Fria skolvalet

S-politiker om kraven på företagen: ”Förut betalade vi bara.”

Socialdemokraterna vill göra det lättare att följa hur skolpengen används. Partiet vill även utreda ett förbud mot flytt av skolpengen från kommunen.

30 namn finns med på DS lista.

Det stormar kring Thorengruppen. Koncernen riskerar viten för allvarliga brister och tillståndet att bedriva skola är i fara.
Samtidigt är S djupt kritiska till att bolaget använder skolpeng för att investera i startups.

Linnea Lindquist om hur dåliga skolor kan lyckas.

Ett juridiskt storgräl mellan Stockholms stad och sex kranskommuner har avgjorts av Svea hovrätt. Domen innebär att Stockholm måste betala sin egen skolpeng för elever som går i skolor i kranskommunerna, även om skolgången är billigare där. ”Viktig principiell fråga”, kommenterar Nacka. ”Orimligt”, hävdar Stockholm.

Förslaget att låta staten ta över finansieringen av friskolorna välkomnas av flera lokala skolpolitiker. ”Nu betalar kommunerna ut skolpengen utan att ha ansvar för att följa upp hur den används”, säger Elof Hansjons (S), kommunalråd i Södertälje.

Täby kommun vill premiera skolor vars elever presterar allt bättre på de nationella proven. Men två domstolar har nu kommit fram till att kvalitetspengen strider mot lagen.

Liberala riksdagsledamoten Gulan Avci kritiserar klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S) och tidigare moderat kommunpolitiker tänker stödrösta på ett rödgrönt parti.

Regeringen går nu vidare med förslaget om att förbjuda nya religiösa friskolor. Från 2024 kommer sådana skolor inte att få starta, enligt lagförslaget.
Flera av de friskolor som fått kritik, och där Säpo pekat på risk för radikalisering, har dock inte varit religiösa.

Regelverket för friskolornas skolpeng fungerar inte bra och bör slopas. Inför i stället en nationellt bestämd ersättning till friskolorna, föreslår Riksrevisionen.

Skolvalet är ett hett debattämne inför omröstning i riksdagen imorgon. Fyra skolvalsforskare lanserar egna reformer medan lärarfacken slår ett slag för utredningens förslag. I övrigt i debatten lastar M Morgan Johansson för kaoset på Arlanda.

Klimatledarkommuner ger tips kring offentlig upphandling. Lärare vill att riksdagen kompromissar om skolan. SD vill se mer återvandring. Övriga debattämnen: personalförsörjning och patientmedverkan.

Regeringen ser inte ut att få igenom sitt förslag om ökad likvärdighet för skolhuvudmän. En majoritet i riksdagens utbildningsutskott underkände förslaget på tisdagen.

Stödet för stora vinster inom skolans värld är lågt även bland väljare till höger. Det finns goda skäl till det.

Drygt tolv miljoner kronor av friskolan Römosseskolans skolpeng försvann till bland annat Somalia.
Nu döms en tidigare skolchef för grova bokföringsbrott och grov förskingring till fyra och ett halvt års fängelse.

Vinsterna ska bort, köerna avskaffas och kommunerna rustas med veto. Nya skolministern går till storms mot friskolorna. Samtidigt bedyrar hon: Inte en enda skola ska behöva stänga.
• Lina Axelsson Kihlblom om slöseriet med resurser.
• Så kommer kommunerna runt boendesegregationen.
• Då tänker skolministern att förslag om vinstförbud är klart.

Vi attackerar inte friskolor, utan ett djupt orättvist finansieringssystem som dränerar den kommunala skolan, menar företrädare för nystartade partiet Human framtid i en slutreplik.

Det kommer inget utredningsförslag senare i vår om hur skolan kan förstatligas. Regeringen har ändrat uppdraget. Utredningen ska nu även se över hur statens ansvar för skolan kan stärkas på andra sätt – utan förstatligande. Även friskolorna kommer att beröras.

De kommunala skolorna förfogar redan över mer resurser än vi. Innan man gör något så drastiskt som att minska skolpengen för oss fristående skolor så bör man noga undersöka hur likvärdiga resurserna verkligen är, skriver grundarna av Stiftelsen Viktor Rydbergs skolor.

