Det ska ställas hårdare krav på skolbiblioteken. Bemanning av utbildade bibliotekarier och ett bibliotek på varje skola är två av förslagen i en statlig utredning som överlämnas under tisdagen.

Barn är olika. Skolan ska ha plats för alla. Det där är lätt att säga, men det betyder allt att göra. En grupp elever som sällan tar plats i debatten, för vilka skolan borde vara lustfylld men ofta blir ett stort hinder på vägen mot vuxenlivet, är elever med särskild begåvning, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).

Det är tydligt att jämställdhet för de rödgröna är samma sak som att sträva efter en total upplösning av könen. Men är det verkligen ett stort problemen att förskolelärare kallar barn för flickor och pojkar? Är det ens ett problem om en flicka vill leka med en docka? Skriver Sara Skyttedal (KD), som vill satsa på jämställdhet för vanliga kvinnor.

Vi behöver fortsätta utveckla stödet så att alla elever i Sverige kan förverkliga de rättigheter och förmågor som understryks i Agenda 2030, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) i en replik till Eva Friman med flera.

Gustav Fridolins och Miljöpartiets förslag om frizoner för hbtq-ungdomar kan vid en första anblick verka bra, men är egentligen bara en signal om ett misslyckande.

Miljöpartiet borde se till att skapa politiska förutsättningar för förbättring istället för att lägga en våt filt som hindrar all utveckling, skriver Svenskt näringsliv.

Porrfiltret i min skola är i vägen för undervisningen, men porren förekommer förstås ändå, skriver 14-åriga Ellen Pettersson som inte tror på enkla lösningar.

Debatten om mobiltelefoner i klassrummen har blossat upp igen. Men förespråkarna argument håller inte: mobiltelefoner stör, behövs inte i undervisningen och kan strida mot skolans uppdrag. Men på ett sätt kan de ha rätt - det är en fråga om framtiden.

Det kunde blivit en bra vecka för Miljöpartiet. Förutsättningarna fanns. En halv seger när det gäller ensamkommande. Och DN som hade ett reportage om Gustav Fridolin som en hyvens kille. Men det gick åt helvete.

Det bästa som nu kan ske är att Miljöpartiet åker ur riksdagen och att alla de partitoppar som legat bakom övergivandet av en rationell miljöpolitik förlorar sina uppdrag, skriver Jonas Paulsson, fd miljöpartist.

Förskoleklassen runt om i landet håller en ojämn kvalitet. Regeringens förslag om obligatorisk förskoleklass, som riksdagen röstar om i dag, innebär därför i praktiken att sexåringarna redan från start rustats med olika kunskaper. Därför vill Alliansen i stället införa en tidigare skolstart.

Utbildningsministerns satsning kommer att ge oss lika många duktiga programmerare som det blev kretskortsmontörs-ess av oss som för 30 år sedan tvingades löda ståltråd på spikhuvuden i skolan.

Det är bra att utbildningsminister Gustav Fridolin har insett att blandade elevgrupper är nyckeln för att öka jämlikheten. Men för att bryta skolsegregationen på allvar måste det marknadsbaserade skolvalet reformeras. SSU har förslag på hur valfrihet och likvärdighet kan kombineras.

Ett börsnoterat skolbolag har sökt extra bidrag till alla elever, och samtidigt delat ut 45 miljoner i vinst till ägarna. Så kan vi inte ha det, och det är precis vad den så kallade vinstdebatten handlar om, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).

Kommunerna lägger flera miljarder kronor i extra stöd till skolor med svåra socioekonomiska förutsättningar. Och staten utlovar nu ytterligare 6 miljarder. Men enligt de få utvärderingar som gjorts ger mer pengar inte bättre skolresultat.

Under de tre år som Fridolin har varit landets skolminister har man inte satsat en enda krona på att hjälpa eleverna att bryta köttnormen, skriver Jonas Paulsson, nätverket Köttfri måndag.

Någon enighet om skolan verkar det inte bli, men det finns en öppning för utbildningsministern att låta staten ta över ansvaret. Då skulle vi kunna slippa dagens situation där barn som har otur att födas i fel kommun drabbas för livet.

Två av tre lärare säger att tiden inte räcker till, de hinner inte planera och följa upp sin undervisning på rätt sätt. Därför är utbildningsminister Gustav Fridolins nya förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti inte vad som behövs för att förbättra svensk skola.

Daglig idrott i skolan ger effekter. Fler pojkar når gymnasiebehörighet och flickorna minskar risken för benfrakturer. Flera undersökningar visar på idrottens betydelse för hälsa och skolresultat hos barn och unga. Ändå har regeringen stängt dörren för fler utökade timmar för skolidrotten.

Forskarna och riksdagen är överens om att eleverna behöver mer fysiskt aktivitet, och att det i sin tur förbättrar resultaten i skolan. Trots det föreslår utbildningsminister Gustav Fridolin ingen ökning av antalet timmar för idrott och hälsa i den nya timplanen.

Forskarna är eniga. Inte en enda forskningsrapport kan visa att tidiga betyg skulle gynna elevers kunskapsutveckling. Betygen i årskurs sex bör därför avvecklas, och de planerade experimenten med betyg från fjärdeklass skrotas. Det skriver Vänsterpartiets utbildningspolitiska talesperson Daniel Riazat.

Lön diskuteras nu flitigt i landets lärarrum. Vilka lärare är egentligen värda den statligt finansierade lönehöjning som kallas lärarlönelyftet? Regeringen har gett landets skolledare en delikat uppgift - ett stort antal lärare blir helt utan höjning. Rättvisast vore därför att premiera lärare med många år i yrket.

Regeringen har all världens konstiga lösningar för att komma till rätta med ohälsan – till och med sockerskatt har diskuterats. Men det bästa är oftast det enkla och att införa fler idrottstimmar i skolan fungerar. Därför är det en besvikelse att det inte finns med i den nya timplanen.

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) om regeringsarbetet och omdaningarna i partiet under våren.

De nu aktuella förändringarna har fått många skolledare att sucka tungt. Inte åt besluten i sig, utan för att respekten för skolan som organisation verkar obefintlig. Hur ska våra skolledare kunna organisera och driva en rättssäker utbildning när förutsättningarna ändras i sista minuten?

Har Miljöpartiet hamnat i en dysfunktionell relation när de bildat regering med Socialdemokraterna? Och kan detta dysfunktionella mönster förklara MP:s kris och Romsons avgång? Psykologen och organisationsutvecklaren Anne Grefberg analyserar utifrån sitt perspektiv läget i det parti som nu byter språkrör.

Gröna kvinnor ser hur den feministiska fernissan krackelerar i regeringen. Det ställs högre kompetenskrav på kvinnor som vill ha inflytande än på män, historien upprepar sig och genusforskning bekräftar att så är fallet. Detta drabbar nu även Åsa Romson.