Forskning

Sveriges sätt att etikpröva forskning är unikt.

Forskare: ”Ingen har samlat in det här förut.”

AI för barnens skull • Samhällsfarliga skogskalkyler.

Forskare är kritiska till tillitsbaserad styrning. Andra debattämnen: läget för liberalismen, styrningen av sjukvården och skattesänkningar.

Kommunal efterlyser bättre scheman och höjda löner i äldreomsorgen. Biståndsorganisationer kräver svar från regeringen om vad som ska gälla framöver och apoteken som de fungerar i dag är en fara för patienterna, varnar läkarorganisationer. Insyn i friskolebolag och forskningsetik är andra ämnen på tisdagens debattsidor.

Mikaela Waltersson (M) belönas för sitt engagemang för att lyfta forskningen i vården. Hon ser det som extra viktigt i en tuff ekonomisk tid: ”Vi står inför enorma utmaningar, då måste man orka satsa på forskningen.”

I debatten i dag: Både kommun- och rikspolitiker borde prioritera ungas läsning. Avskaffa inkomstpensionen, anser Timbro. Hjälp ungdomar som talar förortssvenska att också tala ”ordentlig” svenska, skriver en moderat kommunpolitiker.

Tillitsbaserad styrning är på stark frammarsch. Men professor Sven Siverbo, som ska forska på hur det faktiskt går till att leda med tillit, har identifierat fallgropar.

God tillgång på vatten av god kvalitet kan inte tas för givet, skriver en rad experter. Politiker lyssnade inte på varningar kring gängkriminalitet, anser tidigare S-politikern Nalin Pekgul. Övriga debattämnen i dag: bostäder, väljare i glesbygd och medicinsk forskning.

Miljöpartiet kritiserar Moderaternas förslag om att adhd-testa barn i utsatta områden. Andra debattämnen denna morgon: frihet, forskning och språktester.

Kommuner utan omfattande brottslighet ska inte tvingas att kartlägga och ha förebyggande samordnare, anser SKR. Läkare hinner inte forska, hävdar Läkarförbundet. Övrigt i dagens debatt: utsatta områden, vindkraft och bristande politiskt intresse för techbranschen.

Politiker och chefer i regionerna måste ta sjukvårdens forskningsuppdrag på större allvar, skriver Sofia Rydgren Stale, Madeleine Liljegren och Shadi Ghorbani från Läkarförbundet.

Vilka är det som skriver hatkommentarer på nätet och vad utmärker dem? Går det att resonera med dem? Psykologiprofessorn Nazar Akrami har svaren.

Forskaren Maria Fors Brandebo vet vad som kännetecknar en destruktiv chef. Motsatsen är att leda med tillit – men ibland kan gränsen vara hårfin.
• Så får ledaren medarbetaren att anstränga sig lite extra.
• Undvik nybörjarmisstagen.
• Då är det omöjligt att skapa tillit.

40-timmarsnormen blir starkare och starkare i samhället, enligt forskaren Jörgen Larsson som studerat Göteborgs stads deltidsrätt.

Kriget i Ukraina fortsätter att prägla debatten, som i dag handlar om bostäder åt flyktingar, hur de som söker skydd i Sverige ska fördelas och svenskt Natomedlemskap. Bonus i hemtjänst och gruvan i Kallak är också debattämnen.

Levnadsstandarden har sjunkit kraftigt i invandrartäta områden trots att allt fler arbetar. På landsbygden är inkomsterna mera stabila men servicen försämras, visar ny studie. ”Skillnaderna har nått en problematisk nivå”, säger nationalekonomen Martin Nordin.

Sjukvården för personer med skyddad identitet har stora brister. Det konstaterar två forskare som nu kräver nationella riktlinjer.

Hon kallar sig folkbildare och har som mission att öka integrationen. Framtidsforskaren Bi Puranen anser sig ha svaren på många svåra frågor och tycker att staten borde ta större ansvar. ”Magnituden av problemen som kommunerna lämnas med är så stor att de inte klarar av det.”
• Om flerbarnstillägg: ”Destruktivt”
• Här har nyanlända lättast att integreras
• Så borde staten göra i stället

På 1970-talet sa man ofta: allt är politik. I dag tycks devisen snarast vara: allt jag inte håller med om är politik.

