Försäkringskassan

Efter det indragna tillståndet för Humana – nu ryter Vårdföretagarna till mot Ivo. ”En enorm rättsosäkerhet”, säger förbundsdirektör Antje Dedering och kräver att myndigheten ändrar sitt sätt att utöva tillsyn på.

Det privata vårdbolaget Humana har till Förvaltningsrätten i Stockholm överklagat Ivos beslut att dra in bolagets tillstånd att bedriva assistansverksamhet.

I Blå hallens trappa ligger nyckeln till en bra digital tjänst.

På Dagens Samhälles seminarium Digitalisering i offentlig sektor fick publiken möjlighet att ställa frågor till föreläsarna. Här har vi samlat några av frågorna och föreläsarnas svar. De har bland annat svarat på:
• Toppstyrning eller lokal styrning – vad är bäst för digitaliseringen?
• Hur kan kommuner samarbeta mer konkret?
• Vilka är riskerna med att använda amerikanska molntjänster?
• Hur bemannar man agila team?
• Hur kan kommuner samverka kring öppen källkod?

Den svenska sjukfrånvaron når nya rekordnivåer. Vabbandet ligger nästan dubbelt så högt som förra året – och ansökningarna om smittbärarpenning har slagit i taket.

Mathias Lindquist (S) är Sveriges mest framgångsrika kommunpolitiker – med över 63 procent av rösterna i senaste valet. ”När man har så stort stöd måste man leverera.”
Läs hans tankar om:
• ”Skrik från kommuner i Stockholmsområdet”
• Varför S lyckades i Munkfors
• Fördelar med samarbete över kommungränser

En ny myndighet ska skapas för kontroll av utbetalningar från välfärdssystemen, berättar finansminister Magdalena Andersson (S).

Många myndighetsanställda känner sig otrygga på grund av risken för hot och trakasserier och en stor andel säger sig också ha utsatts. Det visar en undersökning som Akavia gjort bland sina medlemmar.

Bidragsbrott och felaktiga utbetalningar slår hårt mot välfärdssystemet. I kampen mot fusket lägger nu fem myndigheter fram ett gemensamt förslag om hur de i ökad utsträckning ska kunna dela uppgifter med varandra när misstankar uppstår.

Det står klart att Gunnar Wetterberg inte har läst min bok Avslagsmaskinen som han polemiserar emot. Hade han gjort det så hade han inte behövt bygga en halmgubbe av min kritik, replikerar forskaren i statsvetenskap Niklas Altermark.

Det vore mycket olyckligt om vi fick in snuviga barn och vuxna på vårdcentralerna bara för ett intyg. Det skriver Region Skånes hälso- och sjukvårdsnämnds presidium Gilbert Tribo (L), Anna Mannfalk (M) och Anna-Lena Hogerud (S), som skarpt ifrågasätter Försäkringskassans beslut att återinföra kravet på läkarintyg vid ansökan om sjukpenning eller ersättning för vård av barn.

Den nedmontering av rätten till personlig assistans som skett de senaste åren, bland annat genom regeringens famösa regleringsbrev till Försäkringskassan inför 2016 och ett antal domar som gått på Försäkringskassans restriktiva linje, kan vändas genom politiska beslut, skriver Vårdföretagarnas näringspolitiska expert Ida Ingerö.

Det finns mycket som samhället skulle kunna göra för att förhindra att vi som är föräldrar till barn med NPF-diagnoser kraschar, men vi ser inte så många förslag. Här är vår lista på åtgärder, skriver fyra mammor som hellre vill förvärvsarbeta än gå på ändlösa möten för att få vardagen att fungera.

Vi som har barn med NPF-diagnoser faller mellan varje stol i välfärden. Vi får inte ihop livspusslet och vi blir utmattade och kraschar. Det skriver mamman och bloggaren Jenny Egerborn.

I dag är det du som är sjuk, i morgon kan det vara jag. Kampen för en sjukförsäkring som det går att lita på är allas vår kamp, skriver Ulla Andersson (V).

Många som mår dåligt har inte råd med psykoterapi – trots att vi vet att behandlingen fungerar. Vårdgivarna måste erbjuda legitimerade psykoterapeuter vid behandling av psykisk ohälsa. Samtidigt krävs fler utbildningsplatser och psykoterapeuttjänster, skriver Anders Klingström, Psykoterapeutföreningen, och Heike Erkers, Akademikerförbundet SSR.

