Regeringen tillsätter en utredning om hur personer som har försörjningsstöd ska få ökade möjligheter till egen försörjning. Särskild utredare är generaldirektör Maria Hemström Hemmingsson.

I tre av fyra kommuner har antalet personer i behov av bidrag i mer än ett år ökat under mandatperioden, visar DS granskning. ”Där går det inget vidare”, konstaterar forskaren Tapio Salonen.
• Kommunlista: Försörjningsstödets förändring i din kommun sedan valet 2018

Regeringen tillsätter en utredning för att motverka social dumpning. Lagändringar kan bli aktuell, enligt civilminister Ida Karkiainen (S). ”Välkommet”, säger Marino Wallsten, kso i Fagersta.

82 procent av dem som fått arbetsmarknadsanställningar inom Malmö stad har inte gått vidare till nytt jobb. ”Men det finns positiva effekter för den enskilda personen”, säger S-kommunalrådet.

Skatteintäkterna växer starkt med 20 miljarder kronor nästa år. Men det räcker inte på långa vägar när kostnadsökningarna ruschar i rekordfart. Dagens Samhälles granskning visar inflationens påverkan på kommunbudgetarna för 2023.

Högre bostadsbidrag och större möjligheter för kommuner att ge barnfamiljer hyresgarantier är förslag som utredningen för en ny social bostadspolitik för fram i dag. ”Skulle minska trycket på socialtjänsten”, säger utredaren Karolina Skog.

Malmö betalar ut för höga bidrag och låser fast människor i utanförskap. Det tycker Moderaternas nya toppnamn Helena Nanne (M). ”Malmö har Sveriges högsta arbetslöshet – trots att vi har alla förutsättningar att ha den lägsta.”
Hennes mål: Färga staden blå. Metod: Ett valmanifest i 145 punkter. Löftet: Bestämt nej till ett av stadens partier.

Att EU aktiverat massflyktsdirektivet innebär större ansvar för kommunerna. Men exakt hur är oklart. SKR kräver nu tydliga besked om ersättning från staten och bättre information än under flyktingkrisen 2015.

130 kommuner i landet nekar försörjningsstöd till personer som bor på otillåtna andrahandskontrakt, något som saknar rättslig grund, rapporterar SVT Uppsala.

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens ordförande Mattias Askerson (M) avvisar den oberoende revisionsrapporten och kritiken mot att Sigtuna skulle ägna sig åt social dumpning. ”Det är en svartmålning.”

Två tjänster har tillsatts av Sigtuna kommun för att få personer med försörjningsstöd att hitta bostad i andra kommuner. Det konstaterar en granskning som vållar politisk strid om social dumpning. ”Jag är upprörd över hur man behandlar människor”, säger S-oppositionsråd.

För första gången sedan Rädda Barnen inledde sina mätningar har Malmö inte högst barnfattigdom. I stället är läget värst i en liten glesbygdskommun.

Kungsbacka skärper kontrollen av bidragstagare. Kommunen ska göra fler hembesök och kommer betala ut stödet till kvinnan i familjen, rapporterar SVT Halland. De nya reglerna kritiseras av oppositionen.

Regeringens planer på att fortsätta reformeringen av Arbetsförmedlingen retar upp många kommuner, visar en genomgång av remissvaren. ”Vi tvingas lägga pengarna på en parallell kommunal arbetsförmedling”, varnar Hultsfred.

Laxå har förhandlat sig till att ta emot fler nyanlända. ”De som kommer hit har kommit till rätt plats”, säger den ledande politikern som framhåller att kommunen lyckats väl med etableringen.

Har Nacka kommun för mycket fokus på ekonomi och för lite på att hjälpa människor i kris, undrar Nackalistans Kristina Granlund.

Flera S-toppar i kommunerna är positiva till Magdalena Anderssons utspel om hårdare krav för att nyanlända ska få försörjningsstöd. Men de konstaterar också att kommunerna redan gör mycket av det den nya partiledaren efterlyser.

Att kostnaderna för långvariga socialbidrag tas lokalt ger incitament till ett slags mellankommunalt Svarte Petter-spel som för med sig flera problematiska sidoeffekter menar forskaren Jan Amcoff.

Utredningen som vill ge kommuner rätt att låta robotar fatta beslut får nu hård kritik av Akademikerförbundet SSR, som ser risk att algoritmerna blir en ”svart låda”.

Stockholms stad misstänkte fusk i 713 ärenden om försörjningsstöd. Men bara 25 fall ledde till polisanmälan.

