Här samlar vi allt för dig som vill läsa mer om Forskning
Debattsvepet
Kommunal efterlyser bättre scheman och höjda löner i äldreomsorgen. Biståndsorganisationer kräver svar från regeringen om vad som ska gälla framöver och apoteken som de fungerar i dag är en fara för patienterna, varnar läkarorganisationer. Insyn i friskolebolag och forskningsetik är andra ämnen på tisdagens debattsidor.
Sjukvård
Mikaela Waltersson (M) belönas för sitt engagemang för att lyfta forskningen i vården. Hon ser det som extra viktigt i en tuff ekonomisk tid: ”Vi står inför enorma utmaningar, då måste man orka satsa på forskningen.”
Debattsvepet
I debatten i dag: Både kommun- och rikspolitiker borde prioritera ungas läsning. Avskaffa inkomstpensionen, anser Timbro. Hjälp ungdomar som talar förortssvenska att också tala ”ordentlig” svenska, skriver en moderat kommunpolitiker.
Debattsvepet
God tillgång på vatten av god kvalitet kan inte tas för givet, skriver en rad experter. Politiker lyssnade inte på varningar kring gängkriminalitet, anser tidigare S-politikern Nalin Pekgul. Övriga debattämnen i dag: bostäder, väljare i glesbygd och medicinsk forskning.
Debattsvepet
Kommuner utan omfattande brottslighet ska inte tvingas att kartlägga och ha förebyggande samordnare, anser SKR. Läkare hinner inte forska, hävdar Läkarförbundet. Övrigt i dagens debatt: utsatta områden, vindkraft och bristande politiskt intresse för techbranschen.
Ledarskap
Forskaren Maria Fors Brandebo vet vad som kännetecknar en destruktiv chef. Motsatsen är att leda med tillit – men ibland kan gränsen vara hårfin.
• Så får ledaren medarbetaren att anstränga sig lite extra.
• Undvik nybörjarmisstagen.
• Då är det omöjligt att skapa tillit.
Debattsvepet
Kriget i Ukraina fortsätter att prägla debatten, som i dag handlar om bostäder åt flyktingar, hur de som söker skydd i Sverige ska fördelas och svenskt Natomedlemskap. Bonus i hemtjänst och gruvan i Kallak är också debattämnen.
Integration & segregation
Levnadsstandarden har sjunkit kraftigt i invandrartäta områden trots att allt fler arbetar. På landsbygden är inkomsterna mera stabila men servicen försämras, visar ny studie. ”Skillnaderna har nått en problematisk nivå”, säger nationalekonomen Martin Nordin.
Integration & segregation
Hon kallar sig folkbildare och har som mission att öka integrationen. Framtidsforskaren Bi Puranen anser sig ha svaren på många svåra frågor och tycker att staten borde ta större ansvar. ”Magnituden av problemen som kommunerna lämnas med är så stor att de inte klarar av det.”
• Om flerbarnstillägg: ”Destruktivt”
• Här har nyanlända lättast att integreras
• Så borde staten göra i stället
Debatt
Klimatåtgärder som är riktade och utformade för mindre samhällen med cirka 10 000 invånare är det effektivaste sättet att minska utsläppen av växthusgaser, skriver företrädare för nätverket Hållbar agenda i Forshaga och Munkfors kommuner.
Debatt
Vi riskerar årligen att få över 70 000 nya fall av anmälningspliktig antibiotikaresistens enbart i Sverige. Vi uppmanar därför regeringen att vidta tre åtgärder för att stärka Sveriges arbete mot resistens och rädda liv, skriver skribenter från Forska!Sverige, Uppsala universitet och ReAct Europe.
Debattsvepet
Unga undervisas om Förintelsen men ges inte förståelse om antisemitismens roll, skriver forskare och uppmanar statsminister Stefan Löfven (S) att tydliggöra sambandet. Andra debattämnen i dagens svep: S-politiker vill införa ”Sluta skjut”, Lars Vilks konstverk Nimis och lagen samt artister som varnar för att planeten är i kris och kräver höjda röster.
