Fritidshem

Sveriges Lärare kräver lagstiftad minimibemanning.

Risken är stor att fritidshemsutredningen glöms bort, skriver Johan Enfeldt, välfärdsutredare på LO som föreslår att avgiften tas bort och att alla barn får rätt att gå på fritids.

Svenskarna är dåligt förberedda på kriser, skolan ska lära ut feministiskt självförsvar och regleringar krävs för att rädda sillen på julbordet. Det är några av de åsikter som framförs i fredagens debatt.

En uppenbar risk är att fler barn stuvas in i en verksamhet som redan har för dåliga förutsättningar i termer av resurser, lokaler och personal, skriver sju forskare.

Att prata om att ”så kallad annan personal” ska kunna ansvara för undervisningen i fritidshem skorrar falskt, skriver Johanna Jaara Åstrand och Åsa Fahlén i en replik.

Industrins utmaningar för att klara sin omställning adresseras över huvud taget inte av regeringens föreslagna energipolitik, skriver ordföranden för 100% förnybart. Elprisområden, korttidsstöd och kungafjäsk är andra ämnen i dagens breda debattflora.

Retoriken om lärarbrist hindrar lösningar för kompetensförsörjningen i fritidshem, anser debattörer från utredningen Utökad rätt till fritidshem, som vill att fler ska få gå på fritids.

Natoprocessen, skyddsplikt för klimatet och bristen på speciallärare – det är några av dagens ämnen i debattsvepet. Dessutom varnar S för lokalt friskolehaveri.

Reglerna för plats i fritidshem kan skapa ett utanförskap för barn som befinner sig i en utsatt situation, anser forskarna Catarina Andishmand, Marianne Dahl och Susanne Yttergren.

Dömda brottslingar bland personalen, kriminella kopplingar, knark, våld och felaktig hantering av personalens villkor. Det är enligt kommunen anledningen att Botkyrka kommun bröt med ABF och stängde organisationens fritidsgårdar. ”Närmast förtal”, svarar ABF.

Krisen i Ukraina är ämnet för flera debattartiklar på torsdagsmorgonen. Utöver det diskuteras nedmonteringen av fritidshemmen, krav på svenska och ett sömnigt regionfullmäktige.

I decennier har fritidshemmen nedmonterats. Nu måste personalen få utbildning för sitt pedagogiska uppdrag och antalet elever per lärare i fritidshem måste anpassas utifrån behoven, skriver tre forskare.

Kraven på privata dagbarnvårdare skärps. Regeringen vill att de ska godkännas av kommunen där de är verksamma.

Kommuner kan undvika att betala ut extra ersättning till friskolor genom att kvitta underskott i sin egen verksamhet mot tidigare överskott. Malmö har nu fått rätt i Högsta förvaltningsdomstolen.

Kraven på lärarna måste minska under pandemin. Därför har Lärarförbundet skickat en skrivelse till regeringen med krav på åtgärder för att minska den oerhörda arbetsbelastning som i dag är lärares vardag. ​​​​​​Bland annat bör det blir möjligt att avstå från att sätta betyg i årskurs 6 till 8 och kravet på att genomföra utvecklingssamtal bör tas bort, skriver förbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Polis med knarkhundar har gjort oanmälda insatser på en handfull skolor i Uppsala bara under det gångna halvåret. Ett tajtare samarbete mellan polis, skola, socialtjänst och fritid ska stävja ungdomsbrottsligheten.

Barns uppväxtvillkor är helt avgörande för hur de lyckas i livet. Det är därför dags att bra fritids för alla blir en politisk fråga. Det är vi skyldiga alla barn, i norr som i söder. För alla som går dit efter skolan, men ännu mer för de som är där hela lovet, skriver Annika Hirvonen Falk (MP).

Det nya lagkravet på legitimation för att få undervisa i fritidshem ökar trycket på kommunerna. Men genom att praktisera undantagsregler kan huvudmännen slippa bannor från Skolinspektionen.

Kommuner, gör inte om samma misstag med fritidshemmen som med förskolan genom att enbart tillsvidareanställa lärare med legitimation. Ta i stället vara på den yrkesutbildade personal som redan arbetar inom fritidsverksamheten, manar Kommunals förbundsordförande Tobias Baudin och utredare Kerstin Mikaelsson.

En ensam legitimerad lärare i fritidshem – som får ta pedagogiskt ansvar för flera fritidshem. Så kan kommunerna klara det nya lagkravet på legitimation i fritidshemmet.

Inga projektpengar i värl­den kan rädda utsatta områden där det skärs i fritid, skola och socialtjänst. Vi måste i stället investera oss ur problemen och komplettera arbetet på kommunal nivå med ett omfattande och strukturerat samhällsbyggande arbete på nationell nivå, skriver utvecklingsledaren Maria Wallin.

I sommar införs krav på lärarlegitimation på fritidshemmet. Samtidigt som bristen på fritidspedagoger är rekordstor. De kommuner som inte lever upp till kraven kan fällas av Skolinspektionen.

Kvaliteten på många av landets fritids är undermålig. Elevgrupperna är för stora och bristen på behöriga lärare akut, skriver Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Det är både orättvist och samhällsskadligt att lärare inom förskola och grundskola drabbas av karensavdraget vid sjukdom.

Att ha en meningsfull fritid har ett värde i sig, men det spelar också roll för barns skolresultat. De flesta barn i Sverige deltar i någon organiserad aktivitet på sin fritid, men det är vanligare att barn till arbetare och låginkomsttagare inte har några fritidsaktiviteter. Fritids som nästan alla barn går i har därför en enorm potential, både i att utjämna klyftor och i att generellt bidra till högre kunskapsresultat i skolan. Det är av rena resursskäl inte möjligt idag.

Regeringen vill göra förskoleklassen till en obligatorisk del av skolan. Det är en angelägen reform. Men mer behöver göras om skolresultaten ska höjas.

”Jag har aldrig kunnat erbjuda något på sommarlovet förutom att åka och bada någon gång, om skjuts finns.” Så skriver en mamma till två skolbarn någonstans i Sverige till oss på Majblommans Riksförbund. Och, hon är långt ifrån ensam.

De offentliga insatserna för att stötta barn måste präglas av socialt hållbarhetstänkande och vi efterlyser nu en modernisering av kommunala insatser för barn på sommarlovet. För familjer med svag ekonomi kan gratisbussar för barn vara det som gör att barn får komma till stranden. Klassiska kollon fungerar däremot dåligt ur ett socialt perspektiv.

Min övertygelse är att vi kan vända utvecklingen i den svenska skolan och klara de utmaningar den står inför. Det handlar om att vända på varje sten och se vad som kan bli bättre. I det arbetet har utvecklingen av lärarnas karriärtjänster en nyckelroll.

Tyresös pilotprojekt Profilfritids är en unik form av fritids som har visat sig kombinera föreningsliv, familjer och valfrihet på ett vinnande sätt, skriver tre moderata kommunpolitiker.

Majblommans Riksförbund ger underkänt till en rad svenska kommuner eftersom de inte lyckas tillgodose alla barns behov under sommaren. Det är dags att skrota det gammaldags sommarlovet.

Satsningar på fritidshemmen är en viktig del i lösningen på skolans utmaningar. Men fritidshemmen har inte varit prioriterade av Alliansregeringen. Det är en av många anledningar till att vi behöver en ny regering i höst.

Fritidshemmen har alltför länge behandlats styvmoderligt av både kommunerna och staten. Nu kan ingen längre blunda.