Skolan och stöd till personer med npf-diagnoser tas upp i flera debattartiklar i dag: Lärarfacken listar ödesfrågorna för den nya skolministern och 43 skolchefer ber om bättre styrning. Socialstyrelsen presenterar nya riktlinjer för vård vid autism och adhd.

Vi har svårt att se att någon skulle boka en teckenspråkstolk om det saknades behov. Insatsen behöver inte begränsas, anser Anna Gabrielsson och Jan Höglund, Riksförbundet DHB.

Det krävs ett rejält kunskapslyft i skolan om hur autism hos flickor yttrar sig, skriver Camilla Rosenberg och Gunilla Sundblad, Autism- och Aspergerförbundet.

Sverige bör fördöma den irakiska regimen, skriver två debattörer i dag. Andra ger förslag på hur tandläkarbristen ska lösas, varnar för bristande beredskap och att AI gör att vi blir allt mer övervakade. Dessutom debatteras vad den nya regeringen bör göra inom olika områden: Stöd till funktionshindrade, ekonomi, bistånd, havspolitik och Ukrainafrågan.

Vi uppmanar samtliga partier i kommuner och regioner att ta fram sina viktigaste punkter i valprogrammet som lättläst text, skriver Ulrika Heie, Studieförbundet Vuxenskolan.

Det vore vettigare med ett sammanhållet färdtjänstsystem över hela landet, skriver Åsa Strahlemo, förbundsordförande för DHR, tillsammans med tre lokala ordförande.

Stockholm måste ta fram statistik på huruvida människor får det stöd de behöver och har rätt till, skriver Anna Quarnström och Sandra Lindquist från Funktionsrätt Stockholms stad.

Genom att fokusera på förmågor i stället för på vad någon inte kan, har Sjuhärads samordningsförbund fått till mer träffsäkra matchningar mellan personer med funktionsnedsättning och potentiella arbetsgivare.

När allt fler välfärdstjänster och servicefunktioner digitaliseras hotas demokratin. Beslutsfattare inom vården måste inse vikten av, och självklarheten med, tillgängliggörandet av uppkopplade hjälpmedel för alla, och vad som krävs för att nå dit, skriver företrädare för Permobil.

Det kan inte vara meningen att personer med funktionsnedsättningar ska får det svårare att delta i samhällslivet. En av digitaliseringens många styrkor är flexibilitet och anpassningsbarhet. Låt oss utnyttja detta, skriver Autism- och Aspergerförbundet och FUB.

Kommunsveriges olika webbsidor är fyllda av tråkig och byråkratisk svenska som är svår att förstå. Men det ska det bli ändring på. Den 23:e september börjar EU:s tillgänglighetsdirektiv gälla. Allt material som publiceras av en myndighet ska då vara tillgängligt för alla.

Region Stockholm, SVT Stockholm och 1177 Stockholm utestänger personer med hörselskada, personer med dövblindhet samt döva genom att inte tillgängliggöra all sin information och sina sändningar om coronaviruset, skriver flera organisationer.

Det finns en stor grupp elever med språkstörning som idag hamnar mellan stolarna. De klarar sig inte med skolans stöd men har heller inte så stora problem att de erbjuds statlig språkskola. Här måste kommunerna kliva in och inrätta kommunala språkskolor, skriver Riksförbundet för döva, hörselskadade barn och barn med språkstörning.

Inga andra näringsverksamheter får fritt och utan kostnad nyttja offentlig mark på det sätt som riskkapitalisterna bakom elsparkcyklarna får. Jurister måste titta på om detta verkligen är förenligt med kommunallagen, skriver Jan Valeskog (S).

Personer som behöver samhällets stöd för att klara vardagen har lika stor rätt till en fungerande krisberedskap som alla andra. Ansvaret måste förtydligas – hur säkrar vi skyddet för personer med LSS- eller SoL-insatser?

Statens låga ersättningsnivåer gör det allt svårare för seriösa assistansanordnare att få ekonomin att gå ihop. Politiker som värnar den svenska modellen måste agera.

I explosionsartad hastighet har våra städer översvämmats av elsparkcyklar som skapar trafiksäkerhetsproblem. Det är dags att kommunerna ihop med företagen och polisen styr upp situationen.