Avstämningsmöten varje vecka med Försäkringskassan och sjukvården har påtagligt minskat sjuktalen i tre småländska kommuner. Nu vill de sprida modellen.

En av de mest akuta frågorna vår nya socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) måste ta tag i är dagens föråldrade sjukförsäkringssystem. Vi uppmanar vår nya minister att ge Sverige ett modernt, hållbart och verklighetsanpassat sjukförsäkringssystem, skriver Unionens ordförande Martin Linder.

Kunskapen om de svåra och långvariga konsekvenserna av utmattningssyndrom måste öka. De som insjuknar måste få relevant stöd och rehabilitering och inte avfärdas med ifrågasättande och antidepressiva mediciner.

Att utförsäkra redan sårbara människor är ovärdigt välfärdsstaten Sverige. Det är tydligt att socialförsäkringen inte längre hanteras som den allmänna försäkring den är tänkt att vara, skriver Elisabeth Wallenius, ordförande för Funktionsrätt Sverige.

Under torsdagseftermiddagen riktade Moderaterna en misstroendeförklaring mot socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S). Vårt förtroende för statsrådet är förbrukat och gränsen för vad vi kan tolerera är passerad, skriver Moderaternas gruppledare i riksdagen Tobias Billström.

Försäkringskassan pekas ut som boven av de andra aktörerna i sjukskrivningsprocessen. Men regeringens utredare vill ha mer fokus på sjukvårdens och arbetsgivarnas ansvar för det förebyggande arbetet.

Den orimliga och populistiska apartheidpolitiken för funktionshindrade måste få ett slut.

Försäkringskassan riskerar att utsätta patienter för livsfara när de förhalar brådskande LSS-beslut. Våra myndigheter måste kunna prioritera och agera i stället för att lita på att assistansbolagen arbetar ideellt i väntan på ett beslut, skriver Babak Sarhang, vd Adela omsorg.

Sjukförsäkringssystemet är dåligt anpassat till den växande psykiska ohälsan. Regeringen behöver snarast göra en översyn vad gäller bedömningarna av arbetsförmåga för dem med psykisk ohälsa.

Bilden av tandhälsa som något man själv kan styra över stämmer inte. Att man som patient dessutom själv måste skaffa sig kunskap om de särskilda tandvårdsstöden får effekten att många personer riskerar att aldrig få ta del av dem. I praktiken innebär därför tandvårdsförsäkringens konstruktion att bara de med ett visst kapital kan ta del av stödet.

Varje neddragning i den offentliga servicen kan tyckas hanterbar men det samlade resultatet är förödande. Så oavsett om motkrafterna sitter i statliga verk, i politiska partier eller finns bland medborgare på mer tätbefolkade platser vill jag fråga: Om inte hela Sverige ska växa, hur vill ni då att det ska vara, skriver kommunstyrelsens ordförande i Arjeplog Britta Flinkfeldt (S).

Ett nytt år innebär nya möjligheter i landet utan regering. Jona Elings Knutsson spekulerar hur två nya visionära skatteavdrag, LEK och BLEK, skulle lösa flera av våra stora samhällsproblem – om de infördes.

Den bristande tillgängligheten till psykiatrin drabbar många, inte minst unga. Trots detta släpar många beslutsfattare fötterna efter sig och envisas med analog vård, i stället för att öppna upp för mer nätbaserad vård.

Moderaterna har de kommande veckorna chansen att med hjälp av en riksdagsmajoritet riva upp den straffbeskattning på sjukvårdsförsäkringar som försvårar för de arbetsgivare som väljer att ta hälsoansvar, skriver Kristina Hagström, hälsostrateg på pensionsbolaget Skandia.

Landstingen ska inte ta över Försäkringskassans roll. Det slår regeringens utredare Vivianne Macdisi fast när hon lämnar sin utredning om samordning mellan sjukvården och sjukförsäkringen.

Om Socialdemokraterna ska vara en garant för en mänsklig sjukförsäkring behöver handläggares beslut om sjukpenning grundas i läkarintyg, inte i regeringens politiska målsättningar, skriver Marcus Larsson och Åsa Plesner från Tankesmedjan Balans.

Många av samhällets mest utsatta människor faller mellan stolarna när olika myndigheter avsäger sig ansvaret för att lösa deras problem. Det krävs förändring för att myndigheterna ska uppmuntras att ta sitt ansvar och inte lämpa över det på den enskilde.