Kraven att folkomrösta om skolpengen eller stoppa vinster i välfärden leder tankarna fel. Fokus alltid bör vara på hur vi ska få så många elever som möjligt att gå ut skolan med godkända betyg, skriver Willy Viitala (M), heltidspolitiker i Botkyrka i en replik.

Möjligheten att placera ett nyfött barn i kö till en populär friskola kommer att försvinna. Regeringen vill ta bort kötid som urvalsgrund.

Antalet regioner, långtidsarbetslösheten och narkotikapolitiken är några av de frågor som debatteras på torsdagsmorgonen.

Det nuvarande systemet för skolpeng är orättvist och missgynnar de kommunala skolorna, anser det nya partiet Human framtid. Folkomrösta om skolpengen, skriver partiets ordförande Mats Leijon.

Denna måndag säger Villaägarna att VA-lagstiftningen får orimliga konsekvenser och behöver reformeras. Debatten om den svenska marknadsskolan går också vidare liksom den om elpriserna och desinformationskampanjen mot svensk socialtjänst.

Riksrevisionen granskar hur den omdiskuterade skolpengen fungerar. Myndigheten ska gå till botten med Skolinspektionens tillståndsprocess och om systemet missgynnar kommunerna.

Bra att Högsta förvaltningsdomstolen ger kommuner rätt att kvitta underskott mot tidigare överskott, anser SKR. Men Friskolornas riksförbund kräver tidsgräns på tre år.

Kommuner kan undvika att betala ut extra ersättning till friskolor genom att kvitta underskott i sin egen verksamhet mot tidigare överskott. Malmö har nu fått rätt i Högsta förvaltningsdomstolen.

Trots flera års nedskärningar väntas Sundsvalls skolnämnd gå back 95 miljoner kronor i år. Det leder till nya sparkrav och högljudda protester från den pressade personalen.

Övertorneå i Norrbotten kammar hem titeln Bästa skolkommun i Lärarförbundets rankning. Övertorneå blir också den sista som får utnämningen. Lärarförbundet har bestämt sig för att lägga ned undersökningen efter 20 år.

Det är tvära kast för Göteborgs stads grundskoleförvaltning när det gäller att planera för framtiden för eleverna på Römosseskolan. Skolinspektionen har dragit in tillståndet, men i går kom beskedet att skolan får hålla öppet. Cirka 480 elever ska ändå få erbjudande om att byta skola. ”Spelreglerna ändras hela tiden nu”, säger Helena Sjöberg, chef på grundskoleförvaltningen.

Kommuner ska ägna sig åt kärnverksamhet och inte driva företag, anser debattörer. Övriga debattämnen i dag: reformering av socialtjänsten, upphandling och skolval.

Regeringen ska inte vika sig för en medial storm, anser Gotlands tidigare landshövding. Åtgärder mot klimatkrisen riskerar att hamna i konflikt med kommuners strävan efter tillväxt, varnar professorer. Andra debattämnen i dag är vaccinpass, sjukersättning och havsnära bostäder.

Jihadismforskaren Marco Nilsson varnar för riskerna med att IS-kvinnorna som återvänt till Sverige behåller sina gamla sociala kontakter. Friskolor på landsbygden, identitetspolitik och kollektivtrafik är andra debattämnen denna morgon.

Centerpartiets skolförslag får gott betyg av Friskolornas riksförbund främst för vad de inte innehåller: förslag om sänkt ersättning för friskolor. Tankesmedjan Balans ser förslaget om att nationella prov ska bli mer betygsstyrande som motsatsen till tillitsbaserad styrning.

Friskolor behöver bli mer transparenta, potentiella huvudmän måste prövas hårdare och kösystemet bör styras upp, anser Centerpartiet.

Låneregler och amorteringskrav är ett större problem än brist på hyresrätter, menar HSB. I debattflödet i dag också en varning från arbetslivsforskare för övertro på det virtuella kontoret. En socionom som sagt upp sig berättar om hopplösheten han känner inför framtiden och Friskolornas riksförbund vill se utbyggt skolval.

Hon har läst alla 290 kommuners budgetar. Och funnit att 97 procent av dem har underskott i skolverksamheten.
– Det är en ganska skrämmande läsning, säger rektor Linnea Lindquist som skrivit en bok om hur friskolorna och skolpengen förstör för de kommunala skolorna.

