Forskningspolitik

Ansvar och resurser måste följas åt för att möjliggöra goda förutsättningar för medicinsk FoU, skriver 18 debattörer från stiftelsen Forska!Sverige, universitet, regioner, intresseorganisationer och läkemedelsindustrin.

SKR med flera kräver att strandskyddet måste göras om, krav reses på ändrad förmånsbeskattning av kollektivtrafikens biljetter och en fullmäktigeledamot vittnar om hur svårt det är att påverka de styrandes beslut. Det är något av det som debatteras på tisdagsmorgonen.

Bioekonomi, foodtech och e-hälsa. Sveriges regioner har bestämt vilka näringsområden just de ska bli bäst inom.

Coronapandemin håller sitt grepp om oss och vårt samhälle. Nya utmaningar och frågor kring viruset uppstår hela tiden, och behovet av mer kunskap är betydande. Regeringen har skjutit till 100 miljoner kronor till forskning om det nya coronaviruset och pandemier, och mer resurser kommer att presenteras senare i år. Det skriver Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning och forskning.

Sverige kan inte delta i viktig medicinsk forskning kring livshotande akuta sjukdomar på grund av brister i lagstiftningen. Regeringen måste agera mot detta, menar flera företrädare inom medicin och forskning.

Hörselskadorna är på väg att gå om många av våra stora folksjukdomar. Särskilt unga är i riskzonen – och problemet innebär stora samhällskostnader. Satsningar på prevention och forskning är nödvändigt, skriver flera experter och professorer.

Allmänheten håller med regeringen om att Sverige ska vara en ledande life science-nation. Nu är det upp till regeringen att öka de statliga investeringarna i medicinsk forskning, skriver företrädarna för Forska!Sverige Anna Nilsson Vindefjärd och Olle Stendahl.

Antalet cancerfall i Sverige fortsätter att öka. Under 2017 rapporterades 66 775 cancerfall, en ökning med 4 procent jämfört med 2016 och med 27 procent sedan 2007. Med hjälp av mer förebyggande arbete, ökad forskning samt nya metoder för bättre diagnostik och behandling kan vi förbättra situationen för patienter och samtidigt minska vårdköer och samhällskostnader.

Svenskt arbetsliv står inför stora utmaningar. Trots det vill Alliansen lägga ned den nya Myndigheten för arbetsmiljökunskap. Partierna verkar inte ha förstått myndighetens uppdrag eller konsekvenserna av en nedläggning. Styrelsen för forskarnätverket Forum för arbetslivsforskning (FALF) vädjar till samtliga politiker att prioritera fortsatt uppbyggnad av arbetslivsforskningen, och att stärkta broarna mellan forskning och praktik.

Vi vill att svensk forskning ska hålla hög kvalitet och oftare leda till resultat som skapar nya svenska jobb. Men vår passiva regering lägger hellre nya uppdrag på våra högskolor och lärosäten än att stärka Sveriges konkurrenskraft.

När forskningspropositionen blir verklighet menar vi att de 17 målen i Agenda 2030 tillsammans med regionala strategier måste styra satsningarna. Bara då kan vi stärka befolkningens hälsa, finna svar på den ökade urbaniseringens dilemman och säkerställa hållbar energiförsörjning.

Universiteten måste ges möjlighet att bygga egna förmögenheter, och dessutom behöver monopolsituationen där staten ger anslag med ena handen och tar ut höga hyror med den andra ändras.

I den rödgröna regeringens första forskningsproposition betonas vikten av samverkan mellan den akademiska forskningen och det omgivande samhället, inte minst näringslivet. Frågan är om den akademiska världen har tillräckliga förutsättningar för att gå regeringen till mötes. Har våra forskare rätt förutsättningar för kunna hålla balansen mellan de globala och nationella samhällsutmaningarna och den fria forskningen?

IQ Samhällsbyggnad föreslår i en debattartikel att även privata aktörer ska få möjlighet att tilldelas forskningsmedel från det planerade forskningsprogrammet för hållbart samhällsbyggande. Men det kommer av flera skäl inte att leda till ett mer hållbart samhällsbyggande, skriver styrelsen för Sveriges Bygguniversitet.

