Funktionsnedsättning

Vi i DHR ser stora risker med lagstadgad rätt till dödshjälp, eftersom det strider mot livets okränkbarhet, skriver förbundsordförande Åsa Strahlemo.

Tanken med att säga funktionsvariation i stället för funktionsnedsättning är så klart att det ska vara mer inkluderande och mindre stigmatiserande. Det är det inte.

Säkerhetsföretagen och Transport varnar för riskerna med slopade kontroller av ordningsvakter och Moderaterna lovar att stoppa nedläggningen av Bromma flygplats. Det är delar av innehållet i tisdagens debattflöde.

Regeringen behöver tillsätta en utredning om hur statistik kring elever med funktionsnedsättningar kan samlas in på ett ansvarsfullt sätt, skriver Riksförbundet Attentions ordförande Anki Sandberg.

Kommuner riskerar straffavgift för att ha ställt in stödverksamhet för funktionsnedsatta under pandemin. SKR kräver att kommunerna slipper straff då det enligt dem handlar om smittskydd.

Myndigheter, organisationer och företag tillåts att ställa krav och bedöma människor i grupp, vilket gör att alla som tillhör en viss kategori missgynnas, utestängs eller blir negativt särbehandlade, skriver Riksförbundet Attentions ordförande Anki Sandberg.

124 kommuner har brist på särskilda bostäder för personer med funktionsnedsättning. Det är något färre än förra året men kommunerna får kritik för att arbeta för långsamt.

Regioner och kommuner tar i allt högre grad ut avgifter för hjälpmedel. Det oroar distrikten inom DHR, eftersom hjälpmedelsförsörjningen blir alltmer ojämlik.

Varför har ingen myndighet eller organisation uppdraget att sluta det hälsogap som i dag finns mellan personer med intellektuell funktionsnedsättning / autismspektrumtillstånd och Sveriges övriga befolkning? Det frågar flera debattörer som uppmanar regeringen att inrätta ett nationellt kompetenscentrum om intellektuell funktionsnedsättning och hälsa.

Under pandemin har redan existerande sprickor i välfärden blottats och samhällets ambition om tillgänglighet, delaktighet och likabehandling kommit på skam. Det står klart att vårt lands krisberedskap behöver utvecklas i förhållande till personer med funktionsnedsättning, skriver Smer och Funktionsrätt Sverige.

Allt fler personer med funktionsnedsättningar vittnar om att det både blivit krångligare att söka och svårare att få bidrag för bostadsanpassning. I en ny rapport konstateras att antalet beviljade bostadsanpassningsbidrag i genomsnitt har minskat med 24 procent de senaste åren, skriver ordförandena för Svensk Bostadsanpassning, Funktionsrätt Sverige och Sveriges Arbetsterapeuter.

I regeringens budget och i flertalet skuggbudgetar för 2021 föreslås omfattande satsningar för att minska samhällseffekterna av coronapandemin. Men träffar verkligen insatserna de som behöver dem mest, frågar generaldirektören för Myndigheten för delaktighet Malin Ekman Aldén.

Den särskilda utsatthet som kan uppstå för personer med funktionsnedsättning när det gäller våld i nära relationer är viktig att uppmärksamma och synliggöra, skriver Funktionsrätt Stockholms stads ordförande Anna Quarnström och intressepolitiska ombudsman Kukkamariia Valtola Sjöberg.

Vi vet inte hur det går i skolan för elever med dyslexi, synnedsättning, ADHD och andra funktionsnedsättningar. Det gör att stödinsatser inte går att följa upp och att resurser inte fördelas utifrån behov, skriver generaldirektörerna Malin Ekman Aldén på Myndigheten för delaktighet och Fredrik Malmberg på Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Personer med funktionsnedsättningar utsätts oftare för kränkningar och våld i jämförelse med personer som saknar funktionsnedsättning. Trots det finns allvarliga luckor i det straffrättsliga skyddet för personer med funktionsnedsättning när det gäller det vi kallar hatbrott, skriver Funktionsrätt Sverige, Amnesty International, Brottsofferjouren med flera.

