och gymnasial utbildning, skriver Håkan Sörman, vd på SKL, i en replik.

Kommunal vuxenutbildning på grundskolenivå borde vara en av våra viktigaste integrationsåtgärder. Orsaken till att det inte är så beror främst på okunniga politiker, ointresserade kommuner och en ovillig myndighet, skriver Christer Hallerby, fd statssekreterare.