I regeringens budget och i flertalet skuggbudgetar för 2021 föreslås omfattande satsningar för att minska samhällseffekterna av coronapandemin. Men träffar verkligen insatserna de som behöver dem mest, frågar generaldirektören för Myndigheten för delaktighet Malin Ekman Aldén.

De som kommer till Sverige och vill ha försörjningsstöd måste utbilda sig i svenska, föreslår regeringen.

Många personer med funktionsnedsättning måste låna pengar av närstående för att klara sin vardagsekonomi. ”Det tär på psyket att regelbundet behöva ta emot eller låna pengar för att kunna betala för sådant som andra tycker är självklart”, skriver företrädare för DHR.

Barnperspektivet måste väga tungt i kommunernas krishantering av coronaviruset och i regeringens åtgärdspaket. Behovet av att begränsa smittspridningen får inte göra att vi missar de negativa konsekvenser som varje åtgärd kan få för barn och unga, skriver Vision.

Till följd av coronakrisen stärker Växjö sitt förebyggande arbete mot våld i nära relationer och självmord. – Det kan ju bli större tragedier och svåra människoöden av detta än vad corona medicinskt sett orsakar, säger Anna Tenje, kommunstyrelsens ordförande i Växjö.

I dag finns starka drivkrafter för kommuner att försöka undvika vissa typer av invånare – de som kostar för mycket. Därför är förslaget om att staten borde stå för försörjningsstödet så intressant.

En effektiv välfärd kräver balans mellan akuta och förebyggande åtgärder. I kommuner och regioner experimenterar man med sociala investeringar, men det nationella stödet brister. Nu måste staten engagera sig, skriver författarna till en ESO-rapport.

”Ställ krav på bidragstagarna” låter det i debatten varje gång kostnaderna för försörjningsstöd ökar. De möjligheterna finns redan. I Karlstad införde vi krav på motprestation redan 2004 med mycket goda resultat, skriver Lena Melesjö, fd kso (S) och Jan Elofsson, fd chef för Integration, Försörjning och Arbete.

Från och med 1 januari har hela samhället ansvar för att barnkonventionen blir verklighet. Det kräver politiskt mod och handlingskraft, skriver Heike Erkers och Yvonne Ahlström, Akademikerförbundet SSR.

Två tredjedelar av extratjänsterna i landets kommuner har försvunnit under 2019. Nu får nyanlända svårare att komma in i arbetslivet och kostnaderna för försörjningsstöd ökar, varnar SKL.

Barn kan vara naiva men vuxna förväntas kunna tänka efter. I decennier har svensk politik präglats av det ena godhetsprojektet efter det andra som direkt gått ut på en långsiktig plantering av segregation och motsatsförhållanden till mycket av vad svensk lagstiftning säger. Det skriver Värmdös kso, Deshira Flankör (M).

Det finns starka skäl att fundera på om den svenska modell där civilsamhället antas frodas bäst när det gödslas med offentliga medel går att försvara när pengarna ofta går till kriminella och extremister.

Matfattigdomen i Sverige är reell. Varje månad ger vi i vår verksamhet runt om i landet mat till så många människor att de motsvarar befolkningen i en mellanstor svensk kommun. Det är hög tid att regeringen tar sitt ansvar och tillsätter en fattigdomskommission, skriver styrelseordföranden för Riksföreningen Sveriges Stadsmissioner Lotta Säfström.

Att hänvisa till barnperspektivet som argument för utbetalning av försörjningsstöd till vuxna individer som inte vill pendla 20 minuter till ett arbete eller till studier är inget annat än ett förminskande perspektiv på individers förmåga, skriver Cecilia Lejon som är kritisk till handläggningen på socialtjänsten i Filipstad.

De föreslagna förändringarna av kostnadsutjämningen mellan kommunerna är i stort rimliga. Men regeringen missar problemen med den tillväxthämmande inkomstutjämningen, skriver Jacob Lundberg och Caspian Rehbinder, Timbro.

Det är alltid bättre om den som fattar besluten också tar kostnaden. Det är på tiden att det gäller även migrations- och arbetsmarknadspolitiken.

Socialdemokraternas bidragspolitik har skapat ett utanförskap som går i arv och göder otryggheten, skriver fyra moderata politiker som på Socialdemokraternas dag i Almedalen presenterar en en rapport som visar att 60 av de 70 kommuner i Sverige som betalar ut mest bidrag har socialdemokratiskt styre.

Den utökade anhöriginvandringen och amnestin från försörjningskravet kommer i sämsta möjliga läge. Det kommer att innebära ytterligare påfrestningar för själva grunden i den svenska välfärden, skriver Sverigedemokraternas migrationspolitiska talesperson och fyra kommunstyrelseordföranden.

