Glesbygd

Vi kommuner kan, bör och ska agera, men här är även regeringen förpliktigad att agera för att stoppa våldet skriver Huddinges kommunalråd. Svepet handlar också om skolan, bostadsbyggande och narkotikapolitik.

Det finns en större förväntan på tjejer att flytta och vidareutbilda sig. ”Det är ett slags diskriminering”, säger Janna Lundberg, lektor i samhällskunskap.
Forskarens bästa tips: Sluta satsa på återvändare och inflyttare – gör så här i stället.

Två folkomröstningar har avvisat förslag om att dela Huddinge kommun. Men Drevvikenpartiets kommunalråd Ingalill Söderberg hoppas få till en tredje omröstning. ”Vi ger inte upp.”
Kampen för en delning av Nynäshamn fortsätter också – trots bakslaget nyligen.

Konsumentvägledaren är årets person, tycker Josefina Syssner på Centrum för kommunstrategiska studier: ”Alla kommuner borde ha en.”

Hot mot vårdpersonal, krisberedskap och insatser för utsatta barn är debattämnen i dag. Debattsvepet gör nu ett uppehåll och är tillbaka 9 januari 2023. Dagens Samhälle önskar God Jul och Gott Nytt År!

Utjämningen får kritik för att den straffar kommuner med tillväxt. Stämmer det? Vi tar en titt på vart penningströmmarna i systemet faktiskt går och hur den kommunala tillväxten ser ut.
I Dagens Samhälles ekonomiskola del 3 reder vi ut fakta och myter om utjämningssystemet och studerar vilka kommuner som är självförsörjande och var tillväxten faktiskt finns.
• Rätt om heta potatisarna Malmö och Norrland
• De två Stockholmskommunerna som tillsammans får mer än hela Norrbotten
• Hämmar utjämningen tillväxten?
• Hela listan: Så har skatteunderlaget förändrats i din kommun
• Jobb- eller sovkommun? Se hur självförsörjande din kommun är

Antingen är den nya regeringen okunnig om norrländska förhållanden – eller direkt Norrlandsfientlig.

Det är inte chefen - det är arbetsmiljön. Fem forskare gör idag upp med fikabordsmyten att chefen är störd i huvudet. På annat håll i debatten vill KDU ha kärnvapen i Sverige, centerns partiledarkandidat vill ha ett sammanhållet Sverige och S-kvinnor ett Sverige som står upp mot Turkiet.

Den starka svenska globala rösten för en hållbar utveckling tystnar med den nya regeringens politik, skriver 11 forskare idag. Också Centerpartiets väg framåt och pensionssystemet debatteras denna måndag.

Den genomsnittliga responstiden för ambulans och räddningstjänst är ungefär dubbelt så lång i de minsta kommunerna jämfört med de största, skriver Hela Sverige ska leva. Tidöavtalets hot mot äldrevården, de växande ekonomiska klyftorna och vikten av att inte bara gynna herrdominerad idrott är andra ämnen på dagens debattsidor.

Varken vargen eller epatraktorn ligger bakom SD:s lyft på landsbygden. Kanske inte ens invandringen. Andra, långt viktigare frågor ligger bakom och dessa borde medierna ha lyft för länge sedan.

God tillgång på vatten av god kvalitet kan inte tas för givet, skriver en rad experter. Politiker lyssnade inte på varningar kring gängkriminalitet, anser tidigare S-politikern Nalin Pekgul. Övriga debattämnen i dag: bostäder, väljare i glesbygd och medicinsk forskning.

Liberala riksdagsledamoten Gulan Avci kritiserar klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S) och tidigare moderat kommunpolitiker tänker stödrösta på ett rödgrönt parti.

Glesbefolkade kommuner har bättre näringspolitik, men den nationella näringspolitiken är inte anpassad för dem, skriver Peter Thörn och Nima Sanandaji om året småföretagarindex.