Vi anser att regeringen bör göra pedagogik och pedagogisk meritering till en forskningspolitisk prioritering. En sådan satsning skulle direkt ge ringar på vattnet, främja andra prioriterade områden och stärka svenska lärosäten.

Häromdagen presenterade regeringen den forskningspolitiska propositionen. Satsningarna på samhällsbyggnadsområdet är ambitiösa och välkomna. Vi i sektorn är redo att accelerera utvecklingsarbetet mot världens mest moderna och hållbara samhällsbyggande, men då måste tilldelningen av forskningsmedel öppnas upp och forskningsfinansiärerna måste få möjlighet att premiera de insatser med störst potential att skapa praktisk nytta. Det skriver organisationen IQ Samhällsbyggnads styrelse.

EU:s läkemedelsmyndighet European Medicines Agency (EMA) med 900 anställda ligger i dag i London. Men hemvisten är oviss i och med Brexit. Malmö stad uppmanar nu regeringen att använda Malmö som draglok för att locka myndigheten till Sverige.

Sjöfarten kan och måste användas i högre utsträckning, av såväl miljö- som säkerhetsskäl. För att det ska bli verklighet krävs emellertid en rejäl statlig satsning på forskning för att möta de krav som modern sjöfart möter från transportköpare och samhälle.

Macchiarini-tragedin beror inte bara på Paulo Macchiarini, utan också på den miljö som gjorde att han kunde uppträda och verka så oansvarigt. Det är viktigt att forskningsmiljöer präglas av transparens och öppenhet – också för att det främjar forskningens kvalitet.

Satsa på strategiska forskningsåtgärder för att möta vår tids samhällsutmaningar i skolan, skriver fem skolhuvudmän som vill se mer samverkan - mellan staten och skolhuvudmännen, mellan akademi och praktik.

Genom de stora europeiska forskningsanläggningar ESS och MAX IV blir Sverige ännu mer attraktivt som kunskapsnation. Anläggningarna är de främsta i sitt slag och kommer att locka forskare från hela världen. Om vi fullt ut ska kunna dra nytta av den möjligheten bör regeringen lyssna på näringslivet både vad gäller beskattningen av personaloptioner och en utvidgning av expertskatten.

Regeringen måste lägga i ytterligare en växel för att ta vara på digitaliseringens möjligheter. Minst en fördubbling av de nyligen satsade 116 miljoner kronorna behövs. Sverige har ett gyllene tillfälle att positionera sig som ledande nation i konkurrensen om den avancerade industrin och skapa framtidens smarta tjänster.

Stipendiedoktoranders studie- och anställningsvillkor har stora brister, både när det gäller utbildningskvalitet och grundläggande principer om lika villkor. Det här måste motarbetas och vi presenterar nu två förslag som kan förbättra stipendiedoktoranders villkor, skriver Uppsala studentkår och Doktorandnämnden i Uppsala.

Sverige har halkat efter som forskningsnation eftersom Matteuseffekten styr anslagsfördelningen: en forskare som redan fått anslag beviljade har lättare att få nya medel. Det är dags att utvärdera forskare efter marginalnyttan av deras forskningsmedel.

Det krävs strukturella förändringar och nya satsningar för att förbättra hälsan och bromsa kostnadsökningarna inom vården. Sverige måste agera kraftfullt om vi ska kunna återta en tätposition inom medicinsk forskning och få ut mer av varje forskningskrona. Det skriver 29 aktörer i ett gemensamt manifest inför regeringens kommande forskningsproposition.

Det råder en akut brist på moderna veterinära läkemedel. För att råda bot på det krävs bättre villkor för forskning och utveckling.

Tillgänglighet är ett oerhört viktigt medel, men den är inte ett mål i sig och kan inte på egen hand leda fram till det inkluderande hållbara samhället. Istället är det dags att vi riktar in oss på satsningar på universell design, som ett bättre sätt att öka delaktigheten för alla.

Sverige fick sin första friluftslivspolitik år 2010. Den var efterlängtad och det var både klokt och förutseende av regeringen att sätta ned foten och ta fram en sådan. Nu återstår att leva upp till den politik som bidrar till ökat välbefinnande och folkhälsa.