Politiken måste välja sida – ska vi stärka tillvaron för svenska medborgare med funktionsnedsättning, eller ska vi urholka deras välfärd för att kunna lägga pengar på människor som inte är svenska medborgare, frågar Sverigedemokraternas funktionshinderpolitiska talesperson Carina Ståhl Herrstedt och gruppledare i Region Stockholm Gabriel Kroon i sin slutreplik.

Corona-pandemin har satt ljuset på hur användbara digitala möten och e-tjänster kan vara. Samtidigt har utanförskapet bland dem som har svårt att använda digitala tjänster växt under samma period. Det krävs ökad kunskap och nya förhållningssätt för att bryta digitalt utanförskap, skriver ordförandena för Afasiförbundet, Sveriges Arbetsterapeuter och Svenska Logopedförbundet.

Att vi kritiserar den människosyn som sverigedemokraten Oscar Sjöstedts uttalande i riksdagens talarstol visar betyder inte, som Sverigedemokraterna indikerar i sin debattartikel, att vi accepterar eller stöder den nedmontering och inskränkning vi sett av LSS under senare år, replikerar Elisabeth Wallenius, ordförande Funktionsrätt Sverige.

Sverigedemokraterna är det parti som gör mest för att möjliggöra för människor att delta på lika villkor. Vi har stått upp mot försämringen av assistansersättningen nationellt och vi har stått upp mot försämringar av välfärden för funktionsnedsatta lokalt och regionalt, skriver partiets funktionshinderpolitiska talesperson Carina Ståhl Herrstedt och gruppledare i Region Stockholm Gabriel Kroon.

Många personer med funktionsnedsättning måste låna pengar av närstående för att klara sin vardagsekonomi. ”Det tär på psyket att regelbundet behöva ta emot eller låna pengar för att kunna betala för sådant som andra tycker är självklart”, skriver företrädare för DHR.

Hälso- och sjukvårdslagen slår fast att vården i Sverige ska vara jämlik och ges till den med störst behov. Men i dag innebär bland annat det kommunala självstyret att förskrivning av hjälpmedel – såväl medicintekniska produkter som konsumentprodukter – kan variera över landet, skriver Susanne Nordling (MP).

Coronapandemin har ökat Sveriges redan stora utbildningsskuld till elever med funktionsnedsättning. En avbetalning på skulden är att långsiktigt investera i skolan. Då behövs en nationell samordnare, skriver ledare för flera intresseorganisationer, bland annat Autism- och aspergerförbundet.

Förslagen i slutbetänkandet Modernare byggregler (SOU 2019:68) skapar otydlighet snarare än vägledning och bidrar till att det faktiskt blir svårare att bygga. Kommittén för betänkandet hade ledorden förutsägbart, flexibelt och förenklat. Vi menar att det i stället blir förvirrat, fel och för dyrt, skriver DHR.

Det är regeringens skyldighet att agera när rättspraxis så uppenbart strider mot intentionen med LSS och mot FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, skriver kristdemokraterna Ebba Busch, Pia Steensland, Acko Ankarberg Johansson och David Lega.

Att skolor använder lärplattformar och digitala läromedel som inte fungerar för barn och unga med funktionsnedsättning är en riktig skandal. Webbtillgänglighet är inte raketforskning. Det handlar om att ställa krav när man upphandlar och kontrollera att de system man använder uppfyller dessa krav, skriver Funkas forsknings- och innovationschef Susanna Laurin.

LSS-lagens status måste återupprättas och beslutsfattarnas kompetens höjas, anser FUB:s nya förbundssekreterare Christina Heilborn.

Till skillnad från krönikören Mats Reimer ställer RFSB inte elevgrupper mot varandra och delar inte uppfattningen att det skulle röra sig om ett nollsummespel, där de som det är minst synd om måste offras, replikerar Johan Nyh, ordförande RFSB.

Måste personer med intellektuell funktionsnedsättning skriva in sig på förskolan för att kunna utveckla digital kompetens. Det frågar företrädare för Riksförbundet FUB, Svenska Downföreningen, Autism- och Aspergerförbundet med flera, med anledning av att utbildningen anpassad it vid Mora Folkhögskola är nedläggningshotad.