Bräcke har landets absolut kortaste väntetid till särskilt boende för äldre – bara sju dagar. Men nu ska det bli ändring på det.
– Vi kan inte vara hur generösa som helst, säger M-ordföranden i vård- och omsorgsutskottet.

Övergödda havsvikar i Östhammar ska bli renare genom kommunens samarbete med forskare från SLU. När vassen skördas minskar näringshalten i vattnet – och kor och hästar får extra foder.

Att landsbygdsfrågan är viktig sades också inför förra valet, men frågan försvann ju närmare valdagen vi närmade oss. Nu finns det ändå en rimlig chans. Kris och krig har fått många svenskar att tänka på landets beredskap och uthållighet.

Alla politik- och samhällsområden kräver sin idéproduktion för att vara relevanta. Med landsbygds- och regionalpolitiken har det varit lite så och så med nytänkandet och debatten.

Skatteutjämningssystemet ska moderniseras. Regeringen tillsätter en parlamentarisk kommitté som ska se över systemet i sin helhet.
– Det är viktigt att det finns en bred politisk enighet, säger civilminister Ida Karkiainen (S) till TT.

Hanne Kjöllers ledartext om glesbygden får Po Tidholm att drömma om en ny skattereform.

Vargjakt, diesel, skogen? Nej. De frågor som är viktigast för människor utanför städerna är de frågor som är viktigast för alla.

Britta Flinkfeldt (S) väljer bort piska som verktyg för att få fart på arbetssökande. Och söker svar på hur norra Sverige ska hitta all arbetskraft som behövs i boomen.

Centerpartistiska kommunalråd varnar nu för den C-märkta reformen där externa aktörer ska ta över Arbetsförmedlingens uppdrag att förmedla jobb. ”Vi har inte sett ett spår av några matchningsföretag här”, säger kommunalrådet i Älvdalen.

Sedan pandemin slog till har det blivit ännu svårare för småföretag att få banklån - i synnerhet i glesbygden och bland företagare med utländsk bakgrund. Nu måste regeringen agera, skriver Småföretagarnas Riksförbund.

1970-talets gröna våg var en revolt med politiskt innehåll, medan den rörelse från staden som vi ser i dag beskrivs oftast som ett individuellt val för medelklassen. Men även många av dem som flyttar nu gör det för att de vill bort från staden och dess villkor.

De nya coronarestriktionerna, ramarna för den ekonomiska politiken och artificiell intelligens i sjukvården är några av ämnena i dagens debattsvep.

Den gröna omställningen av Sverige kräver svett och hårt arbete av landets kommunal- och regionråd. Staten måste också göra sitt jobb genom att exempelvis snabba upp hanteringen av tillståndsärenden, skriver civilministern Ida Karkiainen.

Arbetsförmedlingens nya tjänst för jobbmatchning har nu rullats ut i hela landet. Men i nio kommuner saknas det privata aktörer.

Vi ser med oro och bestörtning på riksdagens ogenomtänkta budgetbeslut att slopa investeringsstödet för hyresrätter. Det kommer att få mycket negativa konsekvenser för socialt och idédrivet byggande – särskilt på landsbygden, skriver flera nationella intresseorganisationer och aktörer som arbetar med byggande av bostäder och bostadsförsörjning på ”svagare marknader”.

Det vore olyckligt om skolan hamnade i ett läge där vi tvingats ge upp och anställer fjärrlärare i olika ämnen. Det blir något av en dystopi om lärare sitter i storstäder eller på Rivieran och undervisar elever som bor i glesbygd.

Regeringens planer på att reformera Arbetsförmedlingen och lägga ut jobbmatchning på externa aktörer döms ut av expertmyndighet. ”Det finns inget stöd för att den föreslagna reformeringen bidrar till en effektivare arbetsmarknadspolitisk verksamhet”, påtalar Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU).

Stad/landdimensionen bör tas på allvar även av lokalpolitiker, skriver en forskare. Korruption i vården, BB-stängning i Lycksele och skolstängning i Göteborg är andra debattämnen i dag.