Hållbarhet
Med björkved på golvet och en film från vacker bokskog skapas en rastplats för dem som jobbar mitt i Helsingborgs centrum. ”När städerna förtätats behöver vi rum för återhämtning”, säger projektledaren Anna Kowalik Tidblad.
Debatt
För att skapa en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen krävs en ökad nationell samordning. Därför samlar nu Nationella vårdkompetensrådet berörda aktörer i en gemensam nationell konferens för att diskutera hur vi kan gå från ord till handling.
Debatt
Förändringar i utlänningslagen har skapat en osäkerhet om framtiden för många kompetenta och talangfulla forskare från andra länder. Nu riskerar vi tappa denna kompetens till andra länder, skriver Karolinska Institutets rektor Ole Petter Ottersen.
Ledarskap
”Sluta med all onödig skit”. Professor Mats Alvesson sågar visionsarbete, värdegrunder och tillitsbaserad styrning. Och han tycker att chefer ofta är anpasslingar som fördummas av alla möten. Med humorns hjälp sprider han beska budskap till ledare i offentlig sektor.
Debatt
Ansvar och resurser måste följas åt för att möjliggöra goda förutsättningar för medicinsk FoU, skriver 18 debattörer från stiftelsen Forska!Sverige, universitet, regioner, intresseorganisationer och läkemedelsindustrin.
Kommunal ekonomi
När glesbygdskommuner ska stötta det lokala näringslivet är de dåliga på att definiera vilka problem som ska lösas – vilket gör att åtgärderna riskerar att bli verkningslösa. Det visar ny forskning från Linköpings universitet.
Demokrati
Sverige har inte samma polarisering mellan stad och land som Storbritannien och USA – skillnaderna finns snarare mellan tätort och landsbygd i en och samma kommun. Det visar en ny studie från Linköpings universitet.
Debattsvepet
Socialdemokraterna presenterar hur de vill stärka välfärden efter pandemin. Föräldralediga missgynnas på jobbet – arbetsgivare måste ta tag i frågan, skriver bland andra Unionen. En student beskriver konsekvenserna av ett år med distansundervisning och i DN skriver 26 forskare om farhågor för en fjärde covid-våg.
Debatt
Fler elever kommer att få en utbildning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet när Sveriges skolhuvudmän tar över det fristående forskningsinstitutet Ifous, skriver företrädare för SKR, Friskolornas riksförbund, Idéburna skolors riksförbund och Ifous.
Debatt
Varför ska alla chefer i alla kommunala organisationer arbeta efter ”tillitsbaserad styrning och ledning”? Var är forskningen som visar att det är rätt för alla, replikerar ledarskapsutvecklaren Helena Zenzé.
Gästkrönika
Den holländska mikrobiologen Elisabeth Bik ägnar dagarna åt att bedöma om illustrationerna i vetenskapliga artiklar är äkta eller falsarier. Hennes arbete behövs. Att forskningsfusk upptäcks och beivras är helt nödvändigt för systemets legitimitet.
Gästkrönika
Det är en gåta varför samhällsvetenskaperna så sällan använder randomiserade studier för att ta reda på vilken typ av undervisning som fungerar bäst, vilken sorts straff som minskar risken för återfall i brottslighet, eller vilken variant av föräldrastöd som gynnar barns livsvillkor.
Debatt
Coronapandemin håller sitt grepp om oss och vårt samhälle. Nya utmaningar och frågor kring viruset uppstår hela tiden, och behovet av mer kunskap är betydande. Regeringen har skjutit till 100 miljoner kronor till forskning om det nya coronaviruset och pandemier, och mer resurser kommer att presenteras senare i år. Det skriver Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning och forskning.
Perspektiv
Primärvården står med ena benet i pandemin och det andra benet i en reform baserad på utredningen ”God och nära vård”. Primärvården utvecklas dock inte i rätt riktning eftersom forskningen inom allmänmedicin länge fått stå tillbaka. Nu behöver svensk primärvård rustas för framtiden, skriver företrädare för Svensk förening för allmänmedicin och Tankesmedjan Vård & Vetenskap.