Det krävs inga underverk för att låta framgångssagan personlig assistans förbli verklighet. Det räcker att återställa schablonbeloppet med de dryga 20 kronor per timme som vi förlorat de senaste sex åren, skriver Magnus Andén, Brukarkooperativet JAG, genom sin gode man Cecilia Blanck, och Jonas Franksson, ordförande för STIL – Stiftarna av Independent Living i Sverige.

Äldre svenskar har högst frakturrisk i världen. Varannan kvinna och var fjärde man kommer någon gång under sin livstid att drabbas av en benskörhetsrelaterad fraktur. Ett strukturerat omhändertagande, så kallade ”frakturkedjor”, sparar både pengar, lidande och liv. Ändå är det bara ett fåtal regioner som har implementerat frakturkedjor, skriver Alexandra Charles von Hofsten och Mattias Lorentzon.

LSS-handläggare måste omgående få en ökad kompetens gällande funktionsnedsättningar och kommunikativa svårigheter. Redan nästa år kan detta annars komma att leda till rättsliga konsekvenser för kommunerna.

Regeringen har tillsammans med C och L lagt ett lagförslag som riskerar att rädda andning och sondmatning på bekostnad av övriga grundläggande behov. Det vore förödande, skriver KD.

Barn med autism och adhd slås ut från skolan och står utan någon framtid. Risken är nu hög att de blir ännu fler. Det är ovärdigt ett land där politikerna säger sig värna mänskliga rättigheter och där likvärdigheten är ett honnörsord, skriver företrädare för Autism- och Aspergerförbundet och Riksförbundet Attention.

Alla ska ha rätt till en god tandhälsa oavsett inkomst, men så är det tyvärr inte idag. Många som har stora problem med tänder och munhåla avstår därför från att gå till tandläkaren. Tandvården måste omfattas av samma högkostnadsskydd som sjukvården, skriver Funktionsrätt Sverige, Tandvårdsskadeförbundet samt Mun- och halscancerförbundet.

BUP:s köer är symptom på ett systemfel. Därför är satsningar som handlar om att enbart korta köer en kortsiktig och ineffektiv strategi. En nationell handlingsplan behövs för hur samhällets olika aktörer ska jobba långsiktigt för att fånga upp barn med psykisk ohälsa och funktionsnedsättningar och ge adekvata insatser, skriver professor Sven Bölte & Anki Sandberg, Attention.

Var och en ska ha möjlighet att bli sitt bästa jag. Så är det inte i dag. Personer med funktionsnedsättning har oftare dålig hälsa och får sämre hjälp än andra, skriver Liberalernas Lina Nordquist, Bengt Eliasson, Gulan Avci och Roger Haddad.

Som funktionshindrad far jag runt i vårdsvängen som en kula i ett flipperspel. Både primär- och slutenvården har svårt att närma sig sådana som mig. Det behövs vårdcentraler som är specialiserade på att ta emot personer med funktionsnedsättning, skriver liberalen Per Frykman.

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, och deras familjer har svårt att få adekvat stöd av samhället. Många drabbas av utmattning och sjukskrivning. Situationen för dessa familjer måste upp på den politiska dagordningen.

Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar finns i alla klasser i alla skolor och vi behöver skyndsamt säkerställa att de möter pedagoger och elevhälsoteam med rätt kompetens, skriver förbundsordföranden för Sveriges Arbetsterapeuter Ida Kåhlin.

Så många som 7–10 procent av befolkningen har språkstörning och drabbas av ojämlik tillgång till såväl utredning som behandling. Socialstyrelsen bör ta fram nationella riktlinjer även för denna grupp skriver logopeder och forskare inom språkstörning.

Att utförsäkra redan sårbara människor är ovärdigt välfärdsstaten Sverige. Det är tydligt att socialförsäkringen inte längre hanteras som den allmänna försäkring den är tänkt att vara, skriver Elisabeth Wallenius, ordförande för Funktionsrätt Sverige.

Borås är bäst på att skapa en stad för alla, enligt Tillgänglighetsbarometern 2019. Många fysiska hinder har undanröjts och nu ska kommunen göra mer för dem som har kognitiva funktionsnedsättningar.