Skolkommunalrådet Axel Darvik (L) i Göteborg har tagit ett ordförandebeslut om att stoppa utbetalningarna av skolpeng till tre omstridda muslimska friskolor. ”Det finns risk att skattepengar hamnar hos tvivelaktiga ägare”, säger han.

Föräldrarna i landets mest utsatta områden gillar det fria skolvalet, skriver företrädare för Almega denna onsdag. I debatten syns även regeringens plan för att få fart på arbetsmarknaden när Sverige återstartar och kritik från Sveriges Läkarförbund mot regeringens krishantering.

Om skolsegregationen ska brytas behöver skolvalet behållas konstaterar professorer i nationalekonomi. Gör det olagligt för vuxna gängkriminella att umgås med barn och unga, föreslår Jan Jönsson (L). Lärarförbundet pekar på förskollärarnas vikt för samhället och en arbetsgrupp i Läkaresällskapet presenterar förslag för att minska psykisk ohälsa hos unga.

Om man på allvar vill bryta skolsegregationen behöver skolvalet behållas. Men det är viktigt att man väljer ”rätt” metod för att tilldela skolplatser så att taktiska skolval elimineras, skriver professorerna Tommy Andersson och Alvin E Roth.

REPLIK. Friskolornas riksförbund bidrar gärna med förslag på hur vi bygger bort köerna i stället för att bekämpa bra skolor, replikerar förbundets nyvalda styrelse.

Ha förväntningar på att barnen ska lyckas i skolan. Ställ krav på disciplin, ansvarstagande och ett tydligt ledarskap. Behåll det fria skolvalet, skriver 12 moderata kommunpolitiker.

Det finns ofta ett ointresse att använda sig av insamlad data i offentlig sektor konstaterar forskare. Friskolornas Riksförbunds nya styrelse uppmanas att verka för ett bättre skolval. Andra ämnen som engagerat på helgens debattskribenter är bland annat sjukvårdens organisation, Bromma flygplats och M, KD, L och SD:s gemensamma förslag på migrationsområdet.

Friskolornas Riksförbunds nya styrelse bör verka för att alla barn ska ha möjlighet att välja skola och nå sin fulla potential, skriver Gunilla Svantorp (S).

Regionernas stora överskott under pandemiåret kritiseras av Kommunal och Sveriges Läkarförbund. Byggnads och Katalys vill ha ett nytt pensionssystem som bättre tjänar arbetare. Även marknadsskolan, klimatfrågan och pandemibekämpningen debatteras denna onsdag.

Avskaffa skolpeng, skolaktiebolag och påstådda ”valfrihetsreformer” och låt skolan bli en fristad från marknadslogiken, skriver Daniel Suhonen, chef på det fackliga idéinstitutet Katalys.

Få föräldrar vill låta sina barn gå i skolor där det är mycket ”kaos”, där ingen talar svenska, där lärarna håller på att tappa kontrollen.

Skolfrågor är i fokus för debatten denna onsdag: socioekonomisk resursfördelning, skolpengens fördelning mellan kommunala och fristående skolor och lärarsituationen under pandemin debatteras. Och 14 forskare har påpekanden om den svenska pandemistrategin.

Stockholms stad har slutat betala sin högt satta skolpeng till andra kommuner för elever skrivna i Stockholm. Något som Nacka och fem andra kommuner svarar på genom att ta det till rätten, rapporterar DN.

Zombiekoncernen John Bauer som nu över sju år efter sin konkurs kräver kommuner på skattepengar är ännu ett exempel på att vinstjakten i svensk skola har gått för långt. Det behövs en majoritet i riksdagen för att öka likvärdigheten och bryta skolsegregationen, skriver ordföranden i utbildningsutskottet Gunilla Svantorp (S).

Under den senaste tidens skoldebatt har ofta friskolor och det fria skolvalet pekats ut som faktorer som driver på segregationen. Det är att ge en förenklad bild av verkligheten. Kan vi inte hitta de verkliga orsakerna till segregation finns heller ingen möjlighet att hitta en lösning. Det skriver Academedias Jens Eriksson som pekar på skillnaderna mellan städernas och landsbygdens skolresultat.