Klimatåtgärder som är riktade och utformade för mindre samhällen med cirka 10 000 invånare är det effektivaste sättet att minska utsläppen av växthusgaser, skriver företrädare för nätverket Hållbar agenda i Forshaga och Munkfors kommuner.

Vi riskerar årligen att få över 70 000 nya fall av anmälningspliktig antibiotikaresistens enbart i Sverige. Vi uppmanar därför regeringen att vidta tre åtgärder för att stärka Sveriges arbete mot resistens och rädda liv, skriver skribenter från Forska!Sverige, Uppsala universitet och ReAct Europe.

Unga undervisas om Förintelsen men ges inte förståelse om antisemitismens roll, skriver forskare och uppmanar statsminister Stefan Löfven (S) att tydliggöra sambandet. Andra debattämnen i dagens svep: S-politiker vill införa ”Sluta skjut”, Lars Vilks konstverk Nimis och lagen samt artister som varnar för att planeten är i kris och kräver höjda röster.

När politiker fattar beslut som innebär kostnader överväger de sällan om pengarna kunde använts på ett bättre sätt. Det anser forskaren Gustav Tinghög som presenterar ny rapport.

Med björkved på golvet och en film från vacker bokskog skapas en rastplats för dem som jobbar mitt i Helsingborgs centrum. ”När städerna förtätats behöver vi rum för återhämtning”, säger projektledaren Anna Kowalik Tidblad.

För att skapa en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen krävs en ökad nationell samordning. Därför samlar nu Nationella vårdkompetensrådet berörda aktörer i en gemensam nationell konferens för att diskutera hur vi kan gå från ord till handling.

De som gör digitaliseringen till en it-fråga kommer att få lida stort. Det säger informatikprofessorn Johan Magnusson som menar att utvecklingen måste ägas av verksamheterna, inte it-chefen.

Förändringar i utlänningslagen har skapat en osäkerhet om framtiden för många kompetenta och talangfulla forskare från andra länder. Nu riskerar vi tappa denna kompetens till andra länder, skriver Karolinska Institutets rektor Ole Petter Ottersen.

Våga testa i liten skala, omfamna mångfalden och låt bli att förenkla. Det är några av tipsen från Klara Palmberg Broryd som skrivit en guide till vårt allt mer komplexa arbetsliv.

Den svenska smärtvården spretar vilket resulterar i både över- och underbehandling av patienterna. Vården måste förbättras genom mer utbildning och fortbildning, skriver docenten Emmanuel Bäckryd.

”Sluta med all onödig skit”. Professor Mats Alvesson sågar visionsarbete, värdegrunder och tillitsbaserad styrning. Och han tycker att chefer ofta är anpasslingar som fördummas av alla möten. Med humorns hjälp sprider han beska budskap till ledare i offentlig sektor.

Ansvar och resurser måste följas åt för att möjliggöra goda förutsättningar för medicinsk FoU, skriver 18 debattörer från stiftelsen Forska!Sverige, universitet, regioner, intresseorganisationer och läkemedelsindustrin.

Coronakrisen kan förändra hur kollektivtrafik upphandlas, och trafikneddragningar är att vänta. Det tror forskaren Gunnar Alexandersson som ska studera pandemins effekt på kollektivtrafikens kontrakt för busstrafik.

Att påstå att kommunerna har tagit ett digitalt kliv under pandemin är ”bara dumheter”. Det säger Johan Magnusson vid Göteborgs universitet som studerat hur kommunerna arbetar med digitalisering.

När glesbygdskommuner ska stötta det lokala näringslivet är de dåliga på att definiera vilka problem som ska lösas – vilket gör att åtgärderna riskerar att bli verkningslösa. Det visar ny forskning från Linköpings universitet.

Sverige har inte samma polarisering mellan stad och land som Storbritannien och USA – skillnaderna finns snarare mellan tätort och landsbygd i en och samma kommun. Det visar en ny studie från Linköpings universitet.

Mobilförbud i skolan kan bli problematiskt, enligt forskare. Ofta används telefonen i undervisningen.

Forskare på Örebro universitet ska ta fram ny modell för automatiserade beslut i socialtjänsten. ”Robotarna fattar rättvisa beslut”, säger forskaren Ella Kolkowska.