S, MP och C har nått en uppgörelse om strandskyddet. Därmed kommer C att släppa fram Magdalena Andersson som ny statsminister.

Banker och bostadsbrist hindrar Övertorneå från att växa, säger kommunalrådet Tomas Mörtberg (C). Men genom pilotprojektet Hej hemby, som kommunen driver ihop med Pajala, har man hittat alternativa sätt att locka nya invånare.
”Även om jag är kommunalråd i en glesbygdskommun är jag oerhört positiv”, säger Mörtberg.

Den senaste Stockholmsdebatten visar att staden är norm och att snart nog alla andra sätt att leva på betraktas som suspekta avvikelser. En mindre ytlig diskussion låter som vanligt vänta på sig.

Kommuntoppar från S, M och C vädjar till regeringen: Låt oss få starta kommunala arbetsförmedlingar. ”Matchningsföretag vill bara tjäna pengar”, säger Patric Åberg (M) i Östra Göinge.

Oskarshamns kommunstyrelseordförande kräver respekt av miljöminister Per Bolund. Fackförbundet TCO vill skärpa arbetsmiljöarbetet. Kommunledningen i Göteborg utlovar mer trygghet. Dagens debatt handlar även om klimatet.

Kommunerna har en nyckelroll när det gäller grön el, skriver vd:n för Svensk Vindenergi. Stärkt tillgång på bra läromedel är det enklaste sättet att öka likvärdigheten, anser skoldebattörer. Sekretess inom upphandlingar är ett annat debattämne denna morgon.

INTERVJU: Kunskap om varandras roller och ständig dialog är nyckeln för att få samarbetet mellan tjänstemän och politiker att fungera. Det säger Sara Lundberg som varit både ekonomichef och kommunalråd i Arvidsjaur.

När glesbygdskommuner ska stötta det lokala näringslivet är de dåliga på att definiera vilka problem som ska lösas – vilket gör att åtgärderna riskerar att bli verkningslösa. Det visar ny forskning från Linköpings universitet.

Sverige har inte samma polarisering mellan stad och land som Storbritannien och USA – skillnaderna finns snarare mellan tätort och landsbygd i en och samma kommun. Det visar en ny studie från Linköpings universitet.

För hållbarhet i glesbygdssamhällena behövs antingen något som lockar på orten så att folk flyttar dit – eller goda pendlingsmöjligheter.

Hela 15 av landets 21 regioner riskerar att inte nå regeringens bredbandsmål. Landsbygden är den stora förloraren, visar ny rapport. ”Vi kan inte lämna människor utanför”, säger Terese Bengard på Hela Sverige ska leva.

Staten satsar 30 tusen kronor per invånare i Stockholm och två tusen per person i Kalmar län under perioden 2018 – 2029 på järnvägar och vägar. Denna storstadsmänniskofixering är svår att motivera, skriver Ulf Flodin.

Januaripartierna ger besked om Arbetsförmedlingens reformering. Regeringens utredare lägger förslag som ska ge fler barn rätt till assistans. Och SD:s ja till vinstjakten sviker arbetare, menar Kommunal och S.

Att det blir lite så och så med samhällsservicen får man väl räkna med om man bor i glesbygd – eller? Britta Flinkfeldt (S) skriver om olika levnadsvillkor.

Jokkmokks kommunalråd Robert Bernhardsson (S), som var expert i strandskyddsutredningen, hade hoppats på att varje kommun skulle få bedöma var man kan lätta på strandskyddet.

Flera utmärkelser i fjol visar att Kalmar gör ett och annat rätt. Rentav så rätt att Kalmar nu pressar sig förbi dominanten Varberg i Dagens Samhälles breda jämförelse och blir Årets Superkommun bland småstads- och landsbygdskommuner.

Behovet av Sveriges små skolor, kampen mot arbetslösheten i Malmö och frågan om monarkins varande eller inte varanda. Det är något av det som debatteras på fredagsmorgonen.