Om ett problem ska kunna lösas krävs rätt verktyg. Det gör det ibland svårt för politiker: det enda verktyg de vanligen kommer på är nämligen en lagändring, vilket inte sällan innebär ett förbud. För att åtgärda samhällsproblem kopplade till segregationen behöver politikerna i stället ge incitament till människor att själva vilja göra andra val.

Det är inte trovärdigt att hävda allas rätt till val av skola när det rådande systemet inte tillåter detta. Dessutom bidrar det fria skolvalet till ökad segregation vilket man säger sig vilja motverka, skriver Gerhard Eriksson (V) tidigare undervisningsråd vid Skolverket och Skolinspektionen.

Sverige har haft ett av de mest högpresterande och jämlika skolsystemen i världen – dit ska vi nå igen. För att vända trenden med ökande skillnader mellan elev med olika bakgrunder krävs politisk vilja och mod – men också genomgripande förändringar inom skolsystemet, skriver tre företrädare för Socialdemokraterna i SKR: Anders Henriksson, Katrin Stjernfeldt Jammeh och Kenneth Handberg.

Kritiken mot förslagen i Björn Åstrands utredning om likvärdighet i grundskolan är omfattande. Det framgår av en genomgång av 120 remissvar från myndigheter, kommuner, organisationer och fristående skolor som kommit in till regeringskansliet innan remisstiden gick ut den 30 november, skriver Friskolornas riksförbunds vd Ulla Hamilton.

Grundskolenämnden i Göteborg begär att friskolor ska häva sekretessen kring sin elevsammansättning. Annars kan de få lägre skolpeng.

Om köer till friskolor slopas blir det än viktigare att bo nära en bra kommunal skola, enligt en ny Demoskopundersökning om skola, skolval och boende. Avskaffandet av friskoleköer kan därmed öka boendesegregationen, och indirekt skolsegregationen, i stället för att minska den, skriver Kunskapsskolans vd Fredrik Lindgren.

Det minst sagt teoretiska och extrema resonemanget att kommunala skolor skulle stå med tomma platser motsvarande alla friskolor i en kommun visar på en ovilja att se verklighet och en förmodad ideologiskt vilja att motverka att fler väljer friskolor, slutreplikerar Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund.

Friskolornas vd Ulla Hamilton tycks anse att det är en rättighet att driva skolor som aktiebolag och att de dessutom ska ha rätt att gå med vinst. Det är därför nivån på skolpengen ska ligga kvar på 100 procent. Men någon sådan rättighet finns inte och har heller aldrig funnits, replikerar Sten Svensson, medlem av Nätverket för en likvärdig skola.

Den stora kostnaden för kommunernas utbudsansvar är att det uppstår tomma platser på deras skolor, som i sin tur drar upp den skolpeng som kommunerna behöver betala till friskolorna. Ulla Hamilton glömde bort denna avgörande detalj i sitt försök att tillrättalägga bilden av finansieringen, replikerar Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

När 85 procent ersättning till friskolorna gällde var det även tillåtet med elevavgifter, men jag antar att avgifter inte ingår i förslaget från dem som vill återinföra den gamla ordningen. Varför ska en elev straffas genom att få lägre skolpeng bara just för hen väljer en friskola, frågar Friskolornas riksförbunds vd Ulla Hamilton.

En likvärdig skola kommer gynna alla elever, även de som går i fristående skolor. Därför måste vi införa förslagen i Björn Åstrands utredning. Det är bara så alla skolor kan få rimliga förutsättningar att utföra sitt uppdrag, slutreplikerar rektorn och skoldebattören Linnea Lindquist.

Att en rektor på en skola i ett utsatt område så tydligt spelar ned lärarens roll och vad som händer i klassrummet och i stället betonar att elevens bakgrund är det avgörande, är minst sagt oroande, replikerar Friskolornas riksförbunds vd Ulla Hamilton.

Förslagen i utredningen om en mer likvärdig skola kommer inte lösa skolans problem, men de är ett steg i rätt riktning, konstaterar Linnea Lindquist.

Det är de vinstsyftande skolorna som vill öka sina marknadsandelar ytterligare som vinner på att skolvalet görs obligatoriskt. Föräldrarna blir tvingade att ta ansvar för att deras barn ska få gå på en bra skola. Men hur ska de veta vilken skola som är bäst för deras barn, frågar Boel Vallgårda, medlem i Nätverket för en likvärdig skola.