Socialdemokraterna presenterar hur de vill stärka välfärden efter pandemin. Föräldralediga missgynnas på jobbet – arbetsgivare måste ta tag i frågan, skriver bland andra Unionen. En student beskriver konsekvenserna av ett år med distansundervisning och i DN skriver 26 forskare om farhågor för en fjärde covid-våg.

Fler elever kommer att få en utbildning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet när Sveriges skolhuvudmän tar över det fristående forskningsinstitutet Ifous, skriver företrädare för SKR, Friskolornas riksförbund, Idéburna skolors riksförbund och Ifous.

Varför ska alla chefer i alla kommunala organisationer arbeta efter ”tillitsbaserad styrning och ledning”? Var är forskningen som visar att det är rätt för alla, replikerar ledarskapsutvecklaren Helena Zenzé.

Folkhälsomyndigheten behöver ta initiativ och anslå medel till forskning som kan mäta förekomsten av rasism i och vad den får för följdverkningar för folkhälsan.

Större doser av samma medicin som vi redan använder lär inte hjälpa för att minska våld i nära relationer. I stället bör vi ta reda på vad som hjälper genom empirisk forskning.

Tonläget i politiken blir högre, de stabila majoriteterna färre och tjänstemannakåren mer professionell. Detta leder till konflikter, visar forskning från Borås.

Den holländska mikrobiologen Elisabeth Bik ägnar dagarna åt att bedöma om illustrationerna i vetenskapliga artiklar är äkta eller falsarier. Hennes arbete behövs. Att forskningsfusk upptäcks och beivras är helt nödvändigt för systemets legitimitet.

Det är en gåta varför samhällsvetenskaperna så sällan använder randomiserade studier för att ta reda på vilken typ av undervisning som fungerar bäst, vilken sorts straff som minskar risken för återfall i brottslighet, eller vilken variant av föräldrastöd som gynnar barns livsvillkor.

Vården har mycket att lära av andra branscher – inte minst bilindustrin och teknologin bakom självkörande fordon. Det hävdar Markus Lingman, överläkare och strateg på Region Halland, nyligen korad till Årets AI-svensk.

Coronapandemin håller sitt grepp om oss och vårt samhälle. Nya utmaningar och frågor kring viruset uppstår hela tiden, och behovet av mer kunskap är betydande. Regeringen har skjutit till 100 miljoner kronor till forskning om det nya coronaviruset och pandemier, och mer resurser kommer att presenteras senare i år. Det skriver Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning och forskning.

Primärvården står med ena benet i pandemin och det andra benet i en reform baserad på utredningen ”God och nära vård”. Primärvården utvecklas dock inte i rätt riktning eftersom forskningen inom allmänmedicin länge fått stå tillbaka. Nu behöver svensk primärvård rustas för framtiden, skriver företrädare för Svensk förening för allmänmedicin och Tankesmedjan Vård & Vetenskap.

Den omfattande fakta som talar för ekologisk produktion, gör det naturligt för politiker både i Sverige och EU att öka satsningen på ekologiskt. Därför har Sveriges riksdag beslutat att 60 procent av maten till offentlig sektor ska vara ekologisk, slutreplikerar Anita Falkenek, vd på Krav.

86 procent av Sveriges mammografienheter har akut brist på bröstradiologer. I stället för att lägga mer tid och resurser på att förbättra screeningen för bröstcancer har landets bröstradiologer fullt upp med att hinna med den mammografiscreening som krävs enligt lag skriver Bröstcancerförbundets ordförande Susanne Dieroff Hay tillsammans med flera läkare och forskare.

Coronapandemin har blottlagt bristerna som karaktäriserat svensk vård och omsorg för äldre under många år. Regeringen skjuter till fyra miljarder kronor per år för att höja kompetensen inom äldreomsorgen. Men det krävs mer för att utveckla evidensbaserade åtgärder inom denna viktiga samhällssektor, menar flera skribenter från bland annat Lunds och Stockholms universitet.

Det har varit förvånansvärt få kriser med tanke på hur svårt det ändå var att bilda många av styrena i kommuner och regioner. Det anser forskaren David Karlsson.

Ett enormt stresstest för hela systemet – som systemet stått pall. Så beskriver Region Stockholms nya forsknings- och innovationsdirektör Clara Hellner den pågående coronapandemin. ”Det har varit en kick att få se det! Vården, forskningen och utbildning har gått armkrok och klarat det fantastiskt bra.”