Sveriges befolkning åker allt mer kollektivt. Ett undantag är personer med nedsatt rörelseförmåga. Det pekar på risk för ökande tillgänglighetsklyftor i samhället, skriver Tom Andersson, utredare vid myndigheten för Trafikanalys.

2021 är det dags för Special Olympics i Åre/Östersund. Det kan bli ett tillfälle att sätta fokus på hur vi i Sverige kan främja en ökad folkhälsa bland personer med intellektuell funktionsnedsättning, skriver företrädare för flera kommuner och organisationer.

Skolfrånvaron är ett stort problem ute i svenska skolor. Den kryper dessutom ner i åldrarna. Nu måste vi skolmyndigheter, skolhuvudmän och skolor kraftsamla för att vända trenden, skriver Fredrik Malmberg, generaldirektör för Specialpedagogiska skolmyndigheten, och Helene Fägerblad, rådgivare Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Det finns dilemman som är svåra att förstå och hantera för ett barn vars syskon har en funktionsnedsättning eller sjukdom, men med information, råd och stöd kan vuxenvärlden göra det betydligt lättare för en hel del barn, skriver företrädarna för Bräcke diakonis projekt Vuxensyskon Rakel Lornér och Maria Blad.

I många länder är det självklart att kunna betala kontant. Danmark har en lag där i princip alla bemannade affärer måste ta kontanter. Sverige borde snarast inför en lag som den i Danmark, skriver Svante Linusson, professor i matematik och nummer 35 på Centerpartiets lista i EU-valet.

Det finns ett stort antal skattefinansierade redaktörer som publicerar massor av information som allt för många varken kan läsa eller förstå, skriver Susanna Laurin, forsknings- och Innovationschef på Funka, på Tillgänglighetens dag.

Vi vill inte se rapporter i slutet av året om kommuner som valt att inte söka statsbidraget för att höja habilitetsersättningen för personer berättigade till daglig verksamhet. Nu duger det inte med ursäkter om att kommunerna blivit tagna på sängen, anser flera funktionsrättsaktivister.

Barn med NPF är kraftigt överrepresenterade bland placerade barn. De löper också ökad risk för att hamna i utsatthet. Trots det ser samhället inte till att viktiga skyddsfaktorer som skolan och socialtjänstens stöd fungerar för barnen och familjerna.

Om journalisten Micael Kalin träffat de personer som beviljats assistansersättning hade hans bild av dem som samhällets ”gökungar” sannolikt förändrats, skriver assistans-vd:n Daniel Lindkvist i en slutreplik.

Vi står inför den största utarmningen av stödet till funktionsnedsatta på arbetsmarknaden någonsin. Bryr sig Ylva Johansson (S) om dem det drabbar, undrar Rappa, arbetsplatsföreningen för psykologer på Arbetsförmedlingen.

Allt fler barn med omfattande funktionsnedsättning hamnar på barnboende. En boendeform som tidigare kallades institution. Det är ett omänskligt resultat av S/MP-regeringens nedskärningar inom assistansen.

I Socialdemokraternas Sverige verkar det inte finnas utrymme för personer med en funktionsnedsättning. Därför är det upp till bevis för Centerpartiet och Liberalerna att försöka återupprätta LSS, som de lovade väljarna i valrörelsen.

Elever med funktionsnedsättning har sämre måluppfyllelse i skolan än andra elever. Därför behöver regeringens utredning om elevhälsan presentera åtgärder för att skapa en fungerande skola för alla.

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar behöver trygghet och studiero för att det ska funka i skolan. En viktig del i arbetet med en förbättrad arbetsmiljö för både elever och lärare är därför att ”öka skolans kunskap och stöd för barn med neuropsykiatriska svårigheter” – precis som det står i Januariavtalet.

Det görs för många neuropsykiatriska utredningar och för många barn medicineras med adhd-medicin. En stor del av problemet beror på att skolan inte tar sitt pedagogiska ansvar och skickar för många barn till Bup för utredning.

Personer med funktionsnedsättningar måste ges samma möjligheter. Samhället har inte råd att lämna någon utanför. Det är därför vi med stor oro tar emot beskedet att den enhet inom Arbetsförmedlingen som arbetar med arbetslivsinriktad rehabilitering kraftigt minskas, skriver 13 professionsföreträdare inom Saco hälso- och sjukvård.