Debatt
Den omfattande fakta som talar för ekologisk produktion, gör det naturligt för politiker både i Sverige och EU att öka satsningen på ekologiskt. Därför har Sveriges riksdag beslutat att 60 procent av maten till offentlig sektor ska vara ekologisk, slutreplikerar Anita Falkenek, vd på Krav.
Debatt
86 procent av Sveriges mammografienheter har akut brist på bröstradiologer. I stället för att lägga mer tid och resurser på att förbättra screeningen för bröstcancer har landets bröstradiologer fullt upp med att hinna med den mammografiscreening som krävs enligt lag skriver Bröstcancerförbundets ordförande Susanne Dieroff Hay tillsammans med flera läkare och forskare.
Debatt
Coronapandemin har blottlagt bristerna som karaktäriserat svensk vård och omsorg för äldre under många år. Regeringen skjuter till fyra miljarder kronor per år för att höja kompetensen inom äldreomsorgen. Men det krävs mer för att utveckla evidensbaserade åtgärder inom denna viktiga samhällssektor, menar flera skribenter från bland annat Lunds och Stockholms universitet.
Ledarskap
Ett enormt stresstest för hela systemet – som systemet stått pall. Så beskriver Region Stockholms nya forsknings- och innovationsdirektör Clara Hellner den pågående coronapandemin. ”Det har varit en kick att få se det! Vården, forskningen och utbildning har gått armkrok och klarat det fantastiskt bra.”
Gästkrönika
Här i Göteborg har vi haft många IS-jihadister, vi har haft nazistiska bombdåd och möjligen en avvärjd knivattack mot Lars Vilks. Sett i ljuset av dessa verkliga problem låter inte en gråhårig professor emerita som ett hot mot något annat än känsliga själars sinnesfrid.
Debatt
Det arkeologiska fyndområdet i Uppåkra har alla förutsättningar att bli ett centrum för forskare och studenter, men också ett turistmål av högsta rang för både svenska och utländska besökare. Ändå är de statliga satsningarna på Uppåkra minimala, skriver Philip Sandberg (L) kso i Lunds kommun och Christian Sonesson (M) kso i Staffanstorps kommun.
Debatt
Om inte medicinsk forskning stärks kommer vårdens utveckling att hämmas, befolkningen få sämre tillgång till nya behandlingsmetoder och Sverige kommer att tappa i konkurrenskraft. Det skriver Stiftelsen Forska!Sverige och medlemsorganisationerna i ”Agenda för hälsa och välstånd”, som tagit fram en rapport med tio förslag till regeringen om hur den kliniska forskningen kan stärkas.
Sjukvård
Coronakrisen kan ha lett till en utbredd informationströtthet. Bengt Johansson, som forskar om kriskommunikation, funderar över hur myndigheterna ska agera för att hålla medborgarnas beredskap på en hög nivå. ”Man kan inte hota med att dra in lördagsgodiset och sedan alltid ge barnet det ändå.”
Perspektiv
Det är glädjande att regeringen avsätter 6 miljarder kronor för att utveckla en god och nära vård. Men om vi ska få en bestående positiv utveckling behövs en kulturförändring, där alla medarbetares kunskap tas till vara och där utbytet mellan vård och forskning stärks, skriver företrädare för tankesmedjan Vård & Vetenskap.
Demokrati
Kommunerna har länge kritiserat regeringen för att vara dålig på att förankra EU-beslut på lokal nivå. Ny forskning ger dem rätt: det har rentav blivit sämre med åren. ”Allvarligt demokratiskt underskott”, säger forskaren Maria Strömvik.
Debatt
Sjukvården misslyckas ofta att göra behandlingar med nya innovativa läkemedel tillgängliga till patienter med svåra, sällsynta och obotliga sjukdomar. Den långsiktiga lösningen på problemet handlar inte om mer pengar till hälso- och sjukvården utan om att öka vår gemensamma betalningsförmåga, skriver hälso- och sjukvårdsdirektörerna i Region Västerbotten och Region Örebro län.
