Förstatligande av skolan

En skolpengsnorm kan väl inte vara det enda en liberal skolminister tänker göra för att öka statens ansvarstagande för skolsystemet, undrar företrädare för lärar- och skolledarfacken.

Närproducerad välfärd ska också beslutas nära, anser Carina Erlandsson (M) och Linnéa Sundman (M) som vill att kommunerna får möjlighet att ställa kvalitetskrav på skolan.

Stärkt statlig styrning av skolan föreslås av utredare. Lärarfacken vill fasa ut aktiebolag från skolan. Resultatet av socialpolitiska insatser bör utvärderas, anser Humanas vd. Dagens debatt handlar även om tågtrafik, Nato och priset på falukorv.

Skolan och stöd till personer med npf-diagnoser tas upp i flera debattartiklar i dag: Lärarfacken listar ödesfrågorna för den nya skolministern och 43 skolchefer ber om bättre styrning. Socialstyrelsen presenterar nya riktlinjer för vård vid autism och adhd.

Civilminister Ida Karkiainen (S) tror inte att utjämningsutredningens trovärdighet skadas av att dess ordförande Håkan Sörman också blir ordförande i Academedia.

En ny rapport visar hur lärarna har påverkats sedan kommunaliseringen: sämre arbetsmiljö, mindre inflytande över den egna yrkesutövningen och fler arbetsuppgifter som inte hör till uppdraget. Nu krävs ett helhetsgrepp för att förändra skolan, skriver Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Bilden av unga killar i förorten, finansieringen av skolan och slutförvaret av kärnavfall är några av ämnena i dagens debattsvep.

Sex av tio skolledare har mindre pengar att bedriva verksamhet för än förra året. Sveriges kommuner klarar inte av att finansiera skolväsendet och garantera likvärdigheten. Därför måste staten ta över ansvaret, skriver Lärarförbundet Skolledare.

Sveriges Kommuner och Regioner vill ställa fem frågor till utredningen om ett statligt huvudmannaskap för skolan. Vi vill med anledning av dessa passa på att skicka med tre följdfrågor, replikerar Lärarnas riksförbunds ordförande Åsa Fahlén.

Vad händer om besluten om skolan flyttas längre bort från dem som berörs? frågar sig Mats Gerdau (M) och Kenneth Handberg (S). Andra debattämnen: upphandling, elförsörjning och minkfarmer.

Skolan brottas, liksom samhället i övrigt, med stora utmaningar. Men att flytta besluten längre från elever, vårdnadshavare och skolpersonal är inte lösningen, skriver SKR:s Mats Gerdau och Kenneth Handberg.

När varje enskild kommun bestämmer hur mycket resurser som ska läggas på utbildning kommer resurserna ofrånkomligen att variera. Ett likvärdigt och jämlikt skolväsende kräver ett nationellt grepp, skriver Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Kommunalrådet Axel Darvik i Göteborg vill reformera friskolesystemet. Civilminister Lena Micko (S) vill främja idéburen välfärd. Dagens debatt handlar också om bostadsbyggande, klimatet, integration och förstatligande av skolan.

Den ekonomiska tryggheten för de människor som behöver den mest måste stärkas, skriver socialförsäkringsministern. Höj de personliga assistenternas lön uppmanar DHR. Fattigdomen som kan vara dubbelt så stor som de officiella siffrorna visar, skriver Sveriges Stadsmissioner. Andra ämnen i dagens debattsvep är bland annat utsatta områden, skolan och kossornas påverkan på klimatet.

Det är nu upp till varje riksdagsledamot att ta ett personligt ansvar för att skolan inte ska fortsätta drabbas av pandemins skadeverkningar, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén.

Matens roll måste lyftas i utredningen om en ny äldreomsorgslag, anser Livsmedelsakademin. SKR lyfter brister i den pågående utredningen om skolans huvudmannaskap, och Ebba Busch skriver om hur KD vill jobba med äldreomsorgsfrågor. Skuldsättning och oro bland npf-föräldrar är andra ämnen på dagens debattsidor.

Det kommunala huvudmannaskapet har haft 30 år på sig att leverera en likvärdig och kompensatorisk skola. Utvecklingen har snarare gått åt andra hållet, slutreplikerar Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén.

En likvärdig skola kräver genuina känslor och kunskaper om lokalsamhället, tillsammans med mycket samarbete och god vilja på lokal nivå, skriver Bo Carlsson (C).

REPLIK. En möjlig lösning för skolan är att återgå till situationen före 1992 då staten stod för hälften av skolans kostnader, skriver Carl-Olof Bengtsson (S).

Det finns en risk att S lämnar ute frågan om gängbrottslighet och kriminalitet, skriver ett kommunalråd som känner oro inför höstens partikongress. Lärarnas Riksförbund vill ha en tydlig statlig finansiering, dimensionering och styrning av skolan. Regionråd vill att staten satsar på de regionala järnvägar, som saknar elektrifiering. Det och mycket annat i dagens Debattsvepet.