Segregerade skolor är något som i princip ”alla” vill ha, och de som säger att de inte vill ha det om det nu hjälper deras barn att få studiero försöker antingen lura dig eller lura sig själva.

Myndighetsbeslut får till sin följd att elever och vårdnadshavare inte längre kommer att ha tillgång till skolresultat på olika skolor. I höst kommer därför det fria skolvalet för många att göras i blindo. Det skriver liberala gruppledare och kommunalråd i Stockholmsregionen.

Över 300 föräldrar i Göteborg har skrivit under en namninsamling där de hotar med skolstrejk om kommunen inte gör ändringar i skolvalet så att fler får den skola de valt.

Den politiker som vill förändra hur svensk skola ska finansieras och vilka villkor som ska gälla är också svaret skyldig till hur ekvationen ska gå ihop, skriver Anna Sörelius Nordenborg, vd Internationella Engelska Skolan.

Vi vill ställa högre krav på att alla skolor ska uppnå det kompensatoriska uppdraget. Likvärdighet handlar inte om elevsammansättning utan om likvärdig tillgång till välutbildade lärare och undervisning av hög kvalitet. Det är ju den likvärdigheten som verkligen gör skillnad, skriver flera moderata skolpolitiker i Stockholmskommunerna.

Att kötid inte längre ska få användas som urval till skolor är ett viktigt och välkommet besked. Kötid är en starkt bidragande orsak till den ökade skolsegregationen. Det är hög tid att partierna släpper sina käpphästar och ser till att utredningens förslag blir verklighet, skriver Therese Guovelin, förste vice ordförande LO, och Mattias Samuelsson, utredare LO.

Köer till friskolor avskaffas och deras skolpeng ska kunna minskas, föreslår ny utredning. ”Ett grundskott mot likvärdigheten”, säger Friskolornas riksförbunds vd.

Ingen blir gladare än jag av att höra att även Moderaterna vill göra upp med friskolereformens avarter. Men alla som läser deras förslag kan konstatera att partiet inte orkar göra upp med sin historia och sina misstag, replikerar ordföranden i riksdagens utbildningsutskott Gunilla Svantorp (S).

Tankesmedjan Balans är en ideell förening som verkar för balans mellan krav och resurser inom välfärden. Därför motsätter vi oss kostnadsdrivande mekanismer på skolmarknaden, slutreplikerar Marcus Larsson och Åsa Plesner.

Det är ganska uppenbart att detta inte handlar om artikelförfattarnas intresse för låg skatt, utan istället ett motstånd mot valfrihet och fristående alternativ i skolan, skriver Ulla Hamilton i en replik till tankesmedjan Balans.

Alla som vill att kommunernas ekonomi ska förvärras ytterligare bör applådera IES etableringar landet runt. Få saker i skolans värld är nämligen mer kostnadsdrivande än att IES startar upp en ny skola i kommunen. Det skriver Tankesmedjan Balans.

I debatten efter senaste Pisa hävdas att skolsegregationen för elever med invandrarbakgrund ökar – trots att statistik visar på motsatsen. Det är centralt att skoldebatten underbyggs av gedigen forskning, skriver sociologen Tommy Wallster.

Kommuner måste sluta ljuga om skolpengen. Ge skolan de resurser som utlovats och alla barn en bra start i livet. Om kommunerna inte lyckas axla detta avgörande samhällsansvar bör skolan förstatligas, skriver Sam Assadi (S) Värmdö.

Poängen med det fria skolvalet är att göra medvetna val. Därmed blir SCB:s bedömning att inte lämna ut uppgifter om genomströmning, betyg och elevsammansättning till SKR ett steg i helt fel riktning och något vi är angelägna om att lösa, skriver Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund.

Ett parallellskolesystem vi trodde vi avskaffat håller på att växa fram i ny form. Med en sämre skola för fattiga barn och en bättre för de bildade klasserna. I stort sett allt i den marknadsdrivna skolpolitiken ökar på skolsegregationen, skriver Per Sundgren och Sten Svensson.

I morgon presenteras resultatet av Pisa – den internationella undersökning som mäter 15-åringars kunskaper. Intresset är enormt. Men är uppståndelsen rimlig?