Debatt
Med en samlad, effektiv och frihetlig hälsopolitik kan vi bespara människor mycket lidande och samhället oerhört stora resurser, skriver hälso- och sjukvårdsregionrådet i Region Stockholm Anna Starbrink (L), som vill forma en samlad hälsopolitik genom initiativet Hälsa för frihet.
Gästkrönika
Hur skulle det se om ut vårdens ledarskapsutbildningar grundade sig på stjärntecken? Tyvärr är de personlighetsteorier som idag lärs ut inte mycket bättre. Många regioner köper in privata ledarskapskurser baserad på ren färgmystik.
Debatt
De kristdemokratiska regionråden Conny Brännberg och Per Larsson skriver om besöksnäringens betydelse för jobb, utveckling och framtidstro i Sverige. Det är glädjande men som regionråd kan de göra mer i respektive region för att utveckla näringen ytterligare, replikerar Visitas vd Jonas Siljhammar.
Gästkrönika
En ny svensk forskningsstudie visar att risken för att ett barn ska dö i magen är högre i graviditetsvecka 42 än i vecka 41. För att gravida ska känna sig trygga och för att sjukvård och forskning ska bibehålla befolkningens förtroende måste sakkunniga i förlossningsvården tydligt redovisa skälen för att inte alla sjukhus erbjuder gravida igångsättning i vecka 41.
Debatt
Karlstad vill bidra till att stärka Sveriges beredskap och har mycket bra förutsättningar. Vi har i dag en stark position som nationellt kunskapscentrum inom samhällssäkerhet och vill fortsätta den utvecklingen, skriver företrädare för M, S och C i Karlstad kommun.
Debatt
Allmänheten vill prioritera medicinsk forskning i statsbudgeten, men frågan faller mellan stolarna på både statlig och regional nivå. Regeringen måste agera, Sveriges långsiktiga välstånd hänger på det, skriver Forska!Sverige och en mängd tunga debattörer ur vård- och forskningsvärlden.
Debatt
Spä inte på fördomarna om nedsatt hörsel och kognitiva problem. Se istället våra individuella möjligheter. Jag har varit hörselskadad i hela mitt liv, vilket inte har påverkat vare sig min skolgång, min karriär, mitt rika sociala liv eller min livskvalitet, replikerar Charlotte Engblom (L).
Perspektiv
Hörselskadorna är på väg att gå om många av våra stora folksjukdomar. Särskilt unga är i riskzonen – och problemet innebär stora samhällskostnader. Satsningar på prevention och forskning är nödvändigt, skriver flera experter och professorer.
Perspektiv
Skärmarnas negativa effekter diskuteras ofta i debatten. Det som inte får lika stor uppmärksamhet är frågan om hur vi kan använda skärmarnas beteendepåverkande belöningssystem för att uppnå önskvärda beteenden i exempelvis vården och skolan. Det skriver forskaren Marina Arkkukangas.
Debatt
Allmänheten håller med regeringen om att Sverige ska vara en ledande life science-nation. Nu är det upp till regeringen att öka de statliga investeringarna i medicinsk forskning, skriver företrädarna för Forska!Sverige Anna Nilsson Vindefjärd och Olle Stendahl.
Debatt
De flesta är mellan 20 och 40 år när de får sin MS-diagnos. Rätt diagnos och snabbt insatt behandling så snart som möjligt betyder mycket för möjligheterna till bevarad livskvalitet och delaktighet i samhället. Därför är det oroande att allt fler patienter fått vänta mer än ett år på sin diagnos, skriver Neuros förbundsordförande Lise Lidbäck.
Debatt
Nu släpps en rapport som följer upp tidigare studier från Brottsförebyggande rådet - och som bygger på data från just Brå. Mycket är märkligt med svensk brottsdebatt, men märkligast är kanske de nödbedda forskarna, skriver Mattias Lindberg, som läst den nya studien.
