En halv miljon personer behöver anställas i landets kommuner och regioner under de närmaste tio åren. Nu är det dags att gå från ord till handling, anser Kommunals nya ordförande Malin Ragnegård. ”Arbetsgivarna har för låga ambitioner”, säger hon.

Nu är det klart. Eskilstuna inför en aktivitetsplikt för att snabbare få ut 1 500 långtidsarbetslösa i jobb. ”Kraven skärps på de enskilda – och vi steppar upp vårt arbete”, säger Jari Puustinen (M).

Efter två rekordår förändras nu läget fullständigt. Inflation och krig riskerar få kommunala budgetar att lysa rött 2023, spår SKR.
Så många miljarder dyrare blir pensionerna efter inflationschocken.

Eskilstuna toppar listan över långtidsarbetslösa. Nu prövar kommunen en ny väg för att få fler i jobb. ”Vi har gjort för lite”, säger M-kommunalrådet.

Arbetsmarknaden står i blom – men allt fler fastnar i långvarigt utanförskap. Se vår lista över långtidsarbetslösheten kommun för kommun.
• Forskaren tror på vändning: ”Om man ska vara cynisk”
• Så vände Högsby trenden.

Larmet från SKR: 13 000 fler anställda behövs i offentlig sektor varje år. Omöjligt, konstaterar organisationen som nu har bytt strategi för att klara kompetensförsörjningen. ”Pandemin visade verkligen att det här är Sveriges viktigaste jobb.”

32 yrkanden för ett hållbart arbetsliv. Det är Vårdförbundets krav i årets avtalsrörelse. Arbetsgivarsidan håller med om att arbetsmiljön måste lyftas – men där slutar samstämmigheten. ”Ett dilemma för SKR”. Nu väntar slutförhandlingar.

Lärdomar från coronapandemin ska säkra rätt kompetens för framtidens vård. Det vill Nationella vårdkompetensrådet som nu lämnar fem rekommendationer i en rapport.

”Det är valår och då blir det turbulent”. Kommundirektörerna står inför flera utmaningar 2022, visar årets kommundirektörsenkät.

Ledande socialdemokrater i Gävleborg och Västernorrland kräver satsning på Nya Ostkustbanan. Emmaus efterlyser mer etik i kommunala investeringar. Dagens debatt handlar också om vad vi får för skattepengarna.

Region Värmland planerar flera projekt där de anställda ska jobba 30 timmar i veckan. Politikerna vill visa att de vågar tänka nytt och samtidigt bli en mer attraktiv arbetsgivare.

SKR är helt överens med Sveriges Yngre Läkares Förening (Sylf) om att det är en viktig fråga att utöka antalet AT-tjänster. Men frågan om dimensionering och genomförande av AT ägs av respektive region, skriver Marie Morell.

SKR gör inte tillräckligt för att få regionerna att erbjuda fler AT-läkarplatser. Argumentet att det råder handledarbrist håller inte – i dag arbetar många handledare i stället med nyutexaminerade läkare som inte har någon AT-tjänst, skriver Sylfs ordförande Madeleine Liljegren.

Regeringen måste se till att våldet mot intagna barn på statliga SiS-hem upphör, skriver barnrättsorganisationer och experter. Skärpta krav på hemtjänstpersonal, bristen på fungerande utbildningar och energiomställningen är andra ämnen i dagens debattsvep.

Politiker i riksdag och regering har gång på gång deklarerat att kompetensutvisningarna måste upphöra. I praktiken har de i stället genomdrivit förslag som förvärrar problemen, skriver tillväxt- och samhällsplaneringsregionrådet i Region Stockholm Gustav Hemming (C).

För att skapa en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen krävs en ökad nationell samordning. Därför samlar nu Nationella vårdkompetensrådet berörda aktörer i en gemensam nationell konferens för att diskutera hur vi kan gå från ord till handling.

Politikerna i Flen vill pröva kortare arbetsdag för kommunanställda. Men SKR varnar för att en arbetstidsförkortning kan strida mot kollektivavtalet – och dessutom försämra personalläget.

Vi står inför en kompetenskris. Det gäller framför allt bristen på personer med gymnasial yrkeskompetens där efterfrågan i arbetslivet är stor men utbildningsplatserna trots det gapar tomma. För att stärka yrkesutbildningarnas attraktivitet krävs flera olika åtgärder anser Forum för Omställnings styrelse.

Förändringar i utlänningslagen har skapat en osäkerhet om framtiden för många kompetenta och talangfulla forskare från andra länder. Nu riskerar vi tappa denna kompetens till andra länder, skriver Karolinska Institutets rektor Ole Petter Ottersen.

