Gymnasieasyl

”Det här visar svart på vitt att debatten om de ensamkommande har blivit sned”, säger kommunalrådet Mohamad Hassan (L) i Uppsala kommun om en ny rapport om ensamkommande efter gymnasielagen.

Det hade gått att förändra flyktingpolitiken med respekt för de asylsökande och de personer som hjälpte dem. Tyvärr valde de flesta politiska partier en annan väg.

Riksdagen ska inte vara ett vilda västern av politiska infall. Men då regeringen en gång tillät sig att skapa en ad hoc-lag öppnades dörren för att göra det igen.

När den uppskruvade retoriken om ”flyktingkrisen” 2015 nu tagit fart på nytt kvarstår ett lika obestridligt som smärtsamt faktum: tusentals ungdomar och unga vuxna lever redan i en gråzon ofta utlämnade till myndigheters godtycke med medmänsklig hjälp som enda hopp. Det skriver Martin Harling tillsammans med flera professorer och sakkunniga.

När gymnasielagen antogs utelämnades frågan om hur ungdomarnas boende skulle ordnas. Nyligen kom också beskedet att upp till 750 personer med uppehållstillstånd kan komma att behöva flytta från Migrationsverkets boenden. Dessvärre saknas ett helhetstänk kring situationen för ungdomarna, skriver företrädare för sex stora hjälporganisationer och efterlyser förändring hos stat och kommuner.

Gymnasielagen löste aldrig några problem, den sköt dem bara på framtiden och lade en enorm börda på samhället – och en enorm ångest på de ensamkommandes axlar.

I ett och ett halvt år har vi försökt tolka gymnasielagen och laga efter läge. Men reglerna är svårtolkade, vilket får stora konsekvenser både för de unga och för kommunerna. Detta har SKL påtalat vid upprepade tillfällen. Dagens situation är ohållbar, regeringen måste göra en översyn av lagen, skriver Anders Knape, ordförande SKL.

Staten, i form av myndigheten Migrationsverket, överprövar och underkänner kommunala beslut och vältrar därigenom över sina kostnader på oss, skriver åtta nämndordföranden och kommunalråd i Stockholms län.

Ett tydligt besked om att kommunerna får ersättning för alla kostnader som uppkommit under ansökningstiden – och ett tydligt besked att staten tar ansvar och är flexibla runt situationer som kan uppstå framöver. Det behöver våra medlemmar från regeringen för att gymnasielagen ska fungera, skriver Lena Micko och Anders Knape, Sveriges Kommuner och Landsting.

Idag kom beskedet att Migrationsöverdomstolen godkänner den omdiskuterade gymnasielagen. För de unga vuxna som omfattas av lagen innebär det att de senaste månadernas mycket svåra situation är över. Frågan är hur vi undviker att åter igen hamna i en migrationsrättslig röra.

Migrationsdomstolen haft goda skäl för sin dom, men ägnat för mycket kraft åt frågan om bristande beredning av den nya begränsnings- eller gymnasielagen. En lag är inte nödvändigtvis grundlagsstridig endast för att beredningen av den brustit. Lagens innehåll är helt avgörande, skriver Joakim Nergelius, professor i konstitutionell rätt.

Utöver rent humanitära skäl för att genomföra förslaget om gymnasieasyl är det i dag svårt att genomföra återvändanden till Afghanistan. En stor del av de asylsökande kommer att vara kvar i Sverige under lång tid. De partier som vill rösta ner förslaget blir svaret skyldig vilken lösning de vill se i stället, skriver ordförandena för TCO, Lärarförbundet och Vision.

Å ena sidan utvisar regeringen exmuslimer, ateister, yazidier och kristna till en säker död i mellanöstern, exempelvis det krigshärjade Irak. Å andra sidan skräddarsyr man lagar för att bevilja 9000 andra – som helt saknar asylskäl – möjligheter att stanna i Sverige. Detta är ren diskriminering, skriver Bassam Al-Baghdady, ordförande Centrum för Sekulär Bildning.

En vuxen utan asylskäl är värd 66 gånger mer i regeringens budgetsatsningar än en genomsnittlig svensk pensionär, skriver Jan Ericson (M), som tycker att Stefan Löfvens satsning på pensionärer väger lätt

Varför skriver regeringen om kostnader för "flyktingmottagande" när de beskriver kostnader för den gymnasieasyl som ska trummas igenom med benägen hjälp av Centerpartiet? Gruppen som åsyftas är inte asylsökande, utan enligt lag snarare personer som vistas här illegalt? Merit Wager skriver en gästkrönika med många frågor med anledning av den kritiserade lagen.

Förslaget om gymnasieamnesti förstärker bilden av att Sverige alltmer glider ifrån en reglerad migrationspolitik. Jag kommer att lägga ned min röst i den kommande riksdagsvoteringen, skriver Centerpartiets riksdagsledamot Staffan Danielsson.

Centerpartiet ska inte be om ursäkt för att de som enda parti fortsatt orkar stå upp för den politik som Alliansen gick till val på 2014, skriver Muharrem Demirok (C).

Förslaget om ”gymnasieasyl” är ett förslag som specifikt omfattar en nationalitet; de afghanska ungdomarna. Det finns en rad andra fall där människor avvisas och där omständigheterna är precis lika ömmande och faran för deras liv vid återvändande är högst reell. Är det verkligen mer humant att fatta ett beslut som låter fler stanna, men som gör skillnad på person och person?

Att ett av våra regeringspartiers ungdomsförbund vill dela ut uppehållstillstånd likt ett godisregn är beklämmande och naivt men tyvärr inte förvånande. Det skriver företrädare för Ungsvenskarna SDU.

Många av de ensamkommande kom till Sverige som barn 2015 har hunnit bli 18 och riskerar nu att utvisas på grund av Migrationsverkets långa handläggningstider. När en specifik grupp drabbas av våra system måste vi vara ödmjuka nog att presentera lösningar för den drabbade gruppen. Därför är det vårt medmänskliga ansvar att ge dessa människor en ny chans att stanna i Sverige, skriver Grön Ungdom.