Storslagna projekt som ska ”sätta kommunen på kartan” men slutar i kostsamma magplask. Provocerande? Löjeväckande? Eller bara sorgligt? ”Man kan skratta åt det dråpliga i satsningarna samtidigt som man vill gå vidare kring vad som ligger bakom. För det är något som inte riktigt fungerar här i landet”, säger journalisten Christian Daun som skrivit boken ”Draksådd” i ett försök att förstå den svenska megalomanin.

För oss som dagligen kämpar för våra kommuners överlevnad vore det ett slag i ansiktet om vi inte på ett ansvarsfullt och balanserat sätt kunde ta tillvara en liten del av den oerhörda mängd strandlinje som finns i Dalsland, skriver kommunstyrelsernas ordförande i Dalslands kommuner, som ifrågasätter ett förslag i Strandskyddsutredningen.

Vi vet att lärare har ett av de tuffaste men också ett av de viktigaste uppdragen du kan ha i Sverige i dag. Det är uppenbart att vi från politikens sida behöver agera både på nationell och lokal nivå för att skapa bättre förutsättningar inom läraryrket, replikerar centerpartisterna Fredrik Christensson och Niels Paarup-Petersen.

Under den senaste tidens skoldebatt har ofta friskolor och det fria skolvalet pekats ut som faktorer som driver på segregationen. Det är att ge en förenklad bild av verkligheten. Kan vi inte hitta de verkliga orsakerna till segregation finns heller ingen möjlighet att hitta en lösning. Det skriver Academedias Jens Eriksson som pekar på skillnaderna mellan städernas och landsbygdens skolresultat.

Regelverket som styr verksamhetsutvecklingsbidraget för ungdomsverksamhet gynnar i dag verksamhet i socioekonomiskt utsatta bostadsområden. Det är viktigt att unga i dessa områden prioriteras, men det bör inte ske på bekostnad av landsbygdens unga. Båda grupperna har problem med utanförskap – om än på olika sätt, skriver Bygdegårdarnas riksförbunds Malin Svensson och Kenneth Nilshem.

Mer tillåtande strandskyddsregler i områden med liten befolkning kan få avsevärd betydelse för tillväxt och utveckling. Bland annat kan fastighetsvärdena öka vilket i sin tur innebär bättre möjligheter till finansiering, skriver sju kommun- och regionpolitiker från C, S och M.

Drygt 2 500 invånare är en optimal storlek på en kommun. Det menar Nicke Grahn (L), kommunalrådet som sover utomhus en tredjedel av året och envist kämpar för glesbygden i ett storstadsparti.

Brist på finansiering är den största utmaningen i omställningen till hållbara transporter, enligt landets kso:er och rso:er. Särskilt i glesbygden. Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) öppnar för ökat stöd till landsbygden.

Landets kommun- och regionstyrelseordförande vill att fler resor ska ske med cykel och kollektivtrafik – men ser inte att bilåkandet behöver minska för att nå miljömålen.

Mitt under coronakrisen har Finanspolitiska rådet och Omstartskommissionen föreslagit att dagens tre momssatser ska ersättas med en momsnivå. För kollektivtrafiken innebär förslaget att momsen skulle mer än tredubblas. Det kommer att minska kollektivtrafikresandet med 20 procent. I stället för grön omställning får vi en fossil återställare, skriver företrädare för Svensk Kollektivtrafik.

Norrbotten går i bräschen för den hållbara omställningen av Sverige. Här finns malmen, skogen, vattenkraften, industriellt kunnande och den politiska viljan, skriver kommunpolitiker från MP, S, V och M, som vill att demonstrationsanläggningen för industriprojektet Hybrit ska placeras i Gällivare.

Tillgänglighet och kvalitet i primärvården på landsbygden ska kartläggas. Socialminister Lena Hallengren hoppas att det leder till förbättringar.