Fusk med VAB går tydligen utmärkt att komma åt med ”mer träffsäkra kontroller”, men fusk med assistansersättning måste stoppas genom att bestraffa samtliga funktionsnedsatta, skriver Daniel Lindkvist, vd Lystra personlig assistans.

Att Försäkringskassan kan arbeta långsiktigt och fokuserat är helt avgörande för en välfungerande sjukförsäkring – en central del av vårt gemensamma välfärdssamhälle. Tyvärr har denna myndighet misskötts under socialminister Annika Strandhälls styre vilket slår mot de sjuka, skriver företrädare för Alliansen i Socialförsäkringsutskottet.

De som ofta eller dagligen möter medborgare i sitt arbete har en mycket utsatt arbetsmiljö. Det visar Fackförbundet ST:s medlemsundersökning om arbetsmiljön i staten 2018.

Situationen är så orimlig och ovärdig att jag skulle beskriva den som omöjlig, om jag inte sett handlingarna i målet om förlamade Erik som fått beskedet att han inte längre är berättigad till personlig assistans vid måltider, konstaterar Åsa Moberg.

Att värna rätten att leva som andra, som är det övergripande målet och ambitionen i lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), är sedan flera år bara en floskel. LSS i allmänhet och personlig assistans i synnerhet har i sin nuvarande tillämpning förvandlats till ett så grovmaskigt nät att det inte ens fångar upp många av de allra svårast behövande.

Låt oss prata om sakfrågorna kring personlig assistans och vår gemensamma välfärd. Låt oss prata om hur vi gemensamt stävjar fusket, vad pengarna ska användas till och hur kvalitet ska mätas. Men låt oss först bestämma oss för vad för slags funktionsnedsättningspolitik vi vill ha, Daniel Lindkvist, vd Lystra personlig assistans.

Försäkringskassan kräver ”objektiva fynd” för att bevilja sjukskrivning. Men för många diagnoser existerar inga sådana objektiva biomedicinska markörer. Åsa Moberg hoppas därför att nästa generaldirektör för myndigheten tar itu med begreppet.

Socialminister Annika Strandhälls (S) ambition att under några sommarmånader före valet omforma Försäkringskassan är obegriplig. I stället borde regeringen sprida kunskap om framgångsrik samverkan mellan arbetsgivare, arbetsförmedling, Försäkringskassa och sjukvård.

För människor som förlorat sin personliga assistans är det slut på frihet. Situationen är allvarlig, vilket gör det orimligt att regeringen tillsätter en utredning som ska vara klar efter valet 2018. Ett snabbspår är nödvändigt, anser Liberalerna.

Det delade ansvaret för assistansen mellan Försäkringskassan och kommunerna fungerar inte. Systemet skapar oro och osäkerhet framför allt hos brukarna, men också hos kommunerna som får plötsliga oförutsedda kostnader. Bäst vore om Försäkringskassan får hela ansvaret.

Försäkringskassan försöker forcera ny lagstiftning från regeringen i fallet LSS genom att lansera kreativa tolkningar av gamla domar som tvingar regeringen att visa korten, istället för att smygönska besparingar i regleringsbreven. Exemplet sätter migrationsfrågan i ett intressant ljus – här förekom nämligen aldrig denna klassiska förvaltningspolitiska strid.

Försäkringskassan drar långtgående slutsatser om rätten till assistansersättning baserat på ett antal domar från Högsta Förvaltningsdomstolen. I flera fall om åtgärder som inte ens ingått i rättens bedömning. Som ett resultat slås människors och familjers livs i spillror, men de ansvariga skyller ifrån sig.

Försäkringskassan har goda skäl att inte koncentrera verksamheten till storstäderna. Men vi vänder oss mot tanken att verksamheter lyfts ut eller läggs ned.

Familjer med små barn står skyddslösa. Unga vuxna som är på väg ut i livet kommer inte vidare. Den välfärd som vi tagit för given vacklar därför att en av de bärande pelarna fallit sönder. Funktionsrätt Sverige kräver nu att riksdagen sätter stopp för den pågående utvecklingen när det gäller LSS och insatsen personlig assistans.

När en man med jobb och ordnade förhållanden utvisas på en teknikalitet, medan en annan slipper trots dom för sexövergrepp, bidrar det till att urholka människors tillit till samhället.