Processledning av medborgardialoger är en blind fläck i demokratiutredningen. Ett oberoende institut bör inrättas för att utveckla kunskap och utbildningar inom området, skriver fem forskare.

Landstingen är bara en kugge, men det är likväl viktigt att hålla den välsmord för att driva den medicinska forskningen framåt. Ytterst gagnar det allas vår hälsa, skriver forskningslandstingsrådet Peter Carpelan (M).

Bättre vård för patienterna, en livskraftig exportsektor och högkvalificerade jobb i Stockholmsregionen. Det finns många skäl att satsa mer på medicinsk forskning i vår region. Under Nobelveckan lyfts världens bästa forskning fram och det är ett viktigt ämne under några dagar. Men låt det inte stanna där. Forskningen måste prioriteras under årets resterande 51 veckor också.

Nästa år lägger regeringen fram en ny forskningspolitisk proposition som kommer ligga till grund för framtida satsningar. Det finns stora potentiella vinster för samhället i att satsa på vattenområdet, något som tidigare regeringsförslag har missat och som nu är mer angeläget än någonsin.

Allt fler lever allt längre vilket innebär stora konsekvenser för kommuner och landsting. Utmaningarna och möjligheterna som den åldrande befolkningen medför kan endast mötas på ett effektivt sätt genom satsningar på och spridning av ny kunskap och forskning. Det menar föreståndarna för de tre nationella centren om åldrandeforskning, Age Cap, ARC och CASE.

Steg för steg har forskningen i socialt arbete nedmonterats i regeringens forskningspolitik. Nu arbetar regeringskansliet med nästa forskningspolitiska proposition. Vi utgår från att den medför en rejäl satsning på forskning inom området.

I Sverige pågår i tysthet en utveckling mot allt mindre frihet för forskningen och allt mer politisk styrning av lärosätena. Det skriver företrädare för nätverket Academic Rights Watch, som bevakar den akademiska friheten.

Det föreligger ett missförstånd om vad Arbetsförmedlingens Progressprojekt går ut på. Det är en del av utvecklingsverksamheten som ger en grupp arbetslösa lite extra stöd och hjälp, och inte forskning som skulle kräva etikprövning.

Arbetssökande lottas i hemlighet till olika aktiviteter i ett vetenskapligt experiment som genomförs av Arbetsförmedlingen och Uppsala universitet. Deltagarna får inte veta att de är med i ett forskningsprojekt och det har inte genomgått en etisk prövning, vilket är djupt problematiskt. Om inte forskningssamhället protesterar kan det fungera som ett pilotfall, och bli en norm för hur myndigheter och universitet kan utforma projekt framöver.

Ett internationellt utbyte av kunskap är centralt för framtidens jobb och samhälle. Samtidigt har vi färre internationella studenter som kommer hit och för få svenska studenter som studerar utomlands. Därför påbörjar regeringen nu ett arbete för att främja internationaliseringen vid universitet och högskolor.

Feltänkt metod att försöka bekämpa rasism med rasistisk kartläggning av forskares hudfärg, skriver Dan Korn.

Svensk rymdforskning och rymdverksamhet är en strategisk tillgång som regeringen avser ta vara på. Det skriver Helene Hellmark Knutsson, ansvarig minister för svensk rymdpolitik, efter ett besök till Kirunaområdet och rymdbasen Esrange.

Klimatfrågan är en prioriterad fråga för regeringen. Genom att satsa på två stora gemensamma forskningsexpeditioner till Arktis tillsammans med USA kommer både forskningen och klimatet gynnas samtidigt som det skapar fler jobb.

I dag investeras 1 800 miljarder kronor per år i världens järnvägar. Det bygger hållbarhet, men också framtida exportmarknader för Sverige. Ett svenskt järnvägsinstitut vore ett viktigt steg i riktning mot ett samhälle med både hållbarhet och högteknologi.

Regeringen ska nu påbörja arbetet med en Life science-strategi. Det är viktigt att Sverige genomför konkreta förbättringar för att vässa konkurrenskraften inom läkemedelsområdet, då andra länder genomför åtgärder som skärper konkurrensen om investeringarna. Som global aktör, med bred verksamhet i Sverige, vill vi bidra med våra insikter och förslag.