Vi tänker inte ducka för att inrikes transporter står för en tredjedel av utsläppen i Sverige. Vi vill skapa system där bördorna av och fördelarna med en omställning fördelas mer jämlikt över landet. Det skriver LO-ekonomerna Torbjörn Hållö och Åsa-Pia Järliden Bergström samt Daniel Färm, Tankesmedjan Tiden.

LO och den socialdemokratiska tankesmedjan Tiden föreslår i en rapport höjda bilavgifter på olika platser i storstädernas centrum. Det är fel väg att gå, menar Sverigedemokraternas Martin Kinnunen och Gabriel Kroon, eftersom förslaget främst drabbar privatekonomiskt svagare gruppers bilkörande och bilägande.

Företag verkar inte enskilt utan i ett ekosystem. För att skapa bättre förståelse för hur hela Sverige ska uppleva ekonomisk tillväxt lanserar därför Småföretagarnas Riksförbund ett småföretagarindex som kartlägger förutsättningarna för små och medelstora företag i Sveriges kommuner, skriver Nima Sanandaji och Erik Sjölander.

De små kommunerna är splittrade om förändringar av det kommunala uppdraget. De vill inte se kommunsammanslagningar, men är eniga om att det måste bli lättare för kommuner att samverka. Dessutom efterlyser de mer statlig närvaro, visar en enkät till kommunstyrelsens ordförande i 69 småkommuner.

De som får arbeta på distans tenderar att vara mer nöjda med sitt jobb än dem som tvingas släpa sig till en viss plats varje dag. Mer distansarbete skulle ge oss en billigare, effektivare och mer kompetent offentlig sektor.

Det behövs fler prestationsbaserade stöd till kommunerna. Vi föreslår att kommunerna får ett särskilt tillskott på två miljarder per år om de förbättrar arbetsvillkoren i äldreomsorgen. Förslaget kan bidra till att möta den dubbla kommunkrisen: bemanningskrisen och resurskrisen, skriver Jacob Forssmed, ekonomisk-politisk talesperson KD.

Det behövs en vilja att säkerställa att de som valt att leva och verka på landsbygden ges samma förutsättningar att vara en del av det digitala samhället. Då finns det inte utrymme för enskilda aktörer som ser till sitt eget behov före hushållen och företagens, replikerar Stadsnätsföreningens vd Mikael Ek till Telia.

Om man på allvar ska kunna diskutera frågan om ett helt uppkopplat Sverige måste man inkludera alla – även de som bor eller verkar i svårtillgängliga områden. Risken är annars att en stor del av Sveriges befolkning lämnas helt utan möjlighet till modern uppkoppling, skriver Staffan Åkesson, teknisk chef på Telia.

Utbildningsministern och kulturministern måste förhindra att Skolinspektionens urbana tolkning av regler raserar några av Sveriges bästa kulturskolor, skriver Terese Bengard, Hela Sverige ska leva.

LRF presenterar här en 20-punktsstrategi för tillväxt i både land och stad som ger närmare 50 000 nya jobb. LRF inleder också en granskning av partiernas konkreta åtgärder för landsbygdsutveckling, skriver Palle Borgström, förbundsordförande Lantbrukarnas Riksförbund.

I Torsås har bara 1 procent av hushållen utanför tätorten bredband. Kommunen ligger i botten i landet när det gäller digital infrastruktur på landsbygden. Utan bredbandsutbyggnad dör glesbygden, menar S-kommunalrådet i Överkalix som ligger näst sämst till. Se kartan över kommunerna med sämst bredbandstäckning.

Företagens intresse av att bygga fiber på landsbygden är svalt. Staten måste nu ta ett helhetsansvar för och sluta förlita sig på marknaden. Genom dialog med den lokala och regionala nivån kan vi i stället skapa en modell som ger mest nytta för pengarna. Det skriver lokalpolitiker med säte i Västerbotten och Norsjö.

Skatteutjämningen rår inte på de ungas flykt från landsbygden. Se i stället till att alla regiondelar får högskoleutbildning och att studielån avskrivs för akademiker som flyttar till landsbygden, föreslår C-politiker i Linköping och Eda kommun.