Här i Göteborg har vi haft många IS-jihadister, vi har haft nazistiska bombdåd och möjligen en avvärjd knivattack mot Lars Vilks. Sett i ljuset av dessa verkliga problem låter inte en gråhårig professor emerita som ett hot mot något annat än känsliga själars sinnesfrid.

Det arkeologiska fyndområdet i Uppåkra har alla förutsättningar att bli ett centrum för forskare och studenter, men också ett turistmål av högsta rang för både svenska och utländska besökare. Ändå är de statliga satsningarna på Uppåkra minimala, skriver Philip Sandberg (L) kso i Lunds kommun och Christian Sonesson (M) kso i Staffanstorps kommun.

Om inte medicinsk forskning stärks kommer vårdens utveckling att hämmas, befolkningen få sämre tillgång till nya behandlingsmetoder och Sverige kommer att tappa i konkurrenskraft. Det skriver Stiftelsen Forska!Sverige och medlemsorganisationerna i ”Agenda för hälsa och välstånd”, som tagit fram en rapport med tio förslag till regeringen om hur den kliniska forskningen kan stärkas.

Coronakrisen kan ha lett till en utbredd informationströtthet. Bengt Johansson, som forskar om kriskommunikation, funderar över hur myndigheterna ska agera för att hålla medborgarnas beredskap på en hög nivå. ”Man kan inte hota med att dra in lördagsgodiset och sedan alltid ge barnet det ändå.”

Det är glädjande att regeringen avsätter 6 miljarder kronor för att utveckla en god och nära vård. Men om vi ska få en bestående positiv utveckling behövs en kulturförändring, där alla medarbetares kunskap tas till vara och där utbytet mellan vård och forskning stärks, skriver företrädare för tankesmedjan Vård & Vetenskap.

Sverige kan inte delta i viktig medicinsk forskning kring livshotande akuta sjukdomar på grund av brister i lagstiftningen. Regeringen måste agera mot detta, menar flera företrädare inom medicin och forskning.

Dags för regeringen att tänka om i förhandlingarna om EU:s långtidsbudget? Ett ensidigt fokus på att snåla och spara kan leda till att svenska satsningar – som forskning – bortprioriteras.

Kommunerna har länge kritiserat regeringen för att vara dålig på att förankra EU-beslut på lokal nivå. Ny forskning ger dem rätt: det har rentav blivit sämre med åren. ”Allvarligt demokratiskt underskott”, säger forskaren Maria Strömvik.

Sjukvården misslyckas ofta att göra behandlingar med nya innovativa läkemedel tillgängliga till patienter med svåra, sällsynta och obotliga sjukdomar. Den långsiktiga lösningen på problemet handlar inte om mer pengar till hälso- och sjukvården utan om att öka vår gemensamma betalningsförmåga, skriver hälso- och sjukvårdsdirektörerna i Region Västerbotten och Region Örebro län.

Med en samlad, effektiv och frihetlig hälsopolitik kan vi bespara människor mycket lidande och samhället oerhört stora resurser, skriver hälso- och sjukvårdsregionrådet i Region Stockholm Anna Starbrink (L), som vill forma en samlad hälsopolitik genom initiativet Hälsa för frihet.

Hur skulle det se om ut vårdens ledarskapsutbildningar grundade sig på stjärntecken? Tyvärr är de personlighetsteorier som idag lärs ut inte mycket bättre. Många regioner köper in privata ledarskapskurser baserad på ren färgmystik.

De kristdemokratiska regionråden Conny Brännberg och Per Larsson skriver om besöksnäringens betydelse för jobb, utveckling och framtidstro i Sverige. Det är glädjande men som regionråd kan de göra mer i respektive region för att utveckla näringen ytterligare, replikerar Visitas vd Jonas Siljhammar.

En ny svensk forskningsstudie visar att risken för att ett barn ska dö i magen är högre i graviditetsvecka 42 än i vecka 41. För att gravida ska känna sig trygga och för att sjukvård och forskning ska bibehålla befolkningens förtroende måste sakkunniga i förlossningsvården tydligt redovisa skälen för att inte alla sjukhus erbjuder gravida igångsättning i vecka 41.

Karlstad vill bidra till att stärka Sveriges beredskap och har mycket bra förutsättningar. Vi har i dag en stark position som nationellt kunskapscentrum inom samhällssäkerhet och vill fortsätta den utvecklingen, skriver företrädare för M, S och C i Karlstad kommun.