EU-kommissionens ordförande flyttar pengar mellan olika konton för att ge sken av att finanserna i Europa stimuleras. Den investeringsfond Jean-Claude Juncker föreslår hotar bli effektlös och de utlovade investeringarna i infrastruktur och innovation riskerar att utebli.

För Nobelprislandet Sverige har läkemedelssektorn länge varit viktig, såväl för patienter och sjukvården i Sverige men även som högkvalificerad arbetsgivare och som stor exportsektor. Diskussionen om förutsättningarna för life science i Sverige tog ordentlig fart i våras efter Pfizers bud på Astra Zeneca.

Nu behövs det en nationell politisk strategi för att säkra den svenska läkemedelsindustrin. Och det initiativet behöver överleva valresultatet i mars, oberoende av vilken sida som vinner.

För att Sverige återigen ska bli en ledande forskningsnation behövs en rad åtgärder. Läkare måste få bättre möjligheter och resurser för att forska, så att vi kan upprätthålla kvaliteten i svensk klinisk forskning och säkra framtidens sjukvård, skriver fyra medicinska forskare.

Om regeringen med kulturministern Alice Bah Kuhnke i spetsen menar allvar med sin vilja att satsa på kulturen måste den stoppa nedläggningen av Dialekt- och folkminnesarkivet i Umeå. Den ödesdigra flytten innebär att landets största samling av samiska folkminnen inte längre kommer finnas kvar i anslutning till sitt kärnområde i den svenska delen av Sápmi.

På söndag ska vi rösta på den politik som ska styra Sverige de kommande fyra åren. Det är dags att vi då får en politik som tar itu med skolans utmaningar och de sjunkande resultaten. Skolan behöver inte tidigare betygssättning, ordningsbetyg eller ett orimligt fokus på nationella prov och internationella kunskapsmätningar - men skolan måste vara en politisk prioritering och där får inte satsningar på lärarutbildningen missas.

Debattklimatet hårdnar och tempot skruvas upp allt mer inför höstens riksdagsval. Samtidigt som partierna gör allt för att vinna mark och profilera sig, utmärker sig en fråga där en slående, blocköverskridande enighet tycks råda – behovet av att stärka svensk life science.

Sedan Pfizers försök att köpa Astrazeneca har debattens svallvågor gått höga om life science-branschens framtid. Även om budet fallit är frågan fortsatt av högsta vikt eftersom branschen står för betydande förhoppningar om arbetstillfällen, akademisk utveckling, vårdkvalitet och skatteintäkter.

Det behövs reformer för att stärka konsumentmakten på de avreglerade marknaderna, till exempel energi-, transport- och telefonimarknaderna. Företagen har fått för mycket att säga till om, på kundernas bekostnad. Ett Sverige för alla kräver en starkare konsumentpolitik.

Budtumultet kring Astrazeneca är inte en isolerad affär utan belyser snarast vilket känsligt läge läkemedelsindustrin befinner sig i just nu. Svenska politiker bör ta budet och utvecklingen i branschen på lika stort allvar som den brittiska regeringen gör.

Långsiktiga åtgärder är bra, men räcker inte för att rädda kvar forskningen i Sverige. Vården måste också hjälpa till genom att bli bättre på att presentera innovationer för patienterna, replikerar Mikael Hoffmann, chef på NEPI.

Visste du att EU är näst största finansiär av svensk forskning? Din röst är därför viktig ur många aspekter. Inte bara för att säkra fred samt underlätta handel och rörlighet för varor och tjänster. Men också för att påverka att EU sysslar med rätt saker, och vad kan vara viktigare än forskning?

Kommer Astrazeneca köpas upp av Pfizer i en mångmiljardaffär? Istället för att spekulera i hur marknadskrafterna kommer styra framtida beslut, måste politiker och andra med ansvar för den svenska ekonomin agera för att Sverige ska vara ett attraktivt land att bedriva forskande verksamhet i. Och det oavsett om ett företag har svenska, engelska eller amerikanska ägare, skriver tre nyckelaktörer inom life science-sektorn i Sverige.