Utan biomedicinska analytiker, ingen kapacitet i de labb som är avgörande för att klara en pandemi. Åtgärda ohållbara lönestrukturer, kräver företrädare för Naturvetarna, annars slutar ännu fler.

Tre företag som Halmstads kommun upphandlat erbjuder nu invånare över 68 år hushållsnära tjänster till lägre pris än hemtjänsttaxan. ”Vi måste tänka i nya banor om personalen ska räcka till”, säger nämndordförande Ann-Charlott Mankell.

Det intressantaste hr-chefsjobbet i hela Dalarna, säger Faluns hr-chef Helena Bergman om sin nya tjänst.

”I stället för att duscha brukarna på morgonen kan man till exempel ordna spa mitt på dagen. Det finns många sådana innovativa lösningar ute i kommuner och regioner”, säger heltidsexperten Myrna Palmgren.

Jag kan se att Svenskt Näringsliv och Lärarnas Riksförbund i mångt och mycket tycker lika kring lärarutbildningen och skolan generellt. Låt oss samarbeta för att lösa lärarkrisen, skriver Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund.

I dag, den 26 november, lanseras Svenskt Näringslivs rapport ”Handlingskraft kan lösa lärarkrisen” där sex skribenter har fått i uppdrag att tänka fritt kring möjliga vägar för att förbättra kompetensförsörjningen, skriver Svenskt Näringslivs utbildningspolitiska expert Johan Olsson och skolpolitiska expert Karin Rebas.

Det finns en rad indikationer på att dagens högskolepolitik inte levererar. Åtta av tio studenter ger sig in i högre studier för att få ett jobb – men många får inte ett kvalificerat jobb eller det jobb de hoppades på, skriver Fredrik Voltaire från Almega och Malin Påhls Hansson från Saco studentråd.

För att möta det utbildningsbehov som finns hos yrkesverksamma föreslår TCO och Lärarförbundet att högskolan ges ett förstärkt och förtydligat omställningsuppdrag. Det behövs ett samlat grepp om alternativa utbildningar till lärare.

Inom djursjukvården finns det ett stort behov av kompetensutveckling för att klara digitaliseringen, den pågående strukturomvandlingen samt ny teknik. Samma sak gäller för många andra branscher. Trots det gör bristande lönsamhet att platserna på universitetens fristående kurser fortsätter att minska, och i år blir sannolikt antalet antagna rekordlågt.

Det är svårt att föreställa sig ett bättre mått på kvalitet och måluppfyllelse för högskolans utbildningsuppdrag än att en erbjuden utbildning faktiskt slutförs, slutreplikerar Hans Hansson, Sverker Janson och Gunnar Karlsson.

Distansutbildningar missgynnas på grund av att lärosätena inte får betalt för alla studenter de utbildar. De som inte klarar tentan utbildas alltså gratis. Det är ett systemfel som måste rättas till, skriver Sveriges förenade studentkårers ordförande Jacob Adamowicz och vice ordförande Daniel Lindblom.

Studier på distans innebär tyvärr ofta bortkastad tid, möda, förhoppningar och pengar för studenter, utbildningsanordnare och samhället. För att komma tillrätta med felaktiga incitament och utbildningsformer behövs ett strikt prestationsbaserat ersättningssystem.

Ett professionsprogram som tar hand om behoven av kompetens- och karriärutveckling och som bygger en stark kunskapsgrund kan vara just den nyckel Sverige i dag saknar för att stärka läraryrkets attraktivitet och utbildningssystemets kvalitet, skriver Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande Lärarförbundet.

Utbildningens användbarhet är en avgörande kvalitetsfråga som inte får reduceras till att handla enbart om anställningsbarhet. En modell baserad på hur snabbt studenterna får jobb efter avslutad utbildning säger ingenting om utbildningens kvalitet eller hur användbar den är, skriver företrädare för Sveriges förenade studentkårer.

Arbetsmarknadens behov måste väga tyngre när medel ska tilldelas universitet och högskolor. De som faktiskt utbildar för jobb skulle då få högre anslag. Om inte detta sker kommer bristen på rätt kompetens i industrin att bli ännu värre, skriver Klas Wåhlberg vd på Teknikföretagen.

Lärare och skolledare måste få bättre möjligheter till kompetens- och yrkesutveckling. Den statliga utredarens förslag om ett professionsprogram rymmer historiska möjligheter om det utformas rätt. Men varför är det så tyst från partierna? Det undrar Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.