I dag är det nationella syntolkningsdagen, i dag uppmärksammar vi att inte alla har möjlighet att fullt ut ta del av den rika floran av kulturutbud som vi har i Sverige, skriver Linus Forsberg ordförande för Riksorganisationen Unga med Synnedsättning och Per Lodenius, kulturpolitisk talesperson för Centerpartiet.

I dag på den internationella kvinnodagen vill FUB uppmana jämställdhetsminister Åsa Lindhagen (MP) att inte glömma bort flickor och kvinnor med intellektuella funktionsnedsättningar i det jämställdhetspolitiska arbetet, skriver FUB:s förbundsjurist Julia Henriksson och ombudsman Zarah Melander.

En anmälan till Skolinspektionen är ofta en sista utväg när skolan inte fungerar. Men myndighetens fattade beslut följs sällan upp, vilket drabbar barn med särskilda behov. Vart ska vi vända oss när tillsynsmyndigheten sviker?

Efter ​vår debattartikel​ om statens nya register över funktionsnedsättningar har vi fått stöd från många olika håll i Sverige, men även mött kritik i form av repliker från ​Folkbildningsrådet​ och ​företrädare från funktionshinderrörelsen. Vi noterar att det finns ett antal grundläggande missuppfattningar som behöver redas ut slutreplikerar fyra folkhögskolerektorer.

Östersund kommun försöker – utan att ha stöd i lag – styra människors liv genom sitt beslut att begränsa brukares rätt att anlita anhöriga som personliga assistenter, skriver Riksförbundet FUB:s ordförande Harald Strand och förbundsjurist Julia Henriksson.

Allt fler personer med funktionsnedsättning väljer att studera på landets Folkhögskolor. Möjligheten att samla in uppgifter om dem innebär att vi kan få mer kunskap om vilka positiva effekter utbildningarna kan ha för deltagarna, replikerar Folkbildningsrådets generalsekreterare Maria Graner.

Det räcker inte att återställa rätten till assistans. Det krävs också en utredning för att den ska moderniseras och utvecklas. Men en sådan utredning behöver inte ta lång tid och Liberalerna tänker inte tillåta att den tar lång tid. De som berövats sin assistans har inte tid att vänta.

Vi manar till motstånd mot beslutet att folkbildningen ska bidra med underlaget till ett statligt register över människor med funktionsnedsättningar. Ingen vet hur statens register kommer att användas av framtida regeringar och då måste vi avstå från att skapa fler känsliga register i så stor utsträckning som möjligt.

Det behövs inte ytterligare år av utredningar av LSS. Om regeringen och samarbetspartierna C och L verkligen vill att ”alla som har rätt till stöd ska få det” så går det att ordna omgående.

Tillfälliga lösningar och bristande stöd. Så ser skolan ut för många barn med särskilda behov. Här krävs förändringar och de måste till nu. Rusta exempelvis upp elevhälsan och gör det lättare för elever att få extraresurser.

Alla unga kan inte cykla eller gå och är därmed inte garanterade ett aktivt sommarlov. KD:s inställning till fria sommarlovsresor är lika trist som felaktig, skriver DHR och Unga Rörelsehindrade i en replik till Jakob Forssmed.

Primärvården är i stort behov av reformering. Utredningen God och Nära vård har kommit med en mängd förbättringsförslag, men det behövs mer, skriver företrädare för Funktionsrätt Sverige, Riksförbundet HjärtLung, Reumatikerförbundet, Riksförbundet Attention, Riksförbundet Sällsynta diagnoser och Neuro.

Låt personer med funktionsnedsättningar själva uppskatta hur många timmar de behöver ledsagning för kunna leva det liv de vill så självständigt som möjligt, skriver företrädare för Unga rörelsehindrade Stockholm.

Våld och hot mot personalen förekommer på LSS- och HVB-boenden i större utsträckning än i andra branscher. Nu måste arbetsgivarna agera, skriver Kommunals avtalssekreterare, Lenita Granlund.

Huvudmännen bär ett tungt ansvar för att över 5 500 barn inte går i skolan. Här krävs skärpning och ett tydligare elevperspektiv. Skaffa er kunskap och bygg upp kompetens så att skolgången kan anpassas. Alla barn ingår i skoluppdraget och de som behöver har rätt till stödinsatser, skriver företrädare för föräldranätverket Barn i behov.