Allmänheten vill prioritera medicinsk forskning i statsbudgeten, men frågan faller mellan stolarna på både statlig och regional nivå. Regeringen måste agera, Sveriges långsiktiga välstånd hänger på det, skriver Forska!Sverige och en mängd tunga debattörer ur vård- och forskningsvärlden.

Forskare har hård press på sig att publicera resultat, vilket skapat en marknad för ”vetenskapsliknande” tidskrifter. Men dessa tidskrifter och medföljande konferenser är rena rama bluffverksamheten.

Spä inte på fördomarna om nedsatt hörsel och kognitiva problem. Se istället våra individuella möjligheter. Jag har varit hörselskadad i hela mitt liv, vilket inte har påverkat vare sig min skolgång, min karriär, mitt rika sociala liv eller min livskvalitet, replikerar Charlotte Engblom (L).

Hörselskadorna är på väg att gå om många av våra stora folksjukdomar. Särskilt unga är i riskzonen – och problemet innebär stora samhällskostnader. Satsningar på prevention och forskning är nödvändigt, skriver flera experter och professorer.

Ja, träd kan sänka brottsligheten. Det finns det forskning som visar. Men den som i debatten hävdar sig med argumentet "forskning visar" bör tänka till.

Skärmarnas negativa effekter diskuteras ofta i debatten. Det som inte får lika stor uppmärksamhet är frågan om hur vi kan använda skärmarnas beteendepåverkande belöningssystem för att uppnå önskvärda beteenden i exempelvis vården och skolan. Det skriver forskaren Marina Arkkukangas.

Om vi tar vårt ansvar för att sprida kunskap om diabetes måste läkarna ta sitt och ge behandling som räddar liv, skriver Thomas Magnusson, förbundsordförande Diabetesorganisationen i Sverige.

Trots att det finns behandlingsmetoder baserade på vetenskap och beprövad erfarenhet inom kvinnosjukvården väljer en del kvinnor i stället alternativa behandlingar som per definition är verkningslösa.

Allmänheten håller med regeringen om att Sverige ska vara en ledande life science-nation. Nu är det upp till regeringen att öka de statliga investeringarna i medicinsk forskning, skriver företrädarna för Forska!Sverige Anna Nilsson Vindefjärd och Olle Stendahl.

De flesta är mellan 20 och 40 år när de får sin MS-diagnos. Rätt diagnos och snabbt insatt behandling så snart som möjligt betyder mycket för möjligheterna till bevarad livskvalitet och delaktighet i samhället. Därför är det oroande att allt fler patienter fått vänta mer än ett år på sin diagnos, skriver Neuros förbundsordförande Lise Lidbäck.

Förstelärarreformen har inneburit en stärkt lärarprofession och mer tillit till kåren. Men den lokala variationen är stor, skriver Gustaf Kastberg, professor i offentlig förvaltning.

Nu släpps en rapport som följer upp tidigare studier från Brottsförebyggande rådet - och som bygger på data från just Brå. Mycket är märkligt med svensk brottsdebatt, men märkligast är kanske de nödbedda forskarna, skriver Mattias Lindberg, som läst den nya studien.

Oförmågan att ta till sig ny information för att i stället bara se sådant som stämmer med ens egna uppfattningar brukar kallas konfirmeringsbias eller bekräftelsefördom och fenomenet finns överallt.

Vi ligger efter jämförbara länder vad gäller grundläggande politiska åtgärder som krävs för att dra nytta av precisionsmedicin. Vi manar därför regeringen att prioritera frågan, lära av andra länder och agera handlingskraftigt, skriver företrädare för Agenda för hälsa och välstånd.

En välfungerande och utbyggd primärvård är en grundförutsättning för att nå målet om en kostnadseffektiv och jämlik vård. Vägen dit nås inte genom detaljstyrning med skärpta vårdgarantier eller tillfälliga satsningar utan genom långsiktig forskning och utbildning, skriver Svenska Läkaresällskapets Britt Skogseid och Lars Borgquist.

Frågan hur man ska se på kroniskt trötthetssyndrom, CFS, är inte slutligt avgjord. Här föreligger en äkta vetenskaplig kontrovers, anser läkaren Mats Reimer.

