Gymnasiebehörighet

Anslagen till kommunerna har skurits ner och det är avgörande att regeringen gör riktade, långsiktiga insatser i samverkan med civilsamhället, skriver tio generalsekreterare.

”I den tid vi lever i måste alla få en utbildning”, anser Fredrik Malmberg, chef för Specialpedagogiska skolmyndigheten. Därför vill han att vuxenvärlden gör allt för att varenda 16-åring ska fullfölja en utbildning efter grundskolan.
När han nu snart ska sluta ger han sin syn på hur gymnasieskolan bör förändras och vad som har sopats under mattan.

Av de elever som gick ut grundskolan i våras var 18 000 inte gymnasiebehöriga. Andelen behöriga elever sjönk jämfört med förra året – och allra störst blev minskningen i Kumla. DS har hela listan, kommun för kommun.

Fler uppnår gymnasiebehörighet och fler klarar gymnasiet på utsatt tid. Men i en tredjedel av kommunerna går trenden åt motsatt håll. Störst är problemen på landsbygden.

Antalet niondeklassare som klarar gymnasiebehörighet ökar i utsatta områden, rapporterar Sveriges radio Ekot.

Välfärdens kärna är för värdefull för att agera siffertrix-sluss för makthungriga sossar, skriver Rebecca Weidmo Uvell, riksdagskandidat för Moderaterna i Stockholms Stad

Utbildningsminister Anna Ekström (S) vill komma åt problemet med ”alldeles, alldeles för många” underkända elever i grundskolan.

Bland eleverna som slutade nian i våras är andelen gymnasiebehöriga något högre än förut. Social bakgrund spelar fortsatt stor roll.

Elever som inte klarat grundskolan får i Landskrona och Sjöbo betalt för att gå i sommarskola. ”Det blir en extra morot” säger Sjöbos kommunstyrelseordförande Magnus Weberg (M).

När grundskolan i utsatta området Vivalla stängdes var syftet att eleverna skulle höja sina resultat och integreras i skolorna de flyttades till. Den målbilden misslyckades, enligt en ny studie.

Regeringen har utsett en särskild utredare för att ta reda på hur fler unga ska nå målen med sin gymnasieutbildning. Uppdraget går till Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), som i dag är kommunstyrelsens ordförande i Malmö.

Viktig information utelämnas när Friskolornas riksförbund dömer ut kommunala skolor, skriver Marcus Larsson, tankesmedjan Balans, i en replik.

Trots högst årskostnad per elev har Göteborgs skolor i flera avseenden varit sämst i klassen, skriver Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund, som i dag presenterar en ny rapport.

Läget i skolorna den här våren är mycket oroande. Stora delar av det stöd som skulle ha getts till elever den här våren inte har kunnat genomföras. Med den höga arbetslöshet och långvariga ekonomiska kris som följer i coronapandemins spår måste vi tillsammans få fler elever att fullfölja gymnasieskolan, skriver Specialpedagogiska skolmyndighetens gd Fredrik Malmberg.

Att Liberalerna i Malmö vågar tänka utanför ramarna när det gäller skolans läsår är ett sundhetstecken. Jag hoppas att nytänkandet sprider sig till rikspolitiken – och det snabbt.

Genom att korta elevernas sommarlov och införa ett system med tre terminer skapas bättre förutsättningar för elevernas lärande samtidigt som de stora skillnaderna mellan olika elevgrupper minskar, skriver kommunalrådet Sara Wettergren (L).

Gapet ökar mellan olika skolor i samma kommun. Bara en tredjedel av eleverna blir gymnasiebehöriga – eller nästan alla.

Andelen grundskoleelever som blir gymnasiebehöriga varken ökar eller minskar. Skillnaderna mellan elevgrupper, skolor och kommuner är fortsatt stora.

Barn som har behandlats för hjärntumör får ofta sämre betyg än sina kamrater och nästan en fjärdedel saknar behörighet till gymnasiet. Det visar en studie från Stockholms universitet. Nu uppmanar Barncancerfonden och två skolexperter Sveriges rektorer att ta frågan på allvar.

Dousa har helt rätt i att skolan är viktig. Men Moderaternas politik hänger inte ihop. Den kommer inte att bryta skolsegregationen eller motverka klassamhället. Snarare tvärtom, replikerar Järvaborna Anders Österberg (S) och Elvir Kazinic (S).

Nyligen har Helsingborgs elever inlett sommarlovet. Det får mig att fundera över skolans betydelse. För mig står skolan för att ge alla barn förutsättningar att bygga en bra framtid på egna meriter. Att det aldrig ska vara kön, klass eller klan som sätter gränserna. Utan bara, vad du själv vill och vad du gör, skriver kommunstyrelsens ordförande i Helsingborg Peter Danielsson (M).

Om ett par hundra ungdomar varje år går ut nian utan behörighet till gymnasiet spelar det ingen roll att Rinkebypolisen slår rekord i antalet gripanden eftersom poolen av kriminella ständigt fylls på. Därför är den enskilt viktigaste politiska frågan för att långsiktigt vända utvecklingen i Järva är skolan, skriver Muf-ordföranden och Järvabon Benjamin Dousa.

Det är hög tid att ifrågasätta om undervisningen av nyanlända elever som börjar skolan sent i Sverige är utformad på bästa sätt, skriver Catharina Bildt Grape, integrationsexpert som släpper en rapport för Svenskt Näringsliv i dag.

Det har blivit en allmän sanning att tidiga insatser alltid ger stor samhällsnytta. Men sanningen är att vi vet väldigt lite om det, skriver professor Lars Hultkrantz som vill se mer samhällsekonomisk analys på skolområdet.

Alla barn ska ha jämlika möjligheter att klara sin skolgång. Men i dag använder endast 23 kommuner den beprövade metod som får flest barn som blivit placerade i familjehem eller på annan institution att uppnå gymnasiebehörighet, skriver Anne Marie Brodén och Cecilia Sjölander från Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Generella fortbildningssatsningar har små effekter för elever med låga prestationer i matematik. Vill man förbättra situationen för dem så är det riktade insatser till gruppen som behöver göras. Sådana insatser saknas idag, skriver Arne Engström, docent i matematikdidaktik.

För första gången på sex år har fler elever blivit behöriga att söka till gymnasiet. Men i var tredje kommun går utvecklingen åt motsatt håll. Där sjunker gymnasiebehörigheten i den kommunala grundskolan.