I dag torsdag firar Stockholmsregionens Brysselkontor 20 år. Nu när valet till Europaparlamentet närmar sig påminns vi än en gång om hur viktigt EU och Europa är för Stockholmsregionen. Sedan EU-medlemskapet har Stockholm, precis som andra regioner i Europa, vunnit mycket på att vara en del av den gemensamma marknaden, skriver Sten Nordin (M) tillsammans med Anna Maria Corazza Bildt (M).

Hjärnsjukdomar kostar samhället mångmiljardbelopp och kostnaden ökar för varje år som går. Men endast en tusendel av den summan satsas på att utveckla effektivare läkemedel och bättre behandlingsmetoder, visar en kartläggning som Hjärnfonden gjort. Nu måste forskningen inom dessa områden öka, skriver Gunilla Steinwall och Kjell-Olof Feldt med flera.

I svensk högskolepolitisk debatt spelas olika kategorier av lärosäten ut mot varandra. Men kunskapsnationen Sverige måste röra sig bort från den ordning där olika kategorier av lärosäten har radikalt olika förutsättningar, och där kampen om status skymmer sikten för vad som är bäst för den svenska forskningen och högre utbildningen sett som helhet, replikerar högskolerektorn Björn Brorström.

Centrala kompetenser som lärare, sjuksköterskor, ekonomer, socionomer och ingenjörer utbildas till stor del vid landets fyra unga universitet eller vid högskolorna. Ändå koncentreras resurser alltmer till de äldre universiteten, varnar fyra lärosätens rektorer och vädjar om att få ta ett större ansvar för forskarutbildning.

Samhället ropar efter innovationer och vill se att forskningsresultat kommer till nytta. Trots det görs alldeles för lite för att stimulera utvecklingen genom att belöna forskare som samverkar med näringslivet. Nu är det dags för regeringen att agera.

I forskningspropositionen föreslår regeringen att forskarskolorna för lärare och förskollärare permanentas. Vi som representerar skolans huvudmän, skolledare och professionen välkomnar förslaget. Nu krävs ett gemensamt arbete från samtliga parter för att forskarskolorna både ska ge karriärmöjligheter och bidra till skolutveckling.

Vi kan inte blunda för att mer än hälften av alla läkare som får legitimation har utbildats utanför Sverige. Den svenska sjukvården behöver därför en förnyad och moderniserad läkarutbildning, och regeringen måste agera nu.

I alliansens förslag till budget för Stockholms läns landsting nästa år satsas 30 miljoner kronor på ett revolutionerande pilotprojekt mellan sjukvård, forskning och industri som gör att Stockholmsregionen går i täten för att stärka svensk forskning.

Svensk sjukvård står inför enorma utmaningar. De sociala hälsoklyftorna är oacceptablet stora. Ska vi kunna möta nya folksjukdomar som till exempel den psykiska ohälsan krävs ett brett nytänkande.

Forsknings- och innovationspropositionen som nyligen presenterades innehöll en rejäl resursförstärkning för svensk forskning. Med ökade resurser för forskningen behöver vi nu gå vidare med ytterligare utmaningar: Att höja kvaliteten och att ordna den forskningsanknytning som utlovats ända sedan 1977, skriver Ingenjörsvetenskapsakademiens projekt Agenda för forskning.

Kommuner och landsting omsätter 800 miljarder kronor varje år men är trots den stora summan underförsörjda när det gäller forskning och utveckling. Inom management- och strukturfrågor blir bristen som tydligast. Forskningspropositionen blir därför ett ypperligt tillfälle för ledande kommunpolitiker att gå samman och påverka delar av den svenska forskningspolitiken.

Våra städer står inför stora sociala, ekonomiska och miljömässiga utmaningar och det är där kampen om klimatet kommer att stå. Men det är också i städerna som lösningarna finns, skriver Anders Knape och Peter Örn.

Regeringens forskningspolitik med ensidiga satsningar på en handfull universitet i storstäderna riskerar att försämra vården och skolan i ett stort antal kommuner och landsting, skriver sju företrädare för moderaterna, socialdemokraterna och centern.