En ny studie om hedersvåld i svenska storstäder har allvarliga metodologiska problem. Den brister i vetenskaplighet, skriver Astrid Schlytter, docent, och Devin Rexvid, fil dr i socialt arbete.

Kriterierna som Mats Reimer förordar för att bedöma ME/CFS har metodologiska problem, skriver medarbetare vid SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering.

Personer med beroendeproblematik ska ha rätt till jämlik hälsa och insatser som grundar sig i forskning. Men för att de ska ske krävs ekonomiska satsningar som även inbegriper strukturella insatser som bostäder, skriver Vänsterpartiets Karin Rågsjö och Maj Karlsson.

Medieforskarna finner att valbevakningen inte styrdes av journalistiska sympatier. Ändå lyckades SVT:s stora slutdebatt fällas för bristande opartiskhet.

Det svartvita perspektiv som Schlytter och Rexvid företräder riskerar att bidra till att utsatta inte får rätt hjälp i rätt tid, skriver Rúna í Baianstovu & Sofia Strid, Örebro Universitet i en replik.

Bristerna i de psykologiska behandlingsstudierna vid ME/CFS har påtalats för Mats Reimer vid många tillfällen, men han duckar kritiska frågor och fortsätter att propagera för dessa behandlingsmetoder. Patienterna förtjänar bättre, skriver Sten Helmfrid, docent i fysik och medlem i patientföreningen RME.

Regionerna lägger 2,5 miljarder kronor per år på forskning, och drygt 12 000 av de anställda forskar. Mest pengar per invånare lägger Skåne, Västra Götaland och Region Örebro län. Det visar senaste statistiken från SCB.

Två nya studier, båda tänkta att ge kommuner verktyg i arbetet mot hedersrelaterat förtryck, men bara en håller måttet. Vi rekommenderar den ena men avråder från den andra, skriver forskarna Astrid Schlytter och Devin Rexvid.

Skälen till att ungefär hälften av nutida västerlänningar får allergier är långt ifrån fastställda. Mats Reimer känner dock ett behov av att opponera och förbli skeptisk mot teorier om att tarmfloran skulle utöva ett betydande inflytande på utvecklingen av sjukdomen.

Varje dag drabbas ett barn i Sverige av cancer och den utlovade satsningen på barncancervården inger hopp för många. Men bristen på personal är det i särklass största hotet mot en fullgod vård. Satsningar krävs nu på bland annat större personaltäthet och bättre arbetsmiljö.

Sverige står inför stora hälsoutmaningar framöver. För att bemöta dessa behöver regeringen gå från ord till handling och prioritera satsningar på medicinsk forskning och medborgares hälsa i den kommande budgeten, skriver Forska!Sveriges generalsekreterare Anna Nilsson Vindefjärd och ordförande Olle Stendahl.

Evidensbaserad vård framhålls gärna som idealet och måste-läget i sjukvården. Men faktum är att många behandlingsrutiner inom vården står på skakigare grund än vad vi vill medge. Ibland för att det saknas evidens, andra gånger för att det tar tid att ändra praxis, skriver barnläkaren Mats Reimer i sin första krönika som fast krönikör i Dagens Samhälle.

Primärvården är i stort behov av reformering. Utredningen God och Nära vård har kommit med en mängd förbättringsförslag, men det behövs mer, skriver företrädare för Funktionsrätt Sverige, Riksförbundet HjärtLung, Reumatikerförbundet, Riksförbundet Attention, Riksförbundet Sällsynta diagnoser och Neuro.

Beroendet av andra är en tillvarons mest grundläggande villkor. Alla individuella prestationer är beroende av alltifrån lärare och vägar till tidigare generationers forskning och investeringar.

Vid årsskiftet förändras lagen så att alla landsting får ansvaret för den regionala utvecklingen och bildar därmed regioner, skriver Sveriges kommuner och landstings (SKL:s) ordförande Lena Micko (S) och förste vice ordförande Anders Henriksson (S).

Antalet cancerfall i Sverige fortsätter att öka. Under 2017 rapporterades 66 775 cancerfall, en ökning med 4 procent jämfört med 2016 och med 27 procent sedan 2007. Med hjälp av mer förebyggande arbete, ökad forskning samt nya metoder för bättre diagnostik och behandling kan vi förbättra situationen för patienter och samtidigt minska vårdköer och samhällskostnader.