Styrutredningen för funktionshinderspolitikens förslag innebär tyvärr en upprepning av gamla och uttjänta arbetssätt. Betänkandet saknar dessutom den skärpning av den politiska styrningen som behövs för att FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ska kunna genomföras, skriver ordförandena för Funktionsrätt Sverige och Lika Unika.

Att återupprätta assistansen var vårt löfte före valet. Det är vårt löfte nu. Vi förstår misstron gentemot politiken. Den har svikit, skriver Liberalernas funktionshinderpolitiske talesperson Bengt Eliasson.

I takt med hjärnans ökande mognad växer många barn och unga ur sina neuropsykiatriska diagnoser. Från säker källa har jag erfarit att den som haft adhd snart kan få göra lumpen, om en ny utredning visar att den tidigare diagnosen inte längre föreligger. Frågan är om sjukvården har resurser att friskförklara dem?

Få funktionshindrade går vidare från daglig verksamhet till arbete eller studier, visar en ny rapport från Socialstyrelsen. Flera strukturella hinder för övergångar har identifierats, trots att ett övergripande mål med daglig verksamhet bör vara att utveckla den enskildes möjlighet till arbete.

Folkhögskolerektorernas påstående att staten vill skapa register över människor med funktionsnedsättningar är fel. Genom statistik går det att åstadkomma en förändring till det positiva för dessa personer, skriver fyra företrädare för funktionshinderrörelsen.

Den nya regeringen vill se fler specialklasser för barn med särskilda behov. Det är bra, men det kommer säkert att stöta på motstånd från det pedagogiska etablissemanget.

Det finns många orsaker till hemmasittande, som kräver såväl individuella lösningar som förstärkningar på systemnivå. Det vi absolut inte behöver nu är en debatt som handlar om att vara för eller emot inkludering och som landar i svartvita slutsatser.

"Stöttecentret" är ett psykiatriskt öppenvårdserbjudande som fungerar alldeles utmärkt. Forskare borde ta och genomföra en utvärdering av verksamheten. Och andra kommuner skulle kunna lära av det.

Vi från DHR Stockholm vädjar till politikerna; snälla begränsa inte våra liv, vår möjlighet att ha en meningsfull vardag eller att kunna vara en del av våra barns liv, skriver ordföranden Nils Duwähl i en slutreplik om förslaget att begränsa antalet resor med rullstolstaxi.

Stockholms läns landsting kritiseras för snål tilldelning av resor med färdtjänst- och rullstolstaxi. Men det handlar om den mest generösa resetilldelningen i hela landet.

Vi är starkt kritiska till att Stockholms läns landsting beviljar oss som har färdtjänst/rullstolstaxi olika många resor per år beroende på vilken funktionsnedsättning vi har. Det ska vara lika för alla. Och vi önskar att alla, oavsett funktionsförmåga, ska få resa fritt efter behov.

Dagens samhällsdebatt präglas av ett generellt svaghetsförakt där utsatta grupper blir syndabockar. Vi funktionshindrade översköljs av en våg av misstro, vilket gör att våra mänskliga rättigheter urholkas. Det här måste få ett slut, skriver fem debattörer.

Tänk dig att det skulle sättas en gräns för hur många gånger per år du får röra dig fritt utanför ditt hem. Precis det är vad som sker när Stockholms läns landsting nu vill begränsa antalet rullstolstaxiresor.

Det är dags för politikerna att uppfylla löftena om en bättre primärvård, något som våra medlemmar fått löften om i många år. Vi vill se en nationell primärvårdsreform, med en vård som kännetecknas av god tillgänglighet, bra kontinuitet, goda möjligheter för forskning, fortbildning och god arbetsmiljö, skriver Funktionsrätt Sverige tillsammans med flera patientorganisationer.

Personlig assistans handlar om att få leva sitt liv så likt andra människor som möjligt. Att leva– inte bara överleva. En assistans som ger trygghet är därför så mycket mer än rätten att kunna äta och andas, skriver Josefin Mikaelsson chefsjurist på Humana Assistans.

Sverigedemokraternas politik strider mot funktionshinderrörelsens värdegrund, trots det har partiets retorik slagit rot även bland oss. Allt oftare hör vi i olika forum personer med funktionsnedsättning som vill sätta migrations- och funktionshinderpolitiken mot varandra. Det är fel väg att gå.