Vi behöver få en tydlig statlig finansiering, dimensionering och styrning av skolan. Det är en ödesfråga för Sverige, skriver Lärarnas Riksförbunds Åsa Fahlén.

Väljer Liberalerna att helt eller delvis blunda för nuvarande underfinansiering av skolan så är de på fel spår. I kommunerna är det inte sällan liberala politiker som medverkar till besparingar och nedskärningar. Här har Haddad en rejäl hemläxa att göra i sitt eget parti, slutreplikerar Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Liberalerna välkomnar att Lärarförbundet som sista förbund inom skola i princip anslutit sig till vårt krav om statligt ansvar för skolan. Men det räcker inte att kräva ökat statligt finansiellt ansvar och fler öronmärkta statsbidrag, replikerar Liberalernas skolpolitiska talesperson Roger Haddad (L).

Det går inte att nu säga hur Socialdemokraterna framöver kommer att ställa sig till ett förstatligande av skolan, säger Gunilla Svantorp (S), ordförande i utbildningsutskottet. Partiet avvaktar den kommande utredningen.

Drygt 8 av 10 kommuntoppar säger nej till ett förstatligande av skolan. Det visar Dagens Samhälles enkät.

SKR går till motangrepp mot vad man ser som ogenomtänkta krav på förstatligande av kommunala verksamheter. I den senaste ekonomirapporten tar organisationen upp obelysta risker kring ekonomi, demokrati och vad som skulle kunna bli en statlig ”monstermyndighet”.

I Stockholm tror många på Staten. Problem i äldreomsorgen? Problem i sjukvården? Problem i skolan? Förstatliga – det är det sesam som ska få lyckoriket att öppna sig.

”Var mindre rädda.” Det budskapet predikar skolexperten Per Kornhall när han på uppdrag av kommuner lär landets rektorer att skapa en lärande kultur i skolan.

Bristen på legitimerade lärare är stor samtidigt som kommunernas ekonomiska situation till följd av coronapandemin är tuffare än någonsin. Det är en katastrofal kombination. Det skriver Lärarnas riksförbunds ordförande Åsa Fahlén som uppmanar landets politiker att prioritera skolan, sätta rätt frågor i fokus och inte låta partipolitiskt käbbel gå före skolans bästa.

De riktade statsbidragen som är ett typexempel på hur staten vill detaljstyra verksamhet som kommunerna ansvarar för. Bidragen har vuxit över tid, trots att statens lösningar ibland är skrivbordskonstruktioner, skapade lite för långt ifrån den brokiga verkligheten.

En eventuell ny S+MP-regering ska enligt överenskommelsen med C och L utreda ett förstatligande av skolan. ”En jätteseger” enligt förespråkare, medan skeptiker tycker att det är ”bra att få frågan ur världen”.

Vill Socialdemokraterna att det politiska samtalet ska handla om något annat än migrationsfrågor finns det bara ett sätt. Partiet måste leverera välfärdsreformer som skapar större känslor än migrationen, skriver Daniel Suhonen som lanserar ett program för valseger i september.

I en undersökning som Lärarnas Riksförbund har låtit göra svarade 81 procent av de tillfrågade lärarna att staten har bäst förutsättningar att vara huvudman för skolan. Det är heller inte utan goda skäl som lärarna vill ha staten som huvudman igen, skriver Adam Frändelid (V).

Det är bra att Moderaterna vill ha nolltolerans mot dåliga skolor. Men bättre vore att partiet inser problemen med dagens skolsystem och istället satsar på att från början se till att dåliga skolor inte uppstår. Det är dags att partiet erkänner behovet av statlig styrning och finansiering av skolan. Men en sådan reform kräver politiskt mod, skriver Åsa Fahlén inför partiets Sverigemöte som börjar i dag.

Det finns så mycket kraft och kvalitet i skolorna som inte får fortsätta kvävas av den statliga kontroll- och regelstyrning som tyvärr vuxit sig så stark. Beslutsfattande politiker på riksnivå har i sin iver att uppnå resultat sakta men säkert slitit själen ur läraryrket.

Pressen mot Sveriges 290 kommuner ökar. Kommunsammanslagningar och en vilja att begränsa den kommunala självstyrelsen kommer allt oftare upp i politiken. Gissur Erlingsson, docent i statsvetenskap vid Linköpings universitet, är först ut i DS nya serie Perspektiv.

Har lokala politiker straffat ut sig från skolan och vården? Allt fler rikspolitiker vill förstatliga verksamheter i kommuner och landsting. Blir det ojämlikt när lokala politiker bestämmer? Anders Knape (M), ordförande i SKL, intervjuas av Magnus Wrede, journalist på DS.

Eleverna har mindre kunskap – så varför ska lärarna ha högre lön? Ger dåliga löner dåliga lärare? Skulle bättre löner ge bättre lärare? Eller ska resultatet komma först och lönehöjningarna sen?Eva-Lis Sirén, ordförande i Lärarförbundet, intervjuas av Johan Delby, journalist Dagens Samhälle..