Pajalas kommunalråd Ulrica Hammarström (S) började sin politiska bana som protesterande förälder för att rädda kvar byskolorna. Efter en bitter strid där partiet delades i två, leder hon nu kommunen och vill vara en röst för glesbygden.

Kommuner i gles- och landsbygdsområden har visserligen ett behov av att få ett bredare befolkningsunderlag för sin verksamhet, men kommunsammanläggningar skapar inte större ekonomiska resurser. De får staten och andra kommuner ta ansvar för, skriver tidigare statssekreteraren Sören Häggroth.

Regeringen vill lindra ” skatteklyftan mellan stad och land” genom en särskild riktad skattereduktion till invånarna i 76 kommuner i norra och västra Sverige. Flera av landets mest utsatta kommuner får däremot inte del av pengarna.

Det kommunala uppdraget är i princip lika oavsett hur kommunen ser ut, men om alla kommuner ska klara detta uppdrag så måste lika förutsättningar ges, skriver kommunstyrelseordförandena i Malå och Sorsele.

Att Sverige behöver Stockholm och storstadsregionerna är ett faktum. Att hela Sverige behöver de norra regionerna råder det heller inget tvivel om. Norrbotten och norra Sverige står för betydande delar av Sveriges tillväxt och välstånd. Det är dags att börja se Sverige som den helhet vårt land är, skriver Niklas Nordström (S), ordförande Norrbottens Kommuner.

Klyftorna växer mellan stad och land i Sverige. Det kan motverkas genom ökade satsningar på infrastruktur i glesbygden och ökat stöd till små och medelstora företag, skriver Carola Gunnarsson, talesperson för sammanhållningspolitiken i Council of European Municipalities and Regions.

I längden vinner alla på att klimatförändringarna hejdas. Men en offensiv klimatpolitik kan slå väldigt olika för olika grupper och landsdelar. Mest utsatta är förmodligen låginkomsttagare och landsbygdsbor, skriver forskare från bland annat Lunds tekniska högskola.

De som seriöst vill stödja landsbygden riskerar att gå vilse bland olika ”plånböcker” som samhället erbjuder för landsbygdsutveckling. Nu finns möjligheten att förenkla genom att överföra hanteringen av EU:s landsbygdsprogram från länsstyrelserna till regionerna, skriver regionrådet Kristina Jonäng (C) och kommunalrådet Tomas Mörtsell (C).

Det ska vara lika enkelt att äga en elbil i Smålands inland som i Stockholms innerstad. Men dagens omoderna regelverk kring elnätsavgifter innebär höga driftskostnader för snabbladdningsstationer. Det leder till att de koncentreras till områden där många kör – det vill säga städerna, skriver Tobias Henmark, Fortum Charge & Drive.

Det är av största vikt att det nya förslaget om kommunal kostnadsutjämning genomförs av riksdagen. Den 17 maj skulle alla remissvar vara inne och nu är det dags att förslaget blir verklighet. Inte minst med tanke på de oroväckande signaler som många av Sveriges kommuner ger om det kommande ekonomiska läget, skriver företrädare för riksorganisationen Hela Sverige ska leva.

Sverige valde tidigt att gå i bräschen för bredbandsutbyggnaden. Planen var att nå 95 procent av befolkningen senast 2020. Men mycket talar nu för att vi inte kommer att nå fram i tid. Ansvarig minister Anders Ygeman bekräftade nyligen i en debatt att det så kallade 2020-målet är ”rökt”, skriver Mikael Ek, vd Svenska Stadsnätsföreningen, och företrädare för Byanätsforum.

Om Moderaterna verkligen hade velat hade partiet haft möjligheten att sätta stopp för skattehöjningar på bensin, helt och hållet. När riksdagsledamoten Niklas Wykman (M) nu beskyller Centerpartiet för att försvåra för landsbygdsbor som är beroende av bilen ropar han varg så att det ekar i skogarna, menar Per Åsling (C).