I Sverige pågår just nu ett stort socialt experiment med drygt 15 000 direkt medverkande och fler än dubbelt så många som indirekt ingår i studien. Det handlar om ett avancerat stresstest av samhällstjänsten personlig assistans, där staten verkar vilja se hur hårt svångremmen kan dras åt innan en total kollaps uppstår.

Som tonåring kunde jag hänga med mina polare, gå på bio, och i övre tonåren även vara full för första gången. Allt tack vare den personliga assistansen. Men just nu byggs boenden där barn med funktionshinder ska bo. Inte i Bulgarien. Inte i Rumänien. Inte i sjuttiotalets Sovjet. I Sverige, sossarnas Sverige, valåret 2018.

Situationen är så orimlig och ovärdig att jag skulle beskriva den som omöjlig, om jag inte sett handlingarna i målet om förlamade Erik som fått beskedet att han inte längre är berättigad till personlig assistans vid måltider, konstaterar Åsa Moberg.

De regelverk som skolan har att rätta sig efter är glasklara: i utbildningen ska hänsyn tas till elevers olika behov och ge stöd och stimulans så att eleverna utvecklas så långt som möjligt. Så ser det inte ut i den svenska skolan. Otaliga rapporter visar att barns behov av stöd inte tillgodoses.

I debatten sägs att integrering och inkludering är två vitt skilda saker. Orden må vara olika, men resultatet blir dock detsamma. Våldsamma elever blir exkluderade av andra elever, eftersom de helt enkelt blir rädda för dem, skriver mamman Therese Vänerljung, som vill att de svårigheter som finns med inkludering diskuteras och problematiseras mer.

Det pågår just nu en debatt om inkluderingen i skolan. Ett antal skribenter, bland andra Jan Björklund (L), menar att inkluderingen gått för långt och ger uttryck för en syn på barn och skola som hör hemma i en annan tidsålder. Vi inom Funktionsrätt Sverige, DHR och Unga Rörelsehindrade vill istället hävda att inkluderingen behöver gå längre.

Den 9 september slår 6 000 vallokaler upp sina dörrar i Sverige. Men om alla röstberättigade verkligen får chansen att rösta beror till stor del på vilket arbete med tillgänglighet som kommer att genomföras fram till dess.

Elever med olika beteendestörningar och/eller neuropsykiatriska funktionshinder (NPF) ska enligt skollagen inkluderas och skolan ska anpassas efter alla – oavsett behov. Det råder ingen tvekan om att alla elever med olika former av NPF- diagnoser ska få professionell hjälp, men myntet har två sidor skriver Therese Vänerljung vars barn går i en klass med elev som får våldsamma utbrott och hotar elever och lärare.

Från myndighetshåll och branschorganisationer rapporteras det om att svenska företag söker med ljus och lykta efter arbetskraft, och att bristen på yrkeskompetens slår mot svensk konkurrenskraft och välfärd. Men det finns lösningar för de som är villiga att se till funktion i stället för hinder.

Gustav Fridolin verkar inte ha förstått allvaret i att ha en skola som lämnar funktionshindrade elever och studenter utan rätt stöd och hjälp, skriver Liberalerna som är oroade över hur läget för funktionshindrade i skolan beskrivs av Myndigheten för Delaktighet.

Vinterparalympics i Sydkorea är igång och Sverige har flera medaljhopp, viktiga inspirationskällor för kommande generationer med tävlingsidrottare. Men frågan är hur de ska kunna träna om de inte har tillgång till Sveriges idrottshallar.

Att utesluta vissa grupper från möjligheten till assistans är inhumant och riskerar att bryta ned anhöriga. Inget pekar heller på att ett sådant upplägg skulle bli bättre, eller sänka de totala kostnaderna, skriver Vårdföretagarnas branschstyrelse för personlig assistans.

Samhällets stöd till personer med autism har försämrats de senaste åren, och enligt läckta uppgifter föreslås ytterligare försämringar i den statliga LSS-utredningen som presenteras i höst. Till oss ringer förtvivlade personer med autism, och anhöriga som undrar vad som händer när de inte orkar.

Vi har ett skolsystem som tillåter att en av fyra elever hamnar utanför - många av dem har kognitiva och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Allt tyder dessutom på att denna grupp växer.