De frekvent återkommande ropen på hårdare krav på biståndstagare inget annat än kraftfulla slag mot en öppen dörr. Inte heller har de något med empiri eller samhällsekonomi att göra.

Vi befinner oss på ett sluttande plan när tjänstepersoner tvingas till alltfler avsteg från lagstiftningen för att tillmötesgå politikers egon och populistiska nycker.

Den styrande majoriteten i Eskilstuna föreslår att den som får försörjningsstöd ska tvingas ha sitt barn i förskolan. Förslaget möter hård kritik från oppositionen.

Forskning visar att gruppen som lever i utsatthet och fattigdom i Sverige blivit mer heterogen de senaste decennierna. Dessutom fångar inte välfärdssystemen upp alla som är i behov av och har rätt till stöd och hjälp. I grunden handlar det om sociala och ekonomiska rättigheter kopplade till medborgarskap, som inte blir uppfyllda.

Majblommans nya rapport bekräftar oroande siffror från SCB och Unicef. Klyftan mellan barn är förödande och förstärks av att många svenska kommuner saknar både kunskap om och insatser mot barnfattigdom. En rad åtgärder krävs, skriver Majblommans generalsekreterare Tove Lindahl Greve.

Vi föreslår ytterligare skärpning i arbetslinjen med en utbyggnad av jobbskatteavdraget, som särskilt bryter utanförskapet hos dem med försörjningsstöd, skriver Niklas Wykman (M) och Oliver Rosengren (M).

Har de kommunpolitiker som delar ut försörjningsstöd till så kallade papperslösa, eller invandrade som gått under jorden efter avvisningsbeslut, verkligen mandat för detta från sina väljare, frågar sig Leif V Erixell, författare och riksdagskandidat MED.

Som kommunpolitiker råder jag inte över migrationspolitiken. Däremot behöver jag förhålla mig till socialtjänstlagen och de konsekvenser som rikspolitiken får på kommunal nivå, skriver Åsa Lindhagen (MP) in en slutreplik om ekonomiskt stöd till papperslösa barn.

Det finns ingen medmänsklighet i att göra barn till familjeförsörjare och hänvisa dem till ett liv i ett skuggsamhälle, skriver Anna König Jerlmyr (M) i en replik om ekonomiskt bistånd till papperslösa barn i Stockholm.

Det så kallade skuggsamhället uppstår inte för att vi ger stöd till barn som har det svårt - skuggsamhället finns redan. Och som kommunpolitiker måste vi förhålla oss till verkligheten, skriver Åsa Lindhagen (MP) om beslutet att ge ekonomiskt bistånd till papperslösa barn.

I inget annat EU-land är skillnaden i arbetslöshet mellan utrikes och inrikes födda så stor som i Sverige. Det går inte beskriva som något annat än ett stort misslyckande. Utan rejäla reformer har vi snart en ny underklass i Sverige.

Att uppbära försörjningsstöd har alltid varit förenat med skam. De senaste årens skuldbeläggande av människor som behöver samhällets hjälp har ökat deras utsatthet. I stället för att propagera för mer och hårdare krav på de personer som uppbär försörjningsstöd är det hög tid att vi återinför den solidariska synen på våra mest utsatta grupper.

I glappet mellan att en asylsökande fått uppehållstillstånd och fram till det att olika bidrag börjar betalas ut, får den nyanlände ekonomiskt stöd som inte behöver betalas tillbaka. Effekten blir att dubbla bidrag betalas ut i onödan.

Varför kan vi, eller vågar vi, inte diskutera flyktingfrågan? En så stor och komplex fråga som är så viktig för oss alla förtjänar en egen debatt, det vill säga en debatt utan att vi samtidigt förhåller oss till vad SD tycker och tänker.

Verklighetens socialtjänst och arbetet med försörjningsstöd har mycket lite att göra med den bild som målas upp i boken Fattigfällan, menar Maria Hölerman, socionom som arbetat i många år med försörjningsstöd.

Som så ofta i dagens debatt har en fullt rimlig diskussion kring en MP-ordförande i Spånga-Tensta stadsdelsnämnds förehavanden övergått i till att bli en debatt om ras.

Försörjningsstödet ska fungera som skyddsnät vid akuta situationer. Så fungerar det dock inte i dag. Fler kommuner måste överge omhändertagandeperspektivet och ställa tydliga krav på att bidragstagare måste göra sig anställningsbara, skriver Elisabeth Svantesson (M).