Pressen på Sveriges kommuner ökar. Beroendet av skatteutjämning och generella statsbidrag kommer bara att bli större. Även om kostnadsutjämningssystemet uppdateras kommer det inte att göra någon större skillnad. Då måste kommuner i glesbygden tillåtas att laga efter läge, skriver Britta Flinkfeldt, kommunstyrelsens ordförande (S) i Arjeplog, inför onsdagens hearing med Kommunutredningen.

Centerpartiet verkar ge sitt godkännande till den rödgröna regeringens beslut att vidga klyftan mellan stad och genom att fortsätta med de omfattande höjningarna av drivmedelsskatterna. Det är anmärkningsvärt för ett parti som brukar ta strid för bättre villkor för dem som lever på landsbygden.

Om partierna bakom Januariavtalet ska hålla löftet om att hela Sverige ska växa är det viktigt att snarast tillåta gårdsförsäljning för att på så sätt skapa förutsättningar för företagande, jobb och attraktiva samhällen – även utanför städerna, skriver företrädare för Visita och LRF.

Mindre kommuners problem efter flyktingkrisen handlar inte enbart om integration. Problemen går djupare än så.

Först ville inte Nordea vara tillsamman med kommunen, men nu ville man det och var sur över att man så att säga inte hade lokal lokalt. Konstigt, skriver professor Peter Waara i sagan om hur Nordea lämnade Haparanda.

Kommunala makthavare på landsbygden är medskyldiga till att unga flyttar därifrån, hävdar en av Sveriges ledande landsbygdsforskare. – Ungdomar som vill stanna får signalen att de borde röra på sig, säger sociologen Lotta Svensson.

Om Sverige ska hålla ihop krävs att statlig service finns nära invånarna. Annars finns risken att tilliten i samhället minskar än mer, menar Dan Hjalmarsson, ekonomie doktor vid Handelshögskolan i Stockholm.

Arbetarklassen på landsbygden lämnar Socialdemokraterna. Inte så konstigt - partiet har länge haft fel fokus. Människor har tappat tron på att landet styrs med allas bästa för ögonen, skriver Britta Flinkfeldt (S), kommunstyrelsens ordförande i Arjeplog.

Det finns risker med att stirra sig alltför blind på valanalyser, till exempel att man i alltför hög utsträckning försöker vinna förra valet igen.

Med nedskärningarna på Arbetsförmedlingen töms landsbygden på kompetens och jobbmöjligheter. Det drabbar dem som behöver myndigheten allra mest. ST vädjar nu till regeringen: Skjut till mer resurser i vårbudgeten för att mildra situationen.

Varje neddragning i den offentliga servicen kan tyckas hanterbar men det samlade resultatet är förödande. Så oavsett om motkrafterna sitter i statliga verk, i politiska partier eller finns bland medborgare på mer tätbefolkade platser vill jag fråga: Om inte hela Sverige ska växa, hur vill ni då att det ska vara, skriver kommunstyrelsens ordförande i Arjeplog Britta Flinkfeldt (S).

Unga i utanförskapsområden känner inte att samhället vill dem väl. — Vi måste sluta prata om vissa områden som dåliga, säger Ylva Saarinen, utredare som på uppdrag av MUCF skrivit en rapport om ungas sociala inkludering.

Regeringens bredbandsstrategi bidrar till att skapa digitala A- och B-lag, där vissa hushåll och företag på landsbygden riskerar att bli utan snabb uppkoppling. Alla kommer inte att kunna ta del av den kommande digitala ekonomin, digitala vård- och larmtjänster eller digital handel och underhållning.

I Sverige går all beskattning av vattenkraften rakt in i statskassan. I Norge får de kommuner som levererar vattenkraft behålla mer av de värden som genereras, medan svenska vattenkraftskommuner som Jokkmokk, Sollefteå och Ragunda är några av landets fattigaste. Dags för en rättvis politik, kräver Håkan Larsson, regionpolitiker (C).