Kommuner lockar Internationella Engelska skolan med extra hyresbidrag och förmånliga avtalsvillkor. Specialstöden till IES utmanar lagarnas gränser.

Hur kan vi garantera en likvärdig skola i Sverige om regelsystemet gör att elever och föräldrar genom sina val kan upphäva varje försök på kommunal nivå att motverka den tilltagande segregationen, frågar ledamoten i Lunds kommuns utbildningsnämnd Per Almén (S).

För att göra vinst på en årligen urholkad skolpeng måste aktiebolagsdrivna skolor försäkra sig om ett enklare elevunderlag än i den kommunala skolan, slutreplikerar Marcus Larsson, tankesmedjan Balans.

Dagens skolmarknad leder till en alltmer uppdelad skola. Frågan om vinster i skolan borde därför handla mer om hur vinsten skapas än om den ska få delas ut, skriver Tankesmedjan Balans Marcus Larsson.

Både Engelska Skolan och Academedia har ökat sina vinster det senaste året, efter skatt blev vinsten över en halv miljard kronor. Aktieägarna föreslås få del av resultatet genom utdelning.

Det finns ett stort behov av nya skolor, framför allt i storstadsområdena. Det väcker frågor om hur kommunala skolor ska organiseras och lokaliseras, skriver Boverkets analytiker Pia Westford.

Dousa har helt rätt i att skolan är viktig. Men Moderaternas politik hänger inte ihop. Den kommer inte att bryta skolsegregationen eller motverka klassamhället. Snarare tvärtom, replikerar Järvaborna Anders Österberg (S) och Elvir Kazinic (S).

Flera studier har pekat på ett samband mellan det fria skolvalet och en ökad skolsegregation. Genom att bli bättre på att förstå hur och varför elever och föräldrar gör sina val, kan vi med relativt enkla medel få fler att fatta mer välinformerade beslut. Nudging kan vara en del av lösningen på problemet.

Höga förväntningar på eleverna och mer tid för lärare att förbereda och efterarbeta undervisningen. Samt mer sammanhållet statligt ansvar för skolan. Så kan segregationen bekämpas, skriver ordföranden för Lärarnas Riksförbund Åsa Fahlén.

Lärarbrist, minskad likvärdighet och segregation. Det finns ett antal problem i svensk skola som vi inte kommer åt utan ett kraftfullt statligt ingripande. Men även förändringar av etableringsrätten och skolvalet krävs för större likvärdighet.

Dagens skolsystem lider av korruption. Att problemen är kopplade till valfrihet och vinstdrivande skolor har borgerliga politiker ofta svårt att erkänna. Ska vår dysfunktionella skolmarknad förbättras måste ideologiska skygglappar bort.

Den svenska skolan behöver bli bättre. Friskolornas riksförbund har tagit fram 40 punkter som den kommande regeringen och övriga Skolsverige kan arbeta med för att förbättra den svenska skolan.

Trots det rekordstora antalet elever i friskolor så är det alltjämt många som inte känner till att man kan välja skola. Ett välgrundat skolval kräver att det finns bra informationsunderlag om skolorna, då kan individen hitta den skola som passar bäst för hen, skriver Ulla Hamilton, vd friskolornas riksförbund.

Skolpolitiken på nationell nivå är tyvärr handlingsförlamad. Men en stor del av skolpolitiken är kommunal och i den kommunala verkligheten händer som tur är mer. Ett av de mest positiva exemplen är S i Malmö, som valt att rikta om skolvalet i en mer integrerande riktning. Bland annat satsar man på att bygga skolor i gränsområden mellan stadsdelarna, för att elever från olika bakgrunder ska mötas.

Kanske är det med skolvalet som med demokrati, vi får finna oss i det minst dåliga systemet, konstaterar Ulla Hamilton och Stefan Koskinen i en replik till Jonas Vlachos.

Obligatoriskt skolval skulle kunna minska segregationen i skolan, påstår Almega och Friskolornas Riksförbund. Men deras rapport bygger på vad familjer säger, inte vad de faktiskt gör. Slutsatserna från internationell forskning är tvärtom att skolval inte är ett verksamt sätt att bryta skolsegregationen, replikerar Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi.

Obligatoriskt skolval skulle kunna minska segregationen bland Sveriges skolelever, skriver Almega och Friskolornas Riksförbund.