Debatt
Vi ligger efter jämförbara länder vad gäller grundläggande politiska åtgärder som krävs för att dra nytta av precisionsmedicin. Vi manar därför regeringen att prioritera frågan, lära av andra länder och agera handlingskraftigt, skriver företrädare för Agenda för hälsa och välstånd.
Debatt
En välfungerande och utbyggd primärvård är en grundförutsättning för att nå målet om en kostnadseffektiv och jämlik vård. Vägen dit nås inte genom detaljstyrning med skärpta vårdgarantier eller tillfälliga satsningar utan genom långsiktig forskning och utbildning, skriver Svenska Läkaresällskapets Britt Skogseid och Lars Borgquist.
Debatt
Personer med beroendeproblematik ska ha rätt till jämlik hälsa och insatser som grundar sig i forskning. Men för att de ska ske krävs ekonomiska satsningar som även inbegriper strukturella insatser som bostäder, skriver Vänsterpartiets Karin Rågsjö och Maj Karlsson.
Debatt
Bristerna i de psykologiska behandlingsstudierna vid ME/CFS har påtalats för Mats Reimer vid många tillfällen, men han duckar kritiska frågor och fortsätter att propagera för dessa behandlingsmetoder. Patienterna förtjänar bättre, skriver Sten Helmfrid, docent i fysik och medlem i patientföreningen RME.
Perspektiv
Två nya studier, båda tänkta att ge kommuner verktyg i arbetet mot hedersrelaterat förtryck, men bara en håller måttet. Vi rekommenderar den ena men avråder från den andra, skriver forskarna Astrid Schlytter och Devin Rexvid.
Gästkrönika
Skälen till att ungefär hälften av nutida västerlänningar får allergier är långt ifrån fastställda. Mats Reimer känner dock ett behov av att opponera och förbli skeptisk mot teorier om att tarmfloran skulle utöva ett betydande inflytande på utvecklingen av sjukdomen.
Debatt
Varje dag drabbas ett barn i Sverige av cancer och den utlovade satsningen på barncancervården inger hopp för många. Men bristen på personal är det i särklass största hotet mot en fullgod vård. Satsningar krävs nu på bland annat större personaltäthet och bättre arbetsmiljö.
Debatt
Sverige står inför stora hälsoutmaningar framöver. För att bemöta dessa behöver regeringen gå från ord till handling och prioritera satsningar på medicinsk forskning och medborgares hälsa i den kommande budgeten, skriver Forska!Sveriges generalsekreterare Anna Nilsson Vindefjärd och ordförande Olle Stendahl.
Gästkrönika
Evidensbaserad vård framhålls gärna som idealet och måste-läget i sjukvården. Men faktum är att många behandlingsrutiner inom vården står på skakigare grund än vad vi vill medge. Ibland för att det saknas evidens, andra gånger för att det tar tid att ändra praxis, skriver barnläkaren Mats Reimer i sin första krönika som fast krönikör i Dagens Samhälle.
Debatt
Primärvården är i stort behov av reformering. Utredningen God och Nära vård har kommit med en mängd förbättringsförslag, men det behövs mer, skriver företrädare för Funktionsrätt Sverige, Riksförbundet HjärtLung, Reumatikerförbundet, Riksförbundet Attention, Riksförbundet Sällsynta diagnoser och Neuro.
Regionpolitik
Vid årsskiftet förändras lagen så att alla landsting får ansvaret för den regionala utvecklingen och bildar därmed regioner, skriver Sveriges kommuner och landstings (SKL:s) ordförande Lena Micko (S) och förste vice ordförande Anders Henriksson (S).
Sjukvård
Antalet cancerfall i Sverige fortsätter att öka. Under 2017 rapporterades 66 775 cancerfall, en ökning med 4 procent jämfört med 2016 och med 27 procent sedan 2007. Med hjälp av mer förebyggande arbete, ökad forskning samt nya metoder för bättre diagnostik och behandling kan vi förbättra situationen för patienter och samtidigt minska vårdköer och samhällskostnader.