Det är angeläget att Försäkringskassan regelbundet mäter storleken på felaktiga utbetalningar, skriver företrädare för allianspartierna.

Personer med omfattande funktionsnedsättningar har fått neddragen eller helt indragen assistans. Och många människor är nu oroliga för att de står i tur att drabbas. En oro som är befogad enligt en ny undersökning bland kommunernas LSS-handläggare.

En sjukskrivning kan kännas skön för stunden men är i längden skadlig. Att nekas sjukskrivning av Försäkringskassan minskar risken att hamna utanför arbetsmarknaden, det visar nu även en rapport från Riksrevisionen.

Så här inför julen, när alla ska visa sina snällaste sidor, vill jag tacka arbetsförmedlingen i Lund för att jag som ensam småföretagare har fått en medarbetare.

Myndigheterna följer inte bara praxis. De är i många fall drivande i att skapa en allt snävare såväl domstols- som myndighetspraxis när det gäller LSS, lagen om stöd och service. Ett exempel handlar om det grundläggande behovet att äta där Försäkringskassans besked plötsligt ändrade praxis.

När kostnaderna för LSS ses över riskerar anhöriga att i ännu högre grad bli ytterst ansvariga för stödet till personer med funktionsnedsättning. En försämring av LSS påverkar anhörigas livskvalitet och kommer att leda till att fler blir sjukskrivna. Alltså en besparing som leder till ökade kostnader.

Du var stolt bärare av Duchennes muskeldystrofi, ett tillstånd som gjorde dig så gott som helt förlamad, och jag tror att du fick din första dödsdom redan som sextonåring. I tjugo år gäckade du sedan döden och både förgyllde och förpestade livet för oss som fick komma dig nära. Anna Ekelund Nachman tar farväl av en vän.

En kvinna med neurologisk diagnos, MS, miste livet på en offentlig toalett. Det sker strax efter att hennes assistans dragits ned. När det som händer inte får hända måste ansvariga nu trycka på nödstopp och agera.

”Ministern vill utreda tuffare assistansregler” Ännu tuffare? Rubriken på första sidan i Svenska Dagbladet i måndags gjorde mig bestört. Men det som ska utredas, med väldig brådska, är om tillämpningen av reglerna har blivit för tuff.

Ändringarna i assistansersättningen upplevs av de berörda som ett övergrepp, skriver företrädare för assistansbranschen och önskar att Lagrådet ska få granska förslaget.

Tänk att inte kunna gå på toa när man vill eller hälla upp ett glas vatten om man är törstig. Att leva på nåder och inte veta om man kommer att få hjälp idag, nästa månad eller om ett år. En kropp eller hjärna som inte lyder är svårt att föreställa sig om man inte har varit där själv eller jobbat intill någon i den situationen.

Begreppet ”assistansfusk” var okänt fram till 2008. Sen dess har det etablerats så till den grad att den som är funktionshindrad får finna sig i att ständigt betraktas som en brottsling.

Allt fler statliga tjänstemän utsätts för hot och trakasserier, och i många av fallen påverkar det besluten. Trots det saknar över hälften av arbetsgivarna en plan för hur de ska stötta sina anställda.

En femtonåring får hjärntumör. Ett år går från diagnos till dödfall. Då gäller det att föräldrarna är starka fysiskt och psykiskt, helst också fast anställda med en månadslön som utgångspunkt i socialförsäkringssystemet.

Försäkringskassans generaldirektör Ann-Marie Begler intervjuas om arbetsgivarnas, och Försäkringskassans roll, för att minska sjuktalen. Reporter: Dagens Samhälles Janne Sundling.

Regeringen fryser uppräkningen av assistansersättningen till 1,4 procent årligen till och med 2018. Samtidigt ökar kostnaderna när den lägre arbetsgivaravgiften för unga slopas, vilket innebär kraftigt ökade kostnader för en fjärdedel av branschens medarbetare. Regeringen bäddar därmed för ett svek mot de som är beroende av en fungerande assistans.

Den 25 juni 2015 föll den dom från Högsta förvaltningsdomstolen som kom att ta ifrån en kvinna hennes assistansersättning. En rättighet hon haft i 15 år. Det är dagen då det som alla vi verksamma inom assistansen trodde oss veta plötsligt slutade att gälla. Vi kan inte längre tiga medan sparkrav och vidlyftiga tolkningar av lagen fortsätter att urholka människors rättigheter, skriver en lång rad undertecknare.