I dag kan inte Stockholms stad garantera att barn med en funktionsnedsättning ges likvärdiga möjligheter till en bra skolgång. När elever med funktionsnedsättning konsekvent ges sämre förutsättningar än andra är det inte annat än diskriminering.

Privata alternativ vill och kan vara med och bidra till en bättre vardag för människor i behov av daglig verksamhet eller bostad med särskild service. Det vilar ett stort ansvar på kommunerna att ge rimliga och rättvisa förutsättningar för privata utförare.

Många av samhällets mest utsatta människor faller mellan stolarna när olika myndigheter avsäger sig ansvaret för att lösa deras problem. Det krävs förändring för att myndigheterna ska uppmuntras att ta sitt ansvar och inte lämpa över det på den enskilde.

Fusk med VAB går tydligen utmärkt att komma åt med ”mer träffsäkra kontroller”, men fusk med assistansersättning måste stoppas genom att bestraffa samtliga funktionsnedsatta, skriver Daniel Lindkvist, vd Lystra personlig assistans.

Missriktad omsorg gör att alltför mycket bakande och fikastunder tränger ut en mer vardagsnära matlagning som hade kunnat rusta elever på grundsärskolan för ett mer självständigt vuxenliv, visar kostvetaren Albina Granberg i en färsk avhandling.

Huvudskador är en av de vanligaste orsakerna till akutvård för barn och unga. Barn sjukskrivs inte, de förväntas snarast återgå till skolan. Stödet till skolan måste stärkas för att alla elever i landet ska få samma förutsättningar, konstaterar en ny utredning.

Det är dags för politikerna att uppfylla löftena om en bättre primärvård, något som våra medlemmar fått löften om i många år. Vi vill se en nationell primärvårdsreform, med en vård som kännetecknas av god tillgänglighet, bra kontinuitet, goda möjligheter för forskning, fortbildning och god arbetsmiljö, skriver Funktionsrätt Sverige tillsammans med flera patientorganisationer.

Många med ADHD klarar skola, arbete och vardagsliv bra. Men det finns också de vars funktionsnedsättning innebär stora svårigheter och ett sammansatt vård- och stödbehov. De faller i dag utanför LSS på grund av kommuners restriktiva tillämpning av personkrets tre. Det måste upphöra, skriver representanter för Attention.

Sverigedemokraternas politik strider mot funktionshinderrörelsens värdegrund, trots det har partiets retorik slagit rot även bland oss. Allt oftare hör vi i olika forum personer med funktionsnedsättning som vill sätta migrations- och funktionshinderpolitiken mot varandra. Det är fel väg att gå.

I Sverige pågår just nu ett stort socialt experiment med drygt 15 000 direkt medverkande och fler än dubbelt så många som indirekt ingår i studien. Det handlar om ett avancerat stresstest av samhällstjänsten personlig assistans, där staten verkar vilja se hur hårt svångremmen kan dras åt innan en total kollaps uppstår.

Som tonåring kunde jag hänga med mina polare, gå på bio, och i övre tonåren även vara full för första gången. Allt tack vare den personliga assistansen. Men just nu byggs boenden där barn med funktionshinder ska bo. Inte i Bulgarien. Inte i Rumänien. Inte i sjuttiotalets Sovjet. I Sverige, sossarnas Sverige, valåret 2018.

Att värna rätten att leva som andra, som är det övergripande målet och ambitionen i lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), är sedan flera år bara en floskel. LSS i allmänhet och personlig assistans i synnerhet har i sin nuvarande tillämpning förvandlats till ett så grovmaskigt nät att det inte ens fångar upp många av de allra svårast behövande.

I Mobergs text anar jag en ovilja att försöka förstå Sverigedemokraternas politik. Tanken att många vänder sig mot den extremliberala asylpolitiken, helt enkelt för att de har sett att den inte fungerar, verkar inte föresväva henne, skriver Tomas Brandberg (SD).

När avvikande människor betraktas som en samhällsfara kan det sluta hur illa som helst. Om världen ska överleva måste vi lära oss hantera vår egen och andras främlingsrädsla.

