God kommunal hushållning

Höga skatteintäkter glädjechockar kommunerna och ger starka resultat i boksluten för 2022 hos nästan alla. Se exempel från hela landet i Dagens Samhälles bokslutssvep.

Lågkonjunktur, inflation, pensionskostnader och en demografisk utveckling som gör att behoven ökar stort inom vård och omsorg. Lägg till det hårdare ekonomistyrning och skarpare balanskrav. Framtiden ser tuff ut för ekonomin i kommuner och regioner.

Pensionskostnaderna ökar med 22 miljarder i år och smällen får chockverkan på regionernas ekonomi. De flesta budgeterar underskott – och flera regioner hittar ingen annan lösning än att bryta mot kommunallagens ekonomiska krav.
• Lista: Här ökar kostnaden mest

Regeringen går till riksdagen i mars med förslag om skarpare regler för kommunernas ekonomistyrning. En ny utformning av det kommunala balanskravet kan vara på plats till hösten eller nästa år.

Det kommunala balanskravet är välbekant – inga underskott. Men lagen ställer faktiskt betydligt högre krav än så: god ekonomisk hushållning.
Men hur god är egentligen hushållningen i kommuner och regioner?
I Dagens Samhälles ekonomiskola del 5:
• Därför är det dags att glömma målet om överskott på två procent
• Resultatutjämningsreserven – så får den användas
• Åtstramningar att vänta

Debattörer fostrade i en frikyrkodriven skola varnar för att Sverige har en naiv syn på skolor som lär ut kreationism och att Skolverket behöver öka kontrollen. Forskare, ingenjörer och läkare debatterar att Sverige behöver ta klimatkrisen på allvar, och kommuner och regioner måste spara nu, tycker kommunalekonom.

Bjurholms framtid som kommun står och faller med jätteinvesteringen i ”Diamanten”, enligt kommunstyrelsens ordförande Christina Lidström (M). Hon hade svårt att tro att det rekordstora bidraget från den statliga kommunakuten var sant.

Halva potten gick till Bjurholm när nya kommunakuten delade ut sina första krisbidrag. Pengarna till minsta kommunen motsvarar 1 miljard i Lindesberg eller 4 miljarder i Gävle. Bjurholms ansökan är bra, motiverar Clas Olsson, ordförande för Delegationen för kommunal ekonomi i balans.
• Lista: Kommunerna som får bidrag

Dagens Samhälles chefredaktör Christina Kennedy om ett inspirerande besök i Malmö.

En överväldigande majoritet av kommunerna har som mål att nå överskott motsvarande 0,5–2 procent av skatter och statsbidrag, visar DS granskning. Så låga resultatnivåer leder till att de skuldsätter sig allt mer, larmar experter.
• ”Bördan läggs på kommande generationer”
• Så högt bör resultatmålet vara
• Ekonomichef: ”Politikerna har en felaktig bild av vad resultatet går till”

Bräcke har landets absolut kortaste väntetid till särskilt boende för äldre – bara sju dagar. Men nu ska det bli ändring på det.
– Vi kan inte vara hur generösa som helst, säger M-ordföranden i vård- och omsorgsutskottet.

Vindeln är raketen i Dagens Samhälles rankning Årets superkommun. En rejäl satsning på att få ordning på ekonomin och en våg av nyinflyttade ligger bakom succén enligt kommundirektör Therese Berg.

Ydre har höjt skatten – men det hjälpte inte. Kommunen går mot underskott och det är placeringar av barn och unga som tynger ekonomin.

För tredje året i rad går Bräcke kommun back. Nu väntar besparingar inom flera områden. ”Vi har bara påbörjat stålbadet”.

Fem regioner och 23 kommuner har begärt nära 1,8 miljarder från statens nya kommunakut, visar Dagens Samhälles sammanställning av ansökningarna. Men staten har krympt anslaget från 1 miljard till 750 miljoner kronor.
- Lista: Kommunerna och regionerna som har sökt stöd

Plus 69 miljarder. Det är den nya rekordnoteringen för kommunsektorns överskott när 2021 summeras – 15 miljarder kronor mer än 2020.
• Listor: resultaten i samtliga kommuner och regioner
• Tre kommuner går med förlust
• Sjukhusbygget som ger regionen minusresultat

Vallar för en miljard. Kristianstad står inför stora investeringar för att hindra framtida vattenflöden. Satsningarna för att möta det förändrade klimatet underlättas av ett bra ekonomiskt läge.

Låga kostnadsökningar de närmaste åren, men också minskade intäkter när personer i yrkesverksam ålder blir en bristvara. I sin nya ekonomirapport slår SKR fast att den kommunala ekonomin har medvind, men att hinder väntar bakom hörnet. ”Oerhört viktigt att få människor anställningsbara.”

Kommunala energijätten Skellefteå Kraft går från röda siffror i fjol till rekordvinst i år. Det högt uppdrivna elpriset är mumma också för ägaren Skellefteå kommun, som väntas få en rekordutdelning på 288 miljoner kronor.

Kommunsektorns låneskuld ökade med 5 procent förra året till 768 miljarder kronor. Det är en mindre ökning än snittet för de senaste tio åren. Pandemin dämpade investeringstakten samtidigt som god ekonomi i kommunerna har minskat lånebehovet.