Assistansreformen är en mycket lyckad frihetsreform för de mest utsatta. Men nu urholkas lagen bakvägen genom myndighetsbeslut och domstolsavgöranden på ett sätt som går rakt emot lagstiftarnas ursprungliga intentioner, och utan att det finns några riksdagsbeslut om detta. Det är dags att politikerna återtar makten över LSS-lagstiftningen.

När Försäkringskassan bedömer arbetsförmåga inom sjukförsäkringen tas inte hänsyn till varje individs förutsättningar. Myndigheten utgår från generella riktlinjer och normer i stället för bedömning av individens förmåga i relation till innehåll och krav i arbeten.

Sjukfrånvaron ökar i snabb takt och riskerar att sätta de offentliga finanserna under hård press. Ändå kommer riksdagen i dag ta ställning till regeringens förslag om att slopa den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen. Det är en oklok politik som både forskare och myndigheter varnar för kommer att öka sjukfrånvaron ytterligare.

Snävare bedömningar gör det allt svårare att få assistansersättning. Resultatet blir att många låses in i ett i det närmaste totalt utanförskap. Om regeringen värnar om LSS grundvärde bjuder ansvarig minister Åsa Regnér omedelbart in riksdagspartierna till samtal för att komma till rätta med de eskalerande problemen, skriver Bengt Eliasson och Maria Johansson (L).

Enligt en ny prejudicerande dom från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) kommer en hel grupp av assistansberättigade individer att förlora sin assistans. Det allmänna ombudet för socialförsäkringsmål drev processen mot en kvinna som haft rätt till assistansersättning i 20 års tid på grund av allvarliga lungblödningar samt behov av akut andningshjälp. Hon tillhör en grupp personer som har ett behov av konstant livsavgörande tillsyn. HFD fastslog att endast den som har ett psykiskt funktionshinder kan ha rätt till den sortens assistanskrävande tillsyn. Detta innebär att personer med stora medicinska hjälpbehov, såsom epilepsi, livshotande andningsbesvär eller liknande stora och svåra medicinska funktionsnedsättningar, nu helt faller utanför assistanslagstiftningen, skriver jurister på Nordström Assistans.

Försäkringskassan, Inspektionen för Socialförsäkringen och Arbetsförmedlingen har samtliga kritiserat planerna på att slopa den bortre parentesen i sjukförsäkringen. Det är bekymmersamt att regeringen inte tar till sig av det, svarar Moderaternas talesperson i sjukförsäkringsfrågor.

Åtgärder på arbetsplatsen är viktigt för att få sjukskrivna tillbaka i arbete. I dag har arbetsgivaren ansvar för en effektiv rehabilitering. Vårt nya uppdrag från regeringen kommer att innebära ett mer systematiskt arbete och som därmed växlar upp arbetsgivarnas ansvar och insatser ytterligare.

Sjuktalen började öka under Moderaterna år 2010 och fortsatte under deras andra mandatperiod att peka rakt uppåt. Det är uppenbart att vi inte kan stävja de ökande sjuktalen genom mer av samma politik.

Sjukfrånvaron ökar igen och då väljer regeringen att ta bort tidsgränsen i sjukförsäkringen – trots myndigheternas varningar. Det är en mycket riskabel väg att gå och riskerar att skada statens ekonomi, skriver Moderaternas talesperson i sjukförsäkringsfrågor.

Det låter bra med tidiga insatser, problemet är att det riskerar att förlänga sjukskrivningen. I andra länder har sjukvården ett uppdrag att aktivt arbeta för att få patienten arbetsför. I Sverige är det ingen som har det uppdraget, skriver Adriana Lender, före detta generaldirektör på Försäkringskassan.

Media uppmärksammar gärna fusk med assistansersättning till vissa funktionshindrade. Men motsatsen är mycket vanligare: samhället tjänar på att anhöriga utan ersättning ger vård och omsorg, ofta dygnet runt. Hjärntumördrabbade Jasmine med familj har hittills hamnat mellan alla stolar och blivit utan stöd.

Varför ökar sjukskrivningarna? Blir kvinnor sjuka av bristande jämställdhet? Och blir de som arbetar i vården själva oftare sjuka än andra?Laura Hartman, analysdirektör på Försäkringskassan, intervjuas av Dagens Samhälles reporter Maria Ottoson.