Vi är positiva till att utöka antalet idrottstimmar i skolan, men det räcker inte. Universell utformning och ett tydligt elevperspektiv måste bli en självklarhet i alla skolor, annars riskerar den psykiska ohälsan bara att öka, skriver företrädare för tio organisationer som arbetar med personer med olika typer av funktionsnedsättningar.

Vi i RSMH kräver att nästa regering ger stimulansmedel till kommunerna så att även personer med psykiska funktionsnedsättningar kan få en meningsfull vardag samt en peng för sitt deltagande i sysselsättningsverksamheter, skriver Jimmie Trevett, förbundsordförande i RSMH.

En påtaglig kunskapshöjning är nödvändig för att Sveriges barn, oavsett funktionsvariation och vilken region de bor i, ska ges samma möjlighet att kommunicera och utvecklas, skriver Fredrik Ruben och Susanna Laurin.

Beslutsfattare behöver ta ansvar och skapa en jämlik rehabilitering utifrån individens behov. Neuros medlemmar vittnar om att färre än var femte person har en individuell rehabiliteringsplan trots att man har rätt till det enligt lag. Med dagens utveckling kommer lagen kommer att följas först år 2072, skriver Lise Lidbäck förbundsordförande Neuro.

Alla som fyllt 18 år har rösträtt. Men hur ska man kunna rösta om man inte förstår vad ni som politiker säger och menar. Kära lokalpolitiker, du kan få fler röster i höstens val om du talar och skriver på ett enklare språk, så att din lokala politik blir begriplig för alla väljare.

Trots att kommunerna enligt lag är skyldiga att tillhandahålla grupp- och servicebostäder väljer många kommuner att bryta mot lagen. Riksförbundet för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning, FUB, föreslår kraftigt höjda sanktionsavgifter och tvingande föreskrifter för att råda bot på detta.

De bristfälliga beslut om behandlingsbegränsning, som Sveriges Radio har rapporterat om nyligen är tyvärr ingen nyhet för oss som organiserar människor med funktionsnedsättningar, skriver Funktionsrätt Sverige, som menar att vården måste få kunskap om så kallad "ableism", det vill säga en sorts kapacitetsnorm som fungerar diskriminerande mot personer med funktionsnedsättning.

Barn med olika funktionsnedsättningar får inte det stöd eller de anpassningar de behöver och har rätt till i Stockholms stads skolor. Kommunen uppfyller alltså inte sina förpliktelser enligt lag och internationella konventioner.

Miljöpartiets partistyrelse har valt att nedprioritera funktionshinderspolitiken i sitt förslag till valmanifest. Det duger inte för ett parti som prioriterar social hållbarhet, skriver Tiemon Okojevoh, kongressombud Stockholms stad (MP).

En ny undersökning visar att personer som har gått i särskolan ofta inte är digitalt delaktiga. Att vara digitalt exkluderad ger sämre förutsättningar för att leva ett bra liv. Det får stora konsekvenser för hela livet och medför begränsningar inom allt från arbetsmarknad till privatliv. Hur ofta anställer företag personer som inte kan hantera en dator eller smartphone?

Alla, undantagslöst alla, säger sig stå för och arbeta för att LSS ska fungera så att människor kan leva ett så fritt och oberoende liv som det går. Men det räcker inte bara med fagert tal för att kunna rädda LSS. Det krävs att partierna levererar konkreta och konstruktiva förslag, inte bara nöjer sig med att kritisera varandra.

Frånvarande chefer, dåliga arbetsvillkor och underbemanning leder till stor personalomsättning i verksamheter för personer med funktionsnedsättningar. Detta påverkar deltagare i olika LSS-verksamheter som har personal runt sig stora delar av livet. Därför krävs en rad förändringar för att personer med utvecklingsstörning ska kunna få kontinuitet och kvalitet i sin vardag.

Gustav Fridolin verkar inte ha förstått allvaret i att ha en skola som lämnar funktionshindrade elever och studenter utan rätt stöd och hjälp, skriver Liberalerna som är oroade över hur läget för funktionshindrade i skolan beskrivs av